1. METTS-A - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9 -Multipla syncope -FF+dyspne och/eller bröstsmärta -Enstaka syncope -Nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer -Inga syncope Triageåtgärd: EKG på alla. Definition:syncope=plötslig medvetslöshet. Svimning=medvetandeförlust med förkänning Onormal hjärtrytm är ett symtom som om det inte utfaller under C i vitalparametrarna, ändå kan innehålla allvarliga arytmier som endast fångas intermittent. Därför är en extra noggrann anamnes viktig. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom (svimningskänsla) och utan misstanke om krampsjukdom, skall i allmänhet ha en hög prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet, ofta med olika skador som de fått i fallet. Vid nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer (patienten vet oftast detta) visa EKG för läkare för att ta ställning till elkonvertering, notera alltid debuttid. För dessa patienter kan handläggningen behöva snabbas upp för att elkonvertering bör ske snarast, eller senast inom 48timmar efter debut. Detta innebär inte att patienten skall ges en högre medicinsk prio., men kan kräva en kortare processtid. Provtagning och fasta sker lokala PM.
2. METTS-A - Högt blodtryck R03.0 - Lågt blodtryck R03.1 (som sökorsak) -Konfusion eller annat akut CNS symtom -RLS >/= 2 med BT > SBT 240 och/eller DBT 140mmHg DBT >140 DBT > 120 2 eller flera gånger Inget av ovanstående Processåtgärd: BT på gul och grön prio var annan timma. U-prot på gula och orange. Högt blodtryck är vanligt på en akutmottagning, speciellt vid första mätningen. Detta behöver INTE vara hypertoni utan kan vara fysiologiskt och tecken på att patienten har en hög cardiac output och vasokonstriktion på grund av stresspådrag. Om högt blodtryck däremot är associerat med cerebrala symtom och/eller kardiella symtom skall högt blodtryck värderas som ett möjligt alarmtecken. Om det vid upprepade tillfällen föreligger BT > 200 mmhg/120 mmhg skall urinsticka tas som vägledning. Om det ej föreligger proteinuri så är det höga blodtrycket sannolikt tillfälligt. Föreligger >+2 i U-prot kan patienten ha primär eller malign hypertoni. I så fall utreds de flesta utan malign hypertoni inom öppenvården och ej på akutmottagningen. Vid misstanke om malign hypertoni, dvs med både proteinuri, hypertensiv encephalopati och fundus hypertonicus III skall patienten alltid skrivas in på sjukhus. Lågt blodtryck, systoliskt < 90 mmhg, kan däremot vara tecken på allvarlig sjukdom och finns som vitalparameter i METTS. Om patienten söker för isolerat lågt blodtryck, dvs utan andra symtom som syncope, dyspne, frossa, feber etc. så är detta inget alarmsymtom så länge SBT är > 90 mmhg. Vid lågt BT skall BT alltid mätas i bägge armarna.
3. METTS-A - Hemoptys R04.2 - Näsblödning R04.0 - Postoperativ tonsillblödning R04.1 -Hb < 70 och pågående stor blödning -Pågående riklig näsblödning -Stora hemoptyser -Hb < 90 -AK-behandling eller blödningsbenägenhet -Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar -Intermittent färsk näsblödning -Icke färsk näsblödning -Enstaka hemoptys Triageåtgärd: Hb även på grön prio Processåtgärd: Blodgrupp och bastest på röd och orange patient. PK,APTT på orange patient. Blodhosta/hemoptys skall alltid tas på allvar eftersom man vid upprepade tillfällen av hemoptys måste utesluta bakomliggande malign sjukdom. Vid vissa lungödem och vid lungemboli/lunginfarkt kan hemoptys förekomma men är relativt ovanligt och utgör inget kardinalsymtom. Hemoptys förekommer också vid AK-beh och vanlig benign hosta. Därför är det extra viktigt att man hos patienter med synlig blödning särskilt efterfrågar om patienten behandlas med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller har andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet. Hb gränserna är satta som vägledning och har ingen vetenskaplig grund utan baseras på hur akut transfusionsbehov patienten kan tänkas ha. Ofta ger vitalparametrarna utslag vid riktigt låga Hb och då faller prioritetsgruppen ut där. Vid postoperativ tonsillblödning, som ofta är av intermeittent typ, kan stora och livshotande tillstånd uppstå akut. Ofta är det hotande luftväg som komplicerar tillståndet. Dödsfall har rapporterats. En postoperativ tonsillblödning kan därför ALDRIG triageras lägre än Orange. Blödning definieras: Liten blödning: Mer saliv än blod Medelstor blödning: Mer blod än saliv Stor blödning: Blod rinner från näsa och/eller mun
4. METTS-A - Dyspné R06.0 - Hyperventilation R06.4 - Bröstsmärta vid andning R07.1 -Samtidig svår bröstsmärta med eller utan andnings korrelation, och/eller syncope -Synlig halsvenstas -Ischemitecken på EKG och dyspne -Endast andningskorrelerad bröstsmärta -I kombination med tachykardi Triageåtgärd: EKG om röd, orange och gul. Processåtgärd: TNI på röd, orange och gul. EKG på grön. Dyspne är ett av de vanligaste symtomen hos patienter på akutmottagningen. Lång ifrån alla har en bakomliggande organisk orsak till dyspnén. Viktigt är dock att komma ihåg att kroniska lungsjukdomar ofta faller ut i vitalparametrar medan lungfriska kan ha helt normala vitalparametrar och ändå ha en allvarlig sjukdom. Vid lungemboli och även stora embolier, så kan vissa patienter vara förvånansvärt opåverkade i vila. Om patienten däremot rör sig endast ringa kan symtomen ofta lätt avslöjas. Ofta är akut lungemboli kombinerat med viss tachykardi men behöver inte vara särskilt uttalad. Ibland kan nydebuterat förmaksflimmer vara associerat till lungemboli. Vid samtidig bröstsmärta och/eller syncope skall symtomet dyspné alltid betraktas som allvarligare än utan dessa symtom. Vid misstanke om dyspne och samtidig infektion kan algoritm 47 övervägas.
