RIKTNINGAR VÄGEN TILL VISION LULEÅ 2050



Relevanta dokument
Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Folkhälsa och översiktlig planering i samverkan. Botkyrka kommun

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Promenadstaden. The City of Stockholm. Niklas Svensson, Stadsbyggnadsstrateg

Mål och budget för Tomelilla kommun

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Verksamhetsplan 2014

Skolplan för Svedala kommun

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

Integration och tillväxt

Riktlinjer för medborgardialog

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN

Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

VISION 2030 & ÖVERGRIPANDE MÅL

Bild Engelska Idrott

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Barn- och familjeplan

Din röst gör skillnad!

Kulturpolitiskt program för Haninge kommun

Verksamhetsinriktning Gemensam för Dalarnas Idrottsförbund/ SISU Idrottsutbildarna Dalarna

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Kvalitetsarbete i förskolan

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla 2016/17

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling

Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd

Fritidshem och skola i samspel

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

UPPDRAG TILL GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA

Investera i förskolan

Regel 1 - Ökad medvetenhet

VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET 2016

för att delta i processen. Beslutad av högskolestyrelsen den 15 februari 2013 Dnr Mahr /117

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Arbetsplan Jämjö skolområde

Kommunalt program för Miljöpartiet de gröna i Ydre

Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Strategi KUB. Tillväxt Företagande och Entreprenörskap

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Uppdragsbeskrivning för Team Stöd och Lärande

Sikta mot trädtopparna?

Beslut för grundsärskola

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR)

Motion till riksdagen 2015/16:2690. Stärkt koppling mellan skola och näringsliv. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering.

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Vad sades vid rundabordssamtalen?

Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

FÖRSLAG. Barn- och ungdomsdemokratiplan Upprättad: Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 13/KS291.

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

#därförfolkpartiet. Rösta för ett ännu bättre Sverige, rösta för skolan.

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Nyanlända elever i skolan

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Management och hälsa med hjärna och hjärta. HealthSCORE 2.0. verktyget för den hälsofrämjande arbetsplatsen. på individ-, arbetsgrupps- & Ledningsnivå

Yttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland

NYHETER ISO 14001:2015

Framtidens innovativa värdskap

Arbetsplan Årsunda förskola

Vad är hållbar utveckling?

Esplanaden 3C. Sundbyberg 996 kvm kontor

Arbetsplan Jämjö skolområde

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Ansvarsmatris - strategier och insatser efter TITA Beslutad

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Uthållig tillväxt i Göteborgsregionen

Kvalitetsrapport Så här går det

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

Systematiskt kvalitetsarbete

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Transkript:

RIKTNINGAR VÄGEN TILL VISION LULEÅ 2050 BESLUTADE AV KOMMUNFULLMÄKTIGE DEN 28 FEBRUARI 2011 S TÅ F Ö R Ö PPENHET O C H M Å N G FA L D LYFT IDENTITETEN SOM KUSTSTAD ÅRET R U N T R E G I O N TA SATS F ÖR EN LEDANDE NORDLIG I D E N F R A M T F Ö R B Y G G RIKTNINGAR

VISION Ger en bild av det samhälle vi vill nå. RIKTNINGAR Visar vad som är avgörande att prioritera för Luleå som samhälle halvvägs till Vision Luleå 2050. Balanserar de värden och intressen som anges i visionen och ger en ram för att ta fram långsiktiga mål. PROGRAM Tydliggör Luleå kommuns vilja och innehåller angreppssätt och långsiktiga mål för att genomföra riktningarna. PLANER & RIKTLINJER Visar enskilda nämnders långsiktiga ambitioner, insatser eller förhållningssätt för att leva upp till externa och interna krav. En plan ger disposition av händelser till tid och innehåll. En riktlinje visar på en hållning i en fråga som rör samhällets utveckling och ger vägledning i arbetet. 2

