Den röda malawizebran,

Malawiciklider Den röda malawizebran, Maylandia estherae Text: Erik Åhlander & Ola Åhlander Den röda malawizebran, eller bara rödzebra, är idag en av de vanligaste cikliderna från Afrika och anses som relativt lättodlad. Men för några decennier sedan var den en eftertraktad sällsynthet. Vi tänker berätta lite om fiskens historia och något om den forskning som rör fisken. Däremot tar vi inte upp mycket om odling och skötsel; dels finns redan så mycket skrivet på annat håll och dels har vi själva för liten erfarenhet av arten som akvariefisk. I början av 1965 kom troligen de första malawicikliderna till Sverige via Tyskland. De väckte genast stor uppmärksamhet genom sina starka färger. Successivt lärde man sig att sköta och odla dem. Det dök hela tiden upp fler och fler nya arter. Detta i kombination med den nya tekniken att limma akvarier med silikonlim (istället för att kitta fast rutorna i en metallram) gav hela akvariehobbyn ett enormt uppsving. I början på 1970-talet nåddes höjdpunkten. Då fanns närmare hundra zoo- och akvariebutiker bara i Storsstockholm. Akvarieföreningarna var många och välbesökta. TV, som hade en mycket större genomslagskraft än idag (svartvit TV hade nyss blivit färg-tv och den enda kanalen hade blivit två) visade under en period ett akvarium med malawiciklider som pausbild - vilket ökade intresset ytterligare. Intresset avspeglade sig också i priserna. För ett par av någon nyimporterad art kunde man, omvandlat till dagens penningvärde, få betala tusentals kronor. Intresset för cikliderna från de stora östafrikanska sjöarna kom att påverka akvariehobbyn enormt på många sätt. Tidigare var nästan alla akvariefiskar från små tropiska bäckar eller pölar. De nya cikliderna kom från några av jordens största sjöar och därmed från vattendrag med en mycket stabil vattenkemi. Man ställdes inför problemet att sköta fiskar som kom från något som nästan liknade havsvatten. Därför började man experimentera för att få fram hårdare och mer alkaliskt, och framför allt, renare vatten. De nya cikliderna förkärlek för vegetarisk kost gjorde det också svårare att ha växter som vattenrenare. Dessutom gjorde fiskarnas aggressivitet att akvarierna måste vara större än vad som var vanligt tidigare. Framför allt introducerades allt större och kraftfullare Rödzebra, M. estherae, rosa hane och röda honor. Rosa hanar av rödzebran, M. estherae, är numera vanliga i handeln. motorfilter (istället för som mest ett litet plastfilter med perlonvadd i ett hörn av akvariet drivet av en luftpump). Flertalet av de arter från Malawisjön som introducerades i början hade blå eller gula nyanser. Hanen var oftast den starkast färgade. Bland de arter som importerades allra först fanns en art som då kallades för Pseudotropheus zebra. Hanarna var ljusblå Foto: Rolf Lind Foto: Rolf Lind www.ciklid.se Ciklidbladet 3/2008 - Årgång 41 49

Foto: Rolf Lind Rödzebra, M. estherae, hona som ruvar. Foto: Rolf Lind Foto: Joakim Sjödin Rödzebra, M. estherae, OB honor med mörkblå ränder, honorna hade samma färger som hanen fast blekare. Men det fanns även honor med ett helt annat mönster: orange-gula med oregelbundna svarta fläckar (kallas OB, orange blotched). Det dök sedan upp fler så kallade färgmorfer av denna art: en enfärgat ljusblå, (kobolt eller bright blue ) och en nästan vit (W eller white ). År 1973 kom så ytterligare en färgmorf till Sverige. Kraftigt orangeröda honor som var till och med starkare färgade än hanarna. Det