Boende- och samhällsservice



Relevanta dokument
Kommunikationer. Planeringsunderlag. Vägar. Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25

Socialstyrelsens författningssamling

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Västerby 5:60. Planbesked

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Kommunala tomter. Kommunala tomter. Lur. Kville. Tanumshede. Grebbestad. Rabbalshede. Fjällbacka. Hälevadsholm. Hamburgsund.

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Samhällsbygnadskontoret Laholm

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Boendeplanering i Arboga kommun

Beslut för gymnasieskola

Väg 1023, Kragenäs-Resö hamn

förutsättningar och mål

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

förutsättningar och mål

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

Beslut för fritidshem

Friskoleurval med segregation som resultat

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Integration och tillväxt

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.

Beslut för vuxenutbildning

Förskolan är till för ditt barn

Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad

Motion till riksdagen 2015/16:2690. Stärkt koppling mellan skola och näringsliv. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering.

Riktlinjer för medborgardialog

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Skolplan för Svedala kommun

Arbetsplan för Kometen

Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. Förslag till ANTAGANDEHANDLING

Motion till riksdagen 1988/89:T339 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) Upprustning av Europaväg 6

Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Språkförskola i västra Stockholm Förslag från utbildningsnämnden

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Kvalitetsarbete i förskolan

Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Mål och budget för Tomelilla kommun

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Investera i förskolan

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Fritidshem och skola i samspel

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN STENSJÖ 1:95. Sotenäs kommun. Västra Götalands län

Särskilt stöd i grundskolan

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Avgifter i skolan. Informationsblad

Ägardirektiv. Övergripande verksamhetsdirektiv för Vara Bostäder AB

Bostad med särskild service

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i grundskola

Yttrande över Harmonisering av färdtjänstregler

Kvartalsrapport och budgetprognos Verksamheten till och med september

Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2013

Förutsättningar för kultur, idrott och friluftsliv för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Brister i kunskap vid gymnasieval

Mat och måltider. i förskola och skola. Mål och riktlinjer för måltidsverksamheten i Kungsörs kommun

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Budgetprognos 2 per 31 mars 2010 för barn- och utbildningsnämnden

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Botniabanan Dubbla spår mot. framtidens arbetspendling?

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Ola Schön

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Systematiskt kvalitetsarbete

Södertäljes skolor lyfter. Antagen av kommunstyrelsen 3 september 2010

Lokal arbetsplan läsåret 2014/15. Vilans öppna förskola

Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA

Riktlinjer för antagning till gymnasieskolan

VISION 2030 & ÖVERGRIPANDE MÅL

Transkript:

ÖP 2002 Tanums kommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Boende- och samhällsservice På kartan Boende- och samhällsservice visas fördelningen av de funktioner, som kan anses utgöra den mest väsentliga boendeservicen bl a livsmedelsbutiker, post, förskolor och skolor, sjukvård och apotek. Kartan visar också de kollektiva kommunikationerna, Bohusbanan med stationer samt busslinjer. Barn och utbildning, kultur Förskole- och fritidshemsverksamhet Inom Tanums kommun finns år 2001 ca 300 barn placerade i familjedaghem, ca 150 barn i förskolor, 250 i fritidshem och 90 barn i föräldrakooperativa förskolor. Förskolor (antingen kommunala eller föräldrakooperativa) och fritidshem finns framför allt i de större samhällena. Familjedaghemmen finns både på landsbygden och i tätorterna. Förskolorna arbetar utifrån Läroplan för förskolan (Lpfö 98), familjedaghemmen utifrån Allmänna råd för familjedaghem och fritidshemmen utifrån Allmänna råd för fritidshem. De senaste årens lägre födelsetal beräknas leda till minskad efterfrågan på barnomsorgsplatser både inom familjedaghem och förskolor. Reformen om barnomsorgsplatser för barn till arbetssökande och föräldralediga beräknas däremot leda till en ökad efterfrågan. När reformen om allmän förskola för 4-5-åringar träder i kraft beräknas detta leda till en ökad efterfrågan på förskoleplatser. Det ökade behovet av fritidshemsplatser beräknas kvarstå under några år framöver. Förskoleklass/grundskola Förskoleklasserna och grundskolan är uppdelade på åtta skolenheter. Grundskola för år 7 till och med år 9 finns i Tanumshede och Hamburgsund. I samtliga grundskolor finns kommunal musikskoleverksamhet. I kommunen finns också en friskola, Sjöstjärneskolan på Resö. Inför läsåret 01/02 beräknades elevantalet i grundskolan till ca 1700 elever. De flesta skolenheterna, från förskoleklass till och med år 6, uppvisar en minskning av elevantalet under de närmast kommande åren. Däremot är elevantalet för de äldre eleverna högt under ca tre år framöver och minskar därefter. Den av riksdagen beslutade läroplanen (Lpo 94) anger skolans nationella mål, den kommunala skolplanen antas av kommunfullmäktig och arbetsplanen för respekti- 17

