Medicin V, NEUROSPECIALITETER. I. Integreringsperiod II. Klinisk tjänstgöring - Neurospecialiteter III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker I. Integreringsperiod Under integreringsperioden ges undervisning i diagnostik, uppkomst och behandling av neurologiska sjukdomar med fokus på bakomliggande cellulära och molekylära mekanismer. Basala sjukdomsmekanismer diskuteras samt diagnostiska metoder inom neuroradiologin. Ett PBL fall med neurologisk inriktning (fall 1) och ett med psykiatrisk inriktning (Fall 2) kommer att analyseras under integreringsperioden. II. Klinisk tjänstgöring - Neurospecialiteter Klinisk undervisning innefattar integrerad undervisning i fyra kliniska specialiteter: neurologi, neurokirurgi, neurofysiologi och rehabiliteringsmedicin. Principen för avdelningstjänstgöringen är att varje klinisk placering börjar med en integrerad föreläsningsvecka. Därefter följer en treveckorsperiod där kandidaterna är placerade en vecka på en allmänneurologisk avdelning, en vecka på mottagningen och en vecka med blandad neurokirurgi, neurofysiologi och rehabiliteringsmedicin. Anamnes och status är hörnpelare i neurologisk diagnostik. Den kliniska träningen ges därför stort utrymme och uppmärksamhet. Undervisningen sker i öppen och sluten vård och ges i form av seminarier, föreläsningar, frågestunder, kandidatmottagningar, fallbeskrivningar, kliniska ronder och statusträning. All patientbunden undervisning, dvs den kliniska tjänstgöringen, är obligatorisk. III. Övergripande mål Målsättningen är att studenterna ska förvärva kunskaper och färdigheter inom de fyra neurospecialiteterna som en bas för AT-tjänstgöring och det framtida läkaryrket. Den studerande skall efter genomgången utbildning kunna handlägga patienter med symtom från nervsystemet och vara väl förtrogen med de vanligaste neurologiska sjukdomstillstånden. Core curriculum, Kunskapsmål
Beskrivningen av delmålen baseras på det nationella Core curriculum som omfattar vanliga och/eller viktiga neurologiska sjukdomstillstånd. Kunskapsmål Kunskapsmålen är graderade enligt nedanstående mall (SOLO taxonomi för kunskaper och förståelse): enkla kunskaper (känna till, identifiera) Du skall kortfattat kunna redogöra för dessa tillstånd. flerfaldiga kunskaper (räkna upp, beskriva, lista) Du skall känna till följande tillstånd så pass väl att du kan undersöka patienten och misstänka diagnosen samt vid behov remittera på ett adekvat sätt. relaterade kunskaper (jämföra, förklara, analysera, relatera) Du skall förvärva kunskap om etiologi, patofysiologi, symptomatologi och behandling av dessa tillstånd så att du självständigt kan handlägga dessa samt vid behov remittera på ett adekvat sätt. S4 överförbara kunskaper (teoretisera, generalisera, reflektera) 1. Cerebrovaskulära sjukdomar Diagnostik och initial handläggning av transitorisk ischemisk attack (TIA), hjärninfarkt, intracerebral blödning och subaraknoidalblödning Diagnostik av sinustrombos, arteriell dissektion och kärlmissbildning Behandlingsmetoder av subaraknoidalblödning Omvårdnad och rehabilitering efter stroke. Stroke-enhetens arbetssätt Principer för trombolys Riskfaktorer och patogenes vid TIA/hjärninfarkt. Utredning, prognos, sekundärprofylax inklusive utredning och behandling av karotisstenos 2. Huvudvärk Diagnostik och initial handläggning av akut huvudvärk Diagnostik och handläggning av migrän, huvudvärk av spänningstyp och läkemedelsutlöst huvudvärk Diagnostik och initial handläggning av patienter med temporalisarterit, Hortons huvudvärk och trigeminusneuralgi Kliniska kännetecken på sekundär (symtomatisk) huvudvärk 3. Epilepsi Diagnostik och initial handläggning av nydiagnostiserad och okomplicerad epilepsi Handläggning av akut epileptiskt anfall Initial handläggning av status epilepticus
Handläggning av övergående medvetanderubbning Speciella problem vid epilepsi: graviditet, körkortsinnehav och psykosociala konsekvenser Åtgärder vid ökad anfallsfrekvens. Antiepileptiska läkemedel. Epilepsikirurgisk behandling 4. Neurotrauma Diagnostik och initial handläggning av skalltrauma. Åtgärder inför transport Neurokirurgisk behandling vid traumatisk skada på hjärna och ryggmärg Diagnostik och initial handläggning av spinalt trauma/ryggmärgsskada Symtom vid intrakraniell tryckstegring. Intrakraniella tryck-volymkurvan Diagnostik av kroniskt subduralhematom Symtombild i sena skeden efter traumatisk hjärnskada, principer för handläggning Principer för medicinskt omhändertagande i sent skede av patienter med mycket svår hjärnskada Principer för neuro-intensivvård 5. Hydrocefalus Handläggning av akut icke-kommunicerande hydrocefalus Symtomutveckling och diagnostik av kommunicerande och icke-kommunicerande hydrocefalus Likvorshunt, shuntdysfunktion 6. Vakenhetssänkning/koma Diagnostik och initial handläggning av vakenhetssänkning/ koma Vanliga orsaker till metabolt respektive strukturellt betingad vakenhetssänkning Principer och legala kriterier för fastställande av total hjärninfarkt 7. Sömnrubbningar Diagnostik och handläggning av hypersomni och narkolepsi 8. Rörelsestörningar Diagnostik och handläggning av okomplicerad Parkinsons sjukdom Diagnostik och handläggning av essentiell tremor och läkemedelsutlöst parkinsonism Diagnostik och handläggning av restless legs Fokala dystonier och spasticitet Problem vid avancerad Parkinsons sjukdom. Sjukdomar som liknar Parkinsons sjukdom Neurokirurgisk behandling vid rörelserubbningar Orsaker till ataxi Huntingtons sjukdom
9. Multipel skleros Diagnostik Symtom och sjukdomsutveckling vid multipel skleros (MS) Immunmodulerande terapi Symtomatisk behandling Omhändertagande av patienter med MS vid akut försämring 10. Konfusion och vissa former av demens Kriterier för demens Principer för utredning och behandling av vissa demenstillstånd Beteendeavvikelser efter förvärvad hjärnskada Diagnostik och handläggning av transitorisk global amnesi Neuropsykologisk undersökning Diagnostik och handläggning av akuta konfusionstillstånd 11. Yrsel Diagnostik och handläggning av akut yrsel Diagnostik och handläggning av kronisk yrsel 12. Tumörer Diagnostik och initial handläggning av vanliga primära och sekundära tumörer som engagerar CNS Tillväxtsätt, prognos och behandlingsprinciper för vanliga primära och sekundära tumörer som engagerar CNS 13. Infektioner Diagnostik och initial handläggning av encefalit, bakteriell och serös meningit, samt cerebral abscess Diagnostik och handläggning av neuroborrelios 14. Ryggmärgssjukdomar och rizopatier Diagnostik och initial handläggning av akut respektive långsamt debuterande ryggmärgssjukdom, särskilt ryggmärgskompression Orsaker till ryggmärgspåverkan Diagnostik och handläggning vid rizopati och plexusskada 15. Neuromuskulära sjukdomar Diagnostik och handläggning av polyneuropati Diagnostik och initial handläggning av Guillain-Barrés syndrom och myasthenia gravis inklusive andningssvikt vid neuromuskulär sjukdom Principer för fortsatt handläggning vid Guillain-Barrés syndrom och myasthenia gravis
Diagnostik och handläggning av perifer facialispares och vanliga mononeuropatier Orsaker till kranialnervspåverkan Diagnostik och handläggning vid amyotrofisk lateralskleros Symtombild vid hereditära myopatier och polymyosit 16. Påverkan på autonoma nervsystemet Symtom och handläggning av störningar i autonoma nervsystemet Sjukdomar och läkemedel som påverkar autonoma nervsystemet 17. Smärta, rehabilitering och funktionella symtom Diagnostik av neurogen och nociceptiv smärta. Behandlingsprinciper Principer för neurologisk habilitering och rehabilitering Handläggning av spasticitet Principer för diagnostik och handläggning av funktionella symtom Psykosocialt omhändertagande och teamarbete vid neurologisk sjukdom PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk undersökning Ta upp en neurologisk anamnes Genomföra en statusundersökning som identifierar relevanta neurologiska sjukdomstecken Med hjälp av anamnes och undersökning ange en sannolik sjukdomsdiagnos Med kunskap om neurologiska diagnostiska undersökningar genomföra en basutredning av patienter med neurologiska besvär Ögonbottenspegling med papillbedömning Neurologisk undersökning av vakenhetssänkt patient Att utifrån anamnes och status föra ett resonemang om anatomiska skadenivåer 2. Lumbalpunktion Indikationer och kontraindikationer för lumbalpunktion Genomförande av lumbalpunktion Tolkning av analysresultat av cerebrospinalvätska Handläggning av huvudvärk efter lumbalpunktion Känna till tapptest, tryckmätning 3. Klinisk neurofysiologi Indikationer för elektroneurografi (ENeG), elektromyografi (EMG) och elektroencefalografi (EEG) 4. Neuroradiologi Indikationer för datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT) av hjärna samt ryggmärg Identifiera relevanta neuroanatomiska strukturer samt tydliga patologiska fynd
Intravenös kontrastförstärkning (DT och MRT) Angiografiska metoder för undersökning av nervsystemets blodkärl Single photon emission computed tomography (SPECT), positron emission tomography (PET) och funktionell MRT samt diffusions MR och perfusions MR/CT