KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2011/12. Förskoleklass årskurs 6 Enhet: Sandbackaskolan Rektor: AnnChristin Karlsson, rektor F 3 och särskolan Maria Lindström, rektor 4 6 och förberedelsegruppen 1. KOMPETENSUTVECKLING. Inom vilka områden har kompetensutveckling genomförts vid enheten under året. OBS! Ange inte detaljerade kurser utan områden. Kommungemensamma utbildningstillfällen för pedagoger/personal i särskolan Matematik utbildning med NCM Nationellt centrum för Matematikutbildning Svenska utbildning med skolans specialpedagog Utbildningsinsats för elevhälsa och trygghetsteam i arbetet mot diskriminering och kränkningar Pedagogiskt centrum, GR utbildning Learning study Alla: Att möta alla barn kommungemensam utbildning i värdegrund och förhållningssätt 2. MÅLUPPFYLLELSE OCH RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL DE NATIONELLA MÅLEN Förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb, grundskola och särskola: Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Gör en bedömning för respektive verksamhet av i vilken grad enheten uppnått måluppfyllelsen i de Nationella målen. Förskoleklass Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn. 1
Fritidshem och fritidsklubb Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn. Grundskola Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn, för att höja måluppfyllelsen. Särskola Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn, för att höja måluppfyllelsen. 3. UTBILDNINGSRESULTAT GRUNDSKOLAN ELEVER SOM UPPNÅTT MÅLEN I RESPEKTIVE ÄMNE. Åk 3: Använd bilaga 1 vid redovisningen. Åk 6: Använd bilaga 2 vid redovisningen. 4. ENHETENS EGNA MÅL/UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅLUPPFYLLELSEN I DESSA. Ange enhetens egna mål/utvecklingsområden under läsåret och ange måluppfyllelsen (kopiera tabellen där ni anger måluppfyllelsen för varje mål/utvecklingsområde). Kränkande behandling 2
Kommentar: Kommentarer hämtade ur verksamhetens kvalitetsredovisningar: Fritidshem Så här tänkte vi: Målet har varit att alla barn ska känna sig sedda, få möjlighet att utveckla sin sociala kompetens, sin lek, kreativitet och fantasi. Detta är stora faktorer som påverkar planeringen av verksamheten. Så här gjorde vi: Vi arbetar mycket gruppstärkande och individstärkande och försöker lägga vår kraft på det positiva som sker runt barnen. Tanken att de barn som har förmågan att välja att göra rätt ska vara goda förebilder för de andra barnen. Genom att arbeta med gruppstärkande aktiviteter så som utflykter, kojbygge i skogen, gemensamma samlingar och vår-show skapar vi en grupp/vi känsla som ökar acceptans och gemenskap till varandra. Så här blev det: Vi tycker vi kommit en bra bit på väg men det har varit utmanande och krävande. Så här går vi vidare: Till nästa läsår vill vi fortsätta vårt påbörjade arbete. Vi önskar också forum för samtal med skolan för att bättre kunna möta alla barn. Vi får många nya barn och de känner vi ej ännu. Men vi hoppas och tror att de barn som nu går hos oss har en stabil grund att stå på och kan vara goda förebilder för de nya som kommer att börja på våra fritidshem. Förskoleklassen Så här tänkte vi: Varje stund i förskoleklassens arbete, utgår från värdegrundsarbetet. Det är grundläggande för hela vår verksamhet. Arbetet sker med stor tydlighet och under positiva, livsbejakande former. Så här gjorde vi: Genom att engagera hela kroppen och alla sinnen försöker vi vara framgångsrika i detta viktiga arbete. Det sker genom till eempel sagor, nallar och dramatisering. Genom vår sammansättning i grupperna, får vi många, många tillfällen att i vardagen arbeta med tolerans och likavärde. Så här blev det: Vi tycker vi kommit en bra bit på väg men det har varit utmanande och krävande. Så här går vi vidare: Vi tar med oss erfarenheter från läsårtes grupp när vi till hösten 2012 tar emot nya barn som börjar i förskoleklass. Grundskolan Så här tänkte vi: Vi ville ha trygga