5. METTS-A - Bröstsmärta/bröstkorgssmärta UNS R07.4 - Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning -Ischemitecken på EKG + pågående bröstsmärta -Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom (kallsvett,illamående) -Brsm+dyspné -Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning -Syncope -Måttlig/lätt brsm men med normalt EKG -Riskfaktorer Triageåtgärd: EKG på alla patienter. Processåtgärd: TNI på röd, orange och gul. Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken på en akutmottagning. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. Viktigt är duration, dvs när började bröstsmärtan och vad gjorde patienten då. Kommer bröstsmärtan vid ansträngning, kyla eller är den andningskorrelerad? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående. Detta är vanligt som enda symtom hos kvinnor med diafragmal infarkt. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för akut koronart syndrom och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt EKG bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt EKG är att det felkopplat. Är EKG felkopplat???
5.1. METTS-A Sekundär algoritm för - Bröstsmärta/bröstkorgssmärta R07.4 - Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning -Ischemitecken på EKG och pågående bröstsmärta - Återkommande bröstsmärta med eller utan vegetativa symtom - Nytillkommen dyspné - TNI stegring över ref-nivå -Syncope - Opåverkad - Ingen TNI stegring - Inga nya EKG förändringar Reevaluering görs regelbundet enligt METTS. När tillståndet för patienten på något vis ändras under vårdtiden på ett sätt som beskrivs i denna algoritmen upp, eller nedprioriteras patienten. Nedprioritering på ESS skall ske av läkare. Nedprioritering på vitalparametrar kan ske av sjusköterska vid samtidig dokumentation i akutjournalen.
6. METTS-A - Buksmärta R10.4 - Illamående R11.9 - Diarré UNS A09 -Akut -Plötslig debut debut med med pågående smärta på smärta allmänpåverkad allmänpåverkad patient patient - Svår/måttlig smärta hos allmänpåverkad patient - Buksmärta hos pat med känt bukaortaaneurysm - Buksmärta+PD-pat eller pyelostomi - Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Syncope -Svår/måttlig smärta men i övrigt opåverkad pat. ->2 kräkningar sista 4 timmarna -Känd stensmärta Triageåtgärd: EKG på röd och orange prioritet/lokalt PM. Processåtgärd: TNI på röd prioritet. Leverprover vid smärta ovan navelplanet på orange och gul. Blodstatus med CRP på gul och grön. Urinsticka på alla. Gravtest på alla fertila kvinnor. Följ lokalt PM för kvinnor med lågt sittande buksmärta. Vid stor buk gör alltid bladderscan innan läkarbedömning. Patienter som prioriteras högre än gul skall förses med PVK och vätska enligt lokala PM. Buksmärta är den vanligaste kontaktorsaken inom den kirurgiska disciplinen på akutmottagningen. Den bakomliggande orsaken kan dock vara mycket varierande, och vissa tillstånd kräver omedelbart omhändertagande. Debuten och förekomst av andra samtidiga symtom, ex.v. kräkning, hematuri, feber, frossa, diarre. Det finns också kända riskfaktorer som kan utgöra ett stöd i bedömningen och prioriteringen av patienter med buksmärta, exempel på detta är tidigare bukkirurgi, kända gastrointestinala sjukdomar, känt aortaaneurysm eller peritonealdialys. Vid lågt sittande buksmärta hos fertila kvinnor skall man alltid misstänka graviditet med komplikation. Hos kvinnor < 40 år med lågt sittande buksmärtor av intervallkaraktär skall alltid ovarialtorsion uteslutas. Gravid > V 20 använd algoritm 21. Tänk på testistorsion. Frossa är en känsla av frysning och samtidiga skakningar.
7. METTS-A - Hematemes K92.0 - Melena K92.1 - Sjukdom i anus och rektum K62.9 - GI-blödning K92.2 -Pågående hematemes eller stor melena/rectalt blod -Hb < 70 -Anamnes på större blödning rectalt eller hematemes -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar -Hb < 90 -Svart avföring eller blod i avföringen. -Enstaka hematemes/melena. Triageåtgärd: Hb även på gröna. Processåtgärd: Blodgrupp och bastest på röd och orange patient. F-Hb (Weber) om avföring. PK, APTT på orange patient. Hematemes betyder oftast blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tarmen. Mörk/svart avföring betyder ofta blödning som pågått och som inte är urakut, medan rött blod i avföringen ofta är färsk. Stora mängder blod indikerar större färsk blödning, medan små blodmängder på avföringen indikerar distal mindre blödning. Det är därför extra viktigt att man hos patienter med GI blödning särskilt efterfrågar pågående behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller om patienten har andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet.
8. METTS-A - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 -Hb < 70 -Icterus och feber >38,5 -Hb < 90 -Psykotiskt beteende Triageåtgärd: Hb på alla. Processåtgärd: Leverstatus, PK-INR, P-glukos på alla ascitespatienter och gulsotspatienter oavsett priofärg. Ascites förekommer ff.a. vid levercirros och svår hjärtsvikt, men kan också förekomma vid en rad andra tillstånd. Viktigt vid den akuta bedömning av ascitespatienten är att ta reda på hur snabbt bukomfånget ökat och ev. kända bakomliggande faktorer. Vid akut påkommen ascites/ökat bukomfång skall man även kartlägga ev. buksmärta. Gulsot/ikterus kommer oftast successivt och orsakas oftast av gallvägsobstruktion eller leverinsufficiens och uppstår vid S-bilirubin > 30umol/l. Vid akut påkommen ikterus skall intravasal hemolys misstänkas. Vid misstanke om infektion överväg algoritm 47.
