matsalen för- och efterarbete LÄRARHANDLEDNING



Relevanta dokument
VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Flera nyanser av diskriminering

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

självmålet analysera LÄRARHANDLEDNING

LÄSFÖRSTÅELSE PROVKAPITEL. Katarina Neiman Hedensjö

Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Predikan Lyssna! 1 maj 2016

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Syftet med en personlig handlingsplan

Kvalitetsrapport Så här går det

Motiverande Samtal MI introduktion

Att se med Guds ögon!

P-02/03 säsongen 2016

Kvalitetsredovisning Läsår

Vill du bli en ännu bättre chef i höst? Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar.

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument

Kulturmöten. Det var vi som gjorde det.

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Introduktion till Open 2012

MAGNET LÄRARMATERIAL

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Lathund, procent med bråk, åk 8

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Mer än bara fotboll VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Systematiskt kvalitetsarbete

Hävarmen. Peter Kock

Program Handledning Förutsättningar: Träningar Teori

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Utvärdering APL frågor till praktikant

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

Tranbärets månadsbrev augusti 2016

Lisa besöker pappa i fängelset.

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG

Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering. Urban Integration HT12 Malmö högskola

Vi skall skriva uppsats

Invisible Friend Senast uppdaterad

Presentationsövningar

Kärnan. Halmstad 29 augusti Hej!

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Koncept Katalog 2009

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Senaste Nytt. Läs sida 2. I detta nummer. Lite information. Har det någon gång hänt att någon har stulit något? Ja... (Susanne Wahlgren svarar)

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Barn berättar om relationer

VI ÄR EN DIGITAL REKLAM BYRÅ

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Visualisering av golfboende

Skriva B gammalt nationellt prov

En bok om mig Veronica Larsen

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Bygg ditt eget dataspel på sommarlovet!

Träningsprogram - sommaren 2010

Järbo Garn AB Garn, Tillbehör & Gratis beskrivningar Året som gått

Utvärdering APL frågor till praktikant HT15

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Två konstiga klockor

Intervju med Årets teknikkvinna 2011 Anna Pernestål

Låt din berättelse bli en värdefull del av våra samlingar!

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

Ha det kul med att förmedla och utveckla ett knepigt område!

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Kiwiböckerna metod och begrepp

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Reflekterande arbetssätt i Idrott och Hälsa

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

FÖRSKOLAN TROLLETS TREDELADE ARBETSMODELL FÖR SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEMMET

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Pedagogiska tips Boksamtal

Planera och framföra ett högtidstal

Rapport uppdrag. Advisory board

Förskolan är till för ditt barn

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Ett arbete som inte blev riktigt som Ann tänkt sig!

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Riktlinjer för medborgardialog

Koll på cashen - agera ekonomicoach!

Tränarguide del 1. Mattelek.

FOLKUNIVERSITETET 1 (11) Bildmanér för Webb3. Vår referens: Fredrik Suter Version 1. Stockholm

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Stimulated recall En forskningsmetod

Transkript:

matsalen för- och efterarbete Detta material är tänkt att användas som inspiration till för- och efterarbete kring föreställningen Matsalen. Först finns lite praktisk information, sedan följer förslag på övningar och koreografen Björn Säfsten berättar också om bakgrunden till föreställningen. Ni kommer att samlas utanför scenrummet för att gemensamt gå in. Föreställningen börjar alltså redan då. Det är viktigt att komma i tid så att alla har hunnit med att ta av sig ytterkläder och skor. Ni kommer att få komma in till ett rum som symboliserar en Matsal där barnen och ni lärare är delaktiga. Alla får röra sig, prata och vara med. Se, känna, uppleva och tolka utifrån sig själv! Så låt barnen prata, göra ljud och säga vad de ser och känner under föreställningen det är bara bra! Föreställningen har två delar, den första är lite mer interaktiv och den andra bereder utrymme för att titta på, men det finns inga traditionella sittplatser utan alla i rummet blir en del av föreställningen. Om du har någon i ditt sällskap som har svårt att röra sig tar vi hand om det. Meddela det när du bokar! Om ni vill kan ni påbörja förberedelsen några dagar i förväg. I dokumentet följer några övningar och idéer till diskussionsämnen.