var rödzebran. Man upptäckte dock snart att dessa orangeröda honor bara parade sig med ljusblå hanar, men inte den bright blue som hade hunnit bli ganska allmän, utan andra hanar, till förväxling lika. Det var alltså flera arter inblandade, men hur komplicerat det var, tog det lång tid att komma på, och många frågetecken kvarstår. Men vi ska inte gå händelserna i förväg. Rödzebra, M. estherae, blå hane och röda honor. Släktet Pseudotropheus växte allteftersom fler arter beskrevs och många arter i släktet var inbördes ganska olika. Därför började man dela det i mindre, mer överskådliga delar. År 1984 beskrevs ett nytt undersläkte, Maylandia, för de arter som tidigare kallats zebrakomplexet. Senare upphöjdes Maylandia till riktigt släkte och till idag har 27 arter beskrivits inom släktet varav åtminstone 15 brukar uppfattas som giltiga. Sedan tillkommer en mängd arter som ännu inte har fått något namn, men dem återkommer vi till. Tretton år senare, 1997, beskrevs i princip samma zebrakomplex under ett annat namn, Metriaclima. Det hävdades från olika håll att den första beskrivningen, alltså Maylandia, inte var formellt korrekt. Problemet var nog mest att originaltexten från 1984 var på franska! Det tog ytterligare några år innan de flesta inom den vetenskapliga sfären hunnit konstatera att Maylandia uppfyllde alla kriterier och att det också gällde eftersom det är äldst. Men det verkar ha gått prestige i detta, eftersom några få fortsätter att använda Metriaclima. Detta har i sin tur fått till följd att akvarister framför allt i Sverige fortfarande använder det felaktiga Metriaclima. För säkerhets skull har vi gått igenom texten, både på franska och i engelsk översättning (ingen av oss är jättebra på franska!), och det är ingen tvekan om att namnet är tillgängligt och därmed också giltigt. (Det finns en slags lagbok som reglerar allt som rör vetenskapliga namn på djur och där används dessa termer.) Däremot är det inte fel att använda det gamla Pseudotropheus om man t.ex. inte tycker att Pseudotropheus kan eller bör delas upp i mindre delar. Det är närmast en smaksak. Metriaclima går däremot bara att använda om man anser att zebra (den vanliga malawizebran med mörkblå ränder) och greshakei (en annan malawizebra, ganska lik, men med orange färg Foto: Michael Persson Foto: Björn Eklund M. callainos, Bright Blue (BB) hane M. greshakei, hane 50 Ciklidbladet 3/2008 - Årgång 41 www.ciklid.se

Foto: Rolf Lind Det ser ut att komma mycket intressanta forskningsresultat om Malawicikliderna även i framtiden. Avslutningsvis vill vi tacka Jonathan Ready för tips om litteratur. på rygg- och stjärtfena) skall tillhöra olika släkten och det har ännu ingen forskare föreslagit! Rödzebran fick sitt vetenskapliga artepitet, estherae, först 1995. Fortfarande har väldigt många arter i Malawisjön inte fått något vetenskapligt namn och det beror på flera saker. Dels börjar forskarna tvivla på vad som verkligen är en art bland malawicikliderna och dels består skillnaderna mellan arterna mest av färgskillnader mellan utfärgade hanar och då är det svårt att jämföra med referensexemplaren av de andra arterna som ligger i sprit och som har tappat det mesta av sina färger. Man har för bara ett par år sedan upptäckt att de olika zebraarterna i olika vikar är närmare släkt med varandra än med motsvarande färger i andra delar av sjön. Det betyder att t.ex. en blå zebra och en zebra med röd ryggfena i en del av sjön hör till samma artgrupp och en blå zebra och