2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums kommun ve skolenhet formuleras av skolans personal i samverkan med elever och föräldrar. Dessa är tre viktiga måldokument för skolan. Gymnasium och eftergymnasial utbildning Gymnasieutbildning finns i Strömstad och Uddevalla. I Tanum finns gymnasiets individuella program, kommunal vuxenutbildning samt ett utbud av vissa högskolekurser. Dessa verksamheter bedrivs i Kulturhuset Futura. I kommunen finns också Grebbestads folkhögskola och konstskola i Gerlesborg. Biblioteken Bibliotekslokalerna är inte bara ett ställe dit allmänheten går för att låna litteratur, läsa tidningar och söka uppgifter i uppslagsverk utan också i stor utsträckning bas för den allmänkulturella verksamheten, barnprogram, utställningar och vuxenprogram. Med bibliotekslokalens viktiga funktion som kulturinstitution, oftast den enda på orten, är det väsentligt att lokalerna är ändamålsenliga och lätt tillgängliga. Kommunens huvudbibliotek ligger i Kulturhuset Futura. Filialbiblioteken finns i Fjällbacka, Hamburgsund och på Östad. Vård och omsorg Omsorgsförvaltningen Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, utvecklingsstörda, handikappade samt stöd till barn och vuxna som vistas i kommunen. Omsorgsnämnden ansvarar för kommunens sociala service. Den omfattar äldre- och handikappomsorg, LSS-verksamhet, hemsjukvården, kommunens kök samt individ- och familjeomsorg. Äldre- och handikappomsorg Äldre- och handikappomsorgen i Tanum arbetar med målsättningen att ge trygghet, integritet och valfrihet till kommunens äldre och handikappade invånare. Ett varierat utbud av boendeformer är viktigt för att bedriva en väl fungerande äldre- och handikappomsorg. Handikappvänliga lägenheter i det vanliga bostadsbeståndet är efterfrågade. 18

ÖP 2002 Tanums kommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Kollektivtrafik Västtrafik AB är trafikhuvudman för kollektivtrafiken inom Västra Götalands län. Dotterbolaget Västtrafik Fyrbodal AB svarar för trafiken inom fyrstadsregionen, norra Bohuslän och Dalsland. Kollektivtrafiken i Tanums kommun utgörs av linjetrafik med bussar, tågtrafik samt kompletteringstrafik med taxi eller minibuss. Kompletteringstrafiken utförs i regel som beställningstrafik med taxi eller minibuss och fungerar som komplement till den övriga trafiken. Bohusbanan räknas som regional bana och drivs i regi av Västtrafik AB. Tågen på Bohusbanan passerar Tanums kommun med i snitt fyra dubbelturer per dag och angör stationerna Rabbalshede och Tanum. Expressbussar trafikerar Tanums kommun med flera turer per dag genom den så kallade StrömstadsExpressen (Strömstad-Tanumshede-Uddevalla). Kollektivtrafiken utgörs, förutom av den regionala, av lokal landsbygdstrafik vars huvudsakliga uppgift är att tillgodose efterfrågan på service- och skolresemöjligheter. Tidtabellerna är i hög grad anpassade till skolans behov av skolskjutstrafik. Utöver den kollektivtrafik som är anpassad efter skolans behov handhar barn- och utbildningsnämnden egen skolskjutstrafik. Kollektivtrafiken och skolskjutstrafiken är samordnade genom att Västtrafik Fyrbodal AB handhar upphandling av fordon samt övergripande trafikplanering. Skolskjutsarna är härigenom tillgängliga för allmänheten. 19

