2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03



Relevanta dokument
Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor

2017:1. Jobbhälsobarometern. Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män. Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

2016:1. Jobbhälsobarometern

2015:1. Jobbhälsobarometern personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:3. Jobbhälsobarometern. Det är stor risk att det inte kommer bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad 2016.

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård Trenden negativ - färre helårsfriska

2017:2. Jobbhälsobarometern

Jobbhälsoindex 2018:3

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 2015

Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

2016:3. Jobbhälsobarometern. Anställ 55-åringar eller äldre då blir sjukskrivningskostnaderna lägre för arbetsgivaren

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

2016:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2016:2 Sveriges Företagshälsor

Jobbhälsoindex 2018:2

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

Jobbhälsoindex Rapport 1: Trakasserier i arbetslivet

Jobbhälsoindex Rapport 2: Är jobbet meningsfullt?

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Jobbhälsoindex 2018:1

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

41 'eln 1OZ1. Kristdemokraterna. unr... Vad görs åt den ökade sjukfrånvaron bland anställda i sjukvården? INTERPELLATION

Dags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår

Bra chefer gör företag attraktiva

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF

Bilaga 4. Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån

HUR MÅR DET SVENSKA ARBETSLIVET 2018?

Det visar den här rapporten som bygger på undersökningen Jobbhälsoindex 2018 som genomförs av Svenskt Kvalitetsindex och Jobbhälsoindex i Sverige.

Hälsa och balans i arbetslivet

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Arbetsmiljön i staten år 2005

Vem vinner på en bra arbetsmiljö?

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Sveriges största årliga arbetsmiljökartläggning

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

4. Behov av hälso- och sjukvård

Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande.

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Den gränslösa arbetsplatsen

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Branschstatistik 2013, delrapport 1. Vilka insatser arbetar företagshälsan med? 5% 17% 20% 13% 14%

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Studentbarometern. Första halvåret Fyll i ev datum här

Friskt satsat. För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

# Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen

Policy för arbetsmiljö och hälsa. Beslutad av kommunfullmäktige , 27. Dnr KS

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Sjukfrånvaro per bransch och sektor

Branschstatistik 2015

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Ojämställt ledarskap

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

hjältemodig insats eller

Chefer och föräldraskap

Arbetsmiljöundersökning

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner

Guide för en bättre arbetsmiljö

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Arbete, arbetsmiljö och pension Resultat ur DemoskopPanelen 2019

Alkohol- och drogpolicy

Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009

Arbetsmiljöenkät 2011

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet.

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Transkript:

2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor under 30 har varit helårsfriska det senaste året... 5 Helårsfrisk... 5 Trenden negativ färre helårsfriska i arbetslivet... 6 Mer än hälften av alla kvinnor under 30 har arbetat trots sjukdom det senaste året... 7 Hela 80 procent av kvinnor under 30 tror att de kommer att vara sjukfrånvarande under det kommande året... 8 63 procent av kvinnor under 30 har känt fysisk smärta i relation till arbetet... 9 Över 40 procent av kvinnor under 40 har känt psykiskt obehag att gå till jobbet... 10 Nära var tredje kvinna under 30 tror att det nuvarande arbetet inom 2 år kommer att påverka hälsan negativt... 11 Olika arbetsförhållanden är det som påverkar hälsan negativt... 12 Varannan person över 55 år är mycket nöjd med sin hälsa... 13 Balansen mellan arbete och privatliv är mindre bra för de yngre... 14 De yngre är mer missnöjda med den fysiska arbetsmiljön... 15 Män upplever att sjukfrånvaron är låg på deras arbetsplatser i större utsträckning än kvinnor.... 16 2

Sammanfattning De äldre går i pension medan de yngre går hem! Så kan rapporten Jobbhälsobarometern ett mått på ohälsa i det svenska arbetslivet sammanfattas med en kort mening. Vi ser att sjukfrånvaron ökar och det gäller särskilt de yngre anställda de upp till 40 år. Yngre har i större utsträckning varit frånvarande jämfört med äldre. Dessutom tror yngre att de kommer att vara sjukfrånvarande i större utsträckning än vad äldre tror. har varit frånvarande i större utsträckning än männen och de tror också att de kommer att ha en högre sjukfrånvaro kommande år. uppger även i större omfattning än männen att de gått till arbetet trots att de har varit sjuka och borde stannat hemma. Det är vanligare att kvinnor känt fysisk smärta i relation till arbetet jämfört med männen. Det är också vanligare att de yngre känner fysisk smärta jämfört med de äldre. Det är betydligt vanligare att kvinnor känt psykiskt obehag att gå till arbetet jämfört med männen. Det är också vanligare att de yngre känner psykiskt obehag jämför med de äldre bland både män och kvinnor. De yngre är i mer än dubbelt så stor omfattning som de äldre missnöjda med den fysiska arbetsmiljön. Var sjätte anställd från 55 år är missnöjda med den fysiska arbetsmiljön. Samma siffra för de upp till 30 år är en av tre. Den upplevda balansen mellan arbete och privatliv är relativt likartad mellan män och kvinnor för de flesta åldersgrupper utom den äldsta. De yngre är inte riktigt lika nöjda med sin egen hälsa jämfört med de äldre. De yngre anser i klart mindre omfattning jämfört med de äldre att de har en låg sjukfrånvaro på sina arbetsplatser. 3

Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern, som genomförs årligen, bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern för 2013 omfattar ett urval på 4518 personer. Den kompletterar på ett statistiskt sätt den bild vi inom företagshälsovården ser bland anställda och på arbetsplatser. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning. Syftet med Jobbhälsobarometern är att visa på trender när det gäller hälsa och synen på arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher mm samt att visa på samband mellan hälsa, sjukdagar och arbete. Sveriges Företagshälsor samarbetar med SKI, Svenskt Kvalitetsindex när det gäller datainsamling till Jobbhälsobarometern. Om Sveriges Företagshälsor Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva arbetsplatser. Medarbetarna ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Investeringar i företagshälsovård är en vinst för alla parter. Sveriges Företagshälsors medlemmar motsvarar 90 procent av branschen, med ca 150 företag och närmare 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering. Kontakt för mer information Lars Hjalmarson, vd Sveriges Företagshälsor Tel: 08-762 67 49 E-post: lars.hjalmarson@foretagshalsor.se 4

Bara 2 av 10 kvinnor under 30 har varit helårsfriska det senaste året 6 54% 5 25% 29% 31% 42% 36% män 1 Diagram 1: Andelen som varit helårsfriska de senaste 12 månaderna i respektive åldersgrupp Av diagrammet framgår att bara 20 procent av kvinnorna upp till 40 år har inte varit frånvarande en enda dag det senaste året. Bland de äldre männen är det hela 55 procent som inte varit borta från jobbet någon dag på grund av sjukdom. Det innebär också det omvända att hela 8 av 10 kvinnor upp till 40 år har haft minst någon sjukdag det senaste året medan färre än en av två äldre män haft det. Diagrammet visar också att kvinnorna har varit frånvarande minst en dag det senaste året i betydligt större utsträckning än männen i alla åldrar. Denna skillnad mellan könen är större i de äldre åldersgrupperna. Det anmärkningsvärda är härutöver att det är de yngre, oavsett kön, som i betydligt större utsträckning än de äldre har varit frånvarande åtminstone någon dag. Detta mönster känner vi dock till sedan tidigare år. De yngre mer frånvarande än de äldre. mer frånvarande åtminstone någon dag. Skillnaderna i frånvaro mellan könen ökar ju äldre de anställda är. Helårsfrisk Vår erfarenhet inom företagshälsovården är att hälsan är smittsam. När arbetskamraten mår bra, mår man själv bättre. En av de viktigaste effekterna av att mäta hur många friska det är i en grupp, ett företag eller inom en sektor är att uppmärksamheten flyttas från sjukdom och sjukfrånvaro till hälsa och närvaro. I diagram 1-4 redovisas svaren från de som säger att de inte har varit, eller kommer att vara, frånvarande en enda dag på grund av sjukdom den senaste respektive kommande 12- månadersperioden. Vi mäter alltså andelen av så kallade helårsfriska. 5

Trenden negativ färre helårsfriska i arbetslivet 6 55% 54% 5 45% 47% 49% 49% 46% 43% 46% 55< 35% 41-54 25% 31-40 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 2: Andelen helårsfriska i olika åldrar och år -30 Av diagrammet framgår hur stor andel av de anställda som inte varit frånvarande någon gång den senaste 12-månadersperioden åren 2007 till 2013. Diagrammet visar en ökande ohälsa i arbetslivet. 2007 var det 36-37procent av de anställda i åldern upp till 40 år som var helårsfriska. 2013 hade den andelen sjunkit till ca 23 procent. De helårsfriska blir allt färre. Det omvända gäller naturligtvis också det är fler som har någon sjukdag. Diagrammet säger också att de yngre i större utsträckning varit frånvarande. Skillnaden i frånvaro mellan olika åldersgrupper har dessutom tenderat att öka med åren. De yngre är mer frånvarande än de äldre. Trenden är i huvudsak negativ allt färre helårsfriska de senaste åren. Skillnaderna i frånvaro mellan åldrarna har ökat. 6

