Att ta sig till skolan

Relevanta dokument
Resultatet av trafikenkät Hässelby Villastads skola

Tränarguide del 1. Mattelek.

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Arbetsplan Jämjö skolområde

Kvalitetsrapport Så här går det

Systematiskt kvalitetsarbete

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Skriva B gammalt nationellt prov

En förskola med barnen i centrum

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Konsultation med skolan

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Medborgarförslag

Presentationsövningar

Sammanfattning på lättläst svenska

Arbetsplan Jämjö skolområde

Förfrågan angående sömnvanor!

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Särskilt stöd i grundskolan

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Rapport uppdrag. Advisory board

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Skolskjutsreglemente. för. Örnsköldsviks kommun

Slutrapport Vintercyklisten Gävleborg

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

Systematiskt kvalitetsarbete

Camilla Siotis Ekberg Högskolan Kristianstad

Vi skall skriva uppsats

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

En skola fri från mobbning och kränkningar

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN

Manual Gamla Akka-plattan

Invisible Friend Senast uppdaterad

P-02/03 säsongen 2016

START Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper.

SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander (7) Dnr :1549

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Friskoleurval med segregation som resultat

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Testresenärer mellan Vännäs och Umeå

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Hållbar utveckling i ett barnperspektiv om barn och trafik. pia.bjorklid@edu.su.se

Från min. klass INGER BJÖRNELOO

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Likabehandlingsplan för läsåret

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Cykelhjälmsanvändning - arbetspendlare på cykel

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Kundservicerapport Luleå kommun 2015

Läsfixarna. Idrott inne. Melinda får ta med en bok eller en sak hemifrån att visa och berätta om.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Vet du vilka rättigheter du har?

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Skolplan för Svedala kommun

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

Södertäljes skolor lyfter. Antagen av kommunstyrelsen 3 september 2010

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen

Policy för bedömning i skolan

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Syftet med en personlig handlingsplan

Klassen kom tillsammans fram till vilka punkter som vi skulle ta hänsyn till. Dessa var:

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Svensk författningssamling

Fritidshem och skola i samspel

Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Visa vägen genom bedömning

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Investera i förskolan

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Måttbandet nr 143 januari 2007

Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Transkript:

Att ta sig till skolan Rekommendationer från kommunala grundskolan 2015-06-01

Inledning Dokumentet ska ge gemensamma rekommendationer för hur elever ska ta sig till sin skola på Lidingö på ett säkert sätt. Rekommendationerna gäller för samtliga kommunala grundskolor på Lidingö. Ett av målen i Lidingös miljöprogram 2011-2020 är att elever och deras föräldrar i första hand ska gå eller cykla till skolan. För att skolorna aktivt ska arbeta med hur deras elever ska ta sig till skolan, ska samtliga kommunala skolor ta fram sin egen skolreseplan. Det gör de i samarbete med tekniska förvaltningen, fastighetskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen inom projektet Säkra skolvägar. Elevernas väg till och från skolan är föräldrarnas ansvar och det är föräldrarnas bedömning som avgör vid vilken ålder som det är lämpligt för barnet att gå eller cykla till sin skola. Bakgrund Trots att det finns stora möjligheter, går och cyklar allt färre elever till skolan och skjutsandet med bil ökar i Sverige och på Lidingö. Ibland för att barnen vill det, någon gång för att det är bråttom och andra gånger för att vägen till skolan inte upplevs vara tillräckligt säker att låta barnen gå själva. Att självständigt ta sig till skolan till fots eller med cykel är bra för barns utveckling och hälsa och för miljön. Promenaden eller cykelturen till skolan är viktig motion i en alltmer stillasittande vardag och ett nyttigt sätt att utveckla sin trafikmognad på. Enligt Folkhälsomyndigheten har det visat sig att regelbunden promenad till skolan ger en rad positiva effekter på barns hälsa och välbefinnande, inklusive att motverka depression, aggressivitet och hotfullhet samt oro och ängslan. Barn som promenerar till skolan har även färre psykosomatiska problem, bättre motoriska färdigheter och bättre lungfunktion jämfört med barn som regelbundet skjutsas i bil. Barn som går till skolan förbättrar sin koncentration och emotionella hälsa samt har ett mindre aggressivt beteende jämfört med barn som åker bil till skolan. Att dagligen gå eller cykla till och från skolan leder för de flesta barn till högre veckoförbrukning av energi än vad två timmars deltagande i Idrott och hälsa gör. Barn som går eller cyklar till skolan är dessutom involverade i mer ansträngande lekar under skoldagens gång än vad barn som blir skjutsade är. 2