grupper där barnen kände tillit till oss vuna och till varandra. Vi har utgått ifrån grupperna, hur de sett ut och vilka svårigheter respektive styrkor som finns. I några grupper har det kommit nya elever och då har det blivit naturligt med gruppstärkande arbete. Vi har velat att det ska bli tydligt för eleverna i vardagen att olikheter är okej och bra. Vi har velat skapa ett tillåtande klimat där alla har rätt att vara den dom är. Så här gjorde vi: Vi har haft samarbetsövningar och lekar i helklass, smågrupper samt årskursvis. Vi har arbetat med tjej och killsamtal samt arbetat med barnkonventionen. Eleverna har sett filmer om kränkande behandling (olikheter) och diskuterat utifrån dem och gjort kopplingar till sig själva. Kamratstödjarna har delat med sig av deras arbete. Vi har kontinuerliga samtal tillsammans med eleverna för att hjälpa dem med hur man kan göra och vara mot varandra för att alla ska ha det bra. Så här blev det: Klasserna har blivit lugnare och stabilare både inom klasserna och mellan klasserna. Många elever har god förmåga att uttrycka känslor, åsikter och förklara vad som inte är bra och vad som är bra. 3
Varför blev det så: Vi har arbetat med att skapa gemensamma tydliga gränser, regler och rutiner. Vi har också tydliggjort för eleverna att vi är flera pedagoger som har ansvar för barnen och att vi arbetar tillsammans. Så här går vi vidare: Vi ser att många även fortsättningsvis kommer att behöva stöd och hjälp i sina kamratrelationer och hur man agerar i samspel med andra. Vi anser att grupperna kommer att behöva mycket förebyggande arbete kring kränkande behandling även framöver. Särskolan Många elever inom särskolan har svårare att tolka och förstå samspel. Detta gör att de lättare kan bli utsatta för kränkningar och att de även kan själva kan kränka andra utan att förstå. Det innebär att det alltid finns vuna med ute på alla raster som ett stöd. Vi arbetar med att förstå värdegrunden genom samtal, läsa böcker, se film och olika EQ-övningar. Vi övar också strategier för att lösa konflikter. När det behövs har vi vägledande individuella samtal. Så här gjorde vi: Vi har använt oss av film för att synliggöra olika dilemman som kan uppstå. Därefter har vi tillsammans reflekterat över vad som hände på filmen. Vi har också arbetat med tema Våra känslor. Så här blev det: Vi upplever att eleverna utvecklats positivt, även om de har svårt att reflektera och se sig själva i de olika situationerna. I temat Våra känslor kunde de beskriva när de te blev ledsna, glada och arga. Så här går vi vidare: Vi kommer att fortsätta att arbeta på samma sätt även nästa läsår. Svenska/Sva Kommentar: Kommentarer hämtade ur verksamhetens kvalitetsredovisningar: Fritidshem Genom att varje vecka ha fritidsråd, gemensamma samlingar, aktiviteter som sång, musik, högläsning, EQ, barnens egna samlingar, samtal, grupplekar stärks barnens språkliga utveckling. Vi ser att det skett en positiv utveckling i barnens sätt att våga prata inför gruppen, att stå för sina åsikter och att använda språket som en tillgång i olika situationer t.e. vid konflikter. Förskoleklass Vi har arbetet med språklig medvetenhet. Genom lek har vi skapat goda förutsättningar för den fortsatta språkutvecklingen. Grundskola Så här tänkte vi: Vi ville att alla barn skulle bli säkrare på att läsa. Vi ville att de skulle få ett rikare språk både muntligt och skriftligt. Vi ville också satsa etra på de elever som inte hade kommit igång med sin läsning. Vi har utgått från samtalet och att eleverna lär av varandra tillsammans. Det har varit viktigt att skapa ett tillåtande klimat där barnen har kunnat berätta och lyssna på varandras erfarenheter och tankar. Vår ambition när det gäller skrivningen har varit att ge eleverna strategier för att kunna planera sitt skrivande så att teterna har en röd tråd, blir längre och mer bearbetade. Vi ville också ge dem redskap för att kunna ge varandra respons, samt som mottagare kunna använda sig av den för att förbättra sina teter. 4
