Ekonomisk redovisning av lokalprojektet i Kv. Dimman 11, stadsarkiv och biograf

Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (4) Datum 2014-04-22 Vår referens Jarl Hoffman Lokalsamordnare Jarl.hoffman@malmo.se Tjänsteskrivelse Ekonomisk redovisning av lokalprojektet i Kv. Dimman 11, stadsarkiv och biograf Sammanfattning Ärendet redovisar förutsättningarna för projektet, de förändringar som skett sedan Kommunstyrelsen fattade beslut om att godkänna förhyrningarna samt de anpassningar och tillägg som ökat investeringsbehovet. Investeringar om 6,5 Mkr medför cirka 900 tkr i ökade kapitalkostnader från 2015, vilka föreslås fördelas mellan verksamheterna som följer: Stadsarkivet: 300 tkr, Biografen: 300 tkr och Kulturförvaltningen centralt: 300 tkr. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta att godkänna redovisningen av de ökade investeringarna och fördelningen av de tillkommande kapitalkostnaderna enligt nedanstående. Stadsarkivet: 300 tkr Biografen: 300 tkr Kulturförvaltningen centralt: 300 tkr Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse. Ekonomisk redovisning av lokalprojektet i Kv. Dimman 11, Stadsarkiv och Biograf Bilaga 1: Malmö stadsarkivs lokaler, ärende till nämnd 2012-01-26 Bilaga 2: Förstärkning och utveckling av filmverksamheten i Malmö, ärende till nämnd 2012-01-26 Bilaga 3: Protokollsutdrag kulturnämnden 2012-01-26 Beslutsplanering Kulturnämnden 2014-04-22 SIGNERAD

2 (4) Ärendet Byggprojektet i Kv. Dimman är hårt prispressat från start. Fastighetsägarens styrelse godkände inte avtalsvillkoren som låg till grund för kommunens beslut om förhyrningarna 2012. På grund av detta gjordes ett fördjupat programarbete under hösten 2012 då lokalerna disponerades om och 266 kvm hyrdes till de ursprungligen avtalade 6 738 kvm. Denna nya yta kostnadsregleras i Stadsarkivets avtal till en merkostnad om 339 150 kr. I övrigt ändrades inga villkor i hyresavtalen. Anpassningar och tillägg Då Stadsarkivet 2013 skrev ned sin prognos för behovet av arkivmagasin, har ytterligare ett våningsplan i den nybyggda huskroppen anpassats för administration i stället för förvaring av arkiv. Tanken är att hyra ut lokalerna till aktörer inom filmområdet för att på så sätt skapa ett större sammanhang kring biograflokalen. Stadsarkivet disponerar ett konferensrum på den tillkommande kontorsvåningen och matsal, terrass och mötesrum samnyttjas av verksamheterna. Anpassningarna regleras i en tilläggshyra om 505 tkr per år. Kontorsvåningen blir fullt uthyrd från 2015 för 2 200 kr per kvm inklusive drift, vilket fullt ut täcker den tillkommande hyran. Film i Skåne, Folkets Bio Lager AB, Malmö Arab Film Festival, Folkets Bio och Seriefrämjandet kommer att hyra lokalerna. Biografen har sedan kulturnämndens beslut 2012 om utökat stöd för filmverksamheten utan extra kostnad fått ytor i lokalens markplan. I det ursprungliga förslaget disponerade biografen endast lokaler i källarplan. Biosalongerna har anpassats till THX-standard samt för fler funktioner, t ex konferenser och scenframträdanden, än renodlad biografverksamhet. Exempelvis har tak förstärkts för att klara rån för belysning, extra eluttag monterats och extra gluggar tagits upp för fler projektorer i projektorrummen jämfört med en konventionell biograf. En loge för föredragshållare och artister har iordningställts och toaletter har anpassats med barntoalettstolar och större kringyta för att klara stora barngrupper. Inredning av foajén i anslutning till biosalongerna har ritats och specialanpassats för att maximera lokalens funktion och kanalisation för ventilation dragits om. Det innebär att lokalerna kan användas mer flexibelt till andra ändamål än ren biografverksamhet, till exempel scenframträdanden, föreläsningar etcetera. Stadsarkivets tillägg gäller främst höjd säkerhet i form av skalskydd och larmklass, större administrativ yta, ytskikt och fast inredning. Hörsal med tillhörande foajé, pentry och sammanträdesrum har utformats så att lokalen kan hyras ut som en separat enhet med egen ingång från Friisgatan. Under verksamhetstid är hörsalen knuten till Stadsarkivets publika del, men den kan även kopplas till biografen vid exempelvis filmfestivaler.

