Anders Raustorp. Allmänt om Fysisk aktivitet Någonting har hänt! PhD. Sjukgymnastik Lektor i idrott och hälsa



Relevanta dokument
Anders Raustorp. Allmänt om Fysisk aktivitet Någonting har hänt! Fysisk aktivitet på recept. PhD. Physiotherapy Senior Lecturer Physical Education

Anders Raustorp. Allmänt om Fysisk aktivitet Någonting har hänt! Fysisk aktivitet på recept. PhD. Sjukgymnastik Lektor i idrott och hälsa

Exempel enkät. Varför mäta total fysisk aktivitet? Att mäta fysisk aktivitet

Friskfaktorn Självkänsla

Bakgrund Bakgrund självkänsla - motivation. Friskfaktorn Självkänsla. Självbild Vår beskrivning av oss själva

Aktuella rekommendationer

Varför mäta total fysisk aktivitet?

Current recommendations

Anders Raustorp. Göteborgs Universitet. Allmänt om Fysisk aktivitet och hälsa Vad har hänt sen 1995?

Följer vuxna råden LIV 2000 Sverige (feb 2010

Följer vuxna råden? Följer vuxna råden LIV 2000 Sverige (feb Subjektiv mätning Frågeformulär uppföljning av LIV 1990

Fysiska skillnader hos barn och ungdomar

Varför mäta total fysisk aktivitet?

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Dagens föreläsning. Bakgrund till Fysisk aktivitet på recept Kort repetition

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Hur aktiva är vuxna?

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

Fysisk aktivitet bramen idrott, då? Mats Börjesson Professor, överläkare Gymnastik & Idrottshögskolan och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Anders Raustorp. Allmänt om Fysisk aktivitet Någonting har hänt! Göteborgs Universitet. Fysisk inaktivitet vår största hälsofara under 2000-talet

Dagens föreläsning. Bakgrund till Fysisk aktivitet på recept Kort repetition

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet

4 Kostnader för fetma

FYSS eller FASS? -nyheter från Terapigrupp fysisk aktivitet

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning.

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Channeling vid biologisk behandling av RA i Sverige - vilken patient får vilket läkemedel?

2

Presentationsmaterial från informationseftermiddag på Pulsen, 3 april Fysisk träning - Pulsen Fysisk träning - Pulsen

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)

Malmö maj

Repetition Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen

Antalet människor som lever i extrem

8 European Foundation for Osteoporosis

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Stillasittande & ohälsa

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Dagens föreläsning Bakgrund till Fysisk aktivitet på recept Kort repetition. Docent Anders Raustorp Göteborgs Universitet

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Träningslära. Årskurs 8

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

SNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran

Träning vid hjärtsvikt

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Lilla självhjälpsguiden vid fibromyalgi

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study

Kvalitetsrapport Så här går det

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Peter Groth Folkhälsostrateg Avdelning för folkhälsa och miljö Region Skåne

Lågt socialt deltagande Ålder

Välkommen till en ny Salut-dag!

Falls and dizziness in frail older people

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Nya tider, nya hälsoproblem

Systematiskt kvalitetsarbete

Att mäta fysisk aktivitet. FA från ett historiskt perspektiv. Upplägg. Evidens. FA epidemiologi. Fysisk aktivitet. - utifrån ett folkhälsoperspektiv

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Analys av enheter med goda resultat för patienter med diabetes och BMI>35. Gemensam studie mellan BCG och NDR April 2013

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Lathund för FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Landstinget i Värmland


The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barns och ungas hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Reflekterande arbetssätt i Idrott och Hälsa

Barn- och ungdomsfotboll i Hälsingland Så spelar vi 11-mannafotoll

Samverkansnämndens politiska viljeinriktningar

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Transkript:

Jönköping 25 augusti 2009 Anders Raustorp PhD. Sjukgymnastik Lektor i idrott och hälsa Högskolan i Kalmar (Linnéuniversitetet Campus Kalmar) Fysisk aktivitet för barn och ungdom Aktuell forskning med stegräknare YFA Styrelsemedlem (8) 1998-2005 Int. Pedometer Workgroup (6) Atlanta 2006 HoS nationellt nätverk för Fysisk aktivitet på recept (8) 2009- Allmänt om Fysisk aktivitet Någonting har hänt! 1995 Nedskärning av idrott och hälsa 1998 Sätt Sverige i rörelse 2001 Fysisk aktivitet på recept 2009 Fysisk aktivitet på recept i alla landsting Sätt Sverige i rörelse FYSS FaR Stegräknare I svensk forskning 2000 (HiK) I FaR pilotstudie 2001 (HiK) Steg per dag rek 2004, 2008 (HiK) I komb med läkemedel 2008 (HiK) Evidensbaserad stegräkning ACSM Walking for health Paradigmskifte II 1996 Definitioner Fysiska aktivitet som friskfaktor Surgeon Generals Report on Physical Activity and Health (USDHHS 1996) Nya rekommendationer Daglig Minst måttlig intensitet Ackumulera 30 min Fysisk aktivitet all rörelse utförd av skelett muskulatur som bidrar till en ökning av ämnesomsättningen (Casparsen et al 1985) ett paraplybegrepp av mänskligt beteende som innefattar vardagsaktiviteter, transport, aktiviteter i arbetet, hushållsträdgårdsarbete, träning etc (SG 1996,Corbin et al 2000) Frekvens, duration, intensitet, typ Metabolic fitness redan en intensitetsnivå lägre än den som behövs för ökning kondition ger positiva effekter på metabolic fitness (Depres et al 1994, Helge et al 2008) associerat till blodlipidprofil, blodtryck och insulinkänslighet 1

Hög Risk Låg Risk för sjukdom och död i hjärt-kärlsjukdom Låg Fysisk aktivitetsnivå Hög Män Kvinnor Blair et al., JAMA, 1989 Aktiviteter som förbränner 150 kcal Tvätta fönster eller skura golv Spela volleyboll Trädgårdsarbete Rulla själv rullstol Dansa (social) Räfsa löv Rask promenad ca 3,2 km Längdsimning Rullstolsbasket Hoppa hopprep Löpning 2,4 km Gå i trappor Skotta snö 45-60 min 45 min 30-45 min 30-40 min 30 min 30 min 30 min 20 min 20 min 15 min 15 min 15 min 15 min Surgeon Generals Report, 1996 Lägre intensitet, längre tid Högre intensitet, kortare tid MET metabolic energy turnover Intensitet MET-nivå Exempel Vila 1 Vila Mycket lätt 2-2.5 Kontorsarbete Lätt 2.5-3 Promenad Måttlig 3-6 Rask promenad Intensiv 6-10 Jogga 7 min/km Mycket intensiv 10-12 Löp 4.5 min/km Maximal 12+ Löp < 4min/km Källa: Ainsworth B. Compendium of Physical Activities MSSE 2000 35 tillstånd i FYSS (www.fyss.se) Hypertoni Blodfetter Perifer kärlsjd Obesitas Diabetes Osteoporos Depression Astma Smärta KOL Stroke Demens Njursjukdom Hjärtsvikt Äldre Graviditet Cancer Reumatoid artrit Kranskärls sjd Artros Cystisk fibros Fysisk aktivitetspyramid Vila och inaktivitet Rörlighet Styrka F: 3-7 d/v F: 2-3 d/v I: Strech I: Belasta muskler T: 10-30 s, 1-3 set T: 8 reps, 1-3 set Kondition Aktiv rekreation Minimera sittandet Be a breaker not a prolonger F: 3-6 d/v I: Måttlig-Intensiv T: 20+ min Vardagsaktivitet Frekvens: Dagligen Intensitet: Måttlig Tid: 30+ min Corbin Pangrazi 1998, ACSM HFJ 2