Under vårterminen introducerade vi läsloggen. I det arbetet ingår det att reflektera över sina egna och gemensamma läsupplevelser muntligt och i skrift. I början hade många elever svårt att uttrycka sina egna tankar om det de läst. Stor vikt har lagts vid litteraturläsning och lässtrategier. Vi har haft olika former av läsövningar så som högläsning, parläsning och individuell läsning. Så här blev det/varför: Alla barnen har blivit säkrare på att läsa. Det har märkts att barnen har blivit mer motiverade att läsa och har förstått att läsning är något som utvecklas hela tiden. Barnens skriftspråk och återberättande har blivit mer levande och deras berättelser har en tydlig handling. Barnen har parvis läst samma tet högt för varandra flera gånger varje vecka. Barnen har fått anpassade läsläor varje vecka som de har läst högt för varandra. De barnen som inte kunde läsa har fått individuell lästräning flera dagar i veckan under en lång period. Vi har utvecklat läslyktan genom att mer koncentrera oss på barnens återberättande och skrivande. Vi har då arbetat utifrån ett sinnesschema för att få barnen att använda sig av mer beskrivande ord i sina muntliga och skriftliga berättelser. Vi har arbetat med tio nya elevnära ord varje vecka som barnen skall kunna stava och förstå. Vi har sett en fantastisk utveckling i elevernas läsförståelse. De har en god förmåga att samtala kring olika typer av teter. Vi har sett att en sociokulturell lärandemiljö främjar alla elevers möjligheter till utveckling. Elevernas teter har blivit längre och mer bearbetade, men vi borde ha lagt ner mer tid på strategier för respons. Arbetet med litteraturläsning och lässtrategier har resulterat i större läslust och läsglädje bland våra elever. Vi ser också att läsförståelsen har förbättrats. En inspirerande del i detta arbete har också varit våra regelbundna besök till skolbiblioteket där vi fört samtal kring litteratur och lässtrategier. Så här går vi vidare: Mycket av ovanstående arbete har genomförts bland de yngre eleverna. Därför har vi nu under höstterminen valt att sprida det över hela skolan. En del i detta är att specialpedagog Eva-Karin driver en kompetensutveckling med alla lärare och pedagoger på skolan Alla Lärare/pedagoger är språklärare Särskolan Så här tänkte vi: Att utveckla tal och språk - Att utveckla ett läsintresse - Att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga Vi gjorde klassgemensamma mål där alla elever arbetade mot samma mål men på olika sätt. Vi har också utifrån Eva-Karins (specialpedagog på skolan) studiecirkel i Läslyktan, arbetat med att prova på olika arbetsmetoder/strategier. Elevernas individuella arbete kopplades till målen i deras IUP. Eleverna får läs- och stavningsläa varje vecka, kopplat till IUP. Så här blev det: Vi har i år kunnat ge varje elev enskild talträning i klassen. Detta anser vi varit mycket positivt och gett resultat. Alla har gått framåt på olika sätt i läs- och skrivinlärningen. Två av eleverna skriver nästan sitt namn, två har börjat jobba med Bågen, en läser nu enkel tet. Vi tycker att arbetet med Läslyktan varit mycket bra. Det gemensamma arbetet med eleverna var utvecklande då de fick lära av varandra och hör hur andra tänker. Elevernas individuella arbeta har också fungerat bra. Och de har fått större fokusering på sina IUP-mål. Så här går vi vidare: Klassgemensamma mål behöver tränas/läras in inte bara i grupp utan också en-till-en. Vi kommer att planera svenskundervisningen efter Läslyktan-modellen. 5