Ökat investeringsbehov 3 (4) Sammanställning över ökade investeringar: - Uppgradering till THX- standard samt utökad kyla och ventilation i biograf 1,0 Mkr - Fast inredning i biograf, gradäng, baffelvägg, biljettdisk och sittplatser 1,5 Mkr - Uppgradering av armaturer och kanalisation i biograf 0,5 Mkr - Höjd säkerhet beträffande brand, inbrottslarm, passersystem och skalskydd 2,5 Mkr - Uppgradering av ytskikt i publik miljö 0,5 Mkr - Utökade konsultkostnader, projektering, arkitekt, byggledning, besiktning 0,5 Mkr Totalt: 6,5 Mkr 6,5 Mkr i investering medför en kapitalkostnad om ca 900 tkr per år som föreslås fördelas mellan verksamheterna enligt följande: Stadsarkivet, 300 tkr, Biografen, 300 tkr och Kulturförvaltningen centralt, 300 tkr. Räknar man med nyckeltal för nyproduktion respektive renovering blir projektets totala kostnad ca 100 Mkr vilket skulle innebära en ungefärlig kapitalkostnad om 10 Mkr per år i 20 år räknat på 4,75 % ränta. Ungefärlig hyreskostnad vid 10 % ränta blir 15 Mkr per år motsvarande 2 142 kr per kvm exklusive drift och verksamhetsanpassningar. Jämför Wihlborgs offert gällande förlängning av Stadsarkivets hyresavtal på Isbergs gata om 2 100 kr per kvm och Skanskas offert gällande lokaler på Nordenskiöldsgatan för 2 135 kr per kvm. Lokalkostnader 2015 Stadsarkivets yta och årshyra 2015 inklusive tillkommande kapitalkostnad om 300 tkr: Stadsarkivet 2015: 5 179 kvm, 6, 89 Mkr motsvarande 1 322 kr per kvm. Jfr ärendet 2012: 4 913 kvm, 6, 51 Mkr motsvarande 1 325 kr per kvm. Biografens yta och årshyra 2015 inklusive tillkommande kapitalkostnad om 300 tkr: Biograf 2015: 1 825 kvm, 1, 9 Mkr motsvarande 1 041 kr per kvm. Jfr ärendet 2012: 1 825 kvm, 1, 6 Mkr motsvarande 877 kr per kvm. Kv. Dimman totalt, Stadsarkiv och Biograf inklusive tillkommande kapitalkostnader: Kv. Dimman 2015: 7 004 kvm, 8, 79 Mkr motsvarande 1 255 kr per kvm. Jfr ärendena 2012: 6 738 kvm, 8, 11 Mkr motsvarande 1 203 kr per kvm. Utöver ovanstående tillkommer en kapitalkostnad om 300 tkr som finansieras av Kulturförvaltningen centralt. Folkets Bio, som kommer att driva biografverksamheten, hyr förutom biograflokalen även 109

kvm kontor för en årshyra om 240 tkr. Föreningens totala årshyra blir enligt förslaget 2, 14 Mkr exklusive drift. 4 (4) Ansvariga Elisabeth Lundgren Kulturdirektör

BILAGA 1

BILAGA 2 Elisabeth Lundgren 2012-01-26 Förstärkning och utveckling av filmverksamheten i Malmö Malmö är en filmstad med lång historia. Den första offentliga biografvisningen i Sverige ägde rum i Malmö 1896. 1 Malmö har skaffat sig en position som en dokumentärfilm- och barn/ungdomsfilmsstad. Här finns ett par av Sverige framgångsrikaste produktionsbolag för dokumentärfilm och BUFF Filmfestival - en av de viktigaste mötesplatserna i världen för barn och ungdomsfilm. Det finns goda förutsättningar men det behövs ett ordentligt krafttag för att förstärka och fortsätta utveckla kvalitetsfilmen i Malmö. Film är en viktig profilfråga för staden. Vad behöver göras? Nya Biograflokaler på Möllevången Etablerande av en Barnbiograf i den nya biografen Förstärkt stöd till arbetet med kvalitetsfilm Förstärkt mediepedagogik till barnen i Malmö- nytt grepp på Skolbioverksamheten Produktionsstöd till den lokala filmen Utveckla Malmö till en filmvänlig stad - fler filminspelningar i Malmö En SWOT analys ger en bild av film och biografsituationen i Malmö Styrkor Möjligheter Fäste för Dokumentärfilmen i Sverige Film en profilfråga för Malmö Hög kompetens Barn och ungdomsfilm Etablera en Barnbiograf unik i Sverige Många filmproducenter En tillgänglig skolbio för alla barn i Film i Skåne Malmö Sveriges filmfestivaltätaste stad Film och mediepedagogisk satsning Folkets Bios kvalitetsfilmarbete Stöd till filmproduktion Stor filmintresserad publik Fler filminspelningar i Malmö Svagheter Svag infrastruktur på biografsidan Skolbioverksamheten Brist på produktionsstöd till film Mottagar och samordning för filminspelning Hot Det kvalitativa filmutbudet minskar Folkets Bio försvinner Antalet filmfestivaler stagnerar eller minskar Ingen skolbioverksamhet Filmproducenter mfl drar sig från Malmö Allt färre filminspelningar 1 ( Industri och slöjdmässan i Pilstorp, Sommarteatern, 35 000 personer besökte kinematografen under de tre mån utst pågick) 1

