Kemiteknikprogrammet LTH 2003/04

Kemiteknikprogrammet LTH 2003/04 Michaël Grimsberg Utbildningsledare 13 december 2004 Sammanfattning Rapporten sammanfattar studieresultaten och kursutvärderingar på kemiteknikprogrammet 2003/04. Endast de tre första åren finns med då en förändring av studieplanen infördes 2001. Innehåll 1 Antagningen 2003 2 2 Studiestatistik 2 2.1 K01................................... 2 2.2 K02................................... 4 2.3 K03................................... 5 3 Utvärdering av kurser 8 3.1 Årskurs 1............................... 8 3.2 Årskurs 2............................... 10 3.3 Årskurs 3............................... 11 3.4 Årskurs 4............................... 12 3.5 Allmänna färdigheter........................ 12 4 Utvecklingsplan för 2004/05 14 Bilagor 15 Förståelse och lärande - Pedagogisk introduktionskurs Sammanställning över kursutvärderingar 1

1 Antagningen 2003 I nedanstående tabell ges statistik för antagningen 2003 jämfört med tidigare år. K03 K02 K01 Antagna i 1:a urvalet 110 Antagna i 2:a urvalet 82 80 85 Lägsta betyg * * 15.9 Påbörjat utbildningen 74 68 65 därav kvinnor 40 (54%) 33 (49 %) 36 (55 %) Jämfört med tidigare år var det fler som påbörjade utbildningen. Det ställde planeringsproblem under främst höstterminen då antalet platser på kemiteknikprogrammet hade minskat från 75 till 65. Det innebar att fler teknologer än antalet utbildningsplatser påbörjade studierna. Även om alla sökande antogs är medelvärdet fortfarande relativt högt. Minsta Median Medelvärde Högsta Antal Betygspoäng 12.88 16.82 16.80 20.00 40 Högskoleprov 0.7 1.1 1.17 2.0 21 2 Studiestatistik Detaljer för hur studenterna från de olika antagningsåren har klarat utbildningen redovisas årskursvis. Teknologer som har haft studieuppehåll redovisas inte. För linjetermin 1,3 och 5 har betyg till den 31 januari tagits med och för linjetermin 2, 4 och 6 gäller den 1 september. Tillgodoräknade kurser har inkluderats. 2.1 K01 2.1.1 Studieavbrott Av de teknologer som började 2001 finns fortfarande 46 teknologer kvar hösten 2004. I nedanstående tabell visas vilka alternativ teknologer har valt i stället för att läsa på kemiteknikprogrammet. Antal antagna 73 Flyttat till B -7 Flyttat till andra LTH program -3 Börjat på andra utbildningar -2 Övriga avhopp - 8 Ej officiella avhopp -9 Kommit från B +2 Kvar på programmet 46 2

2.1.2 Studieuppehåll För de olika terminerna gäller att följande antal teknologer har haft studieuppehåll. Vt02 Ht02 Vt03 Ht03 Vt04 1 8 0 0 1 2.1.3 Studieresultat För teknologer antagna hösten 2001 ser deras studieresultatet ut på följande sätt. Lt2 lt3 Lt4 Lt5 Lt6 Antal teknologer 59 38 38 32 32 Medelpoäng 31.7 53.9 72.8 94.0 113.9 I fas 21(35.6%) 20(52.6%) 17(44.7%) 15(46.9%) 17(53.1%) < 10 poäng efter 17(28.8%) 9(23.7%) 11(28.9%) 8(25.0%) 8(25.0%) Efter första året har teknologerna i genomsnitt minst 40 poäng per läsår. Detta är ett bra resultat. Efter linjetermin 5(Höstterminen K3) ser poängfördelningen ut på följande sätt K01 Antal teknologer 32 Medelpoäng 94.0 Klarat 99 15 (46.9%) 90 98 8(25%) 80 89 7 (21.9%) 70 79 1 (3.1%) < 70 1 (3.1%) Maximalt antal poäng är 99 eller 100. Motsvarande statistik efter linjetermin 6 är K01 Antal teknologer 32 Medelpoäng 113.9 Klarat 119 17 (53.1%) 110 118 8(25%) 100 109 3 (9.4%) 90 99 2 (6.3%) < 90 2 (6.3%) De 32 K01-teknologer som har läst 6 terminer vid LTH har klarat studierna bra. 3