9.METTS-A - Kramper UNS R56.8 - Epilepsi ( känd diagnos ) G40.9 - Feberkramper R56.0 -Pågående kramper -Patient med aktuella upprepade krampanfall -Kramper hos patient utan tidigare känd epilepsi -AK-behandling eller blödningsbenägenhet -Trauma mot huvudet -Enstaka krampanfall hos patient med känd epilepsi Triageåtgärd: P-glukos på alla Processåtgärd: EKG. Om pat tar EP- medicin sparas ett rör för läkemedelskoncentration (skickas på läkarordination). PK;APTT på orange patient. I första hand bedöms patient med kramper utifrån vitalparametrar. Hos patient som slutat krampa och inte har en påverkad medvetandegrad gäller att ESS kan ge anledning till uppgradering. Pat som haft aktuella (senaste dygnet) upprepade krampanfall har en ökad risk att få ytterligare ett krampanfall. Patient som i vuxen ålder får sitt första krampanfall har ökad risk för bakomliggande orsak till detta. Det är ovanligt med debut av epilepsi i vuxen ålder. Krampanfall hos patient med AK-behandling/blödningsbenägenhet har ökad risk att kramperna beror på intrakraniell blödning. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak
10. METTS-A - Sensibilitetsstörning R20 - Tremor R25.1 -Plötsligt påkommen huvudvärk -Samtidig kräkning -Upprepade intermittenta bortfallsymtom med eller utan motorik -DBT >120 mmhg -Skalltrauma inom 48 h -Aktuellt missbruk (abstinens) -DBT >110 -Hittad på golvet hemma Om sensibilitetsstörningen är associerad till motoriskt bortfall, eller om misstanke om stroke föreligger skall algoritm nr 12 användas. Vid skalltrauma använd algoritm nr 30. Sensibilitetsstörningar kan uppstå vid perifer nervskada men också av orsaker från CNS. Det är därför viktigt att man ställer frågor kring symtom som kan komma från CNS, ex.v. huvudvärk, kräkning och motoriska bortfall. Vid enbart tremor är det viktigt att fråga om missbruk, läkemedel eller tidigare neurologisk sjukdom som oftast ger vägledning om tremorns ursprung.
11. METTS-A - Yrsel och svindel R42 -Plötsligt påkommen huvudvärk -Kräkningar -Anamnes på syncope -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Akut debut -Enstaka kräkning utan andra symtom -Tidigare stroke -Skalltrauma i anamnesen Om yrseln är associerad till neurologiskt bortfall skall algoritmen för stroke/tia användas. Triageåtgärd: EKG på alla. Processåtgärd: Liggande och stående blodtryck i väntan på läkarbedömning. Yrsel är ett vanligt symtom hos både yngre och äldre patienter. Äldre kan dock få svårt att klara sin ADL vid plötslig eller kronisk yrsel. En vanlig orsak till plötslig yrsel är sk. godartad lägesbetingad yrsel som ofta förvärras av huvudrörelse och lägesförändring av kroppen och går över av sig själv. Yrseln är då ofta av rotatorisk karaktär. Vid yrsel skall EKG alltid tas, och kompletteras med liggande och stående blodtryck efter triage. Med akut debut menas plötsligt påkommen yrsel inom några få timmars tidsintervall från ankomst. Vid yrsel hos äldre, som är vanligast, är det viktigt att man bedömer risken för fall och har patienten under uppsikt/tillsyn. Med Blödningsbenägenhet menas LMHW, ASAoch Plavix i kombiantion eller andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet. AK-behandling är Waran.
12. METTS-A - Stroke I64.9 - Bortfall/TIA G45.9 -Patienten uppfyller kriterier för strokelarm -Plötsligt påkommen huvudvärk -Kräkning -Trauma -AK-behandling eller blödningsbenägenhet -DBT >120 mmhg - Patient med intermittenta bortfall -Bortfall/stroke hos patienter som ej uppfyller kriterier för strokelarm -DBT >110 mmhg Triageåtgärd: EKG på alla. Ställningstagande till strokelarm enligt PM - 16-85 år - < 4,5 timmar från säker debut - Ej AK-behandling (Waran) - Ej medvetslös eller kramper - Ej skall trauma/skallkirurgi inom 3 månader - Ej blödningsbenägenhet eller kirurgi inom 3 månader Processåtgärd: Bladderscan på alla misstänkta färska stroke. Betänk ökad fallrisk och ökat omvårdnadsbehov. PK,APTT på orange patient. Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid handläggning, prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för ställningstagande till åtgärd. Med Blödningsbenägenhet menas LMHW, ASAoch Plavix i kombiantion eller andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet. AK-behandling är Waran.
12. 1 METTS-A Sekundär algoritm för - Stroke I64.9 - Bortfall/TIA G45.9 -Patienten får under handläggningen ESS som uppfyller kriterier för strokelarm - Pat får under vårdtiden Svår huvudvärk, kräkningar och/eller DBT >120 mmhg - Pat med tidigare TIA får nya bortfall under vårdtiden Tag ställningstagande till strokelarm enligt PM AKOM SU/S - 16-85 år - < 4,5 timmar från säker debutsymtom - Ej AK-behandling (Waran) - Ej medvetslös eller kramper - Ej skall trauma/skallkirurgi inom 3 månader - Ej blödningsbenägenhet eller kirurgi inom 3 månader Reevaluering sker i denna sekundära algoritm på symtom och tecken samt diastoliskt blodtryck. Patienten kan inte nedprioriteras annat än efter läkarbedömning.