Förslag till åtgärder Det som framförallt behöver göras är att förbättra infrastrukturen för filmen i Malmö dvs se till att antalet biograflokaler för visning av kvalitetsfilm för såväl repertoar som filmfestivaler är tillräcklig och fyller de olika behov som finns. Folkets Bio i Malmö programsätter årligen 25-30 kvalitetsfilmer från hela världen som aldrig annars skulle visats i Malmö. Efter 30 års verksamhet står de nu utan lokaler och kan i längden inte överleva utan en biograflokal. Förslaget till lösning är att etablera en ny biograf på Möllevången, Bergsgatan 20, fastigheten Dimman 11 enligt Fastighetskontorets rekommendation (se bilaga Hyresförslag för Dimman 11). Det innebär att Malmös filminfrastruktur förstärks med en tresalongsbiograf (200, 80, 70 platser) och utrymme för servering och mingel. Totalt en yta på 1825 kvm med en hyra på 1,6 Mkr per år. Kulturförvaltningen står för kontraktet som löper på 20 år och hyr ut till Folkets Bio som bedriver verksamheten. Inflyttning beräknas till 1 juli nästa år. Samtidigt blir Spegeln kvar i Folkets Hus och Parkers regi med sina tre salonger (167, 63 och 64 platser). Med den lösningen, två kvalitetsfilmbiografer är Malmö väl försedd att genomföra ett stort antal filmfestivaler som BUFF och Nordiskt Panorama men också ge Malmöborna ett rikligt och varierat utbud av kvalitetsfilm. Parallellt med arbetet att ta fram ett lokalförslag har en dialog med FHP och Folkets bio skett under hela 2011 för att se om de båda skulle kunna verka i gemensamma lokaler på Spegeln alternativt i de nya lokalerna på Bergsgatan. Efter en lång process är nu förvaltningens bedömning att denna förening inte är möjlig. Det är inte heller strategiskt rätt att minska antalet biografsalonger när behovet tenderar att öka. Det finns potential att ytterligare utveckla filmfestivalområdet och t.ex. dra till sig konferenser och kongresser till det nya Konsert och kongresshuset. För Malmö kan filmen bli en verklig profilfråga. Film är ett intressant område för många inte minst mediabranschen och ligger i gränslandet mellan kultur och näringsliv. Det är ett område som behöver offentligt stöd men också är en viktig näringslivsfråga som genererar arbetstillfällen och omsätter varor och tjänster. På sikt är det viktigt att Malmö går in med stöd till filmproduktion framförallt i projekt/idéutvecklingsskedet och arbetar på att få fler filminspelningar till Malmö. För det senare krävs ett tätt samarbete inom staden mellan kultur, turism och näringsliv och en tjänst som filmkoordinator ( en väg in ) Malmö är en ung och mångkulturell stad där skillnaderna i resurser och förutsättningar är stora. En satsning på barn och ungas tillgång till film är ett sätt att stärka deras möjligheter och utveckling. Men för att ge Malmös barn och unga tillgång till kvalitetsfilm, verktyg att förstå film och möjlighet att skapa själv krävs en ny satsning på filmpedagogik och barn och skolbion. Redan befintliga möjligheter som BUFF, ARF och KBU utgör en grund men behöver utvecklas och förstärkas. Utifrån kulturnämndens beställda kartläggning av skolbio och mediepedagogik föreslås en kommunal samordning av skolbio, mediepedagogik och samarbeten motsvarande en heltidstjänst. 500 tkr samt en förstärkt satsning på att fler barn får tillgång till att se film (skolbio), 2