en zebra med röd ryggfena i en annan del av sjön är en annan art-grupp, även om den blå på bägge ställena har ett namn och den med röd ryggfena har ett annat namn. Ska det då räknas som en, två eller fyra arter? Och hur skiljer man på dem om man inte vet var de är fångade? På samma sätt har man upptäckt att de olika sikarterna i svenska sjöar är närmare släkt inom sjön än vad t.ex. planktonsikarna och aspsikarna är inbördes. Skall man då ha en sikart i Sverige, eller en för varje sjö, eller Rödzebra, M. estherae, hanar som slåss. 1 000? Och skall vi på samma sätt ha 10 000 ciklidarter i Malawisjön som ingen kan skilja på? Det skall bli spännande att se hur forskarna tänker lösa detta Vi vet idag också lite mer om genetiken som styr färgerna på malawicikliderna än vad man gjorde på 1970-talet när man ansåg att en enda zebraart hade en massa färgmorfer. Den så kallade rödzebran blev ju en egen art och bright blue eller koboltzebran som den har kallats ibland blev 1992 en annan: Maylandia callainos. Men vad är då OB-honor för något, genetiskt sett, och varför finns de? För närvarande tror man att många afrikanska ciklider har inte bara har X- och Y-kromosomer, som vi människor har, utan även W-kromosomer. En W-kromosom är en X-kromosom som gör att det blir en hona även i kombination med en Y-kromosom. Det är honor med en W-kromosom som man anser är OB-honor. Rödzebrahonor, som är helgula anser man har två W-kromosomer. Hos just rödzebran är cirka hundra av honorna i naturen WW och alltså gula. Vidare tror man att det kan finnas en koppling mellan W-kromosomer, hanarnas olika lekfärger och den snabba komplicerade artbildningen. Referenser: Allender, C. J., Seehausen, O., Knight, M. E., Turner, G.F. & Maclean, N. 2003. Divergent selection during speciation of Lake Malawi cichlid fishes inferred from parallel radiations in nuptial coloration. Proc. Nat. Acad. Sci. USA 100,14074 14079 (2003). Christensen, B. 1973 Röd zebra. Ciklidbladet 1973(6) nätversionen: http://213.180.95.58/artikelarkiv/ cb_artikel_visa.php?nr=7306&lopnr=3 Delling, B. 2006 Svenska Coregonus - två, åtta eller en himla massa arter. FishBase Symposium 2006: Våra fiskar, 3 Nov 2006, Naturhistoriska riksmuseet. Sammanfattning: http://artedi.nrm. se/fishbase_se/pdfs/fbsymp_report2006.pdf Eschmeyer, W.N. Catalog of Fishes, on-line version (updated 29 jan 2008): http://www.calacademy. org/research/ichthyology/catalog/fishcatsearch. html. International Trust for Zoological Nomenclature and the British Museum (1999) International Code of Zoological Nomenclature. London Johansson, U. 1965. Cichlider från Nyasasjön: Pseudotropheus zebra. Akvariet 39(10): 220-221. Konings, A. 1995 Description of Pseudotropheus estherae sp. nov., the well-known red zebra cichlid from Lake Malawi. Tropical Fish Hobbyist 43(9): 206-210. Lande, R., Seehausen, O. & Van Alphen, J.J.M. 2001 Mechanisms of rapid sympatric speciation by sex reversal and sexual selection in cichlid fish. Genetica 112/113, 435 443. Meyer, M.K. & Foerster, W. 1984 Un nouveau Pseudotropheus du lac Malawi avec des remarques sur le complexe Pseudotropheus-Melanochromis (Pisces, Perciformes, Cichlidae). Rev. Fr. Aquariol. v. 10 (no. 4) (1983): 107-112. Staeck, W. 1995. Zum farblichen Polymorphismus bei Cichliden des Malawisees. DATZ Sonderheft Malawisee, Ulmer, Stuttgart, 39-43. Stauffer, J.R., Jr., Bowers, N.J., Kellogg, K.A. & McKaye, K.R. 1997 A revision of the blue-black Pseudotropheus zebra (Teleostei: Cichlidae) complex