Vad födan ger Med maten måste vi få i oss ämnen från 6st ämnen/ ämnesgrupper enligt tabell nedan.

Transkript

1 Matspjälkningssystemet åk 8 Vad födan ger Med maten måste vi få i oss ämnen från 6st ämnen/ ämnesgrupper enligt tabell nedan. Ämne/ ämnesgrupp Exempel Används i Finns i t ex kroppen till Kolhydrater Socker, stärkelse energi Potatis, pasta, bröd, ris, frukt, grönsaker Fetter Mättade, omättade, fleromättade Lagra energi, isolering, Smör, olja, grädde, choklad, fläsk, stötdämpning Proteiner Albumin, hemoglobin byggmaterial Kött, fisk, ägg, Vatten Lösningsmedel, transporter Mineralämnen Kalcium, järn, natrium, jod Se nedan Se nedan sojabönor,mjölk,ärtor Vitaminer A-,B-,C-, D-, E- och K- vitaminer Se nedan Se nedan Kolhydrater Kolhydraterna är energirika ämnen som socker, stärkelse och cellulosa. För att ta upp dessa ämnen måste kroppen bryta ner dem till enkla sockerarter som glukos (druvsocker) och fruktos ( fruktsocker). Människan kan inte bryta ner cellulosa ( = växtfibrer). Att det ändå är nyttigt med fibrer i maten beror på att det är bra för tarmarnas rörelser. Kolhydraterna omsätts snabbt i kroppen och det som inte används omvandlas till fett för lagring. Kolhydraterna delas ofta in i långsamma kolhydrater och snabba kolhydrater. De långsamma kolhydraterna (som stärkelse) bryts ned sakta i kroppen och tar därför lång tid att få energi från. De snabba kan däremot snabbt utnyttjas (druvsocker kan t ex tas upp direkt och användas). Fetter Fett är ungefär dubbelt så energirikt som kolhydrater och är därför en viktig energikälla. Kroppen lagrar överskottsenergi i form av fett. Fett används också för att isolera, både mot kyla och som elektrisk isolering runt våra nervtrådar. Fett används också som skydd genom att det fungerar stötdämpande (i t ex fotsulor). För att kunna ta upp fett måste vår kropp först dela sönder fetterna i glycerol och fettsyror. Fetterna brukar delas in i animaliska (från djur) och vegetabiliska (från växter), men det blir mer och mer vanligt att istället titta på deras uppbyggnad och dela in dem i mättade, omättade och fleromättade. De flesta animaliska fetter är mättade och fasta (t ex ister och talg) medan vegetabiliska fetter oftast är omättade/ fleromättade och flytande (t ex rapsolja, olivolja). Proteiner Proteiner kallas ibland äggviteämnen. Muskler, hår, naglar, hormoner och enzymer är ämnen som huvudsakligen består av proteiner. Proteinerna är kroppens byggmaterial. För att kunna ta upp proteiner måste kroppen först dela sönder dem till aminosyror. Mineralämnen Mineralämnen är ett samlingsnamn på olika ämnen som behövs i mindre mängder. Mineralämnen som behövs i mycket små mängder kallas spårämnen. I tabellen på andra sidan listas några vanliga. Mineralämne Användning Finns i