skapa film (mediepedagogik) och förstå film (samtal om film) till en kostnad av 1 Mkr. Malmö har chansen att bli först i Sverige med att skapa en egen Barnbiograf och sätta barnfilmen i fokus tillsammans med SFI, Folkets Bio och SVT 2. Svenska Filminstitutet är intresserad av att medverka i att utveckla en Barnbiograf tillsammans med Malmö stad och Folkets Bio i de nya biograflokalerna på Möllevången Ett försök att utveckla nya modeller och nytänkande när det gäller visningsformerna för små barn. För att ta ledningen på barnfilmområdet bör inte beslutet fördröjas, i dagarna drar Göteborgs Filmfestival igång - det här året med en liten Barnfilmfestival för första gången. Ekonomi Det totala verksamhetsstödet till film 2011 var 3,7 Mkr samt till projektstöd 720 tkr. Folkets Bio fick ett kommunalt stöd på 1,15 Mkr förra året och hade en hyra på 450 tkr (Panora). De egna intäkterna var 1,2 Mkr varav biljetter stod för 220 tkr och mobila visningar 540 tkr. Den nya hyran i fastigheten Dimman 11 ligger på 1,6 Mkr per år. Till det kommer drift kostnader på ca 150 tkr för värme och ventilation samt el och städ. Investeringar i teknik, biografstolar, köksinredning mm är också tillkommande kostnader. För 2012 har Folkets Bio sökt 1,3 Mkr och beviljats 1,18 Mkr. Folkets Bio behöver ett ökat stöd på 700 tkr per år från 2013 och framåt. Folkets Hus och Parker (FHP) fick ett kommunalt verksamhetsbidrag på 1,025 Mkr 2011. Hyran på Spegeln ligger på 1,675 Mkr (inkl värme, el, städ). De egna intäkterna låg på drygt 5 Mkr varav biljettintäkter och digitala sändningar utgör 3,7 Mkr. För 2012 har FHP sökt 1,8 Mkr och beviljats 800 tkr. Uppdraget Skolbio ligger inte längre kvar på FHP och därför har anslaget minskats. Förslaget innebär att FHP får ett ökat bidrag på 300 tkr per år för att fortsätta utveckla visningar av kvalitetsfilm. Kostnaden för en förstärkt infrastruktur för biograflokaler och en särskild riktad satsning mot barn och ungdomsfilm och skolbio är 2,5 Mkr. Då får Malmö En ny biograf med tre salonger på Möllevången inklusive en barnbiograf Skolbio till betydligt fler barn ökad effektivisering via kommunal samordning av skolbioverksamheten Rikare barnkultur - fler malmöbarn får tillgång till att förstå, skapa och se film både under fritid och förskole/skol tid. Förslag till beslut Kulturförvaltningen förslår kulturnämnden besluta: att godkänna förhyrningen av nya biograflokaler i fastigheten Dimman 11 enligt Fastighetskontorets rekommendation. att bevilja Folkets Bio ett ökat verksamhetsstöd på 700 tkr från 2013. 2 SFI och SVT har skapat en aktionsgrupp som heter "Bäst i Världen där problemformuleringen är Hur blir vi bäst i världen på Barnfilm? 3

att förstärka bidraget till barn och skolbioverksamheten med 1,5 Mkr enligt förslag. att ge Folkets Hus och Parker ett ökat stöd på 300 tkr för att utveckla filmverksamheten i Malmö under förutsättning att de upplåter sina salonger på Spegeln utan kostnad för skolbioverksamheten. att uppdra åt förvaltningen att ta initiativ till ett samarbete mellan de olika filmaktörerna i Malmö i syfte att hitta former för att utveckla publikarbetet för kvalitetsfilmen och lokalt producerade filmer. att uppdra åt förvaltningen att ta fram ett underlag för att skapa en filmfond i Malmö för lokal filmproduktion samt att uppdra åt förvaltningen att utreda förutsättningarna för en tjänst som filmsamordnare samt att öka arbeta för en filmvänligare stad tillsammans med näringsliv och turism. Kulturnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta: att godkänna förhyrningen av nya biograflokaler i fastigheten Dimman 11 enligt Fastighetskontorets rekommendation. att bevilja ett ökat anslag på 1 Mkr för att förstärka kvalitetsfilmen i Malmö samt att förstärka bidraget till barn och skolbioverksamheten med 1,5 Mkr enligt förslag. Elisabeth Lundgren Kulturdirektör 4

