Verksamhetsrapport 2002 för programberedningen Uppdrag Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till Landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuell programöverenskommelse. I Landstingsplan 2002 fick programberedningen uppdraget att under året inleda arbetet med att utarbeta programöverenskommelser inom områdena psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar, delprojekt ortopedi. Programberedningen ska år 2003 fortsätta arbetet med programöverenskommelse för psykisk ohälsa samt för rörelseorganens sjukdomar, delprojekt reumatologi. Programberedningen har ett särskilt ansvar för att i sitt arbete bevaka och belysa aktuella etik- och prioriteringsfrågor. Rörelseorganens sjukdomar, delprojekt ortopedi avslutas år 2002. Psykisk ohälsa avslutas år 2003. Rörelseorganens sjukdomar, delprojekt reumatologi startar år 2002 och avslutas hösten år 2003. Beredningens svar på uppdrag i Landstingsplan 2002 Bakgrund Den medicinska utvecklingen och behoven av hälso- och sjukvård växer idag snabbare än de ekonomiska resurserna. Hälso- och sjukvården ställs inför komplexa ställningstagande på grund av ett ökat vårdbehov, där befolkningsutvecklingen innebär allt fler äldre, ökade möjligheter till diagnostik genom förbättrade undersökningsmetoder och allt mer kvalificerade behandlingsmetoder inklusive läkemedel. Detta kommer att innebära ökade krav på prioriteringar och att vi utvecklar en vård som vilar på en väl utvecklad struktur och kunskap om evidensbaserad vård. Landstinget måste också ha tillräckligt med personal med bra utbildning med möjlighet till kunskapsuppbyggnad och som trivs på sina arbetsplatser. Programöverenskommelser Programberedningens huvudsakliga uppgift är att utifrån ett patient och närståendesperspektiv se på verksamhetens innehåll. Beredningen ska: Öka kunskapen om patient och närståendes behov. Verka för en bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda.
I samverkan med verksamhetsföreträdare utforma programöverenskommelser inom områdena psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar, delprojekt ortopedi. Syftet med programöverenskommelserna är att: erbjuda god vård på lika villkor och ge vård efter behov företräda patienter och närstående och känna till deras behov vården fördelas efter behov när skillnaden i behov/efterfrågan och resurser ökar skapa möjlighet att analysera nuvarande och framtida hälsoproblem för att minska ojämlikheten i hälsa hos befolkningen skapa ett effektivt nyttjande av de ekonomiska resurserna i landstinget och i samverkan med kommunerna öka kunskapen om sjukvårdsbehov som finns hos befolkningen liksom kunskap om sjukvårdens resultat skapa en öppen och kreativ dialog mellan politiker och ansvariga inom hälso- och sjukvård skapa en återkommande dialog, mellan politiker och medborgare, om resursfördelning och prioritering baserad på fakta och som går att omsätta i konkreta beslut utveckla och förankra den politiska processen hos medborgarna och de värderingar som ska ligga till grund för nödvändiga prioriteringar programöverenskommelserna ska utgå från en gemensam metodbeskrivning. Ansvar och roller Utsedd förtroendemannagrupp för respektive programöverenskommelse ansvarar för att: lyfta fram patienters och närståendes perspektiv på hälsa, ohälsa och vård. införskaffa synpunkter från patienter och närstående och verksamheten som underlättar den horisontella prioriteringen, d v s prioriteringen mellan olika verksamheter. öka sin kunskap kring relevant information och medicinska fakta. utsedd verksamhetsgrupp för respektive programöverenskommelse ansvarar för att: kartlägga vårdprocessen och arbetet kring denna. tydliggöra den vertikala prioriteringen, d v s prioriteringen inom verksamheterna. ta fram relevant information till förtroendemannagruppen.
