Camilla Siotis Ekberg Högskolan Kristianstad

Relevanta dokument
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Tränarguide del 1. Mattelek.

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Så här går det

Fritidshem och skola i samspel

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Kvalitetsrapport Så här går det

Att ta sig till skolan

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

P-02/03 säsongen 2016

Systematiskt kvalitetsarbete

Resultatet av trafikenkät Hässelby Villastads skola

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

En förskola med barnen i centrum

Systematiskt kvalitetsarbete

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Arbetsplan Jämjö skolområde

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Matematiken har alltid funnits omkring

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Ungdomssektionen fick i uppdrag att hålla i verksamheten tillsammans med Emma.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Sammanfattning på lättläst svenska

Rapport uppdrag. Advisory board

FINLAND I EUROPA 2008

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Barn- och ungdomsfotboll i Hälsingland Så spelar vi 11-mannafotoll

LPP RÖRELSE, LEK OCH HÄLSA ÅR 1-3

Trygghet och studiero

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet D1 och D (konsoliderad elektronisk utgåva);

Avdelningsplan! för! Havet!

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Syftet med en personlig handlingsplan

Presentationsövningar

Särskilt stöd i grundskolan

Föräldrapolicy

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Invisible Friend Senast uppdaterad

Sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd. Charlott Ek

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Arbetsplan Jämjö skolområde

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

SANNOLIKHET. Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar.

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

EKERÖ-VÄSBY. Upprustning av lekplatser - Sammanställning. Samfällighetsförening 1 / 6

Förbättringskunskap Senior alert Verktyg att använda i teamutbildning

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Introduktion till Open 2012

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Repetitivt arbete ska minska

Välkomna till Tingvalla och Ärlinghedens förskoleområde Tingvallavägen 2

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Vet du vilka rättigheter du har?

Träningsprogram - sommaren 2010

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Tankar om elevtankar. HÖJMA-projektet

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Policy Åmåls ridklubb

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Kvalitetsarbete i förskolan

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Transkript:

Camilla Siotis Ekberg Högskolan Kristianstad

Föreläsningen tar upp Aspekter som skiljer barn - vuxen Barns utveckling Föräldrars roll Vad man kan arbeta med när det gäller barn och trafik - Trafikplaneringsaspekter - Barns erfarenheter och upplevelser - Barns kunskap om trafik och trafikbeteende

Hjärnan utvecklas biologiskt över barndom och tonårsperiod Följande förmågor bli bättre: Informationsbearbetning och uppmärksamhet Samordning av handlingar mot ett mål Förmågan att stoppar påbörjade handlingar och impulser

Hjärnans utveckling Mognaden av centrala nervsystemet går bakifrån och framåt

Frontallobens utveckling Frontal loberna är de mest avancerade strukturerna i hjärnan och är fullmogna först fr o m 16 års ålder eller ännu senare (över 20-25 år sägs också) Frontalloberna är broms och kontroll i hjärnan och blir alltså effektivare vid ökande ålder

Demonstration: Stoppa automatik

Fara! Bromsen (frontalloben) inte aktiverad!

Det preoperationella stadiet PIAGET Barn 2 omkring 7 års ålder

Förskolebarnet: En sak i taget Är där mer juice i den ena bägaren än i den andra? Vid ca 5 års ålder börjar barn klara denna typ av uppgift.

Förskolebarnets sätt att processa information Förskolebarnet processar ofta EN aspekt i taget Vad de SER dominerar deras tänkande och handlingar Sådant som skulle kunna hända som att en bil kommer bakom något skymmande tas inte hänsyn till

Att förstå trafik (1) Yngre barn ger mycket uppmärksamhet till omgivningen, t ex trafikljus, skyltar MEN EN aspekt åt gången.. De kan fokusera på en signal och inte upptäcka en kommande bil

Att förstå trafik (2) Barn har svårt att förstå att andra på vägen - är på väg åt andra håll - har annan uppfattning och synintryck i situationen - har olika grad av kontroll i olika situationer Med ökande erfarenhet kan barnet ge mer uppmärksamhet åt förarens beteende och inte bara åt hur situationen ser ut Att förstå en annan persons perspektiv och koordinera med ens eget samtidigt kräver mycket tankekapacitet

Det konkret operationella stadiet PIAGET Barn mellan ca 7 och 12 års ålder

Låg- och mellanstadiebarnet Betydande utveckling av tänkande och förmågor Förmågor och kunskap är rotade i konkreta erfarenheter, dvs kommer ur ett visst sammanhang Därför finns skillnader mellan barn som beror på skillnader i erfarenheter Svårigheter att koordinera två olika perspektiv

Att koordinera två aspekter Att ta hänsyn till både vikt och avstånd för att balansera vågen är svårt för mellanstadiebarnet

Parallell i trafiken: Att ta hänsyn till hastighet och avstånd vid bedömning av fara Virtuell studie av Rosenbloom, Nemrodov, Ben-Eliyahu, Eldrod (2008) Förskolebarnen insåg inte att hastighet utgjorde fara Barn i 3:an kunde inte kombinera effekten av hastighet och avstånd Vuxna bedömde hastighet och avstånd och tog hänsyn till båda faktorerna

Barnet med högre individuell risknivå är Yngre Pojkar Impulsiva För dessa barn i synnerhet ger bättre övervakning fördelar

Beteende och val av strategi Barnet kommer att ha tillgång till flera olika strategier som det lärt in i olika åldrar. En mer eller mindre mogen strategi kan användas vid olika tillfällen. Att det finns en kapacitet att bete sig säkert är ingen garanti för att en person kommer att göra det! Overlapping waves model, Siegler, 2000