diskutera och prata om Vad har ni för rutiner inför att ni ska gå till Matsalen? Hur är ni i Matsalen? Hur ser er Matsal ut? Vad skulle hända om Matsalen var full med hundar? Eller om det var en fin middag som serverades i Matsalen hur skulle ni vara då? Vad skulle ni måla av om ni hade bild i Matsalen? Utforska och prata om hur ni rör er på väg till Matsalen och i Matsalen, vilka relationer ni har till varandra och vad ni har för känslor när ni är i Matsalen. rörelse Dans är inget man bara tittar på utan går även uppleva och bli inspirerad av. Att göra olika övningar där barnen får utgå ifrån sina egna kroppar och idéer är lärorikt för på många olika sätt. Kroppen upptäcker på ett annat sätt än när idéerna filtreras genom tal eller tankar. Gör gärna några övningar både innan och efter föreställningen. Alla kan vara med och röra sig. Självklart har vi alla olika förutsättningar. Anpassa gärna övningarna utifrån barnens mognadsnivå och förmågor. övningar Låna med några brickor till ert klassrum. Hitta på fem olika rörelser var med brickorna. Vad kan brickorna bli? Hur kan de användas? Gå sedan vidare och gör rörelserna med olika dynamik, repetera någon av dem och sätt ihop till en rörelsesekvens. Gå till Matsalen på olika sätt Till exempel en dag väldigt långsamt och en dag med väldigt skarpa rörelser. Eller låt en eller flera kroppsdelar leda rörelserna till Matsalen, som till exempel en armbåge, ett knä och ryggen.

välkommen till föreställningen Utgångspunkten till föreställningen Matsalen har varit att ta titta på de aktiviteter, material och koreografier som finns i matsalen. Därför startade vi projektet med att göra ett flertal studiebesök där vi åt med klasserna 1-6 på ett flertal skolor i Borås. Vi var intresserade av att ta fasta på det vi såg och göra en föreställning på det familjära som utmärker en matsal, men även att ta det familjära och förändra det till något okänt eller till något en matsal ännu inte är. Vi tittade på hur människorna i rummet organiserar sig, intervjuade eleverna och diskuterade detta gentemot våra egna erfarenheter av Matsalen och dess betydelse under vår uppväxt. Matsalen och dess kultur påverkar oss som sociala varelser, disciplinerar vårt sätt att röra oss i grupp och påverkar vår relation till mat och ätande. För mig är det intressant att både försöka belysa vikten av matsalen som plats, men också ge en möjlighet att se allt det vi tar för givet i ett annat ljus. Att istället för att se de objekt som finns i matsalen, kanske snarare undersöka deras textur, deras möjligheter till att bli andra objekt eller till och med göra oss annorlunda. De blir på så sätt farkoster för att få tanken att expandera. Föreställningen använder sig därför en mängd olika idéer knutna till matsalen som att gå med brickan, att se mat, att röra sig i grupp, men tar hela tiden den situationen vidare. Att gå med brickan blir en följa John lek, där disciplinen att röra sig korrekt blir ett gemensamt projekt att bygga saker, eller att testa hur olika identiteter kan ta sig uttryck. Föreställningen Matsalen är en ritual och en föreställning på samma gång. En interaktiv föreställning där publiken inte har en utan flera roller att spela. Inledningsvis följer alla som är i rummet samma mönster, interagerar som grupp och som individer tillsammans med dansarna. Föreställningen utvecklar sig därefter till ett skådespel av situationer som fragmenteras för att publiken ska få se och känna olika gruppbeteenden, eller att se hur dansarna försöker att bli till mat. Björn Säfsten, koreograf