Slutsatser Allmänna slutsatser för Programberedningen Modellen för programöverenskommelser behöver revideras och förbättras med bl a checklistor för rapportsammanställningen. Den nya programberedningen fortsätter detta förbättringsarbete. Arbetssättet har varit positivt och givit en större kunskap och insikt i problemen. Beredningens ökade kunskap kring vertikala prioriteringar underlättar den framtida horisontella prioriteringen genom att landstingsfullmäktige får en större förståelse om vad prioriteringar innebär. Behov finns av förbättrad verksamhetsuppföljning i landstinget. Systemet bör vara länstäckande och omfatta alla enheter. Ett samlat grepp bör tas i frågan. I Landstingsplan 2002 står att patienters och intresseorganisationers bedömning av hälso- och sjukvårdens kvalitet ska göras varje år. Beredningen anser att detta ska ske på ett strukturerat och likartat sätt i hela organisationen. I landstingets verksamheter bör förbättringsprojekt uppmuntras. Det underlättar om dessa projekt i första hand bedrivs i en liten skala och sedan utvärderas innan de tas in i verksamheten. Aktuella projekt och utvärderingar bör bli mer tillgängliga. Programberedningen anser att ett samarbete bör komma till stånd mellan Landstinget och Institutionen för hälsovetenskap omkring sjukvårdens behov av förbättrings/utvecklingsarbeten. Här skulle man kunna skapa ett samarbete som skulle bygga på ett riktigt behov som finns och samtidigt gagna den lärande organisationen. En gemensam modell för verksamhetsplanering bör ta hänsyn ekonomiska faktorer men också andra påverkansfaktorer för att ge en helhetsbild som ett stöd för verksamheten. Det är viktigt att en balans nås mellan kortsiktiga och långsiktiga målsättningar. Beredningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt landstingsstyrelsen att: föreslå åtgärder som tillgodoser de behov som beredningen uppmärksammat beträffande verksamhetsfrågor redovisa de åtgärder som kommer att vidtas. Rörelseorganens sjukdomar, delprojekt ortopedi Programberedningen har under året nära följt arbetet inom programöverenskommelsen rörelseorganens sjukdomar, delprojekt ortopedi. Under arbetet har det framkommit att köerna till ortopedin till stor del även innehåller återbesök. Verksamhetsmässigt finns inget hinder att en del av dessa återbesök kan ske hos annan vårdgivare än läkare, vilket skulle leda till att mer läkartid frigörs till bl a nybesök och att köer/väntetider kan kortas. För att ytterligare minska köerna kan remissförfarandet förbättras. Idag återfinns patienter på ortopedins väntelista trots att det egentligen inte är rätt vårdinstans. Detta kan ske genom utbildning av remitterande läkare och eventuellt enhetliga remissmallar i länet.
För att minska belastningen på verksamheten i framtiden bör ett omfattande förebyggande folkhälsoarbete inledas. Viktigt underlag för detta arbete kan vara t ex olycksfallsstatistiken. Verksamhetsgruppen har tagit fram vertikala prioriteringar inom ortopedin, d v s prioriteringar inom verksamheten. Dessa ska fungera som mall för hela länet och stå som garant för att även grupper som inte är starka nog får hjälp. Här kan ytterligare arbete göras så att dessa även kan utgöra underlag för den politiska horisontella prioriteringen. I det fortsatta arbetet med projektet vill programberedningen att verksamheten fortsätter och analyserar faktorer i processen som skulle innebära att en ökning av antalet operationer möjliggörs. Härvidlag har beredningen aktualiserat frågan om att: se över en ökad täckningsgrad på operationsavdelningen över dygnets alla timmar att inom området akuta ortopediska operationer föreslå åtgärder som möjliggör mindre störningar för den planerade verksamheten att redovisa konsekvenser vad detta för med sig för den övriga verksamheten. Beredningen har (bilaga 1) redogjort för den förväntade utvecklingen inom området ortopediska sjukdomar. Beredningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt landstingsstyrelsen att: föreslå åtgärder som tillgodoser de behov som beredningen uppmärksammat beträffande verksamhetsfrågor redovisa de åtgärder som kommer att vidtas. I övrigt lämnar beredningen verksamhetsgruppens delrapport (bilaga 2) till landstingsstyrelsen för vidare hantering. Förtroendemannagruppen Förtroendemannagruppen har under året genomfört ett antal patientintervjuer i form av fokusgrupper. Beredningen uppfattar att det finns många nöjda patienter. God vård är t ex att få en god information om sin sjukdom och/eller operation, att slippa ha ont, att personalen kan svara på frågor, att få stöd under sjukhustiden och att det finns en trygghet efter utskrivningen. Detta kräver att kontakten med kliniken fungerar både per telefon och vid besök. Beredningen pekar på vikten av en relevant information om behandling och sjukdom både före, under och efter operationen. Resultatet från patientintervjuerna har även delgivits och diskuterats med verksamhetsgruppen och överlämnats för deras fortsatta förbättringsarbete. Psykisk ohälsa Programberedningen har under året även nära följt arbetet med programöverenskommelsen Psykisk ohälsa. De viktigaste slutsatserna som beredningen vill lyfta fram är följande:
Psykisk ohälsa är ingen diagnos, utan en beskrivning av ett tillstånd när människor inte mår bra. Psykisk ohälsa kan drabba en individ i olika former och i olika hög grad. Landstingets roll i folkhälsoarbetet är främst inriktat på det individuella mötet med patienten. I övrigt bedrivs visst folkhälsoarbete i samverkan med kommunernas folkhälsoråd/motsvarande. Vidare anser beredningen att: uppmärksamheten på folkhälso - och preventivt arbete inom psykisk ohälsa måste öka. Beredningen anser att detta ska ske även till riktade grupper och i samverkan med andra aktörer. behov av beteendevetare, kuratorer och psykologer i primärvården samverkan mellan de olika intressenterna måste öka. kompetensen i primärvården inom området psykisk ohälsa måste öka. Verksamhetsgruppen har lyft fram följande fördjupningsområden som beredningen nu föreslår att landstingsstyrelsen får i uppdrag av LFU att hantera i driftsorganisationen. Dessa har även en direkt koppling till styrelsens pågående arbete med lokala handlingsplanen och beskrivs utförligare i verksamhetsgruppens delrapport. Områdena är följande: äldre med psykisk ohälsa psykiska funktionshinder unga vuxnas behov kris och självmordsnära tillstånd vår egen hälsa / arbetsmiljö stressrelaterade sjukdomar rättspsykiatrisk vård läkemedelskommitten missbrukets vårdproblem små barn och föräldraskap neuropsykiatri psykisk ohälsa och invandringsproblem. Projektet Psykisk ohälsa kommer under 2003 fördjupa sig i följande områden: prioriteringar tydliggöra vårdprocessen samverkan utvärdering av projektet. Beredningen anser att en lägesrapport från ovanstående fördjupningsområden bör tillföras projektet före slutrapportering 2003. Beredningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt landstingsstyrelsen att:
föreslå åtgärder som tillgodoser de behov som beredningen uppmärksammat. redovisa de åtgärder som kommer att vidtas i verksamhetsfrågor. Beredningen föreslår vidare att landstingsfullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda nyttan av ett forum för patienter med psykisk ohälsa efter utskrivning. Det kan vara nätverksmöten, självhjälpsgrupper eller liknande som bör startas i samband med rehabiliteringen kanske i samverkan med kommunen. Detta önskemål har framkommit i många intervjugrupper och skulle kunna stödja patienter och närstående i den allmänna livssituationen. Det skulle vara ett bra komplement till eventuell behandling. I övrigt lämnar beredningen verksamhetsgruppens delrapport (bilaga 3) till landstingsstyrelsen för vidare hantering. Förtroendemannagruppen Förtroendemannagruppen har under året genomfört ett antal patientintervjuer i grupp. Utifrån dessa bedömer beredningen att behovet av information och utbildning om den psykiska ohälsan är stort för både patienter och närstående. Tidiga insatser är viktiga på alla nivåer men framför allt för barn och ungdomar. Beredningen bedömer vidare att eftervård och rehabilitering är viktiga frågor, liksom samverkan och samarbete mellan kommun, landsting och andra aktörer. Resultatet från patientintervjuerna har även delgetts och diskuterats med verksamhetsgruppen och överlämnats för deras fortsatta förbättringsarbete. Verksamhetsgruppen Programöverenskommelsen Psykisk ohälsa kommer att fortsätta under år 2003. Kartläggningen har berört tre divisioner; medicinska specialiteter med barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården och vuxenpsykiatrin. Delar av kartläggningen av vårdkedjan och faktainsamlingen rapporteras i bifogad delrapport. Det är främst samverkan mellan olika intressenter som kartlagts. Under år 2003 kommer projektet att arbeta med kartläggningen av patientens vårdkedja inom landstinget och mellan landstinget och andra samhällsorgan. Av den gjorda kartläggningen framgår en del av de brister vad gäller samverkan. Det finns även exempel på goda arbetssätt som har framkommit.. Etiska rådet Programberedningen har ett särskilt ansvar att i sitt arbete bevaka och belysa aktuella etik- och prioteringsfrågor. För detta har programberedningen inrättat ett Etiskt råd. Etiska rådet har med hjälp av ledamöter från hälso-och sjukvårdsberedningarna tagit fram ett studiecirkelmaterial i etik och prioriteringar ur ett landstingsperspektiv. Studiecirkelmaterialet ska användas för att förbättra dialogen med norrbottningarna i dessa frågor. Materialet är tänkt att användas via länets studieförbund. Vid cirkelsammankomsterna kan alla ledamöter i landstinget medverka vid önskemål och behov. Innehållet i studiecirkelmaterialet medföljer som textversion(bilaga 4). Etiska rådet håller också på att etablera en kontakt med kommunerna, via kommunförbundet för att samarbeta i etik och prioriteringsfrågor.
