Människokroppen 2 - Mat



Relevanta dokument
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Måltidsplanering. Hälsoperspektiv. Om du dricker ett glas mjölk till och tar en frukt efter maten så får du med de två sista rutorna också.

Mat Ätit/inte ätit Obeservartioner

Kostföreläsning Repetition

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Träningslära. Årskurs 8

OM MAT OCH MOTION.

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Näringsämnena och matspjälkning

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Näringslära Meri Hakkarainen

Matens kemi labbraport

Vad födan ger Med maten måste vi få i oss ämnen från 6st ämnen/ ämnesgrupper enligt tabell nedan.

Näringslära En måltid

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

WHO = World Health Organization

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Får det vara en sängfösare?

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Matens kemi. Observera maten. Vad luktar den, hur låter den, hur ser den ut? Livsmedel ÄTIT/INTE ÄTIT OBSERVATION

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Vi skall skriva uppsats

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Din fantastiska kropp

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Maten under graviditeten

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Hävarmen. Peter Kock

Motion Vegetarisk veckodag

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Skriva B gammalt nationellt prov

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Väga paket och jämföra priser

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-12 (121220)

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

När jag blir gravid ska jag sluta röka!

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Träning i bevisföring

En hälsosam KOST och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

SNUSKFAKTA. Sant eller falskt?

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Extramaterial till Boken om NO 1-3

SKELETTET. Helen Larsson, Sjöboskolan sär, Borås

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mål och betygskriterier i Biologi

Teori U14 Spelarens ABC. Fysio Region Svenska Basketboll Förbundet

Facit till Testa dig själv och ord begrepp

Kemiska ämnen som vi behöver

4-6 Trianglar Namn:..

LATHUND DIETIST XP (Version FKH, VT14).

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Centrala Barnhälsovården MAT OCH BARN

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

Älsklingsmat och spring i benen

Äta för att prestera!

ÄTA RÄTT. Träff 1, år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

Lathund, procent med bråk, åk 8

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101113)

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Maria Svensson Kost för prestation

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Facit med lösningsförslag kommer att anslås på vår hemsida Du kan dessutom få dem via e-post, se nedan.

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Tränarguide del 1. Mattelek.

Sammanfattning på lättläst svenska

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

KROPPEN Kunskapskrav:

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

Transkript:

1. Vilka är de tre huvudgrupper av ämnen som vi måste få i oss dagligen? 2. Vilka kolhydrater kan vår kropp ta upp? 3. Vilken sorts kolhydrat är den bästa för oss? Varför? 4. Vad har fettet för uppgifter i kroppen? 5. Hur ser ett fett ut? (Uppbyggnad) 6. Berätta om kolhydrater och jämför de olika sorterna. 7. a) Vad har protein för uppgifter i kroppen? b) Hur är ett protein uppbyggt? 8. Vad är det för skillnad på långsamma och snabba kolhydrater. Beskriv hur de påverkar kroppen. 9. Vad är fibrer (kostfibrer) för något? Var finns det och vad gör de för nytta? 10. Beskriv skillnaderna på de olika fetterna avseende uppbyggnad, hälsoeffekter och var de finns. 11. Vad har man för nytta av kunskaper om kolhydrater och GI? 12. Berätta om de olika sockerarterna och rita upp hur de ser ut. 13. Vad menas med tomma kalorier 14. Ge exempel på tre livsmedel med GI under 60 resp över 90. 15. Rita upp och beskriv skillnaden mellan stärkelse och cellulosa. 16. Berätta om vitaminernas och mineralernas funktion i kroppen. Var finns de? 17. Vilka vitaminer är fettlösliga resp. vattenlösliga? 18. När man steker eller kokar ett ägg så händer något som kallas för koagulerar. Vad innebär det? Rita och berätta. 19. Rita upp och berätta om två enkla och två sammansatta sockerarter. 20. Vad tillhör vanligt socker för grupp inom sockerarter? 21. Varför ska man äta kostfibrer? 22. Välj en annan sjukdom som kan drabba matspjälkningskanalen. Skriv kort fakta om sjukdomen. 1

Instuderingsuppgifter matspjälkningen Om matsmältningen 1. a. Skriv rätt namn på rätt plats i figuren till höger 2. a. Vad händer i munhålan? b. Vad har Saliven för funktion 3. a. Vad händer i magsäcken? b. Vad har magsaften för funktion? 4. a. Vad händer i tolvfingertarmen? 5. a. Vilken funktion har levern? b. Vad händer i bukspottkörteln? 6. a. Vad gör gallan? b. Vad är insulin och vad har det för funktion? 2