2.2 K02 2.2.1 Studieavbrott Av de teknologer som började 2002 finns fortfarande 52 teknologer kvar hösten 2004. I nedanstående tabell visas vilka alternativ teknologer har valt i stället för att läsa på kemiteknikprogrammet. Antal antagna 72 Flyttat till B -10 Flyttat till andra LTH program -5 Börjat på andra utbildningar -1 Övriga avhopp - 4 Kommit från B +1 Kvar på programmet 52 Jämfört med K01 har fler teknologer börjat på andra program vid LTH. Bytet till B är också lite större. Övriga avhopp är färre än K01. Detta kan förklaras med att informationen om programmet hade nått ut bättre samtidigt som belastningen i årskurs 1 var jämnare. 2.2.2 Studieuppehåll För de olika terminerna gäller att följande antal teknologer har haft studieuppehåll. Vt03 Ht03 Vt04 0 3 1 2.2.3 Studieresultat För teknologer antagna hösten 2002 ser deras studieresultatet ut på följande sätt. lt2 lt3 lt4 Antal teknologer 61 41 41 Medelpoäng 29.3 42.7 62.0 I fas 17(27.9%) 11(26.8%) 11(26.8%) < 10 päoäng efter 17(29.5%) 13(31.7%) 8(19.5%) Jämfört med K01 var poängproduktionen lägre under lt3. Detta beror främst på att få klarade tentamen i flerdimensionell analys. Efter linjetermin 3(Höstterminen K2) ser poängfördelningen ut på följande sätt 4

K01 K02 Antal teknologer 38 41 Medelpoäng 53.9 42.7 Klarat 59 20 (52.6%) 11 (26.8 %) 50 58 9(23.7%) 8 (19.5 %) 40 49 7 (18.4%) 5(12.2%) 30 39 1 (5.3%) 6 (14.6 %) < 30 0 10 (24.4%) Maximalt antal poäng är 59 eller 60. Motsvarande statistik efter linjetermin 4 är K01 K02 Antal teknologer 38 41 Medelpoäng 78.8 62.0 Klarat 59 17 (44.7%) 11 (26.8 %) 50 58 11(28.9%) 8 (19.5 %) 40 49 6 (15.8%) 6(14.6%) 30 39 2 (5.3%) 6 (14.6 %) < 30 1 (2.6%) 10 (24.4%) Poängproduktionen för K02 är klart lägre än för K01. Det är också fler teknologer som har kommit efter i studierna. 2.3 K03 2.3.1 Studieavbrott Av de teknologer som började 2003 finns fortfarande 52 teknologer kvar hösten 2004. I nedanstående tabell visas vilka alternativ teknologer har valt i stället för att läsa på kemiteknikprogrammet. Antal antagna 75 Flyttat till B -1 Flyttat till andra LTH program -2 Börjat på andra utbildningar 0 Övriga avhopp - 5 Kommit från B 0 Kvar på programmet 67 Avhoppet under det första året för K03 var mindre än tidigare. 2.3.2 Studieuppehåll För de olika terminerna gäller att följande antal teknologer har haft studieuppehåll. Vt04 2 5

2.3.3 Studieresultat Efter höstterminen i årskurs 1 ser poängfördelningen ut på följande sätt. K02 K03 Antal teknologer 61 72 Medelpoäng 10.9 10.6 Klarat 14 34 (55.7%) 39 (54.2 %) 10 13 5(8.2%) 16 (22.2 %) 8 9 2 (3.3%) 0 5 7 19 (31.1%) 9 (12.5 %) < 5 1 (1.6%) 8 (11.1%) Jämförelse med studenter antagna 2001 görs inte då det inte direkt går att jämföra beroende på omläggning av kursen KKK060 Kemiteknik. Efter första året gäller följande poängfördelning. K01 K02 K03 Antal teknologer 59 61 60 Medelpoäng 31.7 29.3 29.8 Klarat 41 21 (35.6%) 17 (27.9 %) 21(35.0%) 35 40 10(16.9%) 11 (18.0 %) 8 (13.3 %) 30 34 7 (11.9%) 6 (9.8%) 4 (6.7%) 25 29 5 (8.5%) 6 (9.8 %) 5 (8.3 %) < 15 14 (23.7%) 20 (32.8%) 20 (33.3 %) K03 har klarat utbildningen ungefär i samma utsträckning som de tidigare årskurserna. K02 och K03 har fler som har klarat årskurs dåligt. Det var fler i K01 som slutade i årskurs 1. Det kan var en förklaring. 6