Stress Den som är stressad kommer att fatta sämre beslut och även ta in mindre information oavsett om personen är barn eller vuxen Vid vissa tillfällen och på vissa ställen är det mer sannolikt att personer som har bråttom och är stressade kommer att befinna sig ex vis vid skolor på morgonen, vilket ökar risken för olyckor

Tonåringar möjligheter som växer fortare än förmågor Trots att tonåringar har en mera vuxenlik kapacitet är det fler tonåringar än barn som drabbas av olyckor i trafiken Tonåringar är mer ute i trafiken än yngre barn och ofta även än äldre Tonåringar är ofta överdrivet självsäkra i trafik och tar inte tillräcklig hänsyn till det oväntade Föräldrar/vuxna tror att tonåringen är tillräckligt stor för att bete sig säkert i trafiken

Föräldrars roll för barns mobilitet För yngre barn är det föräldrarna som definierar var och hur de får röra sig utanför hemmet Föräldrarnas uppfattningar om risk och säkerhet kommer att vara avgörande för deras beslut om rörelsefrihet

Föräldrars uppfattningar är inte alltid rationella Alla lämnar barn med bil vid skolan Cykelvägar bedöms som riskabla av föräldrar som inte cyklar Bristande insikter i vad som faktiskt kan vara riskabla moment i trafikmiljön (eller den sociala miljön) Bristande koll på att cyklar är hela och rätt utrustade en hemmagjord fara

Föräldrar och transportbeteende Många mönster av föräldrabeteende (t ex risktagande i trafiken) återskapas av deras barn Genetisk disposition (särskilt temperament) Modellinlärning (man gör som den vuxne gjort ) - Cyklande föräldrar får mer cyklande barn (transportkultur)

Trygghet - säkerhet Trygghet är den subjektiva uppfattningen om risken att något farligt händer Säkerhet är den objektiva risken att något farligt händer Vi handlar utifrån vår uppfattning om risk dvs utifrån vår bedömning av trygghet

Ett övergångsställe kan ju kännas tryggt men bara om det respekteras av bilisterna..

En cykelväg kan kännas otrygg om man inte provat att cykla där själv (oavsett hur säker den är)

Att fundera på i barns närmiljö Hastighet och omfattning av trafik Illegal körning (i t ex förväntat bilfria områden) Illegal parkering (hindrar tillgänglighet eller sikt) Oförsiktighet från bilförarnas sida Oförsiktighet från barnens sida

Reducera risker i närmiljön Information och attitydbearbetning Separera möjliga vägar för bilar kring barns lek- eller cykel/gångytor Farthinder

Att tänka på när man undersöker en viss trafikmiljö och barn: Observera barnen i deras miljö. Hur och vart rör de sig och varför? Ur barnets perspektiv: - Hur ser miljön ut när man är kort? - Hur syns man för andra? - Vad verkar roligt att leka med, kanske på sätt som inte förutsetts? Ge säkra vägar till intressanta upplevelser uttråkade barn kan göra farliga saker

Gräsplätt..

Att försöka förbättra barns trafikskicklighet: Ge kunskap, erfarenhet lita inte på det som försäkring! Trafikkunskap kan läras ut. Praktisk erfarenhet är mest effektiv. Gå/cykla tillsammans, lär regler. Kunskapsnivå är ofta relaterad till beteende - MEN inte alltid! I olika situation kan mindre lyckade strategier tillämpas (tänk bara på när du själv är riktigt stressad) även av barn som vet bättre.

Allmän sammanfattning Man bör undervisa, lära och träna barn när det gäller kunskap och förmågor som rör deras säkerhet, men inte lita till att detta är effektivt i alla lägen Barnets grad av mognad kommer att begränsa deras möjligheter att förstå och att uppföra sig säkert i många situationer Olika temperament är också en faktor (och pojkar genomsnittligen är mer impulsiva än flickor) Mognad uppnås både biologiskt och genom erfarenhet. Detta tar sin tid och kan inte tvingas fram i förtid

Olycksprevention Trafikplanering: Skapa säkra miljöer som tar hänsyn till barnens kognitiva, mognadsmässiga och fysiska begränsningar. Tänk på vad som är målpunkter för barn vart och var går de? Klimat och ljus: Årstider och mörker måste tas med i beräkningen Undervisning: Vuxna (inte minst planerare och föräldrar) behöver förståelse för barns förutsättningar i trafiken. Barn behöver kunna de basala reglerna och fostras in genom deltagande träning i säkert beteende Upprätthållande: Respekt för lagen och försiktighet måste upprätthållas för både förare och fotgängare Skydd (hjälm, bälte..): Ska användas

Kommunikation Människor vill känna att man lyssnar på dem Föräldrar har uppdraget att sörja för sina barns välbefinnande Kommuner har uppdrag att se till barns väl, men också hantera och fördela resurser Båda parter behöver respekteras i sina strävanden En upprörd förälder kanske kan erbjudas något annat än skolskjuts något som känns relevant för barnets säkerhet? Att själv följa med på skolvägen och få rapporterat in om åtgärder behövs för säkerheten?

Tack för uppmärksamheten! Om du vill ha en artikel med en undersökning kring barns cyklande till skola och fritidsaktiviteter (HM Skånes EU-projekt Öresund som cykelregion ), är du välkommen att ta kontakt med mig camilla.siotis.ekberg@hkr.se