Skolan fortsätter sin satsning på ett levande skolbibliotek även i fortsättningen. Matematik Förskoleklass: I arbetet med matematik har vi kombinerat planerade matematikstunder med att lyfta vardagliga händelser som blivit matematik. Vid alla tillfällen har vi haft som mål att befästa matematiska begrepp. Fritidshem För att stimulera det matematiska tänkandet hos barnen arbetar vi mycket praktiskt. Att använda både kropp och knopp är något vi tror på. Matematiken kommer in i vår verksamhet på ett naturligt sätt. Vi bakar, delar med varandra, vi spelar spel, vi räknar hur många vi är på fritids och hur många som saknas. Vi hoppar högt och långt, vi målar, vi följer mönster, vi syr och skapar i olika material. Vi bjuder in till drop in och marknad där pengar ska hanteras. Vi tycker att vi på ett bra sätt har stärkt barnen i sitt matematiska tänkande genom de metoder som beskrivits. Grundskola. Så här tänkte vi: Vi ville att barnen skulle bli medvetna och kunna sätta ord på sitt matematiska tänkande. Samt ge dem hållbara och användbara strategier. Så här blev det: Barnen har blivit bättre på att våga berätta hur de tänker och varför de tänker så. Många av eleverna har börjat hitta hållbara strategier men flera SVA-elever har fortfarande svårigheter. Detta tror vi beror på begränsad begreppsuppfattning och ett begränsat ordförråd. Varför blev det så: Vi pedagoger har pratat mycket matematik för att vi har blivit mer medvetna om hur viktigt det är. Vi har använt många lektioner till att prata om strategier i addition och subtraktion och varför det är viktigt att lära sig dem. SVA- eleverna har fått etra stöttning enskilt eller i en mindre grupp när det gäller olika begrepp och ordförklaringar. Åk 5: Specialläraren gjorde ett diagnostiskt test angående taluppfattning och beräkningsmetoder på höstterminen. Utifrån resultatet på det här testet jobbade vi med dagens tal för att befästa beräkningsmetoder med hjälp av huvudräkning. Vi har haft mycket gemensamma diskussioner i grupp för att ut utveckla elevernas kommunikation och resonemangsförmågor. Så här går vi vidare: Här drivs en mer tydlig uppföljning av resultat och måluppfyllelse både på individ- och gruppnivå av skolans specialpedagog i matematik. Se bifogad plan Plan över det förebyggande arbetet på Sandbackaskolan. Särskola Så här tänkte vi: Flera av våra elever är alldeles i början av sin matteutveckling, håller på att befästa siffra-antal 1-5. Elevernas matematiska kunskaper låg på väldigt olika nivåer så vi har valt att arbeta mycket individuellt, en-till-en. Vi hade klasslektioner efter Berit Bergius föreläsningar. Så här blev det: Vi upplevde förra läsåret att alla med detta, lekfulla och kreativa, arbetssätt tyckt matten varit rolig och spännande. Därför har vi lagt upp undervisningen på liknande sätt i år. Vi märker att problemlösning med öppna svar är mycket svårt för våra elever. Vi behöver jobba med detta många gånger. Att arbeta med olika matematiska dataprogram är oftast ett bra arbetssätt. 6
Eleverna visade stort intresse när vi hade gemensamma matematiklektioner och lärde av varandra. Så här går vi vidare: Att ha klassgemensamma mål som ger eleverna större möjlighet till att prata matematik och att lära av varandra. Det är viktigt att eleverna får hör att man kan lösa matematiska uppgifter på olika sätt. Skolan erbjuder lähjälp i alla årskurser. Lähjälp Så här tänkte vi: I våra klasser har vi ett stort antal elever som inte får den stöttning hemifrån som de behöver för att klara av att göra sina läor. Därför tycker vi att denna hjälp är mycket viktig och fyller en funktion. Så här gjorde vi: Alternativ 1 Föräldrarna fick erbjudandet om lähjälp och fick tacka ja med underskrift. Dessa elever deltog sedan varje vecka. För övriga elever var det frivilligt. Detta innebar att en del elever deltog varje vecka och andra när de hade behov av hjälp. Alternativ 2 : Vi har haft lähjälp vid två tillfällen varje vecka. Vid ett tillfälle hade vi en större grupp på ca 10 elever. Under denna tid har sva- lärare ingått. I den mindre gruppen deltog två elever med behov av särskilt stöd. Det har alltid varit öppet för alla elever att komma till lähjälpen för att träna på något de känner sig osäkra på eller arbeta med något de inte hunnit göra klart. Så här blev det: Lähjälpen har varit ett bra stöd för många elever. Eleverna har haft en