Jonas betonade då att för tidig specialisering inte är bra så svaret på frågan blev ett klart JA.

Diskussionsmöte: Hur får vi fler att rida fälttävlan utan att tumma på säkerheten Under säsongen och hösten har vi i olika forum vid flertalet tillfällen diskuterat fälttävlans framtid och vad som kan ha orsakat tappet inom fälttävlan. Flera gånger har reglerna ansetts vara bov i dramat regler som vi direkt eller indirekt varit med att skapa. Nu kändes det viktigt för oss att penetrera frågan. Som bollplank och allmänt sakkunnig inom ridsporten bjöd vi in Jonas Holmberg. Deltagare: Anna Hassö Dip. beridare, eget ridcenter, B tränare i fälttävlan, f.d. elitryttare Lars Christensson Nat. Banbyggare, nat. TD, A tränare i fälttävlan, f.d. landslagscoach, f.d. elitryttare Jonas Holmberg Int. Banbyggarkandidat, nat. A banbyggare, B tränare i hoppning, Ordf. Banbyggarnämnden i hoppning, ledamot i hoppkommittén Christian Persson FEI Safety Officer, int. TD, nat. TD, f.d. elitryttare Mats G Andersson Int. Banbyggarkandidat, nat. Banbyggare, nat. TD, Sam.kallande Banbyggnadsnämnden för fälttävlan Lasse hälsade alla välkomna och berättade om vilka som varit inbjudna och syftet med mötet. Därefter presenterades var och en genom de uppgifter vi har eller har haft inom ridsporten. Diskussionen inleddes med att rikta en fråga till Jonas: Är fälttävlan berättigad i Sverige? och som definition på fälttävlan användes FEI:s versionsuttryck: "Fälttävlan utgör det mest kompletta, kombinerade tävlandet till häst, av atleten krävs det betydande erfarenhet från alla ridgrenar samt en exakt kunskap om sin häst förmåga, och av hästen krävs en grad av allmän kompetens, som härrör från intelligent och progressiv utbildning". Jonas betonade då att för tidig specialisering inte är bra så svaret på frågan blev ett klart JA. Fälttävlan håller på att bli en egen sport: Jonas fortsatte diskussionen med att han tyckte att fälttävlan håller på att bli en egen sport. Fälttävlan diskuteras sällan som tre ridsportsdiscipliner som resultatmässigt integreras med varandra, vilket de borde göras. Han tycker att många han möter inom fälttävlan hanterar dressyr och hoppning som om de inte var jämförbara med vanlig dressyr eller hoppning. Fälttävlan använder sig inte av de erfarenheter som görs inom dressyr eller hoppning. Resultatet har blivit att Fälttävlansryttarna rider för dåligt på den nivå man befinner sig på. Detta gäller hela vägen upp till och med internationell mästerskapsnivå. Jonas grundade sin inställning på bl.a. årets Lag SM i fälttävlan där han tittat på banhoppning för häst och terrängridningen han sett från årets EM och betonade att det gällde alla inblandade med ett fåtal undantag bland undantagen nämndes William Fox Pitt. Jonas summering blev att i banhoppningen klarar fälttävlansryttaren sällan av att hitta de hinder som är relaterade till varandra och i terrängen är stiglädren ofta för långa med fel sits som följd. 1