13. METTS-A - Ledvärk M25.5 -Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Debut < 24 h och rodnad+svullen+öm led -Omöjligt att flektera/extendera -Patientent med inopererat material/protes Triageåtgärd: Fråga om trauma i anamnesen. Processåtgärd: Blododling vid > 38,5 o. Vid orange och gul prioritet skall ortopedjouren/akutläkare kontaktas direkt. Denna ESS används för engagemang i fot /handled eller proximalt därom. Den viktigaste åtgärden vid handläggning av patienter med ledvärk är kartläggningen av utbredningen, en eller flera leder, symtomdebut och duration och ev förekomst av feber/frossa samt lokal rodnad, eller allmänpåverkan. Har patienten tidigare kirurgi mot leden eller protes. Vid septisk artrit är oftast stora leder inblandade och oftast en led. Orange patienter kan med fördel blododlas direkt. Fråga om trauma i anamnesen. Vid primärt trauma mot leden använd skadealgoritm. Frossa är en känsla av frysning och samtidiga skakningar.
14. METTS-A - Ryggsmärta M54.9 - Smärtor i bröstrygg M54.6 -Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient -Thorakal plötslig smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller synkope -Nytillkommet neurologiskt bortfall -Urinretention -Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Thorakal plötslig smärta utan vegetativa symtom -Makroskopisk hematuri -Akut debut <12 h -Svårbehandlad smärta Triageåtgärd: EKG på röd och orange prio. Bladderscan på röd och orange prio. Bladderscan vid misstanke om urinretention och urinsticka vid akut debut av ryggsmärta. Vid orange prioritet tas direkt kontakt med ortopedjouren/akutläkare om denna inte primärt handlägger patienten på akuten. Vid högt sittande ryggvärk, dvs i thoraxhöjd kan denna var av kardiell genes eller vara orsakad av thorakalt aortaaneurym. Processåtgärd: Blododling om feber > 38,5 o. Vanligaste orsaken till akut ryggvärk är muskulära besvär utan organisk orsak. Därför är det viktigt att tidigt sortera ut de patienter som inte behöver annat än smärtbehandling och rådgivning, från de som har en uppenbar bakomliggande orsak, som skall utredas och handläggas inom högre priogrupp. Vi upprepade och långvariga besvär i kombination med relativt opåverkad patient som saknar symtom och tecken enligt ovan, kan man ofta hänvisa till annan vårdnivå än akutmottagningen Med nytillkomna neurologiska bortfall menas motoriska och/eller sensoriska bortfall i extremitet (denna algoritm) som kommit eller accentuerats, och som inte funnits som ett kroniskt tidigare utrett tillstånd. Frossa är en känsla av frysning och samtidiga skakningar.
15. METTS-A - Smärta i extremitet M79.6 - Svullnad i extremitet R22.4 - Underbensödem R60.0 - Ödem UNS R60.9 - Extremitetsproblem -Kall extremitet -Ingen kapillär återfyllnad -Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Svår smärta akut debut -Svullnad och konsistensökning -Tidigare DVT/artäremboli -AK-behandling eller blödningsbenägenhet - Patient med inopererat material/protes Triageåtgärd: EKG vid bilateral bensvullnad. Fråga efter trauma i anamnesen. Processåtgärder: Tag total-ck eller myoglobulin och blododling om feber > 38,5 o. Fråga alltid efter trauma/fall. Patient med blödarsjuka, kontakta ansvarig läkare för prio. Vid remiss med DVT- frågeställning, följ DVT- RUT Akut smärta i led utan föregående trauma kan var ett vaskulärt insjuknande. Patienter men förmaksflimmer kan få kardiella embolier som occluderar extremitetskärl. Akut påkommen kall extremitet föranleder alltid kontakt med kärlkirurg. Vid frossa och samtidig värk skall nekrotiserande fasciit misstänkas och då är patienten alltid orange till diagnosen är utesluten. Vid misstanke blododla direkt. Frossa är en känsla av frysning och samtidiga skakningar.
16. METTS-A - Smärta vid vattenkastning R30 - Urinretention R33 - Hematuri R31 - Urinproblem -Hb < 90 -Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Patient med pyelostomi -Riklig makroskopisk hematuri -Buksmärtor Processåtgärd: Urinprov på alla. Urinoding på gul och orange, blododling på orange och feber >38,5 o. Bladderscan vid misstanke om urinretention. KAD vid urinretention. De bakomliggande faktorerna vid vattenkastningssmärta är många. Feber och frossa samtidigt med urinvägssymtom är alltid en indikation om samtidig infektion. Hematuri kan ha olika akuticitet men skall alltid föranleda ställningstagande till utredning som i de flesta fall kan ske polikliniskt. Frossa är en känsla av frysning och samtidiga skakningar.
17. METTS-A - Underlivsbesvär hos män (för kvinnor se ESS 21) - Smärta/svullnad ljumske -Akut debut av skrotal smärta <48timmar -Trauma mot skrotum och kraftig smärta/ödem -Priapism -Icke reponibelt, smärtade ljumskbråck -Måttlig till lindrig smärta -Svullen och/eller blödande penis Orsaken kan vara akut epididymit som förekommer i alla åldrar men ovanligt före puberteten. Testistorsion drabbar oftast pojkar och yngre män och karaktäriseras av akut insättande ensidig, skrotal smärta med svullnad. Tidig urologkontakt är viktig/obligatorisk vid misstanke om testistorsion. Vid läkarundersökningen ses ofta att testikeln på den sidan där torsionen misstänks som något uppdragen.