Följande figurer visar hur många poäng teknologerna har klarat under första året på LTH som funktion av betygspoäng från gynnasiet alternativt poäng från högskoleprovet. 45 Kemiteknik LTH: K03 40 35 Antal poäng första året 30 25 20 15 10 5 0 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Betygspoäng: Gymnasiet De teknologer som hade mindre än 15 i betyg från gymnasiet klarade i medel 27.5 poäng under första året på LTH jämfört med 29.5 för alla som var antagna på betyg från gymnasiet. 45 Kemiteknik LTH: K03 40 35 Antal poäng första året 30 25 20 15 10 5 0.6 0.8 1 1.2 1.4 1.6 1.8 2 Högskoleprov 7

3 Utvärdering av kurser Detta läsår utvärderades alla kurser under de 3 första åren med CEQ. CEQ har införts på alla program på LTH genom ett centralt beslut. Vid användningen har främst två problem med CEQ uppmärksammats. CEQ fungerar dåligt på kurser som sträcker sig över flera läsperioder. Exempel är kursen KTE023 Kemisk reaktions- och processteknik. CEQ fungerar dåligt på kurser som har ett heterogent innehåll. Exempel är kursen KKK060 Kemiteknik Det är därför viktigt att på kurser av dessa typer att en ordentlig operativ utvärdering görs för de olika läsperioderna eller kursdelarna. Deltagadet av teknologer i möten efter kurser i Vt2 var dåligt. Det har gjort de svårt att göra en bra analys av de kurser som avslutades i läsperiod Vt2. Under detta läsår gavs för första gången en introduktionskurs i pedagogik för teknologer. De kursombud som har gått kursen har fått en tydligare fokusering på lärandet. Vid LTHs pedagogiska inspirationskonferens presenterades kursen och i bilagorna finns konferensbidraget. I bilaga ges en sammanställning av resultaten från alla CEQ-utvärderingar. Jag har valt att redovisa två siffror Nöjd Överlag är jag nöjd med den här kursen Relevant Kursen känns angelägen för min utbildning Antalet godkända är efter första tentamenstillfället. 3.1 Årskurs 1 Läsåret 2003/04 omfattade årskurs 1 41 poäng obligatoriska kurser enligt nedanstående figur. Ht1 Läsperioder Ht1 Vt1 Vt2 Linjär algebra, 4p Endimensionell analys, 8p Mekanik, 5p Grundläggande kemi, 6p Organisk kemi, 6p Kemiteknik, 12p 8

Kurs Registerade Godkända Nöjd Relevant Linjär algebra 72 53 (73.6%) 35-6 Grundläggande kemi 76 66 (86.8%) 43 75 Endimensionell analys 69 28 (40.6%) 58 42 Kemiteknik 73 47 (64.4%) -10 42 Organisk kemi 70 51 (72.9%) 63 66 Mekanik 70 35 (50.0%) -5-10 Årskursen har inte varit nöjda med kurserna Kemiteknik och Mekanik. För mekanik gäller dessutom att de inte anser kursen relevant för utbildningen. En operativ kursutvärdering visade att problemet låg främst inom Matlab-användningen, både introduktionen och beräkningstekniken. Mekanik-kursen samläses med teknisk matematik(π) som var mycket nöjda med kursen och dessutom ansåg den vara mycket relevant. Kursen läses för båda programmet i årskurs 1. Skillnaden är att (π) hade läst några extra kurser i matematik. Det är ett problem för utbildningen att mekanik inte upplevs som relevant. Det kan komma att förstärkas av att hållfasthetslära bara kan läsas inom inriktningen. En diskussion om att ersätta kursen med en kurs i mekanik och hållfasthetslära har påbörjats. 9