Därmed kom vi in på Stilbedömning: Det visade sig snart att alla var överens om att det inte är fel med stilbedömning men att det är helt fel att koppla det till ett vanligt fälttävlansresultat. Resultaten bör vara helt skilda från varandra (typ Anna Hassö gjort i Gärds) eller att testet endast utgörs av en stilbedömning av en terrängritt (typ Ted Velanders träningar där Janne Jönsson bedömer ridningen). Den nuvarande integrationen av stilbedömning och fälttävlan ger helt fel signaler. Vem blir positiv över att tidigt på morgonen åka 18 mil för att rida en fälttävlan; vara bäst i dressyr, göra en felfri hoppning, rida felfritt i terräng inom tiden och sen invänta till sent på kvällen för att slutligen mötas av ett resultat där man är utanför placering? (Exemplet är inte fejkat utan taget från en av årets tävlingar.) Rekryteringsproblematiken för fälttävlan togs upp: Jonas menar att fälttävlan sitter i en guldsits eftersom den innefattar de tre grenarna dressyr, terräng och banhoppning. Eftersom en bra utbildning kräver en allsidig träning av både häst och ryttare, oberoende av vilken disciplin man siktar mot. Och det är bara fälttävlan som kan erbjuda denna allsidiga träning därför kan man, bland alla hästägare, marknadsföra fälttävlan som en bra utbildningsväg initialt. Utbildning träning före tävlande alltid viktigt. Men om man tittar lite djupare i frågan finner man snart en mycket oroväckande sak Hästkunnandet har sjunkit! Och vad ännu värre är, är att ju högre utbildningarna är desto allvarligare verkar bristen på gediget hästkunnande vara. Ett personligt exempel redovisades där medhjälparen från Lantbruksgymnasiet visar bättre hästkunnande än medarbetaren från Hippologutbildningen. Reflektion under diskussionen: Remontutbildningen slutade på 60 talet. Utbildarna vid remontutbildningen utbildade även ryttare vilket de fortsatt med sedan dess. Under första delen av 90 talet började denna grupp av utbildare dö ut. Den nya gruppen utbildare har tvingats in i dagens kortsynta syn på utbildning och helt glömt bort eller aldrig hört det gamla uttrycket: Lära sig att rida går fort men att lära sig att bli ryttare tar två generationer. Ridfrämjandet hade, före sammanslagningen av förbunden i början av 90 talet, ansvar för utbildningen. Efter sammanslagningen fick utbildningen en underordnad betydelse och själva tävlandet står sedan dess mer i fokus. Riksanläggningarna har ansvaret för utbildning av instruktörer Ridsportförbundet ansvarar för tränarutbildningen. Ansvaret vilar på Hästnäringens Nationella Stiftelse. Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS, är ett samverkansorgan inom svensk hästsektor. Speciellt intresse ägnas åt utbildning och avel/uppfödning. HNS har det övergripande ekonomiska och organisatoriska ansvaret för riksanläggningarna Flyinge, Strömsholm och Wången, som på olika sätt skall vara "utvecklingsmotorer" för svensk hästnäring. Andra verksamhetsområden är för hästsektorn gemensamma hästpolitiska frågor samt forskning och 2

utveckling via Stiftelsen Hästforskning. Vidare bedrivs hästsjukvård inom det helägda dotterbolaget ATG Hästklinikerna AB. Styrelsen har två representanter från vardera ATG, LRF och SvRF. Därmed menade vi att förbundet bör ha ett djupare engagemang i utbildningen. Grundproblemet är stort och inte grenspecifikt. Men det slår extra hårt mot fälttävlan eftersom utövarna här är så beroende av hästkunskap. Kanske kommer bristen att visa sig även i de övriga grenarna när de yngre tränarna tar över hoppningen har ju flera utbildare kvar från den gamla stammen. Hur skall då kunskapen för att hålla häst förmedlas vidare? Dagens ungdomar är uppkopplade 24 timmar om dygnet, alltid nåbara av alla. Allt går fort och kravet på att det skall gå fort är stort. Hur skall man kunna få denna generation att förstå långsiktigheten som är så viktig i utbildningen av häst och ryttare? Existerar Ridhandboken idag? All ridutbildning sker idag inom inhägnat område. Varför välja fälttävlan som sin gren? Lasse förde samtalet tillbaka till fälttävlan genom att ställa frågan: Varför väljer man att rida fälttävlan? Svaret kan rymmas i de påstående som kom fram: Hästen lämpar sig för fälttävlan. Det är kul att rida fälttävlan. Den allsidiga träningen Terrängridningen lockar. Utmaningen. Brist på målsättning. Bristen på målsättning inom fälttävlansledet ser man tydligast i prioritering av träning. Den gren man under en fälttävlan tävlar längst i (tidsmässigt och distansmässigt) borde man rimligtvis träna mer. HUR FÅR VI FLER ATT RIDA FÄLTTÄVLAN? Ta bort ALLA pekpinnar. Trevligt bemötande. Vilka är då pekpinnarna? Fälttävlansmärket. 3

o o o Om terrängbanan för att debutera fälttävlan är rätt utformad så är den säker. En avdramatisering av debutantfälttävlan är en väg som kan locka spontana starter till fälttävlan. När en ryttare/hästägare väl har provat på och funnit glädjen i fälttävlan och kommit till en nivå där krav känns berättigade då blir det lättare att motivera sig för att inordna sig bland kraven. När testet används som krav för att rida fälttävlan hamnar fokus på att klara provet och inte hur man rider säkert i terräng. I stället för pekpinne kan fälttävlansmärket vara en typ av morot att locka med på samma vis som simningen har gjort genom sina märken; Grodan, Silverfisken, Simborgarmärket eller vad de nu heter Medical Card o Den information som är relevant och viktig är anhörighetslistan och i vissa fall allergiinformationen. Ingen av dessa informationer är grenspecifika och bör därför höra hemma i TDB, där Tekniska Delegater och Överdomare har access (iförda tystnadspliktskrav). Ryttarboken o Bör slopas eftersom den är ett gissel för alla berörda parter. Den information som idag efterfrågas i Ryttarboken och inte kan hanteras via TDB bör snarast hamna i TDB. o Resultat från fälttävlans lokaltävlingar är relativt få och bör registreras i TDB. Hoppkval o Hoppkval inför säsongen Kvalet görs så långt innan säsongen börjar att resultatet inte kan anses stärka någon säkerhet. o o Efter den första oktober kan en ryttare göra ett banhoppningsprov som anses garantera säkerhet i terrängridningen även om ryttaren gör sin säsongstart i fälttävlan i slutet av säsongen därpå. Hoppkval inför kvalificering till högre klass Det är inte försvarbart att kräva att ryttaren, mitt i sin tävlingstermin, skall hitta en banhoppning som erbjuder erforderlig test. Risken är stor att ryttarens tävlingsupplägg för sin fälttävlan störs och därmed skapar en stressfaktor som inte gynnar säkerheten. Hopprovet före terrängridning Hopprovet före terrängen är ett kvitto på dagsformen är reglerna rätt formulerade är detta det bästa tillfället för att göra säkerhetskontrollen inför terrängprovet. Ett ekipage som är kvalificerat för nivån och klarar av banhoppningen med färre nedslag än vad reglerna maximalt accepterar bör inte vara någon fara för egen säkerhet. Alltså blir kvittot inte starkare för att ekipaget gjort två hopprunder, på en 5 cm högre nivå, med sammanlagt max 8 fel några månader tidigare. 4

Vad menar vi med Trevligt bemötande? Lasse berättade hur han efter ett besök i Luhmühlen blev attraherad av fälttävlan och helgen därefter åkte till Falkenberg för att testa på; Där blev han väl mottagen, landslagsryttare gick med när han gick banan och dom förklarade för honom hur han skulle bete sig när han red de olika hindren. Detta kände även Anna och Christian igen. Detta är ett bra exempel på så kallade fälttävlansanda och på trevligt bemötande vilket är viktig att behålla i sporten. Tillbaks till kärnfrågan hur får vi fler att rida fälttävlan? Jonas undrade var intresset för Breeders och 4 års championat tagit vägen? Finns det kvar? Frågan chockade oss tyvärr inte; för nog är det så att hästuppfödarnas intresse av fälttävlan och det allmänna intresset för unghästproven minskat. Alla var överens om att här måste något göras! Bland hoppningens unghästar finns en stor andel som skulle vara betjänta av att göra fälttävlans unghästtest. Jonas poängterade åter igen hur viktig en allsidig träning är i utbildningen av en unghäst; oberoende av om den i slutändan är tänkt för dressyr, banhoppning eller fälttävlan. I diskussionen kom det fram att olika modeller har provats Ponnyklasser Frågan om vilka ponnyklasser som skall finnas togs upp. Kritiken har varit stor mot att dela in ponny i kategori I och II. Speciellt mot att inte ha en egen kategori för B ponny och att det varit svårt för de större C ponny att hävda sig mot övriga kategorier I ponny. Efter en stunds diskussion gled frågan över på ämnet från vilken ålder det är lämpligt att börja tävla i. Återigen en icke grenspecifik fråga. Alla var överens om att tävlandet i för tidig ålder bör ske med eftertanke. Det är önskvärt att följa RF:s (Riksidrottsförbundets) rekommendationer även om det är svårt att bryta den tradition som finns inom ridsporten. RF gör sin gruppering i barn och ungdomar, till barn räknas ålderskategorin 7 12 år. Att gå tillbaka till den gamla indelningen med Kat D, C, B och A bör vi vänta eftersom ryktet säger att hoppningen är intresserad att följa efter vår nya klassindelning med kategori I och II. I stället borde krafterna inriktas på lämpliga alternativ till själva tävlandet. Satsning på Knattekuppen och stödjande av träningar av modellen Ted Velander känns bättre och ligger mer i linje med RF. Tävlande om SM Ganska naturligt gled vi nu tillbaka in på SM. Frågan som ställdes blev: Hur kan man rida i SM samtidigt som man debuterar i fälttävlan. Vid lag SM i fälttävlan 2009 lär det ha funnits deltagare som debuterade i fälttävlan samtidigt som de ingick i ett lag för SM. Anna berättade att hon tagit kontakt med och uppmärksammat fälttävlanskommittén om hur det kunde bli så snart hon läst propositionen. Svaret blev att man naturligtvis tyckte det var olyckligt att det blivit så och att man skulle ändra på det till kommande år Följdfrågan blev naturligtvis: Vilken status skall vi ha på SM? Diskussionen blev inte så lång utan det konstaterades snart att vi måste värna om SM statusen och gå igenom SM kategori för SM kategori för att se vilka som har underlag för SM. Utifrån erfarenhet kan man se att det är mer avgörande i de lägre kategorierna vilken ponny man har, inte ryttarens skicklighet. 5

Koppling mellan tränare och ryttare under ponny och juniortiden. Att efter introduktionsklassen kräva att en auktoriserad fälttävlanstränare går i godo för vilken klass ett ekipage är moget att rida i kan vara bra. England har anammat det systemet och efter vad vi uppfattat så är de mycket nöjda med systemet. Uppföljning av tränarnas sätt att ge ekipagen access bör kunna ske via TDB. Tränaren bör ta mkt större ansvar för ryttarens träning och matchning och helst närvara i samband m tävling. Varje ponny och juniorryttare borde vara knuten till en tränare. Tränaren borde ha rollen som coach istället för att detta hanteras av oftast okunniga föräldrar. Om en tränare missbrukar sin auktorisation blir det ett fall för Tränarrådet. RF:s riktlinjer barnidrott Idrott för barn ska var lekfull, allsidig och bygga på flickors och pojkars egna behov och förutsättningar samt ta hänsyn till variationer i utvecklingstakt. Barnidrotten ska utformas så att flickor och pojkar kan lära sig idrotten och få ett livslångt intresse för den. Barns idrott ska i första hand bedrivas i enkla former i närområdet. Även tävlingsverksamheten ska huvudsakligen ske lokalt och resultaten ska ges liten uppmärksamhet. Idrottsföreningarna ska erbjuda flickor och pojkar en kamratlig och trygg social miljö, där de kan utvecklas och bli delaktiga i utformningen av verksamheten och därmed vänja sig vid att ta ansvar för sig själva och andra. Idrott för barn ska ledas av ledare med grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Barn ska i idrottsverksamheten få lära sig att ta hänsyn till kamrater och ledare samt lära sig vikten av rent spel. Barn mår bra av att utöva flera olika idrotter och har rätt att göra detta i olika föreningar. Därför ska idrottens naturliga säsongskaraktär respekteras i barnidrotten. Idrottsrörelsen ska samverka med skolan och härvid påverka läroplaner och idrottslärarutbildning, för att få en varierad och intresseväckande idrottsutbildning i skolan. (Kopierat från RF:s hemsida fanns inte med vid diskussionen men anses som betydelsefull att visa eftersom vi refererade till riktlinjerna under diskussionen ) Vid pennan den 23 november 2009 Mats G Andersson 6

SAMMANFATTNING AV DISKUSSIONEN av Lars Christensson Status Svensk Fälttävlan (+) ( ) Horsemanship Kunskap Allsidighet betr. träning av ryttare o Förbundets attityd häst Bra utbildning för alla unghästar oberoende av vilken framtid de avses möta Kamratskap Stor utvecklingspotential Många som är positiva och vill, men inte vet hur o varför Behov av tydlig styrning / direktiv/ mål Outbildade tränare Liten input från den internationella scenen( ryttare / ledare) Få starter, dålig ek. för arr. få tävlingar Frågeställningar: Fälttävlansmärket avlägga prov först inför start i Lätt klass (H100, P80 resp. P90)? Ryttarboken ersättas av att uppgifter läggs in via TDB? (Ryttaransvaret betonas!) Hoppkval bort? Nuvarande krav med max 3 ner i banhoppning? Ponny, kat B (Kat.III)? Ja Ja Ja Ja Ja, men Träningstävling Knatte Cup 7

FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Allmän stimulans och uppmuntran av o Ryttaren prova på fälttävlan träna fälttävlan lära sig den erforderliga horsemanship, som ger framgång och förståelse för hästen o Arrangörer/personer för att skapa aktiviteter träning, framför allt terrängträning under kompetent och ansvarsfull ledning. Träningscuper. Stibedömd terrängritt. Tävlingar endags. Förenklad fälttävlan (definition krävs!) Cuper inom distriktet m ev. Riksfinal Klasschampionat. KM med handikapp system (Typ Gärds RF där Anna Hassö komponerade systemet) 70 och 80 klass, som träning (ej tävling enl. T R). Banvisning till häst Ridande coachning Träning/Lek för nybörjare och kat III ponny Knatte Cup Samordning inom distrikten/regionerna för att fånga upp engagemang och befästa olika aktiviteter o Support organisation för arrangörer. o Talangjakt Breeder s status 0! o Lägg ner och skapa ett nytt unghästchampionat! Formatet bör attrahera de hopp och eventuella dressyrhästar, som anmäler till sina championat. Ge dem en extra chans då de kanske inser att de inte når Final i sin specialgren. Samtidigt skulle det kunna vara en utmärkt möjlighet för Ridsporten att stimulera en mera allsidig träning och tävlingsform för de unga sporthästarna. Tränaransvar! o Tränarna ska ta ett större ansvar för de elever de tränar för fälttävlan. Knyta ponny och juniorryttare till en auktoriserad tränare, som ansvarar gentemot tränarrådet. Avmammifiera ponnysporten! Talangutveckla och dirigera de unga ryttarna och föräldrarna att få värderingar, kunskap och förståelse för sporten och därmed skapa en säker sport med positiva förtecken. Medical Card info läggas in via TDB. o Access för TD/ÖD, som utbildas i sekretess. 8

MOTIVERING AV ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR GENTEMOT ALLMÄNHET OCH MEDIA Vår utgångspunkt i diskussionen har, som tidigare sagts, varit att gjuta liv i Svensk fälttävlan; Hur kan vi stimulera och få fler ryttare att rida terräng och starta fälttävlan utan att ge avkall på säkerheten eller kanske t o m göra sporten säkrare genom dessa stimulansåtgärder? Istället för nuvarande hoppkval, som vi anser har svag eller ingen korrelation med start i terrängmomentet utan bidrar till ett felaktigt tänkande, skapar negativ stress och en falsk säkerhet och att skapa hinder för intresserade ryttare innan de kommit in i sporten, så tror vi att det går att utveckla sportens potential, aktivt förbättra säkerheten och föra vidare det kamratskap och den Horsemanship, som alltid präglat Fälttävlan: Genom att öka kunskapen och förståelsen för sporten, via praktisk övning och gott ledarskap Grundläggande utbildning sanktionerad av Förbundet Bättre förberedelse, framför allt mer terrängträning under kompetent ledning Tränaransvar Dagsformen ska visa om ekipaget bör starta terrängmomentet, ej mer en 3 hinderfel i banhoppningen på en bana med relevant svårighetsgrad. Kontrollerande kompetenta funktionärer (TD/ÖD ), med kurage att ingripa och vägleda ekipage. Skärpt utbildning av tränare, hopp och terrängbanbyggare samt hinderdomare Skapa trygga ekipage genom att de får utvecklas i en positiv och kompetent miljö inom de aktiviteter, som arrangeras lokalt Välgrundade positiva budskap om fälttävlans aktiviteter bidrar till att skapa trygghet för de aktiva, föräldrar och andra intressenter Glädjande nog, så verkar det finnas en stor mängd idealister, som kan bidra till sportens utveckling. Det gäller nu att ge en vision, tydliga direktiv, mål, uppmuntra och samordna krafterna nationellt och lokalt, så att alla kan känna sig delaktiga i svensk fälttävlans utveckling under nästa decennium! 9