En 150 år lång epok med lantbruksingenjörer i statlig tjänst är slut. Vad händer nu? Tomas Johansson Jordbruksverket

Transkript

1 En 150 år lång epok med lantbruksingenjörer i statlig tjänst är slut. Vad händer nu? Tomas Johansson Jordbruksverket

2 Harry Linnér KSLA

3 Reglemente för de i statens tjänst anstälde landtbruksingeniörer SFS 1889:58, 4 (fritt återgivet) En lantbruksingenjör ska ha - Genomgått tvåårig kurs vid ett av statens lantbruksinstitut med minst godkänt betyg i jordbrukslära, geologi, kemi, fysik, botanik, linearritning, fältmätning och avvägning, - som lantbruksstipendiat följt en lantbruksingenjör i statlig tjänst under minst två år för att få praktik inom området, - minst ett år tjänstgjort som elev hos en i statens tjänst anställd lantmätare för att bland annat skaffa sig kännedom om kartritning, - avlagt godkänd lantmäteriexamen, - varit anställd vid ett större vattenavledningsprojekt under minst ett år, - Blivit godkänd på Lantbruksstyrelsens prov i allmän byggnadslära, hydraulik och vattenbyggnadskonst.

4

5 Han Rangsjö där på vår östgötaslätt Har väl snudd på all lokal invallning mätt. Nu han planerar att annat göra, a. v. Säkerligen mer än bara traktor köra, N. f. m. v. Kors å tvärs över landets södra slätt Bertil åkt runt och predikat vattnets rätt. Tanken är nu att i pension gå, a. v. Och kanske ta hand om ett hus eller så, N. f. m. v.

6 Markus Hoffman, KSLA

7 Vattenhushållning Dränering, översvämningsskydd och bevattning. Tekniska, ekonomiska, juridiska, agrara aspekter och miljöaspekter.

8 Jordbruksverkets ansvar Konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion Markavvattningssakkunniga enligt LSV, 7 kap.

9 Utmaningar Uthållig livsmedelsproduktion Miljömålen Vattendirektivet Klimatanpassning Kompetensbrist

10 Analys, utredning Sakkunniguppgiften Kompetensutveckling, landsbygdsprogrammet

11 Avvägning mellan jordbruksproduktion och åtgärder för uppnå vattendirektivet Kartläggning av åtgärder för att klara avvattningen av jordbruksmark i ett förändrat klimat med ökade flöden. Potential för att nyttja jordbruksmark för att minska risk för översvämning av bebyggd mark Framtida behov av vatten i jordbruket

12 4abc vattenhushållning Övergripande mål: Konkurrenskraftig produktion, klimatanpassning, ett rikt odlingslandskap och en god vattenmiljö VAD: Ökad kompetens inom: - vattenhushållningens betydelse för hållbar produktion - underhåll av diken och andra markavvattningsanläggningar - dimensionering och utformning av dränering, avvattning och bevattning för att möta nytt klimat och krav i vattendirektivet - förvaltning av samfällda anläggningar HUR: Sammanställa, utveckla och förmedla kunskap, ta fram verktyg, vägledning och strategier för en hållbar vattenhushållning Förmedla kunskap till rådgivare, konsulter, entreprenörer och jordbrukare Utveckla nätverk, mötesplatser och informationskanaler Stödja utvecklingen av privat rådgivningsverksamhet inom jordbrukets vattenhushållning Att tänka på: - Vattenhushållning är viktig för konkurrenskraften - Markavvattningssamfälligheter har en viktig roll - Arrendemark begränsar viljan till investeringar och underhåll - Liten investeringsvolym gör att få har kompetens - Koppling till investeringsstöd

13 Samhällets inställning till jordbrukets vattenhushållning Natur och miljö Vattenskydd? Livsmedel Miljö, hållbarhet

14 Samhällets inställning till jordbrukets vattenhushållning Natur och miljö Vattenskydd 2016 Livsmedel Miljö, hållbarhet

15 Mål God status i sjöar och vattendrag Dränerad och översvämningsskyddad mark

16 Ett par av utgångspunkter i samarbetet med Hav Miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt odlingslandskap ska båda uppnås. Jordbruket behövs för livsmedelsförsörjningen och för att klara de miljömål som är beroende av jordbrukslandskapet och aktivt brukande.