3.2 Årskurs 2 Läsåret 2003/04 omfattade årskurs 2 29 poäng obligatoriska kurser och 10 poäng alternativobligatoriska kurser enligt nedanstående figur. Ht1 Läsperioder Ht2 Vt1 Vt2 Termodynamik, 5p Transportprocesser, 5p Oorganisk kemi, 5p Molekylär växelverkan och dynamik, 5p Flerdimensionell analys, 4p Separationsprocesser, 5p Teknisk organisk kemi, 5p Fysik, 5p Biologisk kemi och teknik, 5p Miljökemi, 5p Industriell ekonomi, 4p Tillämpad matematik, 5p De alternativobligatoriska kurserna finns under den streckade linjen. Kurs Registerade Godkända Nöjd Relevant Flerdimensionell analys 50 10 (20.0%) -4 13 Termodynamik 56 34 (60.7%) 55 50 Transportprocesser 56 31 (55.4%) 44 73 Biologisk kemi och teknik 32 25 (78.1%) 59 33 Teknisk organisk kemi 10 10 (100.0%) 75 63 Industriell ekonomi 38 18 (47.4%) 34 38 AK Fysik 15 15 (100.0%) 55 23 Miljökemi 46 15 (32.6%) 7 34 Oorganisk kemi 44 37 (84.1%) 53 57 Separationsprocesser 46 32 (69.6%) 31 59 Molekylär växelverkan och dynamik 44 37 (84.1%) 36 16 10

Kursen i flerdimensionell analys har problem antalet godkända och att teknologerna inte är nöjda med kursen. Kursen samläses med brandingenjörer. De var mycket mer kritiska till kursen. Miljökemi har haft problem med antalet godkända. Detta beror på att många teknologer har skjutet upp skrivande av uppsatsen i kursen. Delar av kursen förelästes också på engelska. Detta förklarar varför att teknologerna inte var nöjda med kursen. Står det inte något annat i kursplanen så skall undervisningen bedrivas på svenska. Det kan också tilläggas att antalet kursdeltagare kraftigt har ökat på kursen. Det finns också ett problem att teknologerna inte ser relevansen med kursen i Molekylär växelverkan och dynamik. 3.3 Årskurs 3 Läsåret 2003/04 omfattade årskurs 2 29 poäng obligatoriska kurser och 10 poäng alternativobligatoriska kurser enligt nedanstående figur. Det var första gången årskurs 3 gavs enligt denna studieplan. Ht1 Läsperioder Ht2 Vt1 Vt2 Analytisk kemi, 5p Kemisk reaktionsoch processteknik, 6p Energiteknik, 5p Kemisk reaktionsoch processteknik, 4p Matematisk statistik, 5p Material- och polymerteknologi, 5p Processreglering, 5p Processriskanalys, 5p Hållfasthetslära, 5p Numeriska metoder för diff.ekv., 5p Yt- och kolloidkemi, 5p Kemometri, 5p De alternativobligatoriska kurserna finns under den streckade linjen. Kursen Numeriska metoder för differentialekvationer ställdes in på grund av för få anmälda teknologer. 11

Kurs Registerade Godkända Nöjd Relevant Matematisk statistik 42 36 (85.7%) 42 57 Analytisk kemi 43 23 (53.5%) 10 94 Hållfasthetslära 10 9 (90.0%) 89 56 Processreglering 16 16 (100.0%) 50 65 Kemometri 8 8 (100.0%) 44 63 Energiteknik 43 33 (76.7%) 7 43 Processriskanalys 21 19 (90.5%) 70 79 Material- och polymerteknologi 42 26 (61.9%) 3 23 Kemisk process- och reaktionsteknik 51 37 (72.5%) 2 38 Det låga antalet godkända i analytisk kemi förklaras av att många teknologer inte har alla laborationsrapporter godkända. Ur programmets synpunkt är viktigt att teknologerna har klarat av obligatoriska moment innan nästa läsperiod startar. Material- och polymerteknologi gavs för första gången. Kursledningens ambitioner var för höga som fick till följd att teknologerna upplevde en stor arbetsbelastning. Energiteknik gavs också för första gången. Teknologerna upplevde att tentamen var svårare än de hade förväntat sig. Kemisk reaktions- och processteknik är en mindre förändring av en kurs som har givits tidigare. CEQ-utvärderingen ger information om vad som är problemet med kursen. Någon representant från studierådet deltog inte heller inte CEQ-mötet. Kursansvarig skall genomföra ett operativ utvärdering efter båda delkurserna för att problemet med kursen skall synliggöras. 3.4 Årskurs 4 Årskurs 4 enligt nuvarande studieplan gavs för sista gången detta läsår. Från läsåret 2004/05 finns det 3 inriktningar på kemiteknikprogrammet Läkemedel Material Processdesign 3.5 Allmänna färdigheter På CEQ-utvärdeingen finns det ett antal frågor som frågar om allmänna färdigheter. I bilagan redovisas svaren från alla kurser. Jag har valt att välja ut de kurser som har fått högst poäng oavsett i vilken årskurs kursen ges. 12