Barn i trafiken De flesta människor vistas dagligen i trafiken, barn och ungdomar gör det nästan varje dag. Trafikmognaden hos yngre barn är inte helt utvecklad och inte heller deras syn- och hörselförmåga. Yngre barn har dessutom svårt att ställa om ögat från nära håll till långt håll och har ett snävare synfält än vuxna. Medan en vuxen lätt kan urskilja olika ljud så hör inte yngre barn vart ljuden kommer ifrån på samma sätt. Barns längd innebär också att de ibland inte syns bakom bilar. Barns trafikmognad är individuell och varje förälder måste avgöra när barnen är redo att själv ta sig fram längs gatorna. För att uppnå en trafikmognad krävs erfarenhet av att röra sig i gaturummet, vilket man får om man går eller cyklar till skolan både med, och när barnet är redo, utan föräldrar. Genom hjälp och handledning lär sig barn att uppfatta trafiksituationer och hur de ska bete sig, för att sedan kunna ta sig till skolan på egen hand. Det ger inte samma trafikmognad att bli skjutsad i bil fram till 10-12 års ålder jämfört med att ha gått med en förälder sedan förskolan. Skolan ansvar för att ge kunskaper och förståelse för trafikrummet. Undervisningen ska följa kursplanernas centrala innehåll och leda till att eleverna uppnår de kunskapskrav som finns om trafikregler och trafikmiljön i närområdet. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 är bland annat att eleven kan identifiera riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken. Lidingö stad eller respektive skola kan inte ge exakta direktiv när det är lämpligt för ett barn att på egen hand ta sig till sin skola. För att uppnå en trafikmognad måste barnet tillsammans med sina föräldrar träna sig på att röra sig i trafiken. Även om tiden kan vara hektisk på morgonen så kan det vara bra att bestämma att man någon dag i veckan går eller cyklar tillsammans till skolan. Trafiksituationen kring våra skolor ser också olika ut på Lidingö. Lidingö stad rekommenderar elever att gå eller cykla tillsammans till skolan i stället för att gå ensam. Att gå till skolan Promenaden till skolan är en viktig motion i en alltmer stillasittande vardag och ett nyttigt sätt att utveckla sin trafikmognad på. De flesta elever på Lidingö har under en kilometers väg till sin skola. Att gå en kilometer tar ungefär 15 minuter. En halvtimmes promenad per dag är vad Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Lidingö stad rekommenderar att eleverna promenerar till skolan under sina första skolår. Först tillsammans med en vuxen, därefter i grupp. Vandrande skolbuss är också ett bra alternativ. Vandrande skolbussar En vandrande eller cyklande skolbuss är ett organiserat samgående där vuxna turas om att följa sina egna och andras barn till skolan. Ett exempel: fem familjer från samma bostadsområde bildar en vandrande/cyklande skolbuss. Varje familj ansvarar för en dag i veckan och följer då samtliga barn till 3