BILAGA Förslaget i sin helhet Förstärkning och utveckling av filmverksamheten i Malmö Malmö är en filmstad med lång historia. Den första offentliga biografvisningen i Sverige ägde rum i Malmö 1896. 3 Malmö har skaffat sig en position som en dokumentär- och barn/ungdomsfilmsstad. Här finns ett par av Sverige framgångsrikaste produktionsbolag för dokumentärfilm och BUFF Filmfestival - en av de viktigaste mötesplatserna i världen för barn och ungdomsfilm. Goda förutsättningar men ett ordentligt krafttag behövs för att förstärka och fortsätta utveckla kvalitetsfilmen i Malmö. Film är en viktig profilfråga för staden. Vad behöver göras? Nya Biograflokaler på Möllevången Etablerande av en Barnbiograf i den nya biografen Förstärkt stöd till arbetet med kvalitetsfilm Förstärkt mediepedagogik till barnen i Malmö- nytt grepp på Skolbioverksamheten Produktionsstöd till den lokala filmen Utveckla Malmö till en filmvänlig stad- fler filminspelningar i Malmö En SWOT analys ger en bild av film och biografsituationen i Malmö Styrkor Fäste för Dokumentärfilmen i Sverige Hög kompetens Barn o ungdomsfilm Många filmproducenter Film i Skåne Sveriges filmfestivaltätaste stad Folkets Bios kvalitetsfilmarbete Stor filmintresserad publik Svagheter Svag infrastruktur på biografsidan Skolbioverksamheten Brist på produktionsstöd till film Mottagar och samordning för filminspelning Möjligheter Film en profilfråga för Malmö Etablera en Barnbiograf unik i Sverige En tillgänglig skolbio för alla barn i Malmö Film och mediepedagogik satsning Stöd till filmproduktion Filmvänlig stad som ger fler filminspelningar i Malmö Hot Det kvalitativa filmutbudet minskar Folkets Bio försvinner Antalet filmfestivaler stagnerar eller minskar Ingen skolbioverksamhet Filmproducenter mfl drar sig från Malmö Färre filminspelningar 3 ( Industri och slöjdmässan i Pilstorp, Sommarteatern, 35 000 personer besökte kinematografen under de tre mån utst pågick) 5

STYRKOR Dokumentärfilmen är stark i Malmö med några av Sveriges främsta dokumentärfilmare. Stark tradition av Barn och ungdomsfilm i Malmö I Malmö finns en hög kompetens inom Barn och ungdomsfilm genom arbetet med BUFF (Barn och ungdomsfilmfestival). En internationellt erkänd filmfestival som genomförs för 29:e gången i år. BUFF är en mötesplats för finansiärer, distributörer, filmköpare, manusförfattare, regissörer, producenter och filmpedagoger. Men samtidigt ett unikt tillfälle för Malmös barn att se bra film. Produktionsbolagen finns i Malmö. Av Skåneregionens 15 produktionsbolag finns 12 i Malmö, bolag som gör långfilm för visning på svenska biografer. Dessutom finns ytterligare 15-20 bolag som arbetar med film, rörlig bild, animation. Drygt hälften av de som får stöd av Film i Skåne är Malmöbaserade. Film i Skåne har sitt säte i Ystad men verkar också mycket aktivt i Malmö där de flesta aktörerna finns. Två galapremiärer om året genomför kulturförvaltningen tillsammans med Film i Skåne. 4 Film är en viktig regional fråga och medlen från SFI fördelas nu i samverkansmodellen. Här finns en utvecklingspotential för Malmö. Filmfestivalerna finns i Malmö som är Sveriges filmfestivaltätaste 5 stad, vilket ger såväl malmöbor som besökare möjligheter att se filmer som annars aldrig skulle komma till varken Malmö eller Sverige. Filmfestivaler drar till sig ett stort antal tillresande vid varje tillfälle, ger bra medieexponering och omsättning. Bra exempel är Nordiskt Panorama och BUFF. De ökar generellt sin publik och film event blir allt viktigare för publiken men i Malmö råder brist på lämpliga biograflokaler för festivaler. Här finns också återkommande filmarrangemang som Doc Lounge som startade i Malmö och har fått flera efterföljare. Malmö har en stor filmintresserad publik Folkets Bio i Malmö har under 30 år visat kvalitetsfilm och ordnat olika filmarrangemang. SVAGHETER Infrastrukturen. Samtliga biografer finns i centrala staden. Etablerande av en ny biograf på Möllevången ger stadsdelen en kvalitet och passar väl in i det kluster av film och medieaktörer som finns i kvarten. Filmfestivalerna behöver ytterligare en biograf att verka utifrån eftersom Spegeln inte räcker till för de större festivalerna och saknar bra mingelutrymmen. Folkets Bio saknar en egen biograf att verka utifrån sedan de lämnade Panora förra hösten. Försöket att få FHP och Folkets Bio att tillsammans dela på en biograf har inte varit framgångsrikt. Barnfilm och skolbioverksamhet Skolbioverksamheten har haft en vikande publik under flera år. En nysatsning på barn och skolbioverksamhet ligger helt i linje med målet att minska klyftorna i Malmö och ge alla barn tillgång till kvalitetsfilm. Sverige har en stark tradition inom barnfilm men utvecklingen har gått i stå. Inga svenska producenter vågar producera eller distribuera barnfilm. Det är liten om än 4 2011 Jag är min egen Dolly Parton( Nettelbladh) och Hoppets Hamn ( Gertten) 5 Festivalerna är BUFF, IFEMA, Latinamerika i fokus, Malmö Arab Filmfestival M:Dox, Music Doc, Anti rasistiska filmdagarna, Skånska Filmdagarna samt Nordiskt panorama -dokumentär och kortfilmsfestival där Malmö är värd vart femte år, vilket infaller igen 2013. 6