Det är värt att notera att trots att i många kurser det har satsats på rapportskrivning så är det endast i två kurser som teknologerna har upplevt att förmågan att kommunicera skriftligt har ökat. 3.5.1 Utvecklat mina färdigheter i problemlösning Transportprocesser Termodynamik Molekylär växelverkan och dynamik 3.5.2 Skärpt mitt analytiska tänkande Grundläggande kemi Matematisk statistik Kemisk process- och reaktionsteknik 3.5.3 Utvecklat min förmåga att arbeta i grupp Kemisk process- och reaktionsteknik Kemiteknik Grundläggande kemi 3.5.4 Säkrare på angripa nya och obekanta problem Transportprocesser Molekylär växelverkan och dynamik Termodynamik 3.5.5 Förmågan att kommunicera skriftligt Transportprocesser Analytisk kemi 3.5.6 Förmågan att planera mitt arbete Transportprocesser Organisk kemi Grundläggande kemi och Linjär algebra 13

4 Utvecklingsplan för 2004/05 Följande bör prioriteras under läsåret 2004/05 Matlab undervisningen inom kursen i Kemiteknik förbättras. Det är viktigt både för kursen, dvs teknologernas uppfattning om programmet, och dels för programmet då Matlab används mycket i efterföljande kurser. Utveckling av en ny kurs i Mekanik och hållfasthetslära som ersätter kurser i Mekanik. Initiera en diskussion om matematikundervisningen. Studieresultaten är för dåliga. En utökning av antalet poäng löser in problemet utan det krävs en annan matematikundervisning som tar sin utgångspunkt att förkunskaper från gymnasiet är annorlunda idag jämfört med för 10 år sedan. Följa upp de kurser som teknologerna inte har varit nöjda med. I den mån problemen finns kartlagda och att det går att göra något åt dessa, se till att de genomförs. Är inte problemen kartlagda, se till att ett underlag finns för att diskutera ett förändringsarbete. 14

