God mat + Bra miljö = Sant



Relevanta dokument
Världen har blivit varmare

MATENS KLIMATPÅVERKAN

KLIMATSMARTA MATTIPS

Bra måltider i skolan

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Grönsaker och rotfrukter

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Grönsaker och rotfrukter

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Christl Kampa-Ohlsson

Vad påverkar vår hälsa?

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Råd om mat till dig som ammar

FUTURE KITCHEN Introduktion del

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Mål resurshushållning i kursplanen

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Förskolan vecka 34-35

Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014

Råd om mat till dig som ammar

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Diet for a Green Planet

Kemiska ämnen som vi behöver

Lektion nr 3 Matens resa

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Grundskolan vecka 34-35

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

2018 Happynova AB. - Den sunda metoden för viktkontroll

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Foldern med Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval har

Fiskkonserver. Willys rekommenderar: 1. Konserverade nordiska odlade blåmusslor. 2. Svenska sardiner.

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Har du ställt om? 28 % ska minska sin köttkonsumtion. Klimatsmart matval

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Maten under graviditeten

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Frihandel får inte gå före miljömål

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Bi Bim Bap. med räkor. Vecka 16

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Miljömåltider i Göteborgs Stad

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

RÅD OM BRA MATVANOR LÄTTLÄST SVENSKA. Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig

Årets Pt 2010 Tel

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Klimatanpassa din matlagning

Recept. Ingredienser v 4. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 4. Familjekasse 3-dagar. Allergenförteckning!

Hem- och konsumentkunskap år 7

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

familj Enkelt, gott och snabbt på bordet

Förskolan vecka 34-35

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Klimatsmart & ekologisk mat

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

familj Enkelt, gott och snabbt på bordet

V I N T E R 1 Version 2: Alternativ/Istället för: Frukost: 50 g Hjortronmylta Frusna hjortron eller Havtornsbär 60 g Rivet äpple Torkad fukt

Förskolan vecka 1-2. V. 1 31/1-4/1 Nyårsafton V 2 7/1-11/1. **Kycklingköttbullar med varm currysås och pasta. Nyårsdagen

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Krämig skinkgryta med gröna bönor. vecka 21

14.1 Övergripande åtaganden

Råd för en god hälsa

Mat & klimat. Louise Dahl Miljöförvaltningen

PS. Tips var med i tävlingen om hållbarhet hos White Guide Junior

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Vad ska vi äta? Elin Röös

familj Ostwurst med potatismos och fänkål Kyckling i currysås och sockerärtor Panerad torsk med Rhode Islandsås

Vecka 25. Prickiga fisknuggets. Ugnsbakade bönor med crème fraiche. Tagliatelle med crème fraiche, tomatsås och salami. Kinesisk färspanna

Ingredienser v 39. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 39. Vegetarisk Matkasse. Allergenförteckning!

Kycklingbullar och morotskräm. vecka 8

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Matens miljöpåverkan Sid 1 (5)

Tio steg till goda matvanor

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

familj Enkelt, gott och snabbt på bordet

Transkript:

God mat + Bra miljö = Sant

Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut

Sju smarta regler för maten Tänk säsong Släng mindre Ät kött på hållbar nivå Välj rätt fisk Välj ekologiskt Handla utan bil

Sju årstider istället för fyra? Mat i pyramider Vatten Egentligen har vi sju årstider om vi ser till när närproducerade råvaror finns. En del produkter odlas året om eller kan lagras de placeras i året-om-pyramiden. Att dela in mat i pyramider bygger på att äta mest av det som finns i botten, lagom av det som finns i mitten och undvika eller äta lite av det som hamnar i toppen.

Mer om pyramid-tanken I pyramidens topp Vatten Råvaror med stor miljöpåverkan eller som man av hälsoskäl inte bör äta så mycket av. Ät någon enstaka gång eller i mycket små mängder. Byt ut mot andra som ligger längre ner i pyramiden. I pyramidens mitt Råvaror med större miljö- och klimatpåverkan eller som man av hälsoskäl inte bör äta dagligen. Ät några gånger i veckan, eller ät i mindre mängd. I pyramidens bas Råvarorna - kolhydrater, proteiner och fett - med liten miljöpåverkan som också är hälsosamma. Ät mycket och varje dag!