VÄGEN TILL VISIONEN En stad och region som utvecklar och tar tillvara sina kvaliteter lockar människor. Den attraherar nuvarande och blivande invånare, av olika kön och med olika anspråk. Den drar till sig besökare och investerare. En sådan stad och region har förutsättningar för en positiv utveckling, nu och i framtiden. Under hösten 2008 antog kommunfullmäktige en vision för Luleå 2050. Visionen ger en bild av framtidens samhälle som vi vill ha det; ett attraktivt, växande och hållbart Luleå. Visionen ska inspirera till ambassadörskap och till medvetna val för framtiden. Nu behöver visionen stegvis göras mer konkret för att ge vägledning i vårt arbete. Det första steget handlar om att formulera riktningar som ska visa vad som är avgörande att prioritera halvvägs till visionen. Det är dessa riktningar du nu håller i din hand. Genom att parallellt utveckla ett systematiskt och långsiktigt arbetssätt med riktningarna skapar vi en långsiktig planeringsstruktur för hållbar utveckling, en röd tråd hela vägen från vision till handling. Plattform Hållbar Utveckling Luleå februari 2011 Projektledare Anna Lindh Wikblad www.lulea.se/plattformhallbarutveckling 3

LULEÅ 2050. Vi lever ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Vid Bottenvikens kust finns plats för både och; närhet och utrymme, stad och land, bredd och spets, vita vidder och ljusa sommarnätter, naturens värden och dess möjligheter. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde av intryck, kunskap och utbyten skapar vi en hållbar förnyelse. Det gör oss till en av de viktigaste svenska kustregionerna och en förebild nationellt och internationellt. 4

5

RIKTNINGARNA ska visa vad som är avgörande att prioritera halvvägs till visionen. ska gälla för det geografiska området Luleå och ska kunna samla fler aktörer än kommunen som organisation. De ska visa att vi ser helheten och söker samverkan. ska styra kommunens arbete med visionen genom att konkretiseras som långsiktiga mål i ett antal program. De ska påverka kommunens uppdrag som samhällsbyggare, attraktionsskapare och servicegivare. ska visa att vi vill nå visionens hållbara utveckling där de ekonomiska, sociala och ekologiska delarna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Bara tillsammans kan de ge hållbar utveckling. 6

S TÅ F Ö R Ö PPENHET O C H M Å N G FA L D LY FT IDENTITETEN SOM KUSTSTAD ÅRET R U N T R E G I O N TA SATS FÖR EN LEDANDE NORDLIG I D E N F R A M T F Ö R B Y G G 7

8

RIKTNINGAR STÅ FÖR ÖPPENHET OCH MÅNGFALD LYFT IDENTITETEN SOM KUSTSTAD ÅRET RUNT TA SATS FÖR EN LEDANDE NORDLIG REGION BYGG FÖR FRAMTIDEN 9

STÅ FÖR ÖPPENHET OCH MÅNGFALD VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Ett öppet och inkluderande samhälle är ett tryggt och intressant samhälle. Det är avgörande för ett gott liv och ger större möjlighet för människor att kunna använda sina talanger och uttrycka sin originalitet. Vi vet att varje människa som är tillfreds med sin tillvaro och känner framtidstro har lättare att unna andra detsamma. Öppenhet och mångfald skapar framtidstro vilket är avgörande för att unga människor ska välja att leva här. Att olika individer kan mötas naturligt är viktigt för att olikheter ska kunna tas tillvara och bli en tillgång. AVSIKTSFÖRKLARINGAR: UNDERLÄTTA FÖR ALLA ATT VARA MED OCH FORMA SAMHÄLLET. Att forma samhället nu och för framtiden kräver mer än enbart kunskap om samhällets strukturer och utmaningar. Det förutsätter en medvetenhet om människors vardag. Den kunskapen får vi om många människor deltar i samhällsbygget. Vi behöver därför bygga en kultur där människor vill vara medskapande. se till att alla har möjlighet att vara med så att mångfalden i samhället kan tas tillvara. ha varierande former för dialog och medverkan. främja nya idéer och visa att de kan bli verklighet. SKAPA MÖTESPLATSER SOM ÄR ÖPPNA OCH TILLGÄNGLIGA FÖR ALLA. Olikhet som tillgång handlar i stor utsträckning om värderingar och inställningen till andra människor. Det är viktigt att skapa förutsättningar för tillit mellan människor och förutsättningar för att värderingar ska kunna utmanas och utvecklas. I ett samhälle där olikhet är en tillgång behövs många slags platser, tillrättalagda men också naturliga, som lockar till vistelse och möten. Platser där många rör sig ökar samtidigt upplevelsen av trygghet. ha kultur och idrott med både bredd och spets. ge förutsättningar för evenemang och aktiviteter under alla årstider. ha platser för kreativitet, lek, upplevelser och rekreation som är öppna och tillgängliga. ha flera och tydliga platser för möten och evenemang i Luleås stadskärna, i skärgården och nära andra viktiga besöks- och turistmål. ge förutsättningar för service, vistelse och aktiviteter i stadsdelscentra, större byar/ tätorter och prioriterade naturområden. 10