Förståelse och lärande En pedagogisk introduktionskurs för teknologer Michaël Grimsberg, Utbildningsledare Kemiteknikprogrammet LTH Roy Andersson, Pedagogisk konsult, Genombrottet LTH Sammanfattning Införandet av CEQ på LTH ställer också krav på de teknologer som deltar i utvärderingsprocessen. Utbildningsnämnden för bioteknik och kemiteknik beslöt därför att inrätta en pedagogisk introduktionskurs för att utbilda de teknologer som deltar i utvärderingsprocessen. Kursen mål är att ge en introduktion till vuxnas lärande både på högskolan och i arbetslivet. Huvudrubrikerna är: Lärande, Mål och Utvärdering. Kursen går över två läsperioder och examinationen sker genom deltagande i ett CEQ-möte samt genom att skriva en individuell rapport om en kurs som läses under kursens första läsperiod. Målet med rapporten är att diskutera aspekter av lärande och undervisning som identifierats i den valda kursen. I. INTRODUKTION Styrelsen för LTH har i ett policydokument[1] beslutat om ett gemensamt sätt att utvärdera kurser vid LTH. I policyn fastläggs att fokus skall vara på studenternas lärande och inte på lärarens undervisning. I utvärderingsprocessen ingår möten där lärare, studenter och utbildningsledare drar slutsatser från de genomförda kursvärderingarna. Studenterna är mycket viktiga i denna process men skall de kunna delta fullt ut så måste de ges möjlighet till adekvat utbildning. En annan anledning till att inrätta kursen är att från utbildningsnämndens sida ge ett tack för studenternas insatser i utbildningsbevakningen. Kursen har också underlättat för studierådet i dess rekryteringsarbete av nya kursombud. II. KURSDELTAGARNA Kursinbjudan skickades ut till samtliga teknologer på bioteknik- och kemiteknikprogrammet. I ansökan skulle ges en kort motivering till varför man ville läsa kursen. Kursen hade 24 platser och det var några fler som sökte. Schemakollisioner har gjort att det till slut blev 21 studenter som följde kursen. Michaël Grimsberg är universitetsadjunkt vid Institutionen för Kemiteknik LTH (e-post: Michael.Grimsberg@chemeng.lth.se) samt utbildningsledare för kemiteknikprogrammet. Roy Andersson är universitetsadjunkt vid Institutionen för Datavetenskap (e-post: Roy.Andersson@cs.lth.se) samt pedagogisk konsult inom Genombrottet LTH. För att berika diskussionerna under kursens gång ville vi helst ha en spridning bland kursdeltagarna över alla årskurserna. Som tur var blev det så också, troligen beroende på att ungefär hälften av kursdeltagarna var aktiva i studieråd eller som kursombud och dessa finns ju spridda över samtliga årskurser (se tabell 1). Program på LTH Årskurs Bioteknik Kemiteknik 1 2(2) 2(2) 2 4(2) 1(1) 3 2(0) 4(3) 4 4(2) 5 2(2) Tabell 1: Kursdeltagarnas fördelning på olika program och årskurser. Antalet inom parentes är antalet tjejer. III. KURSENS MÅL OCH UPPLÄGGNING Kursens mål är att ge en introduktion till vuxnas lärande både på högskolan och i arbetslivet. I planeringen låg tyngdpunkten på lärandet på högskolan. Kursen är en orienteringskurs och det underlättar om undervisningen är kopplad till studenternas egna erfarenheter under sin studietid på LTH. Problemställningar vid lärande i arbetslivet är i grunden de samma men t.ex. deltagarnas bakgrund kan skilja mer är vid en kurs på LTH. Kursdeltagarna erhöll också en bok[2] med tyngdpunkt på undervisning av vuxna. Kursen är på två poäng och går över två läsperioder. I den första läsperioden hålls 20 timmar lektioner samt att alla deltagare deltar i minst ett CEQ-möte där en CEQ-rapport diskuterades mellan berörda parter. I den andra läsperioden skrivs en individuell rapport. Rapporten och deltagande i CEQ-mötet är examinationen inom kursen. Lärarande Mål Examination Utvärdering CEQ-möte Uppföljning av CEQ-möte Gruppdynamik Lärare ger sin syn Hjärnan 6 timmar 2 timmar 2 timmar 2 timmar 1 timme 2 timmar 2 timmar 2 timmar 2 timmar Tabell 2: Fördelning av lektionstiden mellan olika moment.

En viktig del i kursen var att delta i ett minst ett kursmöte där en CEQ-utvärdering diskuterades. Dessa möten sker i fjärde veckan av läsperioden. Det gör att lektionerna delas upp i två delar, en del före CEQ och en del efter CEQ. Kursen inleddes med ett avsnitt där lärandeprocessen diskuterades under tre lektioner. Utgångspunkten var teknologernas upplevelse av vad bra undervisning är. Utifrån detta hölls sedan en lektion i lärande samt en sammanfattande diskussionslektion. Kursen fortsatte med att behandla mål, examination och utvärdering. Avsikten var att klargöra de regler och processer som styr dessa punkter. Avsnittet om utbildningsmål försökte klargöra de olika mål som finns med utbildningen och kurser. Även målens roll diskuterades. Examinationsavsnittet hade sin utgångspunkt i de olika examinationsformer som studenterna hade träffat på under sin studietid. Det diskuterades också vad som är bra examination och kopplingen till Blooms taxonomi[3]. I avsnittet om utvärdering gavs en bakgrund till både operativ och rapporterande utvärdering (CEQ). Alla kursdeltagarna skulle därefter delta i minst ett CEQmöte. En del var kursombud och skulle ha en aktiv del i mötet. De som inte var kursombud fick i uppgift att observera processen. De skulle speciellt observera följande frågor: Användes arbetsrapporterna som en utgångspunkt i diskussionerna? Blev det en dialog? Vad diskuterades och varför? Drogs det några slutsatser och i så fall vilka? Vad gjorde mest intryck på dig? Veckan efter CEQ-mötet fortsatte lektionerna med en diskussion utifrån kursdeltagarnas erfarenheter från CEQmötet. Återstående tid i läsperioden ägnades år gruppdynamik och hjärnan. Att få en förståelse för hur en grupp fungerar eller inte fungerar är viktigt. Detta gäller verkligen för studenterna på bioteknik- och kemiteknikprogrammet där mycket av undervisningen sker i större eller mindre grupper. Dessutom kom tre lärare på bioteknik- och kemiteknikprogrammet och gav sin personliga syn på lärandet. I efterföljande läsperiod skall studenterna skriva en rapport om en kurs de läste under samma läsperiod som lektionerna gavs. I rapporten skall studenterna behandla aspekter på lärande inom kursen och i de fall där en CEQ-utvärdering har gjorts även göra en jämförelse. Rapporten granskas av två kursdeltagare. Rapporten och vad man har läst under granskningen ligger till grund för en avslutande gemensam diskussion om lärande. IV. ERFARENHETER Vid avslutningen av första delen fick deltagarna svara på två frågor: 1. Varför skulle du rekommendera en kamrat att läsa denna kurs? 2. Nästa gång kursen ges behöver följande ändras. Det var en kursdeltagare som ansåg att kursen saknade fokus på generell pedagogik och var alltför LTH-centrerad. Övriga deltagare var mycket nöjda med kursen. Här kommer kommentarer från några kursdeltagare: Man får en annan bild av hur mycket arbete det kan ligga bakom en föreläsning, vilket gör att man inte säger en mindre bra lärare i fortsättningen. Samtidigt kan man upptäcka saker som även bra föreläsare kan förbättra. Det är bra att få perspektiv på sin utbildning. Kursen visar andra sidan och man får förståelse för hur utbildningen är upplagd. En bra kurs då man börjar tänka mer på hur ens utbildning faktiskt är uppbyggd och hur man påverkar sitt egna lärande. Den är absolut nyttig och ger nya perspektiv på saker och ting. Kunskap om pedagogik och dyl. tror jag är av största vikt och något man verkligen kommer att ha nytta av i studie- och arbetslivet, lika väl som vilken annan ämnesrelaterad kurs som helst. Det är roligt att sitta och diskutera i grupp, många gånger nämner någon annan i gruppen något man aldrig skulle tänkt på. Spännande och annorlunda kurs, d.v.s. det är kul att få läsa något som inte är naturvetenskap och mer filosofiskt. Lärarnas erfarenheter är också att kursen har fungerat bra. Eftersom en stor del av kursen bygger på lektionsdiskussionerna så skall vi tydliggöra det genom att till nästa gång införa ett närvarokrav på lektionerna. Det är svårt att genomföra resten om man inte har deltagit i de flesta av lektionerna. Vi planerar också att kombinera två pass som hade för mycket tid. Den frigjorda tiden skall utnyttjas för en lektion om härskarspråket. Vi planerar också att varje rapport skall ha en granskare som skall bli medförfattare till rapporten. Som utbildningsledare upplever jag (MG) att de teknologer som deltar i CEQ-möten har en tydligare fokusering på lärande efter kursen. Nästa gång kursen ges planerar vi också att göra en studie över hur kursdeltagarnas uppfattning om lärande och undervisning har påverkats av kursen. TACK Tack Genombrottet, LTH för ert stöd till kursen. Vi vill också tacka Pernille Hammar Andersson, Genombrottet LTH och Torgny Roxå, UCLU Lunds Universitet för synpunkter på utformningen av kursen och att ni ställde upp som lärare. REFERENSER [1] P. Warfvinge, Policy för utvärdering av grundutbildning, SLTH 2003-07-01 http://www.lth.se/utvarderingarkvalitet/utvarderingar/utvarderingspolicy.pdf [2] J. Rogers, Hur du undervisar vuxna och gör det bra!, Brain Books, 2003 [3] B. Bloom (red), Taxonomy of educational objectives. The classification of educational goals. Handbook I: Cognitive domain, David McKay Company, 1956