from Lake Malawi, Africa, with a description of a new genus and ten new species. Proc. Acad. Nat. Sci. Phila. v. 148: 189-230. Stauffer, J.R., Jr. & Hert, E. 1992 Pseudotropheus callainos, a new species of mbuna (Cichlidae), with analyses of changes associated with two intra-lacustrine transplantations in Lake Malawi, Africa. Ichthyol. Explor. Freshwaters v. 3 (no. 3): 253-264. Artikeln är tidigare publicerad i SARF-aktuellt 1/2008 Vetenskapliga namn i Ciklidbladet Av praktiska skäl har vi i Ciklidbladet valt att använda de vetenskapliga namn som anges i referenceservice på www.cichlidpress.com (se sidan 5). Därför kallas malawizebran vanligen Metriaclima estherae i Ciklidbladet. www.ciklid.se Ciklidbladet 3/2008 - Årgång 41 51

Tävling Ciklidkryzzet4 Text: Joakim Draktoft Bakgrundsfoto: Ad Konings Tyvärr hade det smugit sig in några fel i krysset publicerat i Ciklidbladet 2/2008. Det blev därmed svårt att lösa vilket kan förklara att vi inte fick in någon korrekt lösning. Därför kör vi krysset ännu en gång. Enligt tidigare beslut skall krysset tills vidare utgå från Ciklidbladet och detta är därför sista chansen att deltaga. Lös kryzzet genom att få fram bokstäverna i de grå fälten och bilda sedan av dessa ett ord på 14 bokstäver. Skicka in detta ord som svar per mail eller post senast den 1 november, tillsammans med ditt namn och medlemsnummer. tavling@ciklid.se eller Ciklidkryzzet Magnus Mattiasson Ribbingsgatan 33 504 66 Borås Lösenord: Vågrätt: 2. Ger upphov till blågrön alg 6. Utanpåliggande reningsverk 7. Europeisk måttenhet som anger temperatur 9. Beskrivning för typ av omgivning 10. Av NCS instiftat seniorstipendium 13. Artrik flod genom Venzuela som mynnar ut i delta 14. Algmatta på stenar och klippor 16. Omvandlas ammonium till om syre ej tillförs 18. Sökte efter Nilens källa 19. Ligger högt på matsedel hos Petenia 22. Ciklidrik flod som är Afrikas näst längsta. 23. Sydlig Pseudocrenilabrius 24. Liten ciklid från Kungwe Bay 26. Släkte med röda juveler 27. Lök som tål vatten Lodrätt: 1. Förbrukar akvarist i mängd 3. Vanlig ciklid i sydostasien 4. Art med latinsk namne till grekiske guden Eros 5. Grannsjö med Georgesjön 8. Tjockläppad ciklid från Viktoriasjön 11. Irans enda ciklid 12. Äger större malawiodling i Florida 15. Släkte med bland annat göklekare från Tanganyikasjön 17. Material som kan hjälpa till att sänka ph 20. Gäddciklid uppkallad efter svensk 21. Tidigare redaktör som åt rödzebra 25. Synomym till fiskägg Priset i denna tävling består av den utmärkta fotoboken Drömciklider, eller bok för motsvarande värde. En vinnare kommer att dras bland de inskickade rätta svaren. 52 Ciklidbladet 3/2008 - Årgång 41 www.ciklid.se

Tävling Gissa cikliden Delta i vår tävling: Vet du namnet på cikliden på bilden så skicka ett vykort eller e-post till nedanstående adress. Det går bra att gissa också. Bland dem som svarat rätt förrättar vi en dragning och delar ut en bokvinst ur Back to Nature-serien. Skicka vykortet till: Magnus Mattiasson Ribbingsgatan 33 SE-504 66 Borås Sverige Skicka e-post till tavling@ciklid.se På vykortet/i epostbrevet anger du: 1 Ciklidens namn (vetenskapligt namn eller populärnamn) 2 Ditt medlemsnummer i NCS, namn och adress Foto: Markus Arnstrand 3 Vilken av följande Back to Nature-böcker du vill ha om du vinner Malar, Diskus, Malawi, Tanganyika eller Akvarieguiden. Ditt svar måste vi ha senast 1.11.2008. Vinnaren i Gissa cikliden i förra numret blev Henrik Nilsson från Halmstad, som vinner boken BtN Akvarieguiden. Grattis Henrik, din bokvinst kommer med posten. Rätt svar är korsning mellan Pundamilia pundamilia, Makobe och P. sp. red head, Zue (se Ciklidbladet 1/2008). Rättelse Fotografierna på sulawesiräkorna i Ciklidbladet 2/2008 sidan 31 är tagna av Mikael Håkansson vilket inte angavs i artikeln. Ciklidbladets redaktion ber om ursäkt för det inträffade. www.ciklid.se Ciklidbladet 3/2008 - Årgång 41 53

