Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014



Relevanta dokument
Christl Kampa-Ohlsson

Svinnet i vardagens måltidskonsumtion

KLIMATSMARTA MATTIPS

Världen har blivit varmare

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MATENS KLIMATPÅVERKAN

14.1 Övergripande åtaganden

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

Foldern med Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval har

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006

God mat + Bra miljö = Sant

Bra måltider i skolan

Mer antioxidanter i ekologiskt

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Extra temanummer inför Måltidens dag

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015

Frihandel får inte gå före miljömål

GRUNDAD 2006 NR 21 April Lördag den 21 maj blir det en inspirationsdag runt mat på Garvarns torg.

Klimatpåverkan av livsmedel

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

GRUNDAD 2006 NR 23 September 2011 Miljövänliga veckan

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Hållbara livsmedelsinköp

Var med och bidra till en hållbar utveckling!

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Hur mycket kött äter vi egentligen? Handlingsplan gris, nöt och lamm den 18 januari 2017

Hur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

Inventering nr 4 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2015

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel. Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén

Kostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Uppdaterad Eko i Finland 2018

Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Mål resurshushållning i kursplanen

SMART MAT. En stor fråga. Av: Malin Roux och Åsa Helg

Sveriges livsmedelsexport 2006

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERAD BUTIK

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

10 Goda exempel. Lunds Kommun Uppsala läns landsting Åre kommun Malmö Stad Svedala Kommun Lärjedalens SDF, Göteborg

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef

Lärande för hållbar utveckling

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

1. BAS 1.1 Kunskap och utbildning (10 poäng) 1.2 Energi i butik (10 poäng) 1.3 Avfall i butik (10 poäng) 1.4 Matsvinn (15 poäng)

Mat, miljö och myterna

Ekologiska livsmedel på den svenska marknaden Inventering av utbudet

Klimatanpassa din matlagning

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

Vad ska vi äta? Elin Röös

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Sveriges livsmedelsexport 2004

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från skolmåltider

Matens klimatpåverkan

Sveriges livsmedelsexport 2005

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

Hem- och konsumentkunskap

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Motion Vegetarisk veckodag

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Ludvika fortfarande med i toppen

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Succé för KRAV-tävling

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Matsedel v.15. Dagligt Tillbehör. Sallad, Måltids dryck eller mjölk,hårt bröd,smör

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Borlänge är en miljökommun som vågar gå före!

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Transkript:

Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!!

Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38

Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk Vitkål Morötter Inlagd Rödbeta Inlagd Gurka Hällbröd Rapsolja Penne Rigate Müsli Kakao Gröna ärter Bananer Mannagryn Broccoli Russin Ägg Tunnpannkaka Potatis Lök Nytt livsmedelsavtal från 1 juni Leverantör på ekologisk vitkål, ekologiska morötter, ekologisk tvättad potatis och ekologisk lök är Sorunda Grönsakshall i Mora. De köper produkterna från främst Dalarna, men även kringliggande län. All vitkål, morötter och potatis är svensk. Lök likaså, men där kan det kompletteras med import också. Leverantör på enbart ekologisk skalad potatis samt ekologiska ägg är Ludvika Partiaffär. Den potatisen är svensk, men även när det behövs från utlandet. Äggen levereras från Dalaägg. Leverantör på färsk frukt och grönsaker är Svensk Cater. Bananer är konverterade, så enbart ekologiska finns på avtalet. Ett nytt preliminärt avtal kommer framöver och kommer att omfatta bl.a. fryst fisk, mejeri, fryst bröd och frysta grönsaker och vegetariska produkter. Höga kvalitetskrav ställs på produkterna.

Kött nöt, lamm, gris och kyckling Enligt Jordbruksverkets statistik konsumerar vi svenskar 85* kg kött och chark per år. Det är en ökning med 40 procent sedan 1990. Samtidigt är kött det livsmedel som påverkar miljön mest. Därför kan det få stor effekt om man minskar på köttportionerna eller byter ut några rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska alternativ. Kött är i och för sig en av våra viktigaste järnkällor och en bra källa till protein, men ur hälsosynpunkt finns det inga skäl att äta så mycket kött som vi gör idag. Tvärtom är det bra att dra ner på kött och charkprodukter, eftersom det kan minska risken för tjock- och ändtarmscancer. Läs mer om kött och cancer på länken till höger. Hur ska man tänka när man väljer kött? Det beror på vilka miljöaspekter man tycker är viktigast. Även om nöt och lamm är negativt för klimatet kan nöt- och lammkött från betande djur hålla marker öppna, som annars skulle växa igen. Det kan vara bra för den biologiska mångfalden, särskilt om djuren har betat naturbetesmarker. Det finns idag en del klimatcertifierat kött, där producenten har minskat utsläppen av växthusgaser. Kött från djur som fötts upp på foder som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ, bidrar till en giftfri miljö. * Denna vikt inkluderar även ben och det svinn som uppstår i livsmedelskedjan. Det vi faktiskt äter är ungefär 50-55 kg per person och år, enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning. Visste du att 1 kg nötkött (utan ben) orsakar 23-39 kg växthusgaser, vilket är ungefär tio gånger så mycket som 1 kg kyckling? Det beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket metangas, som påverkar klimatet. att det odlas sex gånger så mycket soja nu som för 20 år sedan? Soja används som proteinfoder till kycklingar, grisar och nöt, och påverkar både klimat och växt- och djurliv negativt.

Multinationella bolag bakom snabb tillväxt för miljömärkta varor Miljömärkningar som Fairtrade, Rainforest Alliance och Organic har under senare år tagit betydande marknadsdelar inom flera stora råvarumarknader. Miljömärkt kaffe har till exempel ökat sin marknadsandel från 9 till 38 procent på fyra år. Det visar rapporten State of Sustainability Initiatives (SSI) Review 2014 som har tagits fram inom det IVL-ledda forskningsprogrammet Entwined. Miljömärkningar som Fairtrade, Rainforest Alliance och Organic har under senare år tagit betydande marknadsdelar inom flera stora råvarumarknader. Förutom kaffe har även miljömärkt kakao nått en marknadsandel på 22 procent, palmolja 15 procent och te 12 procent. Den snabba tillväxten kan bland annat förklaras av att några av världens största privata konsumentvaruföretag storsatsar på egna miljömärkningsstandarder. Bland dessa företag finns Dole, Chiquita, Coca Cola Company, Tetley, Twinings, Unilever, Starbucks, Nestlé, Ikea och Adidas. Rapporten drar slutsatsen att möjligheterna för miljömärkningar att påverka marknaden i en positiv riktning fortsätter att öka, men också att det behövs bättre kunskap om vilka effekter miljömärkningarna verkligen har. När det är så här stora bolag bakom utvecklingen med enorma krafter att påverka marknaden, är det ännu viktigare att miljömärkningarna är transparenta och verkligen kan påverka produktionen i en positiv riktning, säger Mark Sanctuary, programchef för Entwined och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. IVL Svenska Miljöinstitutet [2014-02-03] Bättre fett i ekomjölk Det har länge debatterats om ekologisk mjölk är hälsosammare än vanlig mjölk. Nu bekräftar den första storskaliga och nationella kartläggningen i USA att ekologisk mjölk innehåller mer av omega-3-fettsyror. En typ av fett som är vanlig i fisk och som i andra studier kopplats till bättre hjärthälsa. Den ofta diskuterade balansen mellan omega-3 och omega-6-fett är dessutom mer fördelaktig i ekomjölken, visar resultaten. Under studien, som pågick i 18 månader, gjordes 378 provtagningar på både konventionella och ekologiska gårdar i sju olika regioner i USA. (Källa: Svenska Dagbladet)

Vi som jobbar med Ekomålet är Monika Ahrås, kostchef 76454 Bo Staaf, Hållbarhetssamordnare 76106 Gun-Britt Hedsten, kostsamordnare 76452 Ursula Furtig, folkhälsosamordnare 76228 Thomas Olsson, livsmedelsinspektör 76166 Redaktör och ansvarig utgivare: Bo Staaf bo.staaf@ludvika.se Tidigare nummer av Eko-målet hittar du på www.ludvika.se/kost