positiv inställning till lähjälp. Vi känner att lähjälpen har fungerat bättre denna termin då vi har behovsprövat det och kommit överrens med föräldrar på samtal. I de flesta fall har lähjälpen fungerat mycket bra. Några elever som annars inte skulle ha arbetat med sina läor har fått gjort dem, vilket har stärkt deras självkänsla. Vi har också använt lähjälps-tillfällen till att träna strategier som ännu inte befästs hos eleven. Det har varit ett bra stöd till elever som behöver etra hjälp, framförallt elever med annat modersmål. Så här går vi vidare: Vi ser dock att fler elever skulle stärkas av att komma till lähjälpen och diskuterar därför vidare hur vi ska lägga upp lähjälpen till läsåret 2012/2013. 5. HÅLLBAR UTVECKLING. Har enheten utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller Grön flagg? ( ) Ja ( ) Nej 6. ENHETENS EGNA UTVECKLINGSOMRÅDEN/MÅL FÖR 2012/13. Ange enhetens egna prioriterade utvecklingsområden/mål för 2012/13 Alla lärare/pedagoger är språklärare 7
Det område vi nu väljer för hela enheten är Alla lärare är språklärare. Och vad betyder det? Alla skolans ämnen har ansvar för att inom ramen för ämnet, studera de olika teter som används i undervisningen. Svenskämnet har alltså inte ensamt ansvar för att elever kan läsa fackteter som hör till andra ämnen. (Kommentarmaterial till kursplanen i svenska) Här har vi hämtat grunden till årets utvecklingsområde. Vi kan också i olika resultat se att den undervisning som bedrivs idag sällan gynnar flerspråkiga elevers lärande, att lärarna saknar kunskap inom detta område. Vi måste hitta undervisningsformer som är både språk- och kunskapsutvecklande som gynnar alla elever. Det är en allt för stor del av våra flerspråkiga elever som inte når upp till målen. Detta blir en utmaning för alla pedagoger inom enheten. Formativ bedömning Parallellt driver vi också, fast mer långsiktigt, arbetet med formativ bedömning. Dessa två utvecklingsarbeten kompletterar varandra. Bibliotekssatsningen kvarstår med en ansvarig lärare som inspirerar eleverna till litteraturläsning.. 7. ENHETENS PLAN FÖR KVALITETSARBETET. Varje enhet bör ha en plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Planen bör bl a baseras på Skollagens skrivning om systematiskt kvalitetsarbete (se bilaga). Vi bifogar: Plan över förebyggande arbete på Sandbackaskolan Plan för kvalitetsarbete på Sandbackaskolan 8. EVENTUELLA AVSLUTANDE KOMMENTARER VAD GÄLLER ENHETENS KVALITETSARBETE OCH MÅLUPPFYLLELSE. Alla har förutsättningar att lyckas Vi behöver reflektera över hur vi bör fördela resurserna, så att alla elever i möjligaste mån får förutsättningar att nå målen. Hur ska samarbetet med hemmen se ut så att vi tillsammans kan stötta barnen i skolan. Vad är hemmets ansvar och vilket ansvar har skolan? Av alla barnen på enheten är det idag ca 45% som har ett annat modersmål än svenska. En del är nyanlända till Sverige sedan någon månad och andra är tredje generationen. Vi behöver även diskutera i vilka ämnen våra elever med annat modersmål behöver mest stöd i. Hur kan skolbarnomsorgen stödja barnen både språkligt och socialt i samspel med andra? Tankar från Förberedelsegruppen: Studiehandledning på modersmålet Studiehandledningen har fungerat bra i år, men vi ser förbättringsmöjligheter. Vi vill göra upp med studiehandledarna om några tider varje termin när vi, ev. tillsammans med eleverna, kan utvärdera arbetet, revidera åtgärdsprogram, sätta upp tydliga konkreta mål och göra viss planering. Vi vill hitta en liten stund vid varje studiehandledningstillfälle, när vi kan prata utanför lektionstid (t.e. 15 minuter före lektionen). Vi vill komma överens om hur informationsutbytet går till. Skrivhäfte? Fronter? Mail? Vi vill förbereda kartläggningsmaterial i barnens pärmar, så att alla vet vilka kartläggningar som ska göras. 8
Förutom dessa utmaningar arbetar vi vidare med Noll-tolerans mot alla former av kränkande behandlingar för att få en trygg och rolig skola. 9