Budskapet Aktuella rekommendationer Varje aktivitetsökning är en förbättring! Lite är bättre än inget och mer är bättre än lite! Det är aldrig för sent att börja! Surgeon Generals Report on Physical Activity and Health 1996 Blair et al. Evolution of the physical activity recommendations 2004 Bouchard et al. Physical Activity and Health 2007 Haskell et al. ACSM 2007 USDHHS 2008 Vuxna 30+ min Ackumulerad Måttlig intensitet Daglig eller 3 dagar 20 min måttlig till intensiv och 2ggr/v styrketräning Surgeon Generals Report 1996 Haskell et al 2007 Barn / Ungdomar 60+ min Måttlig - intensiv Intervall typ All round kvalitet Bred motorisk bas US AAPHERD 1998 UK 1998, Norway 2000, SWE 2002 NASPE 2005 J Paediatrics 2005 USDHHS 2008 Varför skillnad barn - vuxna Aktivitetskurvan Kcal/kg/day Aktivitetskurvan (Rowland 1990) Att lära sig rörelser tar tid! Hälsovinster (J Paediatrics 2005) Aktivitetsmönster grundläggs tidigt? (Malina 2001) Barns rör sig intermittent (Baily 1995) Tendens att barn är mer inaktiva? (Bassett 2008) Energy expenditure 80 60 40 20 0 Boys Girls 6 8 10 12 14 16 18 Age After:Rowland. Human Kinetics, 1990 Lipider BT Hälsoeffekt av fysisk aktivitet i unga år Atlanta ICPAPH 2006 J Paediatrics 2005 146 (6): 732-737 liten effekt HDL ingen effekt LDL kan sänka måttligt förhöjt 5y tracking of pedometer determined Physical Activity Raustorp et al 2007 PA tracks moderate to low from 12-17y Better tracking among insufficiant active 0.45 Met Synd/type II någon effekt på obesa barn Bone Health klar effekt Self-esteem positivt kopplat till fysisk självkänsla Sport club training counteracts decline Youth inactivity tracks into adult inactivity (Pate1998, Raitakari.1994) 3

Når barn och ungdomar rekommendationerna? Vad vet vi? Vad har vi mätt? Fysisk aktivitet 1/3 av 15 åringarna är inte aktiva 60 min/dag Ekelund et al 2000 De flesta 9 åringar är aktiva 60 min/dag Dencker et al 2006 Fysisk kapacitet Jansson Westerståhl 1998 Flickor 1974-1994 Vikt + Benstyrka + Kondition Armstyrka Ekblom 2004 1987-2001 Pojkar -10% Kondition Flickor + 0 Measuring Activity Levels, Body Composition, and Selfesteem of American, Swedish, and Australian Children Arizona State University United States University of Kalmar Sweden Griffith University Australia Karolinska Institutet Att mäta fysisk aktivitet Subjektiva metoder Mäter Pedometer Stegräknare Enkät Observation Objektiva metoder Puls Rörelse detektorer Accelerometer Pedometer Yamax / Keep Walking LS 2000 Steg, steg per dag Fästs i bälte, i linje tå-knä Dominerar helt i forskning världen över. Ca 90% Pedometer Stegräknare Pedometry in Sweden Brygga mellan forskning och praktik Nackdelar Descriptive PA& BMI 3-18y Comparing SWE US AUS Physical self esteem vs Body composition vs Physical activity (pedometer) Objektiv, validerad, lågt pris (250 kr) Pedagogisk mäter steg/dag, något alla förstår Möjliggör goal-setting Ökar medvetenhet Kan inte mäta intensitet Mäter inte cykling, simning inte ej viktbärande akt. BMI referenced standards (recommendations 6-12 y) (recommendations adults) Tracking of physical activity 12-17 y Impact of school environment on PA & sun exposure 4-6y Danish Institute of Nutrition National surveillance Elderly osteoporosis balance Translation validation of scale PSE-BC-PA 10-14 y PSE-BC-PA 15-18 y A three year follow up Tracking of physical self esteem A five year follow up ABIS II Child diabetes prevention Children on foot Walkability Secular trends of PA and PSE 4