någon bevakning eller diskussion i media. Få kommer och ser filmerna. Det behövs en gemensam kraftsamling där Malmö kan bli en viktig aktör tillsammans med SFI, Folkets Bio och SVT. Brist på produktionsstöd De flesta producenter, filmare och regissörer bor i Malmö. En hel del spelas in här men Malmö ger noll kr i produktionsstöd. 6 HOT Om ingen satsning sker på infrastrukturen framförallt en ny biograf åt Folkets Bio kommer filmutbudet drastiskt minska i Malmö och Folkets Bio får svårt att överleva. De 25-30 filmer som årligen programsätts här har inget eget visningsfönster. Malmös betydelse som filmfestivalstad kommer att minska, kanske på sikt försvinna Skolbioverksamheten tas inte upp igen. Filmproducenter mfl drar sig från Malmö vilket innebär färre filminspelningar och därmed minskade arbetstillfällen och lägre omsättning. MÖJLIGHETER 1. BARN OCH UNGA Film och rörlig bild ett verktyg för unga Film är en konstform som tilltalar de unga, möjlighet att skapa själv och uttrycka sig på ett nytt språk. Det stämmer in på Malmös befolkningsprofil, ung och mångkulturell. Kortfilmen är en plantskola och språngbräda till större produktioner men också en konstform i sig inte minst via spridning på Internet, YouTube, SVT Play Filmpedagogiken har haft ett starkt fäste i Malmö, 1990 öppnades en kommunal Mediaverkstad som senare utvecklades i två riktningar, Film i Skåne och Unga Filmfabriken. Skolbion, BUFF och ARF är andra delar i det filmpedagogiska uppdraget. Här finns också Föreningen Filmcentrum Syd som har en lång tradition att ge handledning och stöd med teknik till den som vill göra en film. En viktig seminivå som fyller luckan upp till professionell nivå. Tillsammans finns stora möjligheter till utveckling. En starkare koppling till högskolan ex en Högskoleutbildning för film med inriktning dokumentärfilm är ytterligare möjligheter. Andra kopplingar finns med Media Evolution och Cross media utvecklingen. Förnyad satsning på skolbion Skolbion har fört en tynande tillvaro under flera år. Samtidigt som den sociala ojämlikheten bara ökar och Malmö toppar listan på barnfattigdom. Tillgänglig barnkultur för alla barn ett viktigt verktyg. Kulturnämnden har beställt en kartläggning av skolbio och mediepedagogik i sex kommuner i landet. Rapporten (Jenny Sahlström) är nu klar och med den som grund föreslås bla följande : En Kommunal samordning av skolbio, mediepedagogik och samarbeten, en Heltidstjänst 500 tkr En förstärkt satsning på att fler barn får tillgång till att se film (skolbio), skapa film (mediepedagogik) och förstå film (samtal om film)1 Mkr Folkets Hus och Parker har t o m 2011 haft 250 tkr för att sköta skolbion. Det stödet dras in från i år och läggs till den nya och förstärkta satsningen på skolbio. 6 Några enstaka filmer har fått kommunala medel Maria Larssons eviga ögonblick och Livet började i Malmö 7