18. METTS-A - Fallbenägenhet R29.6 - Sjukdomskänsla trötthet R53 -Akut debut < 12 timmar Triageåtgärd: Fråga efter skalltrauma och ordinera stående och liggande BT om det går. Processåtgärd:CRP på gul och grön. Ökad fallrisk och omvårdnadsbehov skall beaktas. Symtomet fallbenägenhet/sjukdomskänsla trötthet brukar klassificeras olika på olika akutmottagningar, många har använt sig av nedsatt allmäntillstånd. Oavsett vilken benämning man tidigare använt så drabbar detta oftast äldre patienter med hög risk för att det föreligger en bakomliggande åtgärdbar sjukdom. Viktigt är därför att ej använda denna ESS slentrianmässigt när man inte finner annan lämplig ESS och särskilt då patienten har svårt att själv kommunicera sin sökorsak och anamnes. Tänkbara bakomliggande orsaker kan vara stroke, infektion, dehydrering, elektrolytstörning, läkemedelsinteraktion/överdosering, höftfraktur, subduralhematom etc. Inventera noga aktuella läkemedel vid läkarundersökningen.
19. METTS-A - Huvudvärk R51 -Attackhuvudvärk -Meningism/nackstelhet -Plötslig yrsel -Kräkning och/eller neurologiskt bortfall -Vid nytillkommet neurologiskt bortfall använd allgoritm 12 -Inopererad shunt -Enstaka kräkning utan neurologiskt bortfall Triageåtgärd: Fråga efter ev.skalltrauma. Processåtgärd: Ta blododling på orange patient med meningism / nackstelhet eller temp > 38,5. Attackhuvudvärk (singular) är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och kan vara en mindre sk varningsblödning och skall tas på största allvar. Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kommer urakut och inte i attacker (plural). Hos dessa patienter skall alltid subaracknoidalblödning misstänkas och uteslutas. Meningism definieras som patienten med huvudvärk, allmänpåverkad och med en reflektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken
20. METTS-A - Svimning/kollaps R55 - Syncope -Multipla syncope -Enstaka syncope Triageåtgärd: EKG, ordinera liggande och stående blodtryck. Fråga efter trauma i anamnesen. Definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Svimning är ett mycket vanligt symtom och oftast kan med enbart anamnes och ett kliniskt status avgöra om det finns en bakomliggande sjukdom eller om det rör sig om en bening svimning. Därför är en extra noggrann anamnes viktig. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom (svimningskänsla) och utan misstanke om krampsjukdom, skall i allmänhet ha en hög prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet, ofta med olika skador som de fått i fallet. Patienter som har förkänning och kommer ihåg allt före och efter har oftast endast benign svimning och behöver oftast inte utredas om status är ua.
21. METTS-A - Underlivsbesvär hos kvinnor - Graviditet > v20 - Vaginal blödning -Akut debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient -Hb <70 -Gravid >v20 och buksmärta av intervallkaraktär -Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Gravid >v20 och vaginal bödning -Låg buksmärta av intervall karaktär -Hb < 90 Triageåtgärd: Urinprov med graviditetstest på alla fertila kvinnor. Processåtgärd: Blodstatus med CRP på gul och grön. PK, APTT på orange patient och BLGR, BASTEST på röd och orange patient med vaginal blödning. Patienter som prioriteras högre än gul skall förses med PVK och vätska enligt lokala PM. Denna algoritm/ess skiljer sig från Buksmärta Nr 6 då den skall fånga problem från retroperitoneala organ hos kvinnor. Viktigt att tänka på är att här prioriterar man också ett ofött foster hos gravida utöver själva patienten. Detta medför att METTS med denna algoritm ger risk för mer övertriage än algoritm Nr 6.
Lokala och isolerade skador som inte hanteras i METTS-T (trauma) och som ej inkommer på larm hanteras i algoritm 30-35. 30. METTS-A - Skada/trauma Huvud S09.9 - Nacke/hals S11.9 - Hängning/strypning Y20.99 -Hängning/strypningsförsök -Penetrerande skada huvud/hals -Brännskada/kemskada inhalationsskada -Pulserande blödning - Misstänkt penetrerande ögonskada -Misstänkt skelettskada ansikte, halsrygg -Blödning från hörselgång -Kraftig och ökande svullnad i regionen -Sväljningssvårigheter -Berusad patient/intoxikerad -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Sensibilitetsnedsättning i extremitet -Djup sårskada som behöver sutureras -Medvetslöshet/amnesi i samband med skada -Misshandel kan lägst bli gul -Ytliga skador och inget av ovanstående Triageåtgärd:. Vid röd prioritet aktivera traumalarm och METTS-T. Vid orange proritet överväg traumalarm. Processåtgärd: Ta oranga traumaprover på orange patient. Vid skada mot huvud är det viktigt att fråga efter ev AK behandling eller blödningsbenägenhet. Om detta bejakas kan det finnas anledning att ha högre grad av tillsyn av lågt prioriterade patienter. Med pulserande blödning menas misstänkt arteriell blödning i regionen. Skador mot ansikte kan ibland vara kombinerat med ögonskada och ansiktsfraktur. Misstanke om sådan ger automatiskt högre prioritet till läkare. Blödning från hörselgången kan vara förenat med skallbasfraktur. Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan vara förenat med ökad risk för att andningsvägarna kan påverkas och kan medföra sväljningssvårigheter. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Med Blödningsbenägenhet menas LMHW, ASAoch Plavix i kombiantion eller andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet. AK-behandling är Waran.
31. METTS-A - Skada Thorax/rygg S29.9 - Buk/bäcken S39.9 -Penetrerande skada på bål -Instabilt bäcken -Instabil bröstkorg -Ryggskada med neurologisk påverkan -Stark andningskorrelerad thorakal smärta -Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång -Urinstämma och/eller kraftig hematuri -Halsvenstas -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Sensibilitetsnedsättning i extremitet -Sårskada som behöver sutureras -Misshandel kan lägst bli gul -Misstanke om fraktur -Ytliga skador och inget av ovanstående Triageåtgärd:. Vid röd prioritet aktivera traumalarm och METTS-T. Vid orange prioritet överväg traumalarm. Processåtgärd: Bladderscan vid misstanke om urinstämma eller hematuri Ta oranga traumaprover på orange patient. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Med Blödningsbenägenhet menas LMHW, ASAoch Plavix i kombiantion eller andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet. AK-behandling är Waran.