SATSA PÅ BARN OCH UNGAS VILLKOR FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE. Barn är den samhällsgrupp som är viktigast för framtiden. Ett samhälle som är bra för barnen är också bra för alla andra. Ungdomar och unga vuxna är viktiga att attrahera och behålla och det gör vi genom att inkludera unga människor, både flickor och pojkar, i samhället och genom att se de ungas influenser som en källa till förändring. planera och bygga staden så den särskilt attraherar barn, ungdomar och unga vuxna. satsa på utbildning och lärmiljöer av högsta kvalitet. ge förutsättning för alla att kunna läsa vidare efter grundskola och gymnasium. ge förutsättningar för alla att kunna utveckla sina talanger och ge uttryck för sin identitet. skapa jämlika villkor mellan pojkar och flickor, mellan unga med olika bakgrund och förutsättningar samt mellan olika bostadsområden. Resurser ska därför riktas både generellt och efter behov. GE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR. Alla ska ha förutsättningar för att ta goda beslut kring sin egen livsstil. En god folkhälsa är dock mer än enskilda människors livsstilsval. Stora skillnader mellan olika grupper påverkar hälsan både individuellt och på samhällsnivå. Hur vi utformar samhället påverkar hur hälsan är fördelad i befolkningen. agera så att folkhälsan förbättras totalt och att en jämlik och jämställd hälsa kan uppnås. identifiera och sätta in insatser i de geografiska områden där behovet är störst. särskilt främja barn och ungas hälsa och livsstil. arbeta för att alla människor ska vara inkluderade i samhället. samverka i ett trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. 11

LYFT IDENTITETEN SOM KUSTSTAD ÅRET RUNT VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Vi är en kuststad med ett världsarv och tydliga årstider. Hamnarna och farlederna ger oss historia och framtid som sjöfartsstad. Kusten, skärgården och båtlivet liksom landskapet av öar, fjärdar och älvar ger oss vår mest naturliga identitet. Närheten till stränder, isar och skog är närvarande överallt, till och med i stadskärnan. Stadskärnan är kuststadens vardagsrum och det syns i arkitektur och landmärken men också i stadens liv och puls. AVSIKTSFÖRKLARINGAR: SATSA PÅ CENTRUM SOM ATTRAKTIV PLATS OCH FÖNSTRET MOT VÄRLDEN. Stadskärnan är den viktigaste mötesplatsen och en viktig arena för att visa vår originalitet och kulturella mångfald. Den är också en knutpunkt för många slags verksamheter och funktioner. För besökare är stadskärnan ofta det första intrycket av Luleå. Det unika läget mellan två hamnar och mellan hav och älv är en stor kvalitet. förstärka kontakten mellan land och vatten med exempelvis promenadstråk, strandnära verksamheter och mötesplatser. skapa möjlighet att se glimtar av vattnet från de mest frekvent besökta platserna och gatorna. agera för ett levande stadsliv med en mångfald av verksamheter, funktioner och kulturella uttryck. stärka stadskärnan genom uttrycksfull arkitektur och genom hög kvalitet på gestaltning och skötsel av stadsmiljön och byggnaderna. värna det kompletterande utbudet mellan centrum och externhandelsområdet. SATSA PÅ SKÄRGÅRDEN SOM EN AV VÅRA VIKTIGASTE OCH MEST KÄNDA TILLGÅNGAR. Vår skärgård är en unik tillgång med två ansikten, ett på sommaren och ett på vintern. Närheten mellan stad och skärgård är en fördel och en särskild kvalitet. rikta investeringar och insatser för tydliga och välutvecklade besöksmål och utbyggd skärgårdstrafik. utveckla hamnar, farleder och platser nära vatten som ger rum för aktiviteter som isbanor, serveringar, stränder och bryggor. utveckla besöksnäringen och ge förutsättningar för att bedriva verksamheter, bo eller vistas på ett sätt som varsamt använder sig av resurser som vatten och natur. se till att skärgårdens värdefulla arv av natur- och kulturmiljöer ska bestå och kunna utvecklas. 12