Mer än hälften av alla kvinnor under 30 har arbetat trots sjukdom det senaste året 7 6 5 57% 57% 53% 52% 54% 55% 49% 45% män 1 Diagram 3: Andelen kvinnor som gått till arbetet under det senaste året trots att de varit sjuk och då borde varit sjukfrånvarande I Jobbhälsobarometern tittar vi också på sjuknärvaron. Över hälften av samtliga anställda uppger att de har gått till arbetet någon gång under det senaste året trots att de är sjuka och borde stannat hemma. Av diagrammet framgår också att kvinnorna i något större utsträckning än männen uppger att de varit sjuknärvarande på arbetet. I åldersgruppen upp till 30 år har 57 procent av kvinnorna varit sjuknärvarande medan bara 45 procent av de äldre männen gått till arbetet och känt sig sjuka. 7

Hela 80 procent av kvinnor under 30 tror att de kommer att vara sjukfrånvarande under det kommande året 6 5 5 24% 28% 37% 34% män 1 Diagram 4: Andel som tror de kommer att vara helårsfriska kommande år i respektive åldergrupp. I Jobbhälsobarometern ingår också en fråga hur man bedömer sin egen ohälsa och sjukfrånvaro kommande period, en sorts egenställd diagnos över den framtida sjukfrånvaron. Diagrammet visar hur stor andel av kvinnor och män i olika åldrar som bedömer att de inte kommer att vara frånvarande en enda dag kommande 12-månadersperiod. Hälften av alla män från 55 års ålder tror att de kommer att vara helårsfriska kommande 12 månader. Endast 20 procent av kvinnorna i åldersgruppen upp till 40 år tror sig vara helårsfriska det kommande året. Det omvända gäller också, nämligen att 8 av 10 kvinnor i åldersgruppen upp till 40 år tror att de kommer att vara frånvarande från arbetet på grund av sjukdom kommande 12 månader. Motsvarande andel för männen över 55 år är endast en av två. Sammantaget De äldre tror sig vara mer helårsfriska kommande år jämfört med de yngre. Män tror sig vara mer helårsfriska än kvinnor kommande 12 månader. Skillnaderna i frånvaro mellan könen är större i de äldre åldersgrupperna. 8

63 procent av kvinnor under 30 har känt fysisk smärta i relation till arbetet 7 6 63% 62% 53% 59% 57% 5 46% 46% 43% män 1 Diagram 5: Andel som känt fysisk smärta (ont i nacke, leder, rygg etc) Över hälften av alla anställda uppger att de känt fysisk smärta såsom ont i nacke, leder, rygg i relation till arbetet. Fler kvinnor än män i alla åldersgrupper uppger att de känt fysisk smärta i relation till arbetet. Diagrammet visar att 63 procent av kvinnorna upp till 30 år har upplevt smärta i relation till arbetet. Motsvarande andel för de äldre männen de över 55 år är bara 43 procent. 9

Över 40 procent av kvinnor under 40 har känt psykiskt obehag att gå till jobbet 45% 35% 25% 15% 1 5% 42% 39% 41% 26% 25% 28% 18% Diagram 6: Andel som känt psykiskt obehag att gå till jobbet. män Diagrammet redovisar andelen män respektive kvinnor i olika åldrar som känt psykiskt obehag att gå till arbetet. Av diagrammet framgår att det är betydligt vanligare att kvinnor känt psykiskt obehag jämfört med männen. Det är dessutom vanligare att de unga känt psykiskt obehag jämfört med de äldre. I åldersgruppen upp till 30 år har 42 procent av kvinnorna känt psykiskt obehag att gå till jobbet. Motsvarande siffra för de äldre männen är 18 procent. 10

Nära var tredje kvinna under 30 tror att det nuvarande arbetet inom 2 år kommer att påverka hälsan negativt 35% 28% 29% 25% 15% 24% 21% 18% 24% 15% män 1 5% Diagram 7: Andel som tror att det nuvarande arbetet kommer att påverka hälsan negativt under de närmaste två åren Är jobbet ohälsosamt? De flesta tror inte det men nästan 30 procent av de yngre tror att det nuvarande arbetet kommer att påverka hälsan negativt under en två årsperiod. I åldersgruppen upp till 30 år tror nästan 30 procent att jobbet kommer att påverka hälsan negativt. från 30 år och uppåt tror i större utsträckning än männen att jobbet påverkar hälsan negativt. Bland de äldre männen är det bara 15 procent som tror att jobbet har en negativ inverkan på hälsan under en två årsperiod. 11