2 Kalcium Järn Natrium Jod För att ben och tänder ska bli hårda ( skelettet) Ingår i hemoglobin som binder syre Deltar i regleringen av vätskebalansen och blodtrycket För att sköldkörteln ska fungera normalt Mjölk, ost Blodmat, lever, kött, potatis, grönsaker ( nässlor) Koksalt (natriumklorid) Havsfisk, jodberikat salt Vitaminer Även vitaminer är ämnen som behövs i mindre mängder, men vitaminerna är kemiska föreningar. Vitamin Användning Finns i A-vitamin Syn, hud, slemhinnor och Fisk, ägg, mjölk, smör tillväxt B-vitaminer Omsättning av kolhydrater, fett och proteiner. Nerver och musklers funktioner. C-vitamin (askorbinsyra) D-vitamin E-vitamin (Vitamin E är mycket känsligt för djupfrysning) Sårläkning, benbildning, cellens försvar Lagring av kalcium, skelettets kalkhalt Cellernas membran, Försvar mot giftiga ämnen Grönsaker t ex kål och bönor), kött, grovt bröd Grönsaker (tomater), potatis, citrusfrukter, nypon, svarta vinbär Fisk, ägg, mjölk samt bildas i huden under solens inverkan Vetegroddar, vegetabiliska oljor, nötter, mandel, ägg, smör, ost, fullkornsmjöl, havre, ris, lever, äpplen, bananer, apelsiner, grapefrukt. K-vitamin Blodets förmåga att levra sig Bladgrönsaker, tillverkas av bakterier i tarmarna Matens väg Maten kommer först till munnen(1) där den mals sönder av tänderna och blandas med saliv för att bli halare och lättare att svälja. I saliven finns också enzymet amylas som påbörjar spjälkningen av stärkelse. Saliven tillverkas i spottkörtlarna (2). Därefter passerar maten matstrupen(3) på väg mot magsäcken. I magsäcken(4) finns saltsyra som sänker ph-värdet för att det enzym (pepsin) som finns här fungerar bäst vid lägre ph-värden. Saltsyran dödar också bakterier. Pepsinet bryter ned protein. Magsäckens väggar knådar maten så att den blandas ordentligt med magsaften. Från magsäcken töms maten ut i tolvfingertarmen(7) där gångar från bukspottkörteln(8) och levern(5) mynnar. I bukspottkörteln tillverkas neutraliserande ämnen som höjer ph-värdet igen samt olika enzymer som bryter ned kolhydrater, fett och proteiner. Bukspottkörteln tillverkar även insulin som reglerar blodsockerhalten, men detta går till blodet. I levern tillverkas galla som finfördelar fettet. Gallan förvaras normalt i gallblåsan(6) varifrån det portioneras ut efter behov. Maten går sedan vidare till tunntarmen(9), en ca 5-6m lång tarm där nedbrytningen avslutas och näringsämnena sugs upp. Tunntarmens väggar får en mycket stor area tack vare att den är full med utskott, tarmludd. I tarmluddet finns små tunna blodkärl som tar upp näringsämnena och för ut dem till kroppens celler. Det som är kvar fortsätter in i den ca 1m långa tjocktarmen(10) (grovtarmen). Här sugs vatten upp (samt vissa salter) och avföringen får sin slutgiltiga konsistens. Där tunntarmen fäster in i tjocktarmen bildas en kort blindgång = blindtarmen(11). I änden på denna sitter blindtarmsbihanget(12) (appendix). Om större matbitar fastnar i öppningen kan bakterietillväxt i bihanget orsaka en inflammation (blindtarmsinflammation).

3 Tjocktarmen mynnar i ändtarmen(13), där avföringen förvaras tills det är dags för tömning via analöppningen(14) (anus). Det tar 1-2 dygn för maten att passera från mun till analöppning. Tänderna Människan har normalt två uppsättningar tänder. De 20 mjölktänderna ersätts av de permanenta tänderna som inklusive 4 visdomständer är 32st. Tänderna delas in i framtänder, hörntänder och kindtänder. Tandens uppbyggnad Tanden delas in i kronan(1) som syns ovanför tandköttet(6) och roten(2). Tandens yttersta skikt är emaljen(3), som är kroppens hårdaste ämne. Innanför emaljen finns tandbenet(4) och innanför detta pulpan(5) med nerver och blodkärl. Blodkärl och nerver kommer in i och lämnar tanden via rotkanaler(8). Tanden sitter fäst i käkbenet(7). Sjukdomar Karies Karies kallas också hål i tänderna. Det uppkommer genom att bakterier som lever i munnen äter socker. När bakterierna äter sockret bildas syror som fräter på tänderna och orsakar hål. När hålet når pulpan får vi tandvärk. För att undvika karies bör man inte småäta mellan måltiderna samt borsta tänderna ordentligt morgon och kväll. Parodontit Parodontit eller tandlossning beror också på bakterier. Dessa angriper tandköttet som blir inflammerat och börjar då lätt blöda. Om angreppet tillåts att gå djupare angrips tandens rot och till slut lossnar tanden. Magsår Magsår beror på att magsäckens skydd mot den sura magsaften inte fungerar utan det blir hål i slemhinnan. Den viktigaste orsaken är en bakterie, men även rökning ökar risken. Även hål på tolvfingertarmens slemhinna kallas magsår. Magkatarr Magsäckens slemhinna kan bli irriterad och man får då illamående eller sveda i magen. Detta kallas magkatarr (även dåligt fungerande muskelrörelser i magen). Stress, oro, dåliga matvanor, tobaksrökning och alkohol bidrar till magkatarr. Blindtarmsinflammation Blindtarmsbihanget kan angripas av bakterier och bli inflammerat. Man får ont mitt i magen, därefter flyttar det sig ner till höger. Smärtorna är mycket kraftiga och man måste uppsöka läkare för att inte riskera att dö. Bihanget opereras bort. Gallsten I gallan bildas ofta små gruskornstora stenar av utfällda salter. Om dessa växer sig stora kan de fastna i gallgångarna och täppa igen dessa. Man får då mycket ont i magen och måste bege sig till läkare. Stenarna kan sprängas sönder med ultraljud eller så opererar man bort stenarna och hela gallblåsan. Anorexia nervosa Kallas också självsvält och har blivit alltmer uppmärksammat. Har oftast förknippats med flickor men blir allt vanligare hos pojkar. Den drabbade upplever sig som tjock, även om han/hon är smal och blir fixerad vid kroppsvikten. Man äter minimalt och motionerar extremt mycket. Vissa tvingar sig att kräka upp mat som man ätit. Om man inte kommer till läkare riskerar man att dö av svält. Bulimia nervosa

4 Kallas också hetsätning och är ett sorts matmissbruk. Den drabbade får ett oerhört sug efter mat, och vräker på kort tid i sig stora mängder som sedan kräks upp. Bulimia är svårare att upptäcka än anorexia, då många bulemiker är normalviktiga, men bulimia kan även förekomma ihop med anorexia. Fetma Övervikt och fetma uppkommer då kroppen inte gör sig av med all energi den tillförs. Den kan förutom för mycket mat i kombination med för lite motion bero på ärftliga faktorer eller sjukdomar. Fetma ökar risken att drabbas av diabetes, högt blodtryck och hjärtsjukdomar. Under senare år har man börjat fokusera på sockerfällan som en bidragande orsak. Många halvfabrikatsmåltider och färdigrätter innehåller mycket socker.

5 Uppgifter 1. Vilka är de 6 olika ämnena/ ämnesgrupperna vi måste få i oss med födan? 2. Vilka ämnen ger oss energi? 3. Vilken ämnesgrupp är vårt huvudsakliga byggmaterial? 4. Vad menas med aminosyror? 5. Varför är det bra att äta fibrer? 6. Vad används fett till i vår kropp? 7. Varför måste vi få i oss järn? 8. Varför måste vi få i oss natrium? 9. Vilket vitamin används i samband med sårläkning? 10 a) Lär dig namnen på matspjälkningssytemets och tandens delar. 10. b) Beskriv en skinksmörgås väg genom matspjälkningssystemet. 11. Var tillverkas insulin? 12. Vad är tarmludd? 13. Vilken syra har vi i magsäcken och varför finns den där? 14. Vad kallas karies med ett annat namn och hur uppkommer det? 15. Vilken sjukdom kallas också hetsätning? 16. Levern lagrar energi i form av glykogen och tar hand om gifter (t ex alkohol). Vad gör den mer?