diskutera och prata om LÄRARHANDLEDNING Det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Ett samtal efter en föreställning kan bredda och fördjupa upplevelsen, och det kan vara lättare att få syn på sin egen personliga tolkning. I Regionteater Västs skrift PRATA SCENKONST (www.regionteatervast.se/pratascenkonst) finns en modell för eftersamtal utförligt beskriven. Du får även foldern Prata dans vid föreställningstillfället. Det viktigaste att komma ihåg är att det finns inga rätt eller fel! Här är en förkortad version utifrån den här föreställningen. BESKRIV Börja samtalet i det konkreta. Hur såg rummet ut? Hur många personer fanns i rummet? Prata gärna fritt kring upplevelsen. Någon beskriver antalet dansare, andra inkluderar tekniker och publiken. Vilka olika kläder hade dansarna? På vilka sätt användes brickorna? Vilka rörelser gjorde ni och hur kändes de? Vilka ljud eller musik hörde ni? De små detaljerna kan ibland vara det mest intressanta. Det gäller att inte fastna i hur det verkligen var. Det är roligare att upptäcka att en person upplevde en kostym som gul, medan upplevelsen för en annan kanske var att den var orange. TOLKA Som nästa steg funderar ni på varför något var på ett visst sätt. Varför tror ni att rummet såg ut som det gjorde? Vilka olika situationer såg ni i dansarnas rörelser? Hur kan en tolka det de gjorde på scenen? Varför tror ni ljuset var som det var? Varför projicerades bilder på brickorna tror ni? Var öppen och försök fånga upp så många olika tolkningar som möjligt, det ger en både bredare och djupare upplevelse. REFLEKTERA Slutligen kan samtalet komma in på större frågor där det finns plats för lite friare associationer. Vilken känsla gav föreställningen er? Kunde ni associera till något i era egna liv eller i er skola? RÖRELSE Följa efter varandra/ Följa John Gå på en rad och låt den som går först få bestämma hur ni ska röra er och med vilka kroppsdelar. Börja gärna långsamt och se sedan hur olika hastigheter upplevs och vilka kroppsdelar som är lätta att följa. Gör tavlor där ni är med och använder ansiktet på olika sätt. Utgå ifrån grupper och skapa olika situationer som passar till de olika känslorna. Till exempel det kan vara en glad tavla, en ledsen tavla eller en arg tavla och att barnen får komma på olika situationer där dessa känslor finn med.

matsalen gjordes av IDE & KONCEPT Björn Säfsten & Lisa Tan KOREOGRAFI Björn Säfsten SCENOGRAFI & LJUD Lisa Tan LJUDASSIST Tomas Elfstadius KOSTYM Björn Säfsten, Sara Nilsson REPETITÖR Ulrika Liljedahl PÅ SCEN RTV Dans: Jessica Andrenacci, Antoine Audras, Oliver Mahar, Nassim Meki, Maryam Nikandish GöteborgsOperan: Micol Mantini/Delphine Boutet, Aviad Herman, RTV DANS LJUSDESIGN Christian Abrahamsson LJUDTEKNIK Robert Ölund, Kicki Olsson & Roland Andersson KOSTYMATELJÉ Sara Nilsson, Lena Sandgren & Elin Eriksson REKVISITA Lena Sandgren SCENTEKNIK Martin Larsson FÖRESTÄLLNINGSFOTO Håkan Larsson TURNÉLÄGGNING Cathrine Ericson PRODUCENT Ann Lundberg KONSTNÄRLIG LEDARE Camilla Ekelöf VD & ANSVARIG UTGIVARE Susanna Dahlberg TACK TILL Daltorpskolan Engelbrektskolan Aplaredskolan Gånghesterskolan och Särlaskolan för hjälp med filmning och inspiration. GÖTEBORGSOPERAN TF CHEF GÖTEBORGSOPERANS DANSKOMPANI Liselott Berg KOORDINATOR Monica Milocco TEKNISK KOORDINATOR Thomas Johansson Övrig personal som arbetar på Regionteater Väst kan du finna på www.regionteatervast.se/personal vi är sveriges största turnerande institution för barn och unga 020-50 40 75 l info@regionteatervast.se www.regionteatervast.se