Olika arbetsförhållanden är det som påverkar hälsan negativt I föregående diagram redovisades hur stor andel av män och kvinnor i olika åldrar som tror att det nuvarande arbetet påverkar hälsan negativt i ett två årsperspektiv. Här nedan redovisas vilka olika arbetsförhållanden det är som man uppger påverkar hälsan negativt. Annat 1 9% 13% 11% 1 13% 6% 6% 7% i olika åldrar Diagram 8a: Arbetsförhållanden i nuvarande arbete som kvinnor uppger påverkar hälsan negativt Är understimulerande Är psykiskt krävande Att arbetet är fysiskt krävande Av ovanstående diagram framgår att bland kvinnorna i åldern upp till 30 år uppger 9 procent att arbetet är så psykiskt krävande och 13 procent att arbetet är så fysiskt krävande att det påverkar deras hälsa i ett två årsperspektiv. Bland kvinnor 55 år och äldre är det 13 procent som anger att arbetet är så psykiskt påfrestande att det påverkar deras hälsa i ett två årsperspektiv. Annat 1 11% 9% 9% 6% 9% 6% 5% 6% Män i olika åldrar Diagram 8b: Arbetsförhållanden i nuvarande arbete som män uppger påverkar hälsan negativt Är understimulerande Är psykiskt krävande Att arbetet är fysiskt krävande Bland män upp till 30 år uppger 11 procent att arbetet är så psykiskt krävande och 9 procent att arbetet är så fysiskt krävande att de påverkar deras hälsa negativt i ett två årsperspektiv. Bland de äldre männen är det bara 6 procent som anser att arbetet är så psykiskt respektive fysiskt krävande att det påverkar deras hälsa. 12

Varannan person över 55 år är mycket nöjd med sin hälsa 6 5 38% 44% 36% 46% 46% 55% 5 Män 1 Diagram 9: Andel som är mycket nöjda nöja med den egna hälsan Och hur står det till med hälsan? Jo tack - ganska bra, svarar de flesta. Diagrammet redovisar de som angett mycket bra på frågan om man är nöjd med hälsan. Skillnaderna mellan män och kvinnor är relativt små däremot tenderar de äldre i större utsträckning vara nöjda med sin hälsa jämfört med de yngre. Andelen som är mer eller mindre missnöjd med sin hälsa är relativt lika mellan såväl män och kvinnor som mellan olika åldersgrupper. Ungefär 10 procent i samtliga åldersgrupper och bland såväl män som kvinnor anger att de är missnöjda eller mycket missnöjda med sin hälsa. 13

Balansen mellan arbete och privatliv är mindre bra för de yngre 25% 26% 24% 22% 22% 21% 18% 17% 15% 12% 1 Män 5% Diagram 10: Andelen i olika åldrar som inte tycker att det oftast är bra balans arbete privatliv Av diagrammet framgår att kvinnor i större utsträckning än män upplever att balansen mellan arbete och privatliv är mindre bra. Sämst är det för kvinnor under 30 år där var fjärde kvinna upplever obalans. Därefter sjunker siffrorna något för att sen stiga igen för kvinnor över 55 år där 21 procent uppfattar sämre balans mellan arbete och privatliv. Av männen i samma åldersgrupp är det endast 12 procent som har samma uppfattning. 14

De yngre är mer missnöjda med den fysiska arbetsmiljön 45% 35% 25% 15% 1 5% 38% 33% 24% 17% 18% 15% 14% Diagram 11: Inte nöjda med den fysiska arbetsmiljön Män Mer än var tredje anställd bland de upp till 30 år anger att de inte är nöjda med den fysiska arbetsmiljön. Av diagrammet framgår att 38 procent av kvinnorna och 33 procent av männen i åldersgruppen upp till 30 år är missnöjda med den fysiska arbetsmiljön. na är något mer missnöjda än männen. Minst missnöjda med den fysiska arbetsmiljön är de äldre männen där 14 procent tycker så. 15

Män upplever att sjukfrånvaron är låg på deras arbetsplatser i större utsträckning än kvinnor. 8 7 71% 62% 6 55% 57% 5 41% 45% 43% 5 kvinnor män Diagram 12: Andelen anställda som anser att sjukfrånvaron är låg på sina arbetsplatser Diagrammet redovisar andelen personer som upplever att sjukfrånvaron är låg på arbetsplatsen. Bland kvinnor i åldersgruppen upp till 30 år är det 41 procent som upplever att sjukfrånvaron är låg på deras arbetsplats. Bland de äldre männen är samma siffra 71 procent. Det tycks alltså som att kvinnor arbetar på arbetsplatser där sjukfrånvaro är vanligare, åtminstone enligt deras egen uppfattning. Generellt upplever också de äldre att de har låg sjukfrånvaro på sina arbetsplatser jämfört med de yngre. 16