33. METTS-A - Skada Hand/arm S69.9 -Amputation ovan hand -Minst 2 frakturer på långa rörben -Pulserande blödning -Svårbehandlad smärta, kompartmenttecken -Infektionstecken och smärta vid flexion/extension -Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur -AK-behandling eller blödningsbenägenhet -Nedsatt distalstatus -Misstänkt fraktur/ledluxation -Djup sårskada som behöver sutureras -Misshandel kan bli lägst gul prio Triageåtgärd:. Vid röd prioritet aktivera traumalarm och METTS-T. Vid orange prioritet överväg traumalarm. Processåtgärd: Ta oranga traumaprover på orange patient. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Med långt rörben menas, humerus eller radius och ulna tillsammans. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Med Blödningsbenägenhet menas LMHW, ASAoch Plavix i kombiantion eller andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet. AK-behandling är Waran.
34. METTS-A - Skada Höft/lår S79.9 - Skada knä/underben S89.9 - Skada fot S99.9 -Amputation ovan fotled -Minst 2 frakturer på långa rörben -Pulserande blödning -Svårbehandlad smärta, kompartmenttecken -Infektionstecken och smärta vid flektion/extension -Kraftigt svullnad och konsistensökning -Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Nedsatt distalstatus -Misstänkt fraktur/leduxation -Djup sårskada som behöver sutureras -Misshandel kan bli lägst gul prio Triageåtgärd:. Vid röd prioritet aktivera traumalarm och METTS-T. Vid orange prioritet överväg traumalarm. Processåtgärd: Ev. högläge.ta oranga traumaprover på orange patient. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Med långt rörben menas, femur eller fibula och tibia tillsammans. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Med Blödningsbenägenhet menas LMHW, ASAoch Plavix i kombiantion eller andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet. AK-behandling är Waran.
35. METTS-A - Brännskada/frätskada T30 - Inhalationsskada T59 - Kemskada T65 - Elolycka T75.4 - Blixtnedslag T75 -Brännskada/frätskada > 18% -Brännskada/frätskada ansikte/hals -Inhalationsskador kem -Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne på hud eller per os -Elolycka högspänning -Svullnad i ansikte/tunga, svedda ansiktshår, sot i näsa/mun -Brännskada/frätskada < 18% -Rökinhalation -Begränsad bränn/frätskada -Elolycka hushålls-el -Blixtnedslag Triageåtgärd:. Vid röd prioritet aktivera traumalarm och METTS-T. Vid orange prioritet överväg traumalarm. Vid kemolyckor beakta risken för att patienten kan kontaminera såväl personal som akutmottagningen. Beslut om att sanera patienten eller ej skall ALLTID fattas innan patienten tas in på akutmottagningen. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHB. POX hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har hypoxi. Med högspänning menas här allt över vanlig hushållsel 230V.
36. METTS-A - Ytlig sårskada T14.1B -Misshandel kan bli lägst gul prio -Hudskada utan annat trauma eller sökorsak Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Rådgör med läkare om såret kan limmas av sjuksköterska. Tiden sårskadan inträffade skall alltid noteras och rapporteras till mottagande sjuksköterska. Vid större sårskador med led, sen eller nerpåverkan använd passande skadealgoritm istället. Noggrann anamnes viktigt.
37.METTS-A - Skada på öga S05 - Infektion öga H05.9 -Penetrerande skada -Infekterat med feber o värk -Frätskador eller risk för - Skada som måste sutureras* -Plötslig synnedsättning/synförändring Inget av ovanstående Triageåtgärd: Vid misstanke om frätskada på öga, eller där patienten uppger exponering för frätande ämne eller annat potentiellt toxisk eller skadande substans, spola ögonen omedlebart med rikligt med ögonskölj alternativt vanlig koksalt. Skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt om inte problemet är av PV karaktär. *skador som skall sutureras skall åtgärdas snarast möjligt och bedömas om plastikirurgisk kompetens behövs.
39. METTS-A För användning prehospitalt - Traumajournal -SpO2 < 90% med O2 eller ofri luftväg -Puls > 130 -RLS > 3, GCS < 12 -AF > 30 eller < 8 -Systoliskt BT < 90 -Neurologiskt bortfall -Penetrerande skada på huvud, hals eller bål -Minst 2 frakturer på långa rörben -Instabilt bäcken -Amputation ovan hand eller fot -Trauma med rökskada eller brännskada över 18% -Trauma med drunkningstillbud eller nedkylning -Instabil bröstkorg -Ryggskador med neurologisk påverkan -Bilolycka - avkörning vid viss hastighet > 70 km/h med bälte eller utlöst krockkudde < 50 km/h utan bälte eller ej utlöst krockkudde -Fordonet voltat, personen fastklämd -Utkastad ur fordonet -Dödsfall i samma fordon -Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon -Fall från höjd över 3 meter -MC/Mopedolycka >30 km/h
40. METTS-A - Förgiftning av alkohol T51.9 - Förgiftning av andra substanser UNS T50.9 - Förgiftning av svamp T62.0 -Misstanke om allvarlig intoxikation -Intag av substans i suicidsyfte -Intag av känd giftsvamp -Buksmärta -Kräkningar -Accidentiellt intag av okänd substans, eller i låg dos av känd substans. Oskadad, berusad med endast alkohol Triageåtgärd: EKG. Fråga efter substans, mängd och tid för intag. Processåtgärd:Tag intoxprover utöver prover enligt prioritet. Leverprover på orange. Efter provsvar görs en omprioritering av läkare med ledning av svaren. Vid känt suicidförsök eller misstanke om det måste extra övervakning övervägas. Överväg alltid behov av kuratorskontakt och uppföljning i öppenvård. Överväg eventuell LVM-anmälan.