En Barnbiograf. Malmö kan bli först i Sverige I Malmö finns en hög kompetens och tradition sen snart 30 år tillbaka att arbeta med Barn och ungdomsfilm. Svenska Filminstitutet är intresserat av att medverka i att utveckla en Barnbiograf tillsammans med Malmö stad och Folkets Bio i de nya biograflokalerna på Möllevången för att utveckla nya modeller och nytänkande. 7 Idén är att utveckla visningsformerna för små barn, att utveckla ett nytt koncept som rymmer mer än bara visningen, ett möte med filmkreatörer, saft och bullar och eget skapande. Det behövs en gemensam kraftsamling för att åter sätta barnfilmen i fokus där Malmö kan bli en viktig aktör tillsammans med SFI, Folkets Bio och SVT 8. 2. FILMPRODUKTION och FILMVÄNLIG STAD Filmen en profilfråga för Malmö - ett nytt varumärke för Malmö. Malmö har chansen att bli ett reellt filmcentrum i Sverige precis som Film i Väst. Hälften av alla svenska långfilmer produceras i Västra Götaland, 100 långfilmer sedan 1992 Framförallt danska bolag har hittat en stark partner hos Film i Väst och de danska filmernas framgångar har skapat ett internationellt intresse för Trollhättan och Film i Väst. Varför inte också i Malmö? I Skåne finns ett femtontal produktionsbolag som har kontinuerlig produktion av spelfilm eller dokumentärfilm för biograf och TV. Av dessa finns ett i Ystad och majoriteten i Malmö. Var inspelningen görs styrs av filmens finansiering, av de olika samproducenterna. SFI har varje branschdagar i Malmö: Malmö filmdagar, här finns en potential att exponera Malmö bättre. Guldbaggegalan är det dags för Malmö 2015 att ta över? Malmö attraktiv stad för filminspelningar Filminspelningar gör staden synlig och lockar besökare ett bra exempel är Tv-serien Bron en samproduktion med Öresundsregionen där Malmö exponeras. (Öresund Film Commission). Malmö är en attraktiv stad för filminspelningar. Här finns vackra och spännande miljöer, en kreativ stad som växer, bygger och prövar nya möjligheter. En ung kultur, en mångkulturell miljö en inkubator för nytt tänkande och satsningar på oprövade kort. Bra infrastruktur, kreativt klimat ett bra utbud av inspelningsmiljöer. Men för att vara attraktiv krävs ett värdskap- en filmvänlig kommun- som tar hand om och ordnar det som krävs för en filminspelning. En filmsamordnare är en bra investering som också kan fånga upp näringsliv, turism, information, festivaler, kongresser. Just turism effekten ska inte underskattas se Wallander effekten i Ystad och Stig Larsson Millenium i Stockholm. Stöd till filmproduktion en faktor för näringslivsutveckling och arbete En filmproduktion genererar arbetstillfällen och skapar en omsättning av tjänster. Bra exempel finns i Trollhättan (Film i Väst) och Ystad (Film i Skåne). Malmö behöver utveckla ett produktionsstöd till film. 7 Möjlighet finns att söka pengar SFI s "Stöd för skolbio" för nyutredning och ny målformulering motsvarande 200 tkr. Riksföreningen Folkets Bio är intresserade att lägga tid och resurser 8 SFI och SVT har skapat en aktionsgrupp som heter "Bäst i Världen där problemformuleringen är :Hur blir vi bäst i världen på Barnfilm? 8

En satsning på stöd till produktioner är en investering i framtiden Fler arbetstillfällen Omsättning av kapital Exponering i media En positiv bild av Malmö Turism intäkter Ökat och differentierat näringsliv Kontinuitet och stabilitet är viktigt för att utveckla filmnäringen. En filmfond där man kan söka bidrag för filmproduktion och projektutveckling är en möjlighet. Både Ystad och Helsingborgs kommun stödjer filmproduktion. Film i Skåne omsätter ca 35 Mkr. I snitt produceras fyra långfilmer per år men ambitionen är att nå en nivå på 7-10 långfilmer per år. Här finns möjlighet för Malmö att gå in. Förslag till åtgärder 1. INFRASTRUKTUR Ny Biograf på Möllevången Det som framförallt behöver göras är att förbättra infrastrukturen för filmen i Malmö dvs se till att antalet biograflokaler för visning av kvalitetsfilm både för repertoar och filmfestivaler är tillräcklig och fyller de olika behov som finns. Förslaget till lösning är att etablera en ny biograf på Möllevången, Bergsgatan 20, fastigheten Dimman 11 enligt Fastighetskontorets rekommendation (se bilaga Hyresförslag för Dimman 11). Det innebär att Malmös filminfrastruktur förstärks med en tresalongsbiograf (200, 80, 70 platser) och utrymme för servering och mingel. Samtidigt blir Spegeln kvar i Folkets Hus och Parkers regi med sina tre salonger (167, 63 och 64 platser). Parallellt med arbetet att ta fram ett lokalförslag har en dialog med FHP och Folkets bio skett under hela 2011 för att se om de båda skulle kunna verka i gemensamma lokaler på Spegeln alternativt i de nya lokalerna på Bergsgatan. Efter en lång process är nu förvaltningens bedömning att denna förening inte är möjlig. Det är inte heller strategiskt rätt att minska antalet biografsalonger när behovet istället ökar. Malmö skulle med förslaget om en ny biograf på Möllevången få en mycket god infrastruktur för att visa kvalitetsfilm för både repertoar och det stora antal filmfestivaler som äger rum i Malmö. Det finns en stor potential att ytterligare utveckla filmfestivalområdet och t.ex. dra till sig konferenser och kongresser till det nya Konsert och kongresshuset. Hur stor är filmpubliken i Malmö idag och hur ser utbudet ut? Publiken i Malmö som 2010 såg film på repertoar var 767 571 9 varav Panora hade 4880 och Spegeln 25 604. Förutom repertoarfilm finns ett brett filmutbud via festivaler mm. Filmpubliken till verksamheter och arrangemang med stöd av kulturnämndens budget uppgår ungefär till 100 000 varav 30 000 på repertoar och ca 25 000 på filmfestivaler, 8 500 på skolbio och resten Cinematek, liveopera visning, andra visninsgfönster ( Doc Lounge, Polonäs mfl) och uppsökande 9 SFI Biografstatistik per län och kommun 2010 9

mobila visningar. Filmmarknaden förändras snabbt. Varje vecka får i snitt 3-4 filmer premiär i Sverige, varje minut läggs tretton timmar film ut på YouTube. SVT play och möjligheten att ladda ner film har skapat oändliga möjligheter att se film. Ändå minskar inte biografpubliken eller publiken på filmfestivaler. Det är något annat att se film på en biograf tillsammans med andra. Filmutbudet på svenska biografer bestäms till största delen av SF som också äger den Svenska Bio till 49 %. Mindre än 5 procent av filmerna kommer från andra länder än USA och Europa. Hollowoodproduktioner och svenska storfilmer dominerar. Därför behövs alternativa visningsmöjligheter som Folkets Bio och FHP står för. Ett exempel på att även festivalerna ökar antalet filmtitlar och breddar filmutbudet i Malmö är att BUFF visade 110 filmer (från 23 länder) på festivalen 2010 och att ARF visade 37 filmer (från 18 olika länder) år 2010. Flera andra festivaler koncentrerar sig på att visa film från specifika språkområden och/eller länder. Under 2011 har bl.a. Malmö Arab Filmfestival, MAFF, tillkommit som visade 24 arabiska filmer och IFEMA som visade 11 filmer med iranska kvinnliga regissörer i fokus 2011. Tre Biografaktörer i Malmö SF bio är Sveriges största biografägare och bildades 1998 efter att SF Svensk Filmindustri delades mellan SF och SF Bio. 10 SF Bio driver tre biografer i Malmö; Royal från 1961 nyrenoverad med 498 stolar och vid Cinemascopeduk, kan visa 35 och 70 mm film. Filmstaden Storgatan från 1998 med 8 salonger den största har 279 platser 11. Filmstaden Entré från 2009 med 5 salonger den största har 175 platser 12 Riksorganisationen Folkets hus och parker 13 driver sedan 2007 biografen Spegeln med 3 salonger 167, 63 och 64 platser, och var Sveriges första 3D biograf 2008. FHP äger via sina medlemsorganisationer över 200 biografer över hela landet och är för närvarande ledande i landet när det gäller övergången till digital utrustning. På 116 digitala biografer, huvudsaken mindre kommuner, från Alingsås till Älsbyn sänds livesändningar från Metropolitan, National Theatre, Albert Hall och Dramaten. FHP driver själva sedan några år tillbaka fyra biografer i storstäderna, förutom Spegeln är det Roy i Göteborg, (nov 2008), Rio i Stockholm (juni 2008) och Röda Kvarn i Helsingborg (juli 2010) Den senare har två salonger (143 resp 69 pl) medan de övriga är ensalongsbiografer. Biograferna är placerade i det helägda dotterbolaget Framtidens mötesplats AB. Med detta vill FHP stärka rollen som en aktör på den svenska biografmarknaden och synliggöra och befästa sin digitala satsning. Inte minst vill de stärka sin kulturella profil i storstäderna och skapa unika mötesplatser. 10 Bolaget ägs av Bonnier AB och sköter och underhåller 34 biografer med 244 biosalonger på 22 orter i Sverige. 11 279 platser res 135, 134, 105, 104, 70, 68,63 endast en salong klarar elrullstol 12 175 platser,107 resp. 3st x 60 pl tot 462. 13 Riksorganisationen Folkets hus och parker (FHP) är en folkrörelse med 658 medlemsorganisationer över hela landet, som driver Folkets Hus, folkparker och festivaler. FHP bildades 2000 genom en sammanslagning av Folkparkernas centralorganisation (1905) och Folkets Husföreningarnas Riksorganisation (1932) 10