Mikroskopi 2: Blodutstryk, /HH2012/NB Målsättningar: - att i ett histologiskt preparat känna igen de olika styperna och de celler som förekommer i dem - att få en uppfattning om hur ett enkelt men representativt blodutstryk görs - att känna igen blodets celler med ljusmikroskop på basen av deras struktur och färgning Förhandsuppgifter gällande : Gå före mikroskoperingen igenom uppgifterna i detta kompendium med hjälp av hänvisningarna till bilder i läroboken och andra texter. Identifiera de strukturer som nämns i kompendiet i bilderna som kompendiet hänvisar till och svara på frågorna i kompendiet med hjälp av läroboken och egna slutledningar. Om du är bra förberedd kan du koncentrera dig på att göra observationer. I. Bindväv A. Embryonal 20 Benbildning ur, underkäken hos foster RP6u b6.2 s 160; RP5u b6.2a s148 - på ytan finns flerskiktat platt epitel och under den finns mesenkymal vävnad, där cellerna är stjärnformade och mellanrummen fylls av ofärgad mellansubstans ( tomt område ) - vävnaden i det som ska bli underkäken har håligheter och är färgat kraftigt eosinofilt - emaljorganet ser ut såhär - spottkörtelvävnad under utveckling kan finnas i preparatet Preparat 20 visar underkäke under utveckling hos foster, med tandanlag From Wheather s Functional Mesenkym omkring den blivande tanden Tandanlag Ben under utveckling Identifiera hud under utveckling (syns ej i bilden): du hittar mesenkym där dermis senare bildas Mesenkym embryonal, dermis under utveckling 9 Geleartad RP6u b6.2b s 160: RP5u b6.2b s148 - Moderkaka. I villusarna som täcks av epitel finns embryonal lucker M= mesenkymala celler, med utskott eller runda beroende på hur de är snittade Mellan cellerna bara få fibrer Preparat 9: Geleartad i villi i moderkakan Små och Stora villi Ytepitel C=kapillär Geleartad
B. Egentlig 4. Lucker i tunntarmens lamina propria och tät oregelbunden i submucosa RP 6u plate 59 s617; RP5u plate 55-6 s564-7 I lamina propria lucker med mycket plasmaceller. Vad gör en plasmacell? Varför finns de rikligt just här? Submucosa består av tät märk att det finns kärnor bara här och där. Huvudakligen består vävnaden av kollagen 10 Retikulär. Lymfknuta RP6u b6.12 s171; RP5u b6.12 s159 - Silverfärgning visar retikulinfibrerna. I håligheterna i nätverket finns lymfatisk vävnad Lucker är rik på celler, t.ex. i tunntarmens lamina propria Mellan Lieberk hns kryptor finns lucker med mycket celler bl.a. plasmaceller Lieberk hns krypta Lieberk hns krypta I tarmvilli finn ockå lucker, med bl. a. glatta muskelceller Retikulära fibrer i lymfknutan ses med silverfärgning 11 Fotbottnens hud; tät, oregelbunden PR6u plate 6 s197, plate 43 s517; RP5u plate 6 s180-1 Bindvävsknippena i dermis är påfallande kraftiga. Vilka komponenter kan du urskilja? - I de djupare delarna av dermis kan du se områden av fettvävnad i naden. Vad ser du i fettcellerna? Preparat 11: Tät oregelbunden i dermis Epidermis DERMIS 13 Tät. Sena; tät, regelbunden PR6u plate 5 s195; RP5u plate 5 s178-9 - Hur färgar sig mellansubstansen? Hur är den organiserad? - Hur känner du igen en fibroblast? Hur är de belägna i förhållande till kollagen? 13:Sena, tät regelbunden De likrikrtade kollagenknippna färgas eosinofilt Basofilt färge fibroblastkärnor bildr rader