41. METTS-A - Toxiska effekter av djur UNS T63.9 - Stick och bett av djur -Anafylaktisk reaktion -Bett av djur med potentiellt gift. -Tidigare anamnes på allvarlig allergisk reaktion av bett eller sting - Stick/bett i svalg eller munhåla -Kraftig lokal reaktion av bett Inget av ovanstående Triageåtgärd: Fråga efter och anteckna vilket djur som attackerat patienten. Anafylaktisk reaktioner oavsett orsak brukar indelas i olika faser. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion.
42. METTS-A - Fysisk misshandel T74.9 Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Fysisk misshandlad blir lägst GUL Triageåtgärd:. Traumalarm kan övervägas. Processåtgärd: PK, APTT och BLGR, BASTEST på orange patient. I övrigt hanteras misshandel i den algoritm som gäller för den klassificerande skadans lokalisation och ev. vitalparametrar. Erbjud alltid kuratorskontakt. Fotografera vid behov, föreslå polisanmälan. Följ lokala PM för rättsintyg. Med Blödningsbenägenhet menas LMHW, ASAoch Plavix i kombiantion eller andra orsaker till ökad blödningsbenägenhet. AK-behandling är Waran.
43. METTS-A - Allergi T78.4 - Läkemedelsreaktion UNS T88.7 - Exantem R21 -Anafylaktisk reaktion -Petekier och infektionstecken -Svullnad i huvud/halsregion -Klåda i svalg -Tidigare anafylaktisk reaktion av samma ämne -Måttlig klåda och urtikaria utan progress -Symtomdebut >120 min -Lokal urtikaria utan progress Triageåtgärd: Sätt minst 1 st PVK i armveck på orange och gul. Anafylaktisk reaktioner oavsett orsak brukar indelas i olika faser. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Petekiala utslag är ingen speciell sjukdom. Det är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga
44. METTS-A - Akut laryngofaryngit J06.9 - Ont i halsen -Misstanke om epiglottit, dvs andningspåverkan och svårighet att svälja -Feber >38.5 o och frossa nu eller före inkomst -Skällande hosta Triageåtgärd: CRP vid feber och frossa. Faryngit/laryngit finns ofta hos vuxna medan hos barn förekommer mer epiglottit och pseudokrupp (subglottisk laryngit). Vanligast är virus. Viktigt är att utesluta epiglottit men dessa symtom skall fångas av METTS vitalparametrar (stridor). Frossa är en känsla av frysning och samtidiga skakningar. Om hemoptys eller blödning: byt algoritm till Nr 3
45. METTS-A - Mellanöroninflammation H67.8 - Främmande kropp öra T16 - Öronproblem -Feber >38.5 o och frossa nu eller före inkomst -Rodnad och svullen proc. mastoideus -Samtidigt nackstel -Purulent flytning ur hörselgången Triageåtgärd: CRP vid feber eller frossa. Frossa är en känsla av frysning och samtidiga skakningar.
46. METTS-A - Främmande kropp i näsa T17.1 - Främmande kropp i luftväg T 17.9 - Näsproblem - Främmande kropp i esofagus T18.1 -Främmande kropp som misstänks hamnat längre bak/ner i nedre luftvägarna -Oförmåga att svälja sin saliv, smärta, allmänpåverkan -Nedsvalt knappcellsbatteri -Främmande kropp som sitter kvar i näsan -Sväljningssvårigheter men sväljer saliv Knappcellsbatteri sväljs ibland av barn. Batteriet skapar en svag ström mellan - och + pol vilket skadar slemhinna och vävnad runt omkring. Viktigt att batteriet snabbt avlägsnas med gastroscopi för att förhindra svår esofagusskada.
47. METTS-A - Infektion UNS B99 - Feber R50.9 - Lokal infektion -Petekier och infektionstecken enligt orange ruta -Infektionstecken och svår smärta -Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Immunosupprimerad patient -Patient med feber >38,5 o + anamnes på inopererat främmande material* -Kraftig lokal infektion Triageåtgärd: CRP på gula patienter, urinsticka på alla gula och högre. Processåtgärd: Blododling vid feber >38,5 o. sepsis: Infektionssymtom som försämras med påverkan av vitalparametrar pga spridning till blodet (sepsis) är ett mycket allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd. Ursprung ifrån t.ex lung-inflammation, urinvägar, sår eller akut buksjukdom. Tidig diagnos av sepsis och intättande av antibiotika är avgörande för patientens överlevnad! Misstänk allvarlig sepsis om infektionstecken samt något av V-BAS: (B)lodtryck <90 mmhg, (A)ndningsfrekvens >30/min, (S)aturation <90% på luft, (V)akenhetsänkning RLS >1 Infektionstecken i kombination med svår smärta kan vara ett tecken på invasiv streptokockinfektion, vilket därför skall prioriteras. Immunosupprimerad patient (cytostatika- eller kortisonbehandlad eller känd immunbrist) med infektionstecken har ökad känslighet för allvarliga infektioner. Petekiala utslag är ingen speciell sjukdom. Det är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga * Med inoperat material menas alla typer katetrar som kan medföra en infektionsrisk.
48. METTS-A - Anemi D64.9 -Hb < 70 -Hb < 90 -Hb > 90 Triageåtgärd: Hb på alla. Processåtgärd: Urinsticka på gul och orange prioritet. PK, APTT och BLGR, BASTEST på orange patient. De flesta patienter som söker på akutmottagningen med denna kontaktorsak kommer med en remiss från PV eller liknande. Man kan använda det Hb som anges på remissen för sin prioritering Orange patient görs alltid kontroll på Hb på akutmottagningen i direkt anslutning till triage.