och från skolan. Gruppen träffas varje dag på en bestämd plats och på ett klockslag som gjorts upp på förhand för att gemensamt ta sig till skolan. Att flera barn går tillsammans med en vuxen är tryggt och säkert för alla. Barnen får motion, frisk luft och trafikträning under överinseende av vuxen. En bonusvinst är den gemenskap barnen får när de går tillsammans, liksom att trafikmiljön runt skolan förbättras när färre skjutsar sina barn i bil. Att starta en vandrande skolbuss Att starta upp en egen linje är enkelt. Är det många barn från samma gata som ska till samma skola? Bestäm bara tid och en lämplig plats att utgå från, dubbelkolla att alla är med på noterna om att den vandrande skolbussen startat och vem som är chaufför vilken veckodag; sen är det bara att tuta och köra. Skolans kontaktperson för vandrande skolbussar kan informera dig om hur man som föräldrar kan organisera vandrande skolbussar samt vilka vandrande skolbussar som redan är igång. Bra att tänka på när det gäller vandrande skolbussar Smidigare att organisera än många först tror. Mer tid och mindre stress på morgnarna, vid lämning en dag i veckan i stället för fem. Barnen stressar mindre och hinner prata av sig med kompisarna innan skolan. Barnen blir mer självgående, lär sig ta ansvar, passa tiden och hitta i området Barnen blir mer självgående, lär sig ta ansvar, passa tiden och hitta i området. Reflexer När det börjar skymma och är mörkt ute är det bra att bära reflex eller reflexväst. Då syns barnet bättre och risken för att råka ut för en olycka minskar betydligt. Att cykla till skolan Barnets skolväg, trafikmognad och föräldrarnas bedömning avgör vid vilken ålder det är lämpligt att börja cykla till skolan. Barnet behöver inte cykla själv, utan kan skjutsas på cykel av vuxen. Har cykeln lämpliga säten och effektivt skydd mot hjulekrarna får en vuxen skjutsa ett barn under tio år Ett barn som är 6-8 år kan i måttligt trafikerad miljö cykla tillsammans med en förälder. Man bör dock välja att leda cykeln över korsningar. Barnet bör cykla på egen hand i mer trafikerade miljöer först vid 10-12 års ålder, enligt NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande). Det förutsätter dock att barnet fått trafikmognad genom att gå och cykla tillsammans med sina föräldrar under de första skolåren, antingen till och från skolan eller under sin fritid. 4

Hjälm Sedan den 1 januari 2005 är det lag på att cykelhjälm för cyklister under 15 år. En säker hjälm ska vara CE-märkt. Kontrollera även att den är märkt EN 1080/1078, som betyder att den ska användas vid cykling. Det är viktigt att hjälmen sitter bra och inte för löst. Den ska sitta så pass hårt att den inte kan ramla av, hamna snett eller skjutas bakåt och lämna pannan fri. Remmarna ska vara så hårt åtdragna att man kan sätta in två fingrar mellan hakan och hakremmen. Hjälmen ska täcka panna, bakhuvud och hjässa. Särskilt viktigt är det att hjälmen inte sitter för långt bak på huvudet, eftersom 70 procent av islagen vid cykelolyckor mot huvudet träffar pannan och tinningen. Att åka bil till skolan Att skjutsa sina barn till skolan motiveras ofta med att skolan ligger på vägen till arbetet eller att skolvägen är alltför farlig för att låta barnen gå eller cykla till skolan. Att åka bil till skolan leder till att göra skolans närmiljö än mer trafikfarlig. Ju fler bilar som cirkulerar runt skolorna, desto större risker för barnen. Avlämningsplatser Varje skola ska rekommendera trygga och säkra avlämningsplatser med parkeringsmöjligheter för lämning och hämtning. För att minska trafiken i skolans närområde ska dessa platser inte ligga i direkt närhet till skolan. Förslagsvis går barnen själva till skolan från avlämningsplatsen eller så parkerar du där och följer sedan barnen till skolan. En skolreseplan för varje skola Alla kommunala skolor på Lidingö ska ta fram en egen skolreseplan. Det är en konkret handlingsplan som tas fram gemensamt av en arbetsgrupp bestående av skolledning, lärare, föräldrar, elever och stadens trafikplanerare. Planen beskriver hur barnen idag tar sig till skolan, vad som hindrar eleverna från att i större utsträckning gå eller cykla till sin skola. Den beskriver också vilka åtgärder som kommer att genomföras för att skapa säkra skolvägar som får fler att gå och cykla till skolan. Åtgärderna omfattar såväl beteendepåverkande aktiviteter som vandrande skolbuss, aktivitetsdagar, information om avlämning och anpassningar av den fysiska miljön. En skolreseplan är ett levande dokument som respektive skola ska revideras varje år. Målet är att varje skola ska ta fram en skolreseplan senast under 2015. Detta är även ett delmål i Lidingös miljöprogram 2011-2020. 5

Jag mår bra av att gå och cykla Det är roligt att gå och cykla tillsammans med andra Jag hinner upptäcka saker efter vägen Jag får möjlighet att röra mig Det är gratis att gå och cykla Lidingö stad, Utbildningsförvaltningen Besöksadress: Stockholmsvägen 50 Postadress: 181 82 Lidingö Telefon : 08-731 30 00 vx E-post: utbildningsforvaltningen@lidingo.se Webbplats: www.lidingo.se 6