2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums kommun Kommunal målsättning Kommunens målsättning är att samarbeta med grannkommunerna vad gäller gymnasieutbildning och därmed inte, utöver det individuella programmet, satsa på en egen utbyggnad av gymnasieskola. Omsorgsnämnden har antagit följande målsättning för den översiktliga planeringen: "Service och olika boendeformer skall i möjligaste mån finnas tillgängliga i olika delar av kommun. För att kunna ha en god beredskap i varje område är det viktigt att centralt belägen mark reserveras för äldre- och handikappboende. Nya förskolor bör placeras i anslutning till befintliga förskolor/fritidshem, vilket ger samordningsvinster. Kollektivtrafikens utformning är viktig för den bebyggelsestruktur som kommunen eftersträvar och för den strävan kommunen har att minska belastningen på miljön. Kommunen har som ambition att kollektiv- och kompletteringstrafik, färdtjänst samt skolskjutstrafik skall samordnas så långt som möjligt för att kunna erbjuda ett brett och flexibelt trafikutbud till en rimlig kostnad. Den planerade nya sträckningen av väg E6 kommer att innebära förändrade förutsättningar för kollektivtrafiken. För den kollektivtrafik som kommer att trafikera den nya väg E6 förutsätts att det kommer att finnas hållplatser i Rabbalshede trafikplats och inne i centralorten Tanumshede. All den kollektivtrafik som skall trafikera den utbyggda väg E6 bör föras in till den nuvarande busstationen vid bygdegårdsplanen i Tanumshede för att samhället skall fungera som centralort. Vid trafikplatserna öster om Knäm och vid Lugnet bör busshållplatser med pendelparkeringar anläggas. För kollektivtrafiken på den blivande lokalvägen ser kommunen det som mycket positivt att hållplatserna får en trafiksäker utformning samt anpassas för rörelsehindrade. 20

ÖP 2002 Tanums kommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Övergripande målsättningar Kommunfullmäktige har 1999-01-13 fastställt övergripande målsättningar för Tanums kommun. I utvecklingsstrategierna ingår bl a följande kommunövergripande målsättningar: att genom näringslivs-, utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser öka det befintliga näringslivets konkurrenskraft och tillkomsten av nya företag i syfte att skapa fler arbetstillfällen att ta tillvara kommunens naturliga och kulturella resurser för att utveckla kommunens profil att ha öppna och goda relationer med näringsliv, medborgare och andra intressenter att ha en effektiv och flexibel kommunal förvaltning som i samverkan förmår att ta tillvara möjligheter och möta förändringar att i en dialog med medborgarna ge ökade möjligheter till påverkan av den kommunala verksamheten att verka för en god infrastruktur och bra kommunikationer att tillgodose olika behov av service, omvårdnad och utbildning. att bevara och utveckla den goda livsmiljön med en långsiktig, kretsloppsanpassad samhällsutveckling 21

Vassbotten Mellan- Kornsjön Galtö Lur N Bullaresjön Resö Lindön Nedre Bolsjön Övre Bolsjön Backa S Kornsjön Kalvön S Bullaresjön Trossö Havstenssund Knäm Östad Naverstad Långeskär Sannäs Tanumshede Kynne älv Kynnefjäll Grebbestad Mo Pinnö Otterön Kämpersvik Musön Anråsälven Norra Väderöarna Valön Fjällbacka Rabbalshede PLANER Område med detaljplan Område med områdesbestämmelse OMRÅDESSKYDD ENLIGT MILJÖBALKEN Joreälven Hamburgsund Kville Grind Naturreservat Naturreservat deröarna Hamburgö Slottet Heestrand Övrigt Naturvårdsområden (enligt gamla NVL 19 ) Skydd för landskapsbilden (före 1975 enligt gamla NVL 19 ) Fågel- och sälskyddsområde Svenneby Bottna Gerlesborg Naturminne Biotopskyddsområde i skogslandskapet Strandskydd Norra Väderöarna 22 Skala 1:200 000 0 1 2 3 4 Rådhuset Arkitekter AB! 5 km Södra Väderöarna PLANER OCH FÖRORDNANDEN ÖP 2002 TANUMS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN

ÖP 2002 Tanums kommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Gällande detaljplaner och förordnanden etc. Kartan Planer och förordnanden redovisar områden med gällande detaljplaner och områdesbestämmelser samt områden med skydd enligt miljöbalken. För de senare gäller i regel särskilda bestämmelser i enlighet med länsstyrelsens beslut. Detaljplaner och områdesbestämmelser Inom kommunen finns mer än 250 gällande detaljplaner. Detaljplaner för helårsbebyggelse finns med få undantag inom tätortsområdena, medan detaljplaner för fritidsbebyggelse företrädesvis finns inom kustzonen. Områdesbestämmelser är ett relativt nytt planinstrument, som infördes i och med plan- och bygglagen 1987. Områdesbestämmelser finns hittills endast för ett område i kommunen, nämligen för del av Tingvall 2:1 (Tingvalls eko). Naturreservat och övriga områdesskydd Områden med skydd som naturreservat enligt 7 kap. 4 miljöbalken Tidigare naturreservat enligt 7 naturvårdslagen (NVL): - Svenneby-Valön - Ulön-Dannemark - Jorefjorden - Svenneby Mellangård 8:1, Hamnetången - Hjärterön, Korsön med omgivande öar - Veddö - Otterön - Kärra 1:1 - Tjurpannan - Trossö, Kalvö,Lindö - Tanumskilen - Raftö 1:16 - Stora Svangen - Stora och Lilla Torgrimmen - Trättestad (redovisad som punkt på kartan) - Bredmossen med Fisklössjön - Kragenäs (Galtöleran ingår efter beslut 1999) - Mårtensröd 23

2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums kommun Tidigare naturvårdsområde enligt 19 NVL: - Rödhammarfjorden - Veddökilen - Tanumskusten, Resö Galtö - Raftön Grebbestadsskärgården - Sannäsfjordens stränder och vatten - Tanums-Röd 3:1, Gullbringa - Tanumskusten, Pinnö/Krossholmen Dannholmen/Lökholmen Övrigt områdesskydd Skydd för landskapsbilden enligt tidigare19 NVL i dess lydelse före 1975-07-01 gäller för: - Alnässjön - Bottnafjorden jämte Tosterödsvattnet - Fjällbacka skärgård - Kynnefjäll - Söbskinn - Valö och Sandbäcks kile Förordnanden om biotopskydd, djurskydd och naturminnen På kartan redovisas också de biotopskyddsområden (nyckelbiotoper i skogsmark) djurskyddsområden och naturminnen som finns i kommunen. Utanför kartbilden, inom den norra delen av havsområdet rakt västerut från Kalvö-Lindö, ligger Segelskären för vilka gäller djurskyddsförordnande (sälskydd) och strandskydd. Strandskydd Strandskydd, enligt 7 kap. 13 och 14 miljöbalken, gäller vid större delen av kusten och vid många insjöar liksom längs många vattendrag. Det generella strandskyddet om 100 meter är i stor omfattning utvidgat till maximalt 300 meter vid havet och större insjöar. I övrigt kan strandskyddet variera ner till 50 meter. Omfattningen av strandskyddet finns närmare redovisad på kartor i skala 1:10 000, tillgängliga bl a på samhällsbyggnadsförvaltningen, plan- och byggavdelningen. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurlivet. Strandskyddet innebär bl a att nybyggnad inte får ske och att mark inte får tas i anspråk som tomt inom strandområdet. Strandskyddet omfattar inte för bostadsändamål bildade, bebyggda fastigheter med en landareal mindre än 3000 m 2. 24