PLANERA FÖR ETT VARIATIONSRIKT BOENDE SOM TAR TILLVARA NÄRHETEN TILL VATTEN OCH NATUR. Att kunna erbjuda attraktiva alternativ för boende är viktigt för att få fler människor att vilja komma hit, etablera sig och stanna kvar. Kuststadsidentiteten ger en viktig förutsättning för boendeplaneringen och bostadsbyggandet. planera och bygga så att alla stadsdelar inom Luleå tätort är attraktiva och blandade. lyfta fram och utveckla vatten- och grönområden i befintliga stadsdelar. sträva efter service, arbetsplatser och mötesplatser i byar/tätorter som identifierats som strategiska noder. använda material och energi mycket effektivt i planering, byggande och boende. prioritera att bygga nya bostäder på gångavstånd till vatten- och grönområden. ge förutsättningar för ett kontinuerligt bostadsbyggande och en kontinuerlig utveckling av befintliga boendemiljöer. HÅLLA PULSEN UPPE BÅDE SOMMAR OCH VINTER. Idrott och kultur ger puls och liv till vår kuststad. Kontrasten mellan sommar och vinter samt våra möjligheter till både upplevelser och rekreation förstärker vår särart. ha en bredd i utbudet av kultur och idrott som gör att alla som vill kan leva ett aktivt liv. ha en spets och elitsatsning som visar att vi kan och vill ta plats. ge stöd åt den organiserade föreningsformen men satsa extra för att stimulera de spontana uttrycken. ge förutsättning för en besöksnäring som stärker Luleå som destination året runt. Vi ska därför ha gott om olika mötesplatser, evenemang och arenor som ger rum för både aktivitet och lugn. 13

TA SATS FÖR EN LEDANDE NORDLIG REGION VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Framtidstro leder till tillväxt - fler idéer som kan förverkligas, fler uttryck som ökar mångfalden och fler som vill delta i samhällsutvecklingen. Vi har både spets och bredd. En bredd av branscher och företag, både i storlek och nisch, gör oss mer anpassningsbara, konkurrenskraftiga och självförsörjande. Med nytänkande och samverkan mellan offentlighet, näringsliv, forskning och högre utbildning blir vår region ledande av en stark utveckling där teknik, lärande och entreprenörskap är viktiga delar. En konkurrenskraftig och internationaliserad arbetsmarknadsregion är även attraktiv för omvärlden. AVSIKTSFÖRKLARINGAR: UNDERLÄTTA FÖR ETABLERING, UTVECKLING OCH NYFÖRETAGANDE. Vi behöver en stark branschbredd för en stabil och hållbar ekonomisk tillväxt. Det är därför viktigt att aktivt stimulera nyföretagande och företagens utveckling. arbeta för en tydlig bredd av både företag och branscher. agera för öppenhet och samverkan mellan offentlighet, näringsliv, forskning och utbildning. ha ett gott företagsklimat som ger förutsättningar för nya jobb, nya företag och ekonomisk tillväxt. ha attraktiva lokaler och tomter samt en god planberedskap. ha områden för företag som så långt som möjligt är blandade med bostäder. underlätta för att hitta en lämplig lokalisering genom tydlig profilering av olika områden. ha arenor och innovativa miljöer för samverkan mellan företag. SATSA PÅ INNOVATION OCH TEKNIK. I Luleå har vi både nytänkande, teknikutveckling och en utvecklad samverkan mellan kommun, näringsliv, forskning och utbildning. Vi har redan kommit långt och behöver utveckla och stärka vår position även på lång sikt. ge nytänkare stöd att göra idéer till verklighet. skapa förutsättningar för att utveckla och sprida ny teknik, nya tjänster och innovationer. locka både kvinnor och män till tekniska utbildningar och yrken. ligga långt framme i utvecklingen av teknik och idéer som tillvaratar kompetens och som använder energi och material så effektivt som möjligt. 14

STÖDJA LÄRANDE OCH ENTREPRENÖRSKAP. Hög kompetens är vårt kännetecken och en faktor för ett dynamiskt näringsliv. Luleåregionen ska vara ett nav för kunskap och kompetens. stärka universitetets fysiska plats och lärande roll i staden och samhället. se till att ny kunskap genomsyrar utbildningskedjan från förskola till universitet. ge förutsättningar för ett livslångt lärande. ge barn och unga goda kunskaper i teknik och naturvetenskap. underlätta för alla att gå ut grundskolan och gymnasiet med goda kunskaper och med ett entreprenöriellt förhållningssätt. SATSA PÅ INTERNATIONELLA SPELPLANER OCH LOKALA TRUMFKORT. För att fortsätta utvecklas i en nationell och internationell konkurrens ska det vara lätt att leva i Luleå och verka globalt. Vi ska satsa på internationalisering för att ha fler marknader att arbeta på och vara attraktiva för. Det unika och platsspecifika företagandet är en viktig faktor för att visa regionen som ett spännande och dynamiskt nav i norr. ha varor, tjänster och besöksmål som efterfrågas nationellt och internationellt. tidigt ge våra unga en global förståelse där flerspråkighet är en viktig del. vara ett uppenbart mångkulturellt samhälle som värnar och lyfter fram både små och stora gruppers kulturella egenart. arbeta för att nya svenskar och luleåbor snabbt ska känna sig hemma i Luleå. ha en stark lokal och regional marknad för att öka andelen lokalt producerade och konsumerade varor och tjänster. 15

BYGG FÖR FRAMTIDEN VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Hur vi planerar och bygger vårt samhälle lägger grunden för en stark och positiv utveckling. De tre föregående riktningarna kommer att få fysiska avtryck som behöver vävas ihop. Vi behöver bygga för möten och för ett aktivt och socialt liv. Vi behöver bygga för att locka och rymma fler människor och företag. Dessutom behöver vi bygga så att vi tar tillvara och ger utrymme för våra speciella värden av natur- och kulturmiljöer. Allt detta ska ske så att vi använder våra resurser i energi, luft, mark och vatten optimalt. Det är avgörande för att samhällsbygget ska kunna bli klimatneutralt med mer slutna kretslopp. Samhället behöver också växtmån; det förändras ständigt och behöver byggas för att klara oförutsedda utmaningar och för att kunna anpassa sig till nya förutsättningar. AVSIKTSFÖRKLARINGAR: AGERA FÖR KOMMUNIKATIONER SOM KNYTER IHOP VÅR REGION MED ANDRA. För att i än högre grad kunna möta och ta del av omvärlden behöver vi öka förutsättningarna för att de långväga resorna och transporterna med tåg, flyg och båt ska fungera bra och samverka. Stärkta järnvägsförbindelser är särskilt viktigt för effektivare godstransporter, breddad arbetsmarknad och bättre kompetensförsörjning. ha utvecklingsstrategier för olika färdmedel där effektiv energianvändning och förnyelsebara energikällor är en förutsättning. utveckla resecentra och godsterminaler för att kombinera olika transportsätt och färdmedel. arbeta aktivt för att en ny kustjärnväg ska byggas så snart som möjligt. PLANERA FÖR EN BLANDAD, TÄT OCH ATTRAKTIV STAD. En mänsklig, trivsam och trygg stad behöver blandning, liv och rörelse en attraktiv och lönsam stad likaså. Genom att blanda olika funktioner - bostäder, service, verksamheter och mötesplatser - uppstår aktivitet och närvaro. En tätare stad ökar närheten mellan olika målpunkter och ger en effektivare användning av mark, energi och infrastruktur. huvudsakligen bygga nytt inom eller i anslutning till Luleå tätort. ha en tillräcklig bebyggelsetäthet i stadsdelarna för att öka attraktionskraften för service och företagsetableringar. ha en variation av boendeformer och funktioner i samtliga stadsdelar. skapa utrymme för mötesplatser, kreativa miljöer, vattenkontakt och stråk som underlättar utevistelse och rörelse. Dessa ska finnas nära, ha hög kvalitet och kunna koppla ihop stads- och kommundelar. 16