Cross-sectional Sweden Boys and Girls Mean step counts per day of four consequtive school days. Raustorp et al 2004; Raustorp thesis 2005 Resultat: Boys Max- Min 21000 19000 17000 15000 13000 11000 9000 Girls 35000 30000 25000 20000 15000 10000 Min Max 7000 5000 5000 7y 8y 9y 10y 11y 12y 13y 14y 15 y 16y 17y 18y 0 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år BARN Hur många steg rekommenderas? BMI referenced standards for pedometer determined steps per day in children C.Tudor-Locke Raustorp et al 2004 Data insamlat enligt samma protokoll i Sve, USA, Aus n 1954 6-12 år Contrasting groups method för att etablera criterion referenced cut points (Safrit 1986) Preliminär rek för viktkontroll Pojkar 15000 steg/dag Flickor 12000 steg/dag who don't train and fail Untrained Group Criterion Reference Standard Cutoff Point who train and fail who don't train and pass Trained Group who train and pass 5000 Steg / dag 25000 Longitudinal 5 year Sweden Boys and Girls Mean steps per day of four consequtive school day Oct 2000/2003 significant decrease in boys pared t-test p<0.001 Raustorp et al Ped Exerc Sci 2007 17000 15000 13000 11000 9000 7000 5000 12.7y 15.7y 17.7y Girls Aktiv i idrottsklubb motverkar nedgång under tonåren (Raustorp et al 2007) 16000 14000 12000 10000 8000 6000 age 12.7 age 15.7 age 17.7 No SC SC til 12.7y SC til 15.7y SC til 17.7 SC=Sport club participant Vad händer under tonåren? Dramatisk nedgång av pojkars fysiska aktivitet under högstadietiden För de som är aktiva i idrottsklubb sker ingen nedgång! Var når vi de >50% som är icke idrottsaktiva? 5

Fetma utveckling % pojkar BMI 30 + Rasmussen et al 2008 25000 Är vi mindre aktiva nuförtiden? Amish folket jämfört med svenskar Are children less active today? Boys Girls Amish girls Amish boy M e a n s t e p s p e r d a y 20000 15000 10000 5000 * o A * o A Obesity epidemic levelled out at a high level? Lissner Lissabon 2009 0 8y 9y 10y 11y 12y 13y 14y 15 y 16y 17y 18y Age Bassett 2007, Raustorp et al 2004,2006, 2008,2009 * Vuxna män, o vuxna kvinnor Sammanfattning Kvantitet Friskfaktorn Självkänsla 1000 steg ca 10 minuters aktivitet Pojkar och flickor på låg och mellanstadiet något mindre aktiva än Amish barn Pojkar på högstadiet och gymnasiet dramatiskt mindre aktiva än Amish pojkar Självbild Vår beskrivning av oss själva Självkänsla vår värdering av det goda värdefulla i vår självbild FYSISK Kost Fysisk aktivitet PSYKISK Identitet Relationer Avspänning Självkänsla SOCIAL ANDLIG Mening Fysisk självkänsla Global Selfesteem GSE Physical Self-worth PSW Sport Competence SC Body Attractiveness BA Physical Strength PS Physical Condition PC 6

Sammanfattning Översatta versionen av CY-PSPP Acceptabel reliabilitet God validitet Gör det möjligt att skilja ut elevers fysiska självkänsla Viktigt för vårt sätt att motivera, ge feedback och forma innehåll. Bättre träffsäkerhet vid individualisering att uppmärksamma Idrottslig kompetens viktig faktor för den fysiska självkänslan (Raustorp et al.2005,2006,2009) Svagt samband mellan steg/dag och upplevd fysisk självkänsla (Raustorp et al.2005,2006,2009) Processinriktad fysisk aktivitet (att vara aktiv) inte så beroende av fysisk självkänsla som prestationsinriktad fysisk aktivitet (att prestera) Treårs uppföljning 93 st (47fl) 12-14 åringar blir 15-17 år Starkaste prediktor för att vara : Hög aktiv: level of daily step (boys exp(b)1.16 girls exp(b) 1.29) Normalviktig: level of BMI (boys exp(b) 0.27 girls exp(b) 0.43) Hög fysisk självkänsla: in boys level of BMI (exp(b) 0.82) in girls level of self-esteem (exp(b) 1.80) Hög aktiv, normalviktig med hög fysisk självkänsla: in boys level of BMI (exp(b) 0.75) in girls level of physical self-esteem (exp(b) 1.84) Att stärka (fysisk) självkänsla Att lära fysisk aktivitet livslång aktiv livsstil = bygg fysisk självkänsla Ovillkorligt stöd när adepten försöker sig på nya saker (unconditional support of task mastery) Minimera det ständiga jämförandet med andra (minimize ego orientation) Lustfyllt och lärorikt! Betona process att man är aktiv tona ner jämförelser Utmana frustrera inte Prioritera livslånga aktiviteter. Variation i stoffurval Läraren: Firm but warm Lärarstil : Inclusion Diskutera värdet av fysisk aktivitet Lär eleverna sätta mål Lär eleverna själv(ut)värdering Stöd fysisk aktivitet utanför skolan Källa: Fysisk självkänsla A Raustorp Kunskapsföretaget, The Physical Self K.Fox Källa Att lära fysisk aktivitet Anders Raustorp Kunskapsföretaget 2004 Källa The Physical Self Fox 1997 Fysisk självkänsla A Raustorp 2007 7

Sammanfattning Evidensbaserad stegräkning Kvantitet Snarast ökning av rek tid Intensitet Inslag av måttlig till intensiv nivå Målgrupp Högstadiet Gymnasiet (Pojkar) Målgrupp Inte idrottsaktiva Kvalitet Så att fysisk självkänsla gynnas Kvalitet Bred motorisk förmåga Hårdvaran En vetenskapligt tillförlitlighetstestad stegräknare Fundamentalt i hälsooch sjukvården samt i skolan Mjukvaran Forskningsbaserade: Steg per dag rekommendationer Referensdata Schema för att öka fysisk aktivitet Stegräknare vid olika sjukdomstillstånd En bra stegräknare Tillförlitlighetstestad (specificity, sensitivity) Inkapslad (förhindrar nollställning, ger integritet) Har inte filterfunktion räknar alla steg Stark clip för fäste i bälte Sensitivity treshold 0.35Gs Detect +/- 1 step on 20 step test Detect +/- 1% error during treadmill walking 80 m/min Detect 10% of Yamax SW 200 under free living Evaluation of quality pedometers Tudor-Locke et al 2006 Reference Yamax SW series Keepwalking LS2000 Buyers beware! Yamax validity To assess the accuracy of a pedometer (SILVA) currently being part of a national programme to promotee physical activity in the UK Results Across the speeds tested percent error ranged from 7-47% Free-living Significant percent error of the SILVA were observed across BMI groups norm weight (21%), overweight (40%) obese (60%) The findings suggest that SILVA pedometer is unacceptably inaccurate for activity promotion particulary in overweight and obese adults. Pedometers are an excellent tool for activity promotion however the use of inexpensive, untested pedometers is not recommended as they will lead to user frustration, low intervention compliance and adverse reaction to the instrument potentially impacting on future public health campaigns Clemens et al. 2009 British Journal of Sports Medicine Almost complete precision (ICC=0.98) against hand-tallied steps during self-pace track walking. r= 0.80-0.90 correlation Yamax vs. accelerometer Actigraph Bassett et al. MSSE 2000 r=0.96 correlation between steps and continously observed classroom activities r =0.64 to 0.86 with CARS observation r =0.22 with self report 8

Metoder för att öka fysisk aktivitet SBU rapportens slutsatser 061125 Rådgivning till patienter i vardagsmiljö => ökad fysisk aktivitet 12-50% 6 mån Ökad frekvens och intensitet av rådgivning genom upprepad kontakt under flera månader medför ytterligare ökad fysisk aktivitetsnivå Rådgivning kompletterad med recept på fysisk aktivitet, dagbok, stegräknare leder till ytterligare 15-50%ökning av fysisk aktivitetsnivå Att sätta mål Att sätta mål med stegräknare Realistiska- möjliga att uppnå Kortsiktiga- framgång föder framgång Specifika och konkreta Mål för vardagsbeteende- det Du gör Prestationsmål det Du skulle kunna göra om. Hall & Kerr 2001 Alternativ I Mät i en vecka steg/dag Baseline = snitt steg/dag Öka 10-20% per vecka För aktivitetsdagbok Källa: A Raustorp Stegräknarboken Alternativ II Rekommendation mot en hälsovariabel (ex BMI) Flickor 6-12 12000 steg/dag Pojkar 6-12 15000 steg/dag Vuxen Nästa slide För att optimera chansen att stanna i normalvikt Källa Tudor-Locke, Raustorp et al BMI criterion ref standards for children BMI criterion ref standards for adults VUXNA Hur många steg rekommenderas? BMI referenced cut-points for pedometer determined steps per day in adults C.Tudor-Locke, Raustorp et al 2008 Preliminär rek för viktkoll Ålder Kvinnor 18-40 12000 40-50 11000 50-60 10000 60-8000 Ålder Män 18-50 12000 51-11000 who don't train and fail Untrained Group Criterion Reference Standard Cutoff Point who train and fail who don't train and pass Trained Group who train and pass 5000 Steg / dag 25000 stegräknare vid olika sjukdomstillstånd Diabetes typ II Tudor-Locke et al 2002,2004,2006 FSP there was a dramatic increase in walking behaviour Blodtryck Iwane et al 2003 walking 13000 steps/day in 12 weeks lowered BP (150mm Hg-139 mmhg) Claudicatio intermittens Crowter et al 2008 KOL Schönhofer et al 1997 De Blok 2006 Höftplastik, Knäplastik Bennett et al (2008) Talbot et al (2003) Glukos tolerans Swartz et al 2003 Increasing dailywalking improves glucose toleranc in overweight woman Hjärt kärl riskfaktorer Murphy et al 2006 Baseline 5800 => 9300 2d/W i 8 w Minskade Systolic BP*, gave weight control CRP minskar, HDL ökar Obesitas Tudor-Locke,Raustorp et al (2008) Hur många steg/dag för viktkontroll BMI referenced standards for preliminary steps per day in adults Multipel Scleros Motl et al (2006), Gosney et al (2007) n = 3100 SWE,USA,CAN,AUS,FR 9

Hur många Yamax steg kan vi förvänta oss av personer med olika sjukdomstillstånd? Expected values for steps per day in special populations Tudor Locke et al Prev Med 2009 ; 49: 3-11 Ten years post hip replacement Expected values Ages Steps/day 55-70 4800 70-80 3400 80 + 2200 Bennet et al 2008 Clin Biomech 23 571-576 stegdagboken.se Evidensbaserad stegräkning Forsknings baserade: Kom igång program med successiv stegring Viktkoll program Program vid olika sjukdomstillstånd Power walk program Läraren kan följa elevens, klassens stegdagbok. Klasser kan utmana varandra. Elev kan utmana föräldrar. Förskrivaren sjukgymnasten, läkaren kan följa patienten: Ge fortlöpande feed-back Vid behov justera dosering Har koll på om doseringen efterlevs Accelerometer Power Walker ger intensitet direkt Läs mer Ackumulerar steg >110 steg/min Kan direkt se hur många minuter i minst måttligt intensiv aktivitet Flytande kristaller mäter rörelser Fram-bak, upp-ner, vä-hö Ger total intensitet av Idrottslektion, träningspass i m/min alternativt steg/min Raustorp 2004 Att lära fysisk aktivitet Kunskapsföretaget Raustorp 2007 Stegräknarboken Kunskapsföretaget www.keepwalking.se www.stegdagboken.se Raustorp 2006 Fysisk självkänsla KI/Forskning/Avhandlingar/2005/Raustorp Tack Anders för Raustorp Ert intresse 2009 10