K-programmet HT2003-VT2004 Årskurs 1 Kurs Reg Godk Godk % SvFre TN GU TM FE LA AF KA PrLö AnTä ArGr ObPr SkKo PlAr FMA410 Matematik, endimensionell analys 69 28 41% 38% +58 +13 +38 +46-11 -15 +42 +29 +15-54 -8-71 -2 FMA420 Linjär algebra 72 53 74% 79% +35-4 +14 +42-8 -4-6 +31 +13-38 +3-40 +7 KKK060 Kemiteknik 73 47 64% 92% -10-18 -14 +41-4 +10 +42 +21-9 +40 +27-17 -1 KOO101 Grundläggande kemi 76 66 87% 83% +43 +6 +34 +34-6 +12 +75 +27 +48 +20 +12-41 +7 KOK012 Organisk kemi, allmän kurs 70 51 73% 83% +63 +34 +46 +35 +3 +2 +66 +25 +14-7 +18-50 +9 KTM011 Mekanik 70 35 50% 43% -5-26 +12 +55-6 -17-10 +25 +10-45 +3-62 -22 Årskurs 2 Kurs Reg Godk Godk % SvFre TN GU TM FE LA AF KA PrLö AnTä ArGr ObPr SkKo PlAr FMA430 Flerdimensionell analys 50 10 20% 56% -4-39 +5 +38-30 -22 +13 +13 +13-80 -14-50 -14 KAT090 Kemisk apparatteknik, transportprocesser 56 31 55% 59% +44 +29 +9 +42-22 +30 +73 +58 +35 +19 +44 +8 +13 KFK080 Termodynamik 56 34 61% 70% +55 +35 +24 +50 +21 +13 +50 +56 +26-12 +28-19 +0 KAT031 Kemisk apparatteknik, separationsprocesser 46 32 70% 63% +31 +5 +2 +30 +6 +10 +59 +40 +14 +0 +23-2 -12 KFK090 Molekylär växelverkan och dynamik 44 37 84% 73% +36 +30 +16 +52-17 +6 +16 +50 +24-31 +31-41 -5 KOO022 Oorganisk kemi 44 37 84% 80% +53 +28 +2 +12 +33-3 +57 +16 +4-1 +16-33 -19 Årskurs 3 Kurs Reg Godk Godk % SvFre TN GU TM FE LA AF KA PrLö AnTä ArGr ObPr SkKo PlAr FMS086 Matematisk statistik för bio- och kemitekniker 42 36 86% 88% +42 +4 +14 +56 +28-1 +57 +38 +43-41 +1-28 -22 KAK016 Analytisk kemi 43 23 53% 84% +10-7 -22-0 -6-1 +94 +10 +28-18 -11 +8-21 KTE023 Kemisk process- och reaktionsteknik 51 37 73% 41% +2-32 -13 +51-13 +19 +38 +43 +40 +48 +23-29 +0 KET030 Energiteknik 43 33 77% 63% +7-11 +3 +37 +2-11 +43 +20-4 -24-7 -26-24 KOO052 Material- och polymerteknologi 42 26 62% 79% +3-13 -20-35 -25-23 +23-44 -39 +5-30 -11-20

Förklaringar Siffrorna visar en sammanställning av data som finns i CEQ-databasen för angivet program och år. Tänk på att det är de data som fanns tillgängliga vid tillvekningen av slutrapporterna som visas, vilket kan innebära att fler studenter än vad som visas är godkända vid dags datum. Om kursen getts för flera program är siffrorna i denna rapport enbart för aktuellt program, och enbart detta programs studenter är medräknade från Ladok. Om kursen endast getts obligatoriskt för ett program så är alla studenter som läst kursen medräknade, dvs även de som läst kursen valfritt. Ibland kan samma kurs finnas med två gånger. Detta beror oftast på att kursen har getts för programmet flera gånger under HT2003-VT2004, t.ex. vid byte av programplaner. Vid utvärderandet räknas Maskinprogrammet och Maskinprogrammet med design som ett program, varför CEQ- och Ladok-data för dessa program inte delas upp för kurser som både M och MD läser. Reg Antal registrerade Godk Antal godkända Godk % Andel godkända SvFre Svarsfrekvens på enkäterna TN Överlag är jag nöjd med den här kursen (Total nöjdhet) GU Skalan God undervisning TM Skalan Tydliga mål FE Skalan Förståelseinriktad examination LA Skalan Lämplig arbetsbelastning AF Skalan Allmänna färdigheter KA Kursen känns angelägen för min utbildning PrLö Kursen har utvecklat mina färdigheter i problemlösning AnTä Kursen har skärpt mitt analytiska tänkande ArGr Kursen har utvecklat min förmåga att arbeta i grupp ObPr Kursen har gjort att jag känner mig säkrare på att angripa nya och obekanta problem SkKo Kursen har förbättrat min förmåga att kommunicera skriftligt PlAr Kursen har hjälp mig att utveckla förmågan att planera mitt arbete