Verksamhet under 2002 Metoder och arbetssätt för beredningsgruppen Programberedningen är uppdragsgivare och därmed ansvarig för att följa både rörelseorganens sjukdomar, delprojektortopedi och psykisk ohälsa i deras arbete. Beredningens ledamöter är uppdelade i tre grupper. 1 Förtroendemannagrupp Rörelseorganens sjukdomar, delprojekt ortopedi har fyra ledamöter. 2 Förtroendemannagrupp Psykisk ohälsa har fyra ledamöter. 3 Etiska rådet har tre ledamöter. Båda verksamhetsgrupperna rapporterar till hela programberedningen. Intervjuerna med patienter och närstående genomförs av förtroendemannagrupperna i samverkan med verksamheterna. Samtalen ska belysa konsekvenser av ohälsa, vad god vård är och vad den ska innehålla. Genom att samtala om gjorda erfarenheter kommer patienters och närståendes behov fram. Resultatet ska användas av verksamheten för att förbättra vården och av programberedningen för att vidareförmedla sin kunskap till landstingsfullmäktige. Intervjuer med patienter och närstående samt andra aktiviteter Rörelseorganen delprojekt/ortopedi Ledamöterna har träffat patienter i fokusgrupper vid två tillfällen. Ledamöterna har använt ett fast formulär med frågeställningar. Svaren analyseras utifrån patienternas behov. Ledamöterna har gjort ett studiebesök på ortopedin och träffat personalgruppen vid ett tillfälle. De har kunnat följa flödet på kliniken inom fyra områden under våren. De har också fått information om de vertikala prioriteringarna, d v s prioriteringarna inom verksamheten. Psykisk ohälsa Ledamöterna har träffat tio mindre grupper bestående av patienter och närstående. Patienternas diagnoser har varit olika. från grupp till grupp. Ett fast frågeformulär till patient och närstående har använts. Analys och dokumentation har skett varje gång. Ledamöterna har läst in en del fakta om psykiatri och prioriteringar. Etiska rådet Etiska rådets ledamöter har deltagit i en del av de patientintervjuer som förekommit inom ramen för de två programöverenskommelserna. Övriga aktiviteter Beredningens ledamöter har träffat patientföreningarna och informerat dem om arbetet med programöverenskommelserna. En kontinuerlig dialog med patientföreningarna i samband med start av nya program planeras i framtiden. Några av beredningsledamöterna har deltagit i en videoinspelning som ska visa en av de metoder som kan användas i beredningsarbetet.
Utvärdering av beredningens arbete Beredningen anser att arbetet har fördjupat kunskapen hos ledamöterna de flesta känner sig bättre rustade att delta i fullmäktigedebatten. Arbetssättet att möta brukarna, lära sig lyssna under patientintervjuerna och möta verksamheterna har varit mycket positivt. Fördelningen mellan beredningsmöten och intervjuer har varit bra men det kanske ska vara en utökad uppföljning mellan de relativt glesa beredningsmötena. Ledamöterna anser ej att arbetssättet i landstingsfullmäktige har påverkats ännu men förväntar sig en förändring. De 15 dagarna räcker nog men många har svårt att avsätta den tid som behövs för beredningsarbetet. Ekonomisk redovisning Programberedningen har under 2002 haft en budget på 1 455 900 kr. 1.000.000 har gått till kostnader i samband med projektarbeten och dessa kommer att redovisas i slutet av året. Ett extra anslag på 200 000 kr ska gå till studiecirkeln i etik. Det gäller konsultation, tryckning och distribuering av materialet. De övriga 455 900 kr har nyttjats enligt nedan fram t o m 020731: Budget Utfall 02-07-31 Resultat Arvoden, övriga omkostnader 405 900 201 900 204 000 Omkostnader för möten mm 50 000 30 000 20 000 Summa: 455 900 231 900 224 000 Antal dagar, totalt för beredningen Ledamöternas 15 dagar totalt nyttjade dagar varav till beredningsmöte varav till patientintervjuer varav till annan aktivitet 165 72 37 27 8 C:a 20 dagar till har nyttjats av ledamöterna i beredningsarbete med annan ersättning.