7. a. Vad händer i tunntarmen? b. Vad gör tarmluddet? 8. a. Vad händer i tjocktarmen? b. Varför har vi bakterier där? Människokroppen 2 - Mat Om näringsämnen 9. a. Ge exempel på olika kolhydrater b. Vilka grundämnen finns i kolhydrater? c. Vad är cellulosa? 10. a. Ge exempel på livsmedel som innehåller protein. b. Vad har proteinet för viktig uppgift? 11. a. Ge exempel på livsmedel som innehåller fett. b. Vad kallas de nyttiga fetterna? 12. a. Ge exempel på några vitaminer och i vilka livsmedel de finns. b. Beskriv vad de olika vitaminerna är bra för. 13. a. Ge exempel på några viktiga mineraler. b. Ge exempel på spårämnen. Om fotosyntesen och cellandningen 14. a. Beskriv fotosyntesen b. Skriv den kemiska formeln för fotosyntesen. 15. a. Beskriv cellandningen b. Skriv den kemiska formeln för cellandningen Instuderingsfrågor till matspjälkningen 1. Rita och sätt ut namnen på matspjälkningsorganen. Glöm inte levern, gallblåsan och bukspottkörteln! 2. Hur mycket magsaft produceras per dygn? 3. Är magsaften neutral, sur eller basisk? 4. Varför fräts inte magsäcken upp? 3

5. Hur lång tid tar det för maten att passera matspjälkningsapparaten? 6. Vad har levern för funktion? 7. Varför finns bukspottkörteln? Vad gör bukspott? 8. Var börjar matspjälkningen? 9. Varför kan man svälja uppåt? 10. Varför bör man variera sin kost? TESTA DIG SJÄLV (E= betygsnivå) 1. Vilka är de viktigaste näringsämnena i maten? E 2. Vad kan kolhydrater sönderdelas till? E-A 3. Vad sönderdelas proteiner till? E 4. Ge exempel på några mineralämnen. E 5. Vad används fetter till i kroppen? E-A 6. Ge exempel på proteiners olika uppgifter. E-A 7. Vad menas med tomma kalorier? E-A 8. Berätta om hur olika sorters fett påverkar vår kropp och ta fram positiva och negativa effekter. E-A 9. Redogör för skillnaden mellan långsamma och snabba kolhydrater. E-A Svar: 1. Kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer och mineralämnen är de viktigaste näringsämnena i maten. 2. Kolhydrater sönderdelas till mindre sockerarter och slutligen till druvsocker. 3. Proteiner sönderdelas till aminosyror. 4. Järn, zink, koppar, mangan, krom och selen är exempel på mineralämnen. 5. Fetter är energirika och kan användas som bränsle i cellerna. Fett kan också lagras under huden och runt inre organ och skyddar därmed mot kyla och stötar. Dessutom behövs fetter för att cellen ska kunna tillverka vissa ämnen som kroppen behöver och för att exempelvis nerverna ska fungera normalt. De behövs även för hjärnans uppbyggnad. 6. Proteiner har många olika uppgifter. En del används som byggmaterial i cellerna, andra transporterar olika ämnen i kroppen. Många proteiner är enzymer som behövs för att kemiska reaktioner ska fungerar normalt. Muskelceller innehåller ett speciellt protein som kan dra ihop sig. 7. Tallriksmodellen används för att visa ungefär hur mycket av olika livsmedel man bör äta. Livsmedlen på tallriken delas in i tre grupper. Mest bör man äta av den första gruppen, som består av potatis, ris, pasta och bröd, och av den andra gruppen: grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Man behöver däremot mindre av den tredje gruppen: kött, fisk, ägg och bönor. 4

8. Med tomma kalorier menas sötsaker som ger mycket energi, men som inte innehåller just några andra näringsämnen än socker och fett. Godis, chips, choklad, glass, läsk och bakelser är exempel på sådana tomma kalorier. 9. Man skiljer mellan mättat, omättat och fleromättat fett. Mättat fett anses vara skadligt för blodkärlen och bidra till inlagring av fett och på lång sikt åderförkalkning. Fleromättat fett anses nyttigare för hjärtat och blodkärlen, men man tror att omättat fett är allra bäst för hälsan. Omättat fett finns bland annat i olivolja och rapsolja och anses motverka åderförkalkning och därmed hjärt- och kärlsjukdomar. 10. Långsamma kolhydrater finns i t ex bröd, potatis och pasta och sönderdelas långsamt, steg för steg, till druvsocker. Snabba kolhydrater finns i t ex godis och russin och omvandlas snabbt till druvsocker. Långsamma kolhydrater är nyttigare för kroppen än snabba eftersom de kan lagras i kroppen och ger en jämnare tillförsel av druvsocker till blodet. De livsmedel som är rika på långsamma kolhydrater innehåller dessutom som regel många andra värdefulla näringsämnen, medan de som ger snabba kolhydrater nästan enbart innehåller socker. 5