EUs betydelse för vattenfrågorna i Sverige

Relevanta dokument
Sektorsövergripande referensgrupp för arbetet med Vattenförvaltning i Värmlands län

Vattenförvaltning och Miljökvalitetsnormer för vatten. Hans-Erik Johansson Västerbottens beredningssekretariat

Utveckling av en svensk havsplanering

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Återrapportering från Kristianstad kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Så når vi miljömålen i Jämtlands län! 9-10 februari 2016, Östersund.

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Kartläggning och analys: Skyddade områden

Är upplevelser geodata?

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Miljöövervakning i ett industriperspektiv. Kenneth Collander, VP Environment Sweden Stora Enso 2 oktober 2013

Badvattenprofil Hampetorp, Hjälmaren

Välkommen till samrådsmöte!

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Efterbehandling av förorenade områden i Sverige

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

Naturvårdsverkets uppdrag

Bedömning och utvärdering av ekologisk potential. Roland Jansson

Vägledning för ifyllande av kemikalieförteckning

Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning

HELCOM, BSAP och Ministermötet i Köpenhamn

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Genomgång av VISS-verktyg Databasen med alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten.

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Direktiv och konventioner som påverkar miljöarbetet i vår närmsta omvärld. Greppa Näringen kurs, 25 okt Markus Hoffmann, LRF

Styrdokument för krisberedskap

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

En 150 år lång epok med lantbruksingenjörer i statlig tjänst är slut. Vad händer nu? Tomas Johansson Jordbruksverket

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Hur kan du söka pengar från landsbygdsprogrammet till bredbandsprojekt?

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Uppgift Utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i ny och befintlig miljö genom att:

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Naturvårdsverkets författningssamling

Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Delmål. Försurade sjöar och vattendrag Försurad skogsmark Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider. Bara naturlig försurning

MultiKriterieAnalys (MKA)

Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Kartläggning av luftkvailtet

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

FREDA-farlighetsbedömning

Flodmynningar. Resultatblad regional miljöövervakning Uppdaterat

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Kundservicerapport Luleå kommun 2015

Svenska erfarenheter av att arbeta med hälsokonsekvensbedömningar (HKB) Ida Knutsson Enheten för miljöhälsa

Vattenförvaltning och kommunerna

Beslut för fritidshem

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Badvattenprofil Södra Ånnabosjön

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

Outline. SGUs marina verksamhet SGUs bidrag till svensk havsplanering Internationella samarbeten Arbete under utveckling

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga resultatenheter

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter

Levande hav, sjöar och vattendrag

FÖRÄNDRAD PBL Diskussionsdag förändrad PBL Söderhamn

Dnr Ten 2015/189 Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen 2014

DEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Sanktioner Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

chefen och konjunkturen

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Krishantering i Västmanland

Säl i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Britt-Marie Bäcklin, Annika Strömberg, Tero Härkönen och Olle Karlsson

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Sverkestaån. Avrinningsområde: Arbogaån Terrängkartan: 11f4f, 11f3f, 11f2f, 11f1f,

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Hållbara transporter. Skånetrafiken. Klimatsamverkan Kommunför- Länsstyrelsen, Region Skåne

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Lyhördhet Passion Ärlighet Kvalitet Entreprenörskap

Arbetsplan Jämjö skolområde

Mellanbygdens vattenråd

Forum Östersjön HELCOM

Stratsys för landsting och regioner

Transkript:

EUs betydelse för vattenfrågorna i Sverige Har tillståndet i sjöar och vattendrag förbättrats Bertil Håkansson Bertil.hakansson@havochvatten.se

Innehåll Introduktion Har tillståndet i sjöar och vattendrag förbättrats Status trendvattenstationer & omdrev i sjöar o vattendrag Status flodmynningsprogrammet Havet Status biogeografisk uppföljning 2013, AHD Statusbedömning enligt vattenförvaltningen 2009, 2015, VD EUs kritik av Sveriges införande av VD Har EU haft betydelse för vattenfrågorna 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 2

HaVs vattenrelaterade EU direktiv Art och habitatdirektivet (1992/43/EEG) (NV/HaV) Vattendirektivet (2000/60/EG) (HaV/VM) Badvattendirektivet (2006/7/EEG) (HaV) Havsmiljödirektivet (2008/56/EC) (HaV) 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 3

VD GES Statusbedömning HMD ÖP VD ÖP+ÅP HMD GES Statusbedömning HD God Bevarandestatus VD GES Statusbedömning HMD ÖP VD ÖP, ÅP HMD GES Statusbedömning HD God Bevarandestatus Miljödata leveranser 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 ÅU ÅU FU ÅU ÅU ÅU FU ÅU ÅU ÅU FU OECD Inland waters PLC-6 Helcom OECD Inland waters HOLAS Helcom QSR Ospar OECD Inland waters PLC-6 Helcom QSR Ospar OECD Inland waters OECD Inland waters Tillståndsrapporter akvatiska ekosystem (miljö & fisk) Årlig rapportering till EU enligt Badvattenförordningen Årlig rapportering EEA (water emissions, Marine), Helcom (PLC-annual,dumpning), Ospar (RID, dumpning), London (dumpning) 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 4

VISS för statusbedömning Fredrik Gunnarsson lst VG 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 5