Året om pyramiden Används tillsammans med den aktuella Vatten årstidspyramiden. Dit hör det som kan produceras året om, eller går att lagra. Att lagra i frys drar mycket energi. Det är bättre att torka eller konservera Här finns produkter som inte odlas/produceras här i idag, till exempel olivolja, ris och krossade tomater.

Svenskt ris! Risodlingar släpper ut stora mängder metan, en växthusgas som orsakar 25 gånger starkare växthuseffekt än koldioxid. Koktid 10-20 minuter. Det mesta riset odlas på översvämmade fält och metan bildas när växtdelar bryts ner i den syrefria miljön under vattnet. Använd istället mathavre, matdinkel, matvete, korngryn och matkorn/kornris. De smakar mer och innehåller mer kostfiber, vitaminer och mineraler.

Grönsaker I toppen hamnar frysta grönsaker. Fryslagring och kyltransport kräver mycket energi. Högst upp hamnar också importerade växthusodlade grönsaker. I mitten hamnar konserverade tomater och odlad svamp. Beroende på hur de odlas och hur de transporteras. I basen finns potatis, rotfrukter, lök och kryddor.

Kött, baljväxter, mejeriprodukter och ägg Kött hamnar i mitten på pyramiden. Olika kött har för- och nackdelar. Svensken äter i snitt 65 kilo kött per år. En hållbar mängd är 20 40 kilo per person och år. Mejeriprodukter hamnar i mitten på grund av metangasutsläppen från djuren. I basen finns baljväxter som är den absolut mest klimatsmarta proteinkällan. Även importerade baljväxter orsakar många gånger mindre klimatpåverkan än närproducerat kött. I basen hamnar också ägg som har minst klimatpåverkan. Detta gäller när man väljer ekologiska ägg.

Spannmål De importerade spannmålsprodukterna pasta, bulgur och coscous har större klimatpåverkan och hamnar därför i mitten. Där hamnar även quinoa. I basen finns de svenska spannmålsprodukterna: bröd, mjöl och svenskt ris som innefattar matvete, mathavre, kornris/matkorn, kornkryn och matdinkel. Smör och olja Olivoljan hamnar, liksom smöret, i pyramidens mitt. Rapsolja är det bästa valet när det gäller fett, både ur miljö- och hälsoaspekt. Raps är också bra att ha i växtföljd och trivs i Sverige. Prova honung istället för socker

Fisk och skaldjur Fisk och skaldjur är nyttig mat som vi bör äta 2 3 gånger i veckan enligt Livsmedelsverket. Ur miljösynpunkt är musslor det allra bästa valet. De fungerar som små reningsverk och minskar övergödningen. Välj KRAV- eller MSC- märkt fisk eller utgå från fisklistan nedan även om de inte är miljömärkta. Ät gärna: Ansjovis, Blåmusslor, sej, hummer, krabba (svensk burfångad), makrill, sill från västkusten, inlagd sill, skarpsill, skrubbskädda (vanligflundra) Ät gärna, men i begränsade mängder: Abborre, gädda eller gös från insjöar. De är ur miljösynpunkt ett bra val, men kan innehålla kvicksilver.

www.klimatmat.se

Vad är det för fel på sallad på vintern? Varför smakar tomat inte längre tomat? Gurka, tomat, paprika och sallad är näringsfattiga vintertid. De snabbodlas i växthus som värms med fossilgas. De växer i stenull istället för jord och får näring via kanyler in i stammen. De transporteras ofta långt. Gör vintersallad av kål och rotsaker med mer fibrer, mineraler, vitaminer och andra hälsosamma ämnen. Använd grönkål i stället för salladsblad. Odla goda och smarta groddar är lätt.

www.klimatmat.se

www.klimatmat.se

www.klimatmat.se

www.klimatmat.se

www.klimatmat.se

www.klimatmat.se

Visste du att 30 % av medelsvenskens utsläpp av växthusgaser kommer från maten? Den som lägger om sina matvanor lite grann kan alltså göra en stor insats för klimatet. Du kan halvera din klimatpåverkan från mat genom att: Gör varannan lunch och middag vegetarisk Släng mindre mat använd resterna Välj ekologiskt Ät efter säsong Köp grövre grönsaker

Vill du veta mer? Boktips www.morbylanga.se Under Miljö och Boende, Energi och klimat Appar Säsongsmat Grön Guide www.klimatmat.se