Cikliden Nr. 122 Text: Kjell Fohrman. Foto: Bjarne Sætrang Pterophyllum leopoldi Familj: Cichlidae Handelsnamn: Spetsnosskalar, långnosskalar, dvärgskalar Temperatur: 24-27 C Längd: 12 cm ph: 6-7,5 Tid. vet. namn: Plataxoides leopoldi. I handeln har fisken felaktigt kallats Pterophyllum dumerilii Utbredning: Brasilien och Guyana Akvariestorlek: Min. 70 cm & 150 liter Svårighetsgrad: Naturlig biotop Återfinns oftast i floder där det hänger ner grenar och växter i vattnet där de gillar att hålla till. Föda Köttätare (små ryggradslösa djur, men även små fiskar). Äter i akvarium smått levande och fryst foder, men även torrfoder. Bör inte hållas med små fiskar som t.ex. neontetror eftersom dessa riskerar att bli mat. Könsskillnad Det är svårt att skilja könen åt, men vuxna hanar är i regel lite större. Under lekperioden blir honorna något rundare samt får en rundad genitalpapill, medan hanens genitalpapill då är spetsigare. Beteende och lek Spetsnosskalaren är en parbildande substratruvare som leker fritt. Antalet ägg kan uppgå till 700 per lek, men vanligare är 150-300 stycken. Dessa läggs i regel på hårda växtblad och vaktas sedan intensivt av bägge föräldrarna. Som ungfiskar är de stimbildande och det är först som vuxna de bildar par. Denna art är revirhävdande, men ändå relativt fredlig. De är också ganska långsamma graciösa simmare och skall därför inte hållas ihop med tuffa fiskar. De långa fenorna kan utgöra en oemotståndlig frestelse även för arter som normalt inte biter av fenor. Man bör skaffa en grupp på fem till sex individer som får växa upp tillsammans och para ut sig på ett naturligt vis Akvariemiljö Akvariet skall vara tätt planterat med långbladiga växter samt vara minst 45 centimeter högt (gärna högre) för att fenorna skall växa ut riktigt: Det bör även innehålla en del stenar och rötter och ha ett fritt simutrymme. Vattencirkulationen får inte vara för kraftig. Den bör som sagt inte hållas ihop med väldigt små fiskar. Arten är mindre än den vanliga skalaren och den kallas ofta för dvärgskalar, men ordet dvärg är dåligt eftersom arten bara blir lite mindre än den vanliga skalaren och det rör sig definitivt inte om någon dvärgvariant. Övrigt Denna art har varit ifrågasatt och en del menar att den är en variant av Pterophyllum scalare och inte en egen art. Om man räknar antalet fjäll i den längsgående rad som innefattar den nedre sidolinjen så har P. leopoldi 27-29 fjäll, P. scalare 30-39 fjäll och P. altum 46-48. Andra saker som skiljer P. leopoldi från de övriga är att den har en svart fläck vid ryggfenans bas på det fjärde vertikala bandet, samt att den har en blåaktig fläck bakom ögat. 54 Ciklidbladet 3/2008 - Årgång 41 www.ciklid.se

www.ciklid.se Ciklidbladet 3/2008 - Årgång 41 55

Fett mycket fisk... och rätta prylarna till karet oavsett om det är salt eller sötvatten! Välkommen till en av Sveriges största och mest välsorterade akvariebutiker. Akvarielagret - Lövåsvägen 40, 167 32 Bromma. Tel. 08-80 80 80. Fax. 08-80 00 81 E-post: info@akvarielagret.se Öppettider: mån-fre 11-19, lör-sön 10-15