Nationella sötvattenprogrammet Trendstationer 110 sjöar, 67 vattendrag, 78 grundvattenstationer Flodmynningsprogrammet 47 flodmynningar Omdrevsstationer 480 stationer på 6 år grundvatten 5000 sjöar på 6 år Stormusslor 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 6

2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 7

Havet 2013/14 Sonesten, SLU Ton/år 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 8

Havet 2013/14 Sonesten, SLU Ton/år 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 9

Havet 2013/14 Sonesten, SLU Ton/år Sötvatten 2013 Fölster, SLU 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 10

Bevarandestatus enligt art & habitatdirektivet Rapportering enligt art 17, 2013 Ansvarig: NV & HaV Utförare: SLU/Artdatabanken Blå boken, 2014 En arts bevarandestatus anses gynnsam nar: populationsutvecklingen visar att arten på lång sikt kommer att förbli en del av sin livsmiljö dess naturliga utbredningsområde inte minskar och sannolikt inte heller kommer att minska tillrackligt mycket livsmiljö finns for att arten ska bibehållas på lång sikt. En naturtyps bevarandestatus anses gynnsam nar: dess naturliga utbredningsområde och de ytor den täcker ar stabila eller okande de strukturer och funktioner som kravs for att livsmiljon ska bibehållas finns kvar under överskadlig framtid bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam. 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 11

Vattendirektivets god ekologisk status Näringsämnen - Vattenkemi - Siktdjup - Kiselalger - Växtplankton - Bottenfauna - Siktdjup - Makrofyter - Provfiske Försurning - Vattenkemi - Provfiske - Bottenfauna - Kiselalger Miljögifter - Vattenkemi Fysisk påverkan - Modellerat med höjddatabasen som grund - Biotopkartering - Vandringshinder databasen - Makrofyter Övriga parametrar - Syrgas 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 12

Tillgängliga data Samordnad recipientkontroll (SRK) SMHI ex S-hype modellen Kalkeffektuppföljningen Kommundata Regional miljöövervakning Nationell data ex trendsjöar, omdrevssjöar Länsstyrelserna tar fram underlagen för GES Nya bedömningsgrunder stora skillnader för bedömning av hydromorfologi Bättre dataunderlag mer undersökningar Mer tid till statusbedömningarna Mer ensat mellan länen Vattenförekomsternas indelning har setts över 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 13

Statustyp/Klass God Uppnår ej god Kemisk status 2009 2963 60 Kemisk status 2014 3232 72 Preliminära data 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 14

Ett gulare Sverige och blåare fjällvärld! Skillnaden beror i första hand på mer mätdata och nya bedömningsgrunder främst map hydromorfologi. Vi tror dock att detta är en mer sann bild av statusen. 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 15

60 Statusskillnad - preliminär 50 40 30 20 2009 2014 10 0 Hög God Måttlig Otillräcklig Dålig 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 16

OECD sammanfattar den ekologiska statusen Intensiteten i vattenanvändningen i Sverige är en av de lägsta i OECD tack vare rikliga vattenresurser och en förhållandevis liten befolkning. Grundvattenkvaliteten är i allmänhet mycket god och kvaliteten på flertalet badvatten utmärkt. En intensiv användning av vattenkraft har dock satt älvar och sjöar under ekologiskt tryck. Hälften av ytvattenförekomsterna har måttlig ekologisk status och 16 procent har otillfredsställande eller dålig ekologisk status. Flera sötvattenförekomster och de flesta marina ekosystem är eutrofierade. Stora kväveutsläpp från jordbruk, avloppsvatten, industri och sjöfart är viktiga orsaker till eutrofieringen av Östersjön. 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 17

Har EU haft betydelse för vattenfrågorna - VD Direktivet mer specifika än miljömålen och ställer större krav på övervakning statusbedömning åtgärder EU/KOM inte nöjd med SE införandet av VD 2009 års övervakningsprogram inte tillfredsställande För få biologiska & hydromorfologiska kvalitetselement samt svag geografisk representativetet av mätprogrammen 2009 års åtgärdsprogram inte effektiva 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 18

Har EU haft betydelse för vattenfrågorna Direktiven har lyft fram vattenfrågorna i samhälle och politik VM och HaV har tillkommit som nya aktörer Vattenresursen, vattenmiljön samt värdet på vatten är del av dagens samhällsdebatt Införandet av direktiven har lett till mycket administration och lite verkstad hittills! Det tar tid att bygga upp kunskap, förvaltning och verktyg för att genomföra direktiven fortfarande inte klart för AHD! Övervakningen behöver anpassas bättre till direktivens krav Statusbedömningarna är ofta tidsödande och komplicerade processer (brist på data, metodik och jämförbarhet över tid) Åtgärder är kostsamma och ska vägas mot samhällsnytta Effekter av åtgärder tar tid innan de syns i övervakningsdata 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 19

OECD rekommenderar bl.a. Förbättra öppenheten i vattenprissättningspolitiken för olika sektorer för att mer fullständigt genomföra principerna om att förorenaren och användaren betalar. Ta med miljö- och resurs-kostnader i kostnadstäckningen. 2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 20

2014-06-17 Tillståndet i sjöar och vattendrag - KSLA seminarium 21