skapa utrymme för grönytor och biologisk mångfald i alla stadsdelar. agera för ett klimatneutralt samhälle där större delen av energin är återanvänd eller förnyelsebar. SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LEVANDE STADSDELAR OCH BYAR. Vi kan erbjuda allt från cityliv till landsbygdsliv och det är viktigt att det finns attraktiva alternativ för boende och vistelse i såväl centrum som i stadsdelar och byar. stödja lokal utveckling av byar och stadsdelar genom att samverka mellan olika aktörer. identifiera tätorter och byar på landsbygden och områden i skärgården där insatser och resurser kan användas effektivt och som leder till att tillgången till service fungerar för ett större område. Det innebär att vi ska prioritera investeringar och insatser där förutsättningarna för tillväxt, kommunikationer och infrastruktur är goda. kontinuerligt rusta och utveckla våra stadsdelar. Komplettering och förändring ska prioriteras där behovet av att aktivt förebygga segregering är tydligt. ställa höga krav på kvalitet i utformning av utemiljö och byggnader samt på byggteknik i stadskärnan och i stadsdelscentran. AGERA FÖR ATT KRAFTIGT ÖKA ANDELEN LOKALA RESOR MED KOLLEKTIVTRAFIK, CYKEL OCH TILL FOTS. Det ska vara möjligt att klara sitt vardagsliv och ha en bra tillgänglighet till viktiga målpunkter genom att gå, cykla och åka kollektivt. ge förutsättningar för utevistelse och rörelse ge förutsättningar för klimatneutrala färdsätt. ha en hög tillgänglighet till de större målpunkter för resor med buss, cykel och till fots för alla grupper av människor. ge förutsättningar för att utveckla alternativ till resande, exempelvis distansteknik. 17

ARBETET MED RIKTNINGARNA AKTÖRER I REGIONEN Riktningarna ger fokus för Luleås utveckling och är framarbetade i dialog mellan Luleå kommun, näringsliv, organisationer och medborgare. Riktningarna är utformade för att många olika aktörer ska kunna sluta upp kring dem och skapa egna strategier utifrån dem. Aktörer som driver frågor som ligger i linje med riktningarna ska kunna förvänta sig ett engagemang från kommunen. Det ska också vara möjligt att enkelt ta del av och ha insyn i kommunens arbete med riktningar och program. LULEÅ KOMMUN För Luleå kommun, som en av flera samhällsaktörer, handlar det fortsatta arbetet om att anpassa organisationen till att arbeta målstyrt utifrån en ny, ännu mer långsiktig planeringshorisont. Varje riktning beskrivs genom fyra avsiktsförklaringar. Dessa avsiktsförklaringar ger ramen för kommande program. Programmen utgör nästa nivå i målstyrningsarbetet och syftar till att skapa tydliga långsiktiga mål för riktningarna utifrån den rådighet som organisationen Luleå kommun har. 18

Kommunens arbete med riktningar och program ska ske i kontinuerlig dialog med medborgare och aktörer och ska leva upp till regionala och nationella mål och förväntningar. Det finns också ett antal lagar som ställer tydliga krav på hur kommunen ska hantera vissa frågor. Exempel på sådana frågor är bostads- och energiförsörjning, avfallshantering och skydd mot olyckor. Dessa frågor kommer att hanteras i programmen. Det finns ytterligare en lag, Plan- och bygglagen, som kräver att varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan. Syftet med översiktsplanen är att ge tydliga långsiktiga ambitioner för en hållbar samhällsutveckling, vilket motsvarar innehållet i riktningarna. Lagen kräver också att kommunerna formulerar ställningstaganden kring hur mark, vatten och bebyggd miljö ska utvecklas, bevaras och användas. Dessa frågor hanteras likt andra lagkrav i kommande program. 19