6 17. Var sugs vattnet upp i matspjälkningssystemet? 18. Var tas näringen upp? 19. Varför har vi saliv? 20. Vad är pepsin och var finns det? 21. Hur många tänder har en vuxen människa? 22. Lär dig lite om de olika sjukdomarna. Ta reda på / fundera på 23. Varför tror du att vi har visdomständer som ofta kommer i års åldern (om de kommer). 24. Varför tror du att sjukdomar som Anorexia nervosa börjar bli vanligare även bland pojkar? 25. Ge några förslag/ synpunkter på varför övervikt blir allt vanligare hos barn idag jämfört med för bara några år sedan. 26. C-vitaminbrist var vanligt förr hos t ex sjömän. De fick en sjukdom som kallas skörbjugg. Ta reda på lite om denna sjukdom och vad man gjorde för att slippa den bland sjöman förr.

7 Matspjälkningen uppgifter facit 1. Kolhydrater, fetter, proteiner, vatten, mineralämnen och vitaminer. 2. Kolhydrater och fetter (vi kan även i nödfall få energi från protein). 3. Proteinerna. 4. Aminosyrorna är de molekyler som sätts samman för att bilda protein. 5. Vi måste äta fibrer för att tarmarna ska fungera normalt. 6. Fett används som energilager, som stötdämpare för att skydda t ex inre organ och som isolering, både mot kyla och som elektrisk isolering runt nerverna. 7. Järn ingår i hemoglobinet (i de röda blodkropparna) som binder syret och transporterar det runt i kroppen till de olika cellerna. 8. Natrium deltar i regleringen av vätskebalansen och blodtrycket. 9. C-vitamin ( askorbinsyra). 10. a) se pappret. b) se pappret. 11. I bukspottkörteln ( i de Langerhanska öarna). 12. Tarmludd är de utskott på tunntarmens insida som förstorar tunntarmens yta för att öka näringsupptaget. I tarmluddet finns tunna blodkärl till vilka näringsämnena passerar. 13. Saltsyra finns i magsäcken för att sänka ph-värdet så att enzymet pepsin som bryter ned protein fungerar och för att saltsyran dödar bakterier. 14. Karies = hål i tänderna. Det uppkommer genom att bakterier i munnen lever av socker, det bildas då syror som fräter hål i tänderna. 15. Bulimia nervosa. 16. Förutom att lagra energi och bryta ner gifter tillverkar levern galla. Den lagrar även vitaminer (främst A och B 12 ) och ferritin (innehåller järn). 17. Tjocktarmen suger upp vatten. 18. Näringen tas upp i tunntarmen. 19. Saliven gör maten hal och lättare att svälja, samt innehåller enzymet amylas som bryter ned stärkelse. 20. Pepsin är ett enzym i magsäcken som bryter ned protein st om man har alla 4 visdomständerna. 22. Se pappret. 23. Under människans utveckling har tandvården inte varit så bra som nu och tänderna slets mycket mer, det var då bra att få nya som ersatte de utslitna/ tappade. 24. Även pojkarna får större och större tryck på sig att se ut på ett visst sätt, manliga modeller syns mer i medierna osv 25. Man äter mer skräpmat som innehåller mindre näring men mycket kolhydrater ( socker) och fett. Barn äter mycket godis. Många fler rör mindre på sig nu, fler som av olika orsaker inte deltar i idrottslektionerna / utövar idrott på fritiden. Mer tid spenderas inomhus t ex framför datorn, TV n, TV-spel osv. 26. C-vitamin är Askorbinsyra, som betyder "syran som förhindrar skörbjugg". Symptomen är efter svårighetsgrad trötthet, nedsatt immunförsvar, blödande slemhinnor, blödande organ, ledsmärtor, lösa tänder, bendefekter, blodsbrist och celldöd. Man kom på att genom att ge sjömännen citronsaft (eller annan citrusfrukt) försvann symptomen.