Förberedande uppgifter för blodarbetet: - Granska bifogade tabell över faktorerna i en grundblodbild och fundera över vilken information man får ur den. - Fundera över hur en röd blodkropp är uppbyggd och hur den ser ut i ett ljusmikroskopiskt preparat: Hur ser normala röda blodkroppar ut? Vilka störningar kan synas i röda blodkroppars utseende? Hur? - Hurudan information om vita blodkroppar som inte syns i värdena i blodbilden kan ett blodutstryk ge? - Hur förändrar sig mängderna av vita blodkroppar a) vid en akut bakterieinfektion b) vid en virusinfektion c) vid en kraftig allergisk reaktion d) vid leukemi Grundblodbild (Perusverenkuva,B- PVK) Fullständig blodbild (Täydellinen verenkuva, B-TVK) (=PVK+diffi) B-Leuk 4-10 x 10 9 /l B-Eryt N 4,0-5,3 x 10 12 /l M 4,5-6,1 x 10 12 /l B-Hb N 125-160 g/l M 135-180 g/l B-Hkr N 37-47 % M 40-54 % E-MCV 80-96 fl E-MCH 27-32 pg/cell E-MCHC 320-360 g/l B-Tromb 140-320 x 10 9 /l Arbetets gång: 1. Arbetspar tar blodprov ur fingertoppen på varandra, gör ett blodutstryk och lämnar det åt laboratoriepersonalen för färgning (Bilaga 1.) 2. Färgningen görs medan kursen har annan undervisning 3. När blodutstryket är färdigt räknar var och en proportionerna av vita blodkroppar genom att röra sig systematiskt fram och tillbaka över preparatet: N A M N B-diff (differentialräkning): L-Stav 1-6 L-Segm 40-74 L-Lymf 18-48 L-Mono 4-16 L-Eos 0-7 L-Baso 0-2 E-Retik 0,2-2,0% Identifiera varje vit blodkropp du ser i synfältet. Dra streck för varje vit blodkropp tills du har sammanlagt 100. Antalen anger direkt de procentuella andelarna. Teori: Om du inte litar på resultatet, hur kan du minska felmarginalen? Att känna igen vita blodkroppar under mikroskoperingen Förrän du börjar räkna vita blodkroppar är det bäst att titta här och där på prparatet för att se vilka områden som är lämpligast. De röda blodkropparna ska ha litet avstånd till varandra då kan också de vita blodkropparna breda ut sig så de syns bra. De röda blodkropparna ska se normala ut då har preparatet torkat på rätt sätt och de vita blodkropparna är också normala. RP6u b10.5. 9, 10, 11, 12, plate 17-18 s303-5; RP5u plate 16-17 s276-9
1. Är cellen en granulocyt eller en agranulocyt? a. Granulocyt: - Det finns granula i cytoplasmat - Kärnan ser ut att bestå av flera delar b. Agranulocyt: - Det finns inte tydliga granula i cytoplasmat - Kärnan består tydligt av en del (enligt gammal benämning en mononukleär vit blodkropp) 2. Vilken av de tre granulocyterna? a. Neutrofil: - Granula i cytoplasmat urskiljs svagt, som svagt färgade eller färglösa (neutrofila). Om du minskar belysningen genom att stänga kondensorns bländare kan du bättre urskilja granula. - Neutrofilens kärna består typiskt av tre lober*. - Kärnan består av två eller flera delar - I cytoplasmat ses granula Kärnan består av segment I cytoplasmat finns granula som färgar sig dåligt * Om du skulle vara osäker på ditt kön, hur skulle du få ytterligare information genom att titta på neutrofiler? b. Eosinofil: Granula i cytoplasmat färgas med eosin (eosinofili). Eosinfärgningen är till sin natur ganska svag. Att använda kondensorns bländare hjälper också här. Granula är större än i eosinofila och de ser grövre ut. Den eosinofila cellens kärna består typiskt av två lober. - Kärnan består av två eller flera delar - I cytoplasmat sn granula Kärnn består av två segment Granula i cytoplasmat färgar sig eosinofilt. Det är alltså en..? c. Basofil Sällsynt, de stora mörkblå granula i cytoplasmat täcker ofta kärnan Kärnan består av två eller flera delar - I cytoplasmat sn granula Vilken form har kärnn? Hur färgar sig granula? Vilken cell är det alltså?
3. Vilken av de två agranulocyterna? Lymfocyt: Små (Ø 8-10 ), den största gruppen, ungefär 80% är dessa Kärnan rund, i de små mörkblå Föga cytoplasma i de små, blåaktigt, inga granula Medelstora (Ø 10-15 ) och stora (Ø 15-18 ), dessa är i minoritet Mononukleär, inga granula 1. Cellen är litet större än en röd blodkropp 2. Kärnn är rund och kompakt, inga segment 3. Bara föga cytoplsma runt kärnan, ej granula Monocyt: Stora celler, Ø 10-15 ) Kärnan njurformad Också en mononukleär agranulocyt 1. Stor cell jämfört med röda blodkroppar 2. Kärnan är inte hlet rund, ofta inbuktad eller njurformad. 3. I cytoplasmat litet veiller och granula