49. METTS-A - Diabetes E14 - Hyperglukemi R73.9 -Buksmärta -Kussmalandning -Acetondoft -Anamnes på medvetandepåverkan -P-glukos > 25 -Kräkningar -Diarré -Syncope i anamnesen -P-glukos 15-25 -P-glukos < 15 Triageåtgärd: tag P-glukos på alla patienter med känd diabetes. EKG på alla patienter med gul eller högre prio Processåtgärd: Starta behandling efter lokalt PM. Hos patienter med nydebuterad diabetes och/eller samtidig ketoacidos förekommer ofta buksmärta som ibland medför att patienten primärt sorteras till disciplinen kirurgi.
50. METTS-A - Hypoglykemi E16.2 -P-glukos < 3 -Insulinöverdosering i anamnesen -Misstänkt insulinöverdosering men normalt P-glukos -I kombination med po antidiabetika Triageåtgärd: p-glukos vid ankomst på alla. Processåtgärd: Sätt PVK om detta inte redan är gjort. Förbered glukosbehandling med 30% glukos om patienten uppvisar aggressivitet eller faller ut i prio orange eller röd i sina vitalparametrar. Ge mjölk och smörgås om patienten är vaken och kan äta.
51. METTS-A - Binjurebarkssvikt E27.1 (primär eller sekundär) -Kräkning och diarré -Frossa och feber i anamnesen -Ej tagit cortison -Infektionsanamnes men tagit cortison enligt ordination Triageåtgärd: Sätt minst 1 PVK i armvecket. EKG på alla. Processåtgärd: Förbered steroidbehandling och sätt vätska enligt lokalt PM på alla röda och orange patienter. Binjurbarksvikt kan förekomma hos patienter med primär eller sekundär binjuresvikt. Dessa patienter är särskilt känsliga vid sjukdomstillstånd som feber, hypovolemi etc. Deras normala försvar i form av aktiverad binjurbark är utslagen eller nedsatt. Patienter med binjurbarkssvikt står ofta på substitution som i samband med sjukdom ofta justeras upp. Deta kan ibland vara otillräckligt vilket gör att patienten behöver handläggas med hög prioritet eftersom tillståndet snabbt kan utvecklas till ett livshotande tillstånd.
52. METTS-A - Psykisk ohälsa F09 -Akut insättande psykisk sjukdom -Katatoni -Allvarlig fara för sig själv eller andra -Hallucinos eller misstanke om delirium tremens -Uttalade suicid tankar/planer -Patient med oklar symtombild men affektlabil. -Svår ångest -Psykotiskt beteende -Uttalat aggressivt beteende -Avvikande beteende -Uttalat psykotiska symtom -Risk att utveckla delirium tremens Viktigt att inte slentrianmässigt använda denna sökorsak. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker. Var uppmärksam på cerebrala symtom och tecken. Många intoxer kan uppträda under denna sökorsak.
53. METTS-A - Ospecifik sjukdom UNS R69 - Hälsoundersökning Z00 - Intyg misshandel -Akut insättande sjukdom UNS <12 timmar -Avvikande beteende Viktigt att inte slentrianmässigt använda denna kontaktorsak. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker som psykiatri, misshandel, sociala förhållande, infektion, skador UNS, förgiftningar etc.
60. METTS - Pre-triage av ssk i reception Patient söker på gåendesidan Pre-triage av ssk. EJ BEHOV AV TRIAGE Symtom > 7d opåverkad Opåverkad ABCDE Tidigare frisk Inga receptläkemedel Ytliga lokala sårskador Kronisk värk Recept Intyg ÖLI Lindriga ÖNH symtom Lokal lindrig värk utan andra symtom. Lindriga psykiska symtom TILL TRIAGE Akuta symtom < 7d som ej tas upp i blått fält Påverkad ABCDE Anamnes feber/frossa Kronisk sjukdom Kron. läkemedelsbeh. Immunosuppression Bröstsmärta Buksmärta Hematuri Kräkning Diarré Djup sårskada Yrsel/falltendens Näsblödning Annan blödning från luftvägen Måttlig till svår smärta Pat som inte kan stå/gå Patient > 75 år I ovanstående kan en eller flera kriterier uppfyllas. Men för att sortera till TRIAGE räcker det med ETT symtomkriterium i GRÖNT fält. Patienter som söker i receptionen utgör en heterogen patientgrupp där det kan vara svårt att bedöma det aktuella vårdbehovet. Därför kommer flertalet som söker att genomgå triage. Kriteriet för att bli blå, dvs inte ha behov av triage är att patienten har ett isolerat medicinskt problem som förväntas att kunna åtgärdas på AKOM utan att prover eller röntgen genomförs och att patienten efter bedömning skall kunna lämna AKOM. Äldre patienter har en ökad risk för komplikationer, biverkningar och kan ha svårt att redogöra för symtombilden. Detta medför att åldern blir en faktor som spelar roll för triage eller inte.
70. METTS-A - Sekundär algoritm Laborationer - TNI >0.1 - Hb < 70 - S-Na <125 - S-K > 5.5 - P-glukos <3,5 eller >25 - Laktat >5.0 - CRP>200 - PK-INR >3.0 - Paracetamol > referens för antidotbehandling Sekundära åtgärder till algoritmen: Kreatinin över referensvärdet: Gör en bladderscan Process Patienter som erhållit prioritetsnivå GUL eller lägre och det tagit prover enligt METTS eller att prover ordinerats skall upprioriteras till ORANGE om de uppfyller något eller flera kriterier inom rutan till vänster. Om det finns misstanke om tekniskt fel i provet skall detta alltid tas om. Om patienten remitteras in med ett Lab-värde enligt sekundäralgoritm skall de prioriteras enligt detta innan våra egna analyser är klara. Om detta inte anses medicinskt motiverat skall ansvarig läkare besluta om att lägre prioritetsnivå skall bibehållas. Detta skall dokumenteras och signeras.