Diagnoskännedom T R O L L H Ä T TA N VÄ N E R S B O R G Å M Å L 2-4 / 2 2 0 1 5 CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI
Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom forskningen för att veta att man undersöker samma sak Schizofreni och autism skillnader mellan USA och Europa under första hälften av 1900 talet Kliniskt Styr behandling. Rätt behandling till rätt tillstånd Bedöma prognos. Viktigt för patient, anhöriga och samhälle. Styr resursfördelning
Stress Oro, ångest och stress Nödvändiga normala känslomässiga och fysiska reaktioner. Den mänskliga hjärnan prioriterar identifiering av hot framför lust Generalisering Säkerhetsbeteende och undvikande Symtom Svårigheter att avgränsa stimuli, koncentrationsproblem Rastlöshet Anspänning Hjärtklappning Sömnstörning
Utmattningssyndrom Stark trötthet Kognitiva problem Sömnstörning Prodromalsymtom Smärtor och värk Vegetativa störningar Irritabilitet Koncentrationssvårigheter Akutfas Hypertoni, yrsel eller bröstsmärtor eller allvarliga kognitiva problem Återhämtningsfasen Kan vara lång med bestående stressintolerans
Stress och utmattning
Stress och utmattning
Stress och utmattning
Stress och utmattning Stöd för återhämtning Anpassad belastning i normal miljö Successivt avtrappande stöd och belastningsbegränsningar i arbete Varierande grad av sjukskrivning Identifiera dysfunktionella rutiner och uppgifter Identifiering av dysfunktionella situationer globalt Socialt Familj ekonomi Färdighetsträning Behandling av somatiska och psykiatriska tillstånd
Affektiva tillstånd Depression: Nedstämdhet Minskat intresse, engagemang, lust, anhedoni Svårighet att motivera sig till aktivitet, tomhetskänsla Sömnstörning; hypersomni eller sömnsvårigheter dygnsrytmstörning Matproblem; viktuppgång, viktnedgång Psykomotorisk agitation eller hämning Koncentrationsproblem, irritabilitet, tanketröghet
Affektiva tillstånd Depression forts Energibrist, svaghetskänsla Blytyngdkänsla Minskad koncentrations eller tankeförmåga Ambivalens, ältande Värdelöshets eller skuldkänsla Överdriven självanklagelse till vanföreställning Dödstankar Vill försvinna, dödstankar, s-tankar, s-planer, s-försök
Affektiva tillstånd Depression forts Egentlig depression; 5 av 9 kriterier varierande svårighetsgrad. Naturalförlopp veckor till år. Samverkan mellan biologisk sårbarhet och miljö 50% förhöjda stresshormoner; ffa kortisol Prefrontalcortex, amygdala, hippocampus Dystymi; Nedstämdhet och minst 2 ytterligare symtom Sänkt livskvalitet, minskad lust, plikt, meningslöshetskänslor >2år endast någon månad utan symtom
Affektiva tillstånd Depression, svårigheter Stresskänslighet Nedsatt kognitiv förmåga Problemlösningsförmåga Beslutsförmåga Tanketempo Minne, bära information koncentration Minskad ork fysiskt och psykiskt Självklander, nedsatt självkänsla
Affektiva tillstånd
Affektiva tillstånd Behandling depression Läkemedel ECT Psykologisk behandling Beteendeaktivering, dygnsrytm, FaR, anpassat arbete Kognitivt arbete med depressiva tankebanor Identifiera tidiga symtom Bemötande Beakta personens negativa självuppfattning, bekräfta förmågor, korrigera självförnekelse. Klargör att funktionsnedsättningen är övergående Anpassa information, tempo och förväntningar utifrån de kognitiva svårigheterna
Ångestsyndrom Ångest och oro Nödvändiga normala känslomässiga och fysiska reaktioner. Den mänskliga hjärnan prioriterar identifiering av hot framför lust Generalisering Säkerhetsbeteende och undvikande Biologisk sårbarhet Inlärt beteende
Ångestsyndrom 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ångest när man utför säkerhetsbeteenden/flyr Ångest när man exponerar sig
Ångest Ångestsyndrom 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 Tid Exponering 1 Exponering 2 Exponering 3 Exponering 4
Ångestsyndrom Paniksyndrom med eller utan agorafobi Fysiska symtom, rädsla för allvarliga konsekvenser, rädsla för panikattack i olika situationer Specifik fobi Höjdfobi, djurfobi, sprutfobi m.m. Social fobi Rädsla för kritisk granskning i sociala situationer, ofta prestationer med rädsla för genans eller kritik Prospektiv och retrospektiv genomgång
Ångestsyndrom Tvångssyndrom Tvångstankar och neutraliserande tvångshandlingar Generaliserat ångestsyndrom, GAD Förväntansångest, katastrofiering av framtida händelser, kognitiv och känslomässig påverkan. Smärtutveckling Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD Allvarligt trauma, Stark ångestreaktion, flashbacks, mardrömmar, isolering, känslomässig avtrubbning Akut stressyndrom Liknar PTSD ej lika genomgripande, tidsbegränsat
Ångestsyndrom Behandling Läkemedel Psykologisk behandling; Exponering, kognitivt arbete, avslappning, mindfulness, acceptans Bemötande Respekt för de svårigheter ångestsyndromet ger Undvika att kompensera för svårigheterna oreflekterat
ADHD Utvecklingsmässigt funktionshinder uppmärksamhet, hyperaktivitet impulsivitet. Svårigheter sen barndomen. Ofta tydligast i skolmiljö Ökad risk Psykiatrisk samsjuklighet, missbruk Utbildningsmässiga och sociala svårigheter Kriminallitet
ADHD Uppmärksamhetssvårigheter Distraherbar för inre och yttre stimuli Ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel Svårigheter att följa instruktioner Tappar koncentrationen i samtal Närminnes svårigheter, glömsk Problem med initiering och avslut av aktiviteter Planerings och organisationssvårigheter Förlägger och tappar bort tillhörigheter Nedsatt mental uthållighet
ADHD forts Hyperaktivitet och impulsivitet Svårt att sitta still Fysiskt aktiv eller upplevelse av inre rastlöshet Verkar vara på språng Talar mycket Svarar prematurt eller faller folk i talet Svårt att vänta på sin tur Upplevs var för på
ADHD, svårigheter Dygnsrytmstörning Sömnproblem Bristande tålamod Lätt till frustration samarbetssvårigheter Motivationssvårigheter Svårt att komma igång med mentalt krävande aktiviteter Tappar lusten, fullföljer inte åtaganden, växlar spår
Prevalens Barn 5-7%, vuxna 2-3%, specialistpsykiatrin 20% Flickor : pojkar 1:6 Könsskillnader avtar med åldern Orsak Genetiska faktorer 75% Graviditets och förlossningskomplikationer Prematuritet Missbruk av nikotin, alkohol, narkotika hos modern Hjärnskador
Differentialdiagnoser och samsjuklighet 80% av vuxna med ADHD har minst en ytterligare psykiatrisk diagnos Ångestsyndrom: samtliga överrepresenterade Affektiva sjukdomar: samtliga överrepresenterade, särskilt dystymi, bipolär sjukdom, ffa typ II, Personlighetsstörning: Kluster B. Emotionell instab. Missbruk: Tidig debut, blandmissbruk, CS
Samsjuklighet forts Utvecklingsstörning Autismspektrumstörning Tics/tourettes Ätstörning: ffa impulsivt ätmönster, hetsätning Somatisk sjuklighet Övervikt Olycksfall och skador Stressrelaterade tillstånd och utmattningssyndrom
Behandling Läkemedel: 70% svarar på behandling. Identifiera kontraindikation Metylfenidat Atomoxetin Dexamfetamin Psykologisk behandling Patient och anhörigutbildningar Färdighetsträning, Arbetsminnesträning
Behandling, läkemedel Särskilda överväganden vid missbruk behandling av beroendetillstånd och ADHD bör ske inom beroendevården
Stödinsatser Skilda individer har skilda behov av stöd i vardagen ADHD-center: upp till 25åå Arbetsterapeut utprovar och följer upp för ändamålsenligt användande Minnes, struktur och organisation Handdatorer White board, almanackor, appar Täcken Boll och kedjetäcke
Stödinsatser Samordnare, personligt ombud eller klientombud Stöd i hemmet: vardagssituationer, rutiner, kommunalt boendestöd Stöd vid studier: Individuellt utformat Stöd i arbete, AF-unga funktionshindrade Försörjningsstöd: AF, FK, socialtjänsten Stöd till närstående: som förälder, till förädrar/anhörig
Bemötande Tydlighet, återkommande instruktioner, muntligt och skriftligt Återkoppling Motivationsstyrd aktivitet, återkommande bekräftelse Dela upp aktiviteter i kortare moment Tydlig, konkret arbetsbeskrivning
Autism Nedsatt social interaktionsförmåga Svårigheter med att använda ickeverbala beteenden i social interaktion Svårigheter att upprätthålla samtal Stereotypt tal, lillgammalt, högtravande språk, ekolali Svårigheter att etablera och bevara åldersadekvata vänskapsrelationer, brist på låtsas och rollekar i barndomen Nedsatt till avsaknad att spontant och ändamålsenligt vilja involvera andra i sitt känsloliv, intressen eller aktiviteter Brist på social eller emotionell ömsesidighet
Autism Begränsade repetitiva och stereotypa beteenden Begränsade repetitiva intressen Svårigheter med flexibilitet i vardagen, önskar ej förändring Fixering vid oändamålsenliga rutiner Stereotypa och upprepade motoriska manér Fascination inför delar av saker
Tre svårighetsnivåer från lindrig form med visst behov av stöd i vardagen till uttalad form med omfattande till mycket omfattande stödbehov Lindrig form motsvarar Aspergers syndrom Social(pragmatisk)kommunikationsstörning Kommunikativa svårigheter Anpassning av kommunikativ strategi till det sociala sammanhanget Turtagning, omformulering, reda ut missförstånd Metaforer, humor, abstraktioner, att läsa mellan raderna Verbal och ickeverbal kommunikation, Beteendesvårigheter kan inte påvisas i tillräcklig utsträckning
Autism kan inte behandlas farmakologiskt Associerade svårigheter kan behandlas Tics Tvång Ångest Depression Psykos
Psykologisk behandling Svårigheter med generalisering av färdigheter Arbete med förändring av problematiska beteenden Kunskap om funktionssvårigheterna och kompenserande strategier Bemötande Konkret kommunikation. Svårigheter att förstå symboliskt språk och liknelser Tydlighet. Minska mängden information som skall läsas mellan raderna Försök sätta er in i hur personen hanterar sin vardag och fråga efter dessa. Anhörig med vid möten
Prognos Uttalad autism och låg begåvning, livslångt stöd. Högfungerande personer kan genom livet lära sig att kompensera för sina svårigheter, kan behöva visst stöd i vardagen. Lindrigt drabbade kan förbättra sin funktion så att de inte längre uppfyller diagnoskriterierna i vuxen ålder.
Prevalens: 1%, en minoritet har den svårare formen autism. Dubbelt så vanligt med autismdiagnos för män som för kvinnor. kvinnor större sociala färdigheter Många vuxna är ännu odiagnosticerade Riskfaktorer: Ärftlighet dominerar Graviditets- och förlossningskomplikationer Exponering för alkohol och vissa läkemedel under fosterstadiet Hög ålder hos föräldrarna
Differentialdiagnoser och samsjuklighet Utvecklingsstörning Svår språkstörning ADHD Vid autism benägenhet att fastna i detaljer, fokuserar avvikande Vid ADHD vissa sociala samspelssvårigheter Tourettes syndrom Tics kan vara svåra att skilja från stereotypier
Differentialdiagnostik och samsjuklighet forts Tvångssyndrom (OCD) Tvångsbeteenden upplevs som besvärande, autistiska ritualer som positiva Social fobi Socialt undvikande Mentaliseringsförmågan skiljer sig åt Depression Mimikfattigdom, monotont röstläge, svårigheter att beskriva känslor
Differentialdiagnostik och samsjuklighet forts Schizofreni Svårigheter med mentalisering, brister i exekutiva funktioner hallucinationer/vanföreställningar, motoriska och negativa symtom Tidpunkt för debut skiljer sig Båda tillstånden kan förekomma samtidigt
Behandling Läkemedel Symtomatisk Läkemedelskänsliga Psykologisk behandling Beteendeintervention Fokus på stärkt självkänsla Depressions- och ångesttillstånd
Behandling forts Habilitering Rådgivning Psykopedagogiska insatser Kognitivt stöd och hjälpmedel Logoped Apergerscenter
Stödinsatser LSS Daglig sysselsättning Boende med särskilt stöd Tandvård Stöd vid studier Stöd i arbete Stöd och anpassning (AF, AF Unga Funktionshindrade, privata aktörer) Försörjning: Lönearbete, FK, AF, Försörjningsstöd
Bemötande Begränsa öppna vida frågor Personen kan ha svårt att härleda syftet med frågan Konkret information: orsak, syfte, förväntningar, beskrivning Undvik symboliskt språk och liknelser Muntlig och skriftlig information Återkoppling av information Föreslå att individen har med sig annan person till möten för hjälp med informationsinhämtning
Missbruk Riskbruk Män Kvinnor 3 flaskor vin, 15 flaskor starköl, 60cl starksprit/vecka 2 flaskor vin, 10 flaskor starköl, 40cl starksprit/vecka Engångskonsumtion antal standarsglasmän 5st (60g alk), kvinnor 4st (48g alk) Missbruk Användande av kriminaliserad berusningsdrog Negativa konsekvenser för individen eller omgivningen Socialt Professionellt Psykiskt fysiskt Beroende Missbruk Biologiskt beroende med tillvänjning och abstinens Förlust av kontroll över intag
Missbruk Alkohol, droger, läkemedel Tecken på missbruk Humörsvängningar Korta frånvaroperioder Minskad prestationsförmåga Likgiltighet Trötthet Nedstämdhet Undandragande Ljuger Dålig ekonomi
Missbruk Omhändertagande Strukturerad kontakt Motivationsarbete för nykterhet Drogkontroll Retroaktiv sjukskrivning Hjälp med Boendeproblem Ekonomiska problem Stöd i myndighets och arbetslivskontakter Läkemedel för hjälp för nykterhet och att minska sug
ADHD och missbruk Berusning, ta bort abstinens Alkohol och droger kan ge symtomlindring Varva ner, komma till ro, somna Känsla av fokus och lugn Minska sociala svårigheter Såväl ADHD som missbruket behöver behandlas för att få god effekt
ADHD och missbruk Tidig missbruksdebut Kortare steg från missbruk till beroende Intensivare missbruksstil Oftare återfall i missbruk
ADHD och missbruk Sårbarhet för missbruksutveckling Låg impulskontroll Utanförskap Stresskänslighet Sociala svårigheter
ADHD och missbruk Sociala konsekvenser Missbruket tar över fokus för individen Mental och fysisk belastning Påverkar dagliga rutiner och aktiviteter negativt Försämrar sociala relationer Svårigheter att upprätthålla åtaganden och sysselsättning Försämrar följsamhet till vård och behandling
Försämrade behandlingsresultat för personer med missbruk och ADHD Svårare att ställa in medicinering Risk för avbruten behandlingskontakt vid återfall ADHD-medicinering kan ge sug rädsla för drogkänsla/avtändning
Autism och missbruk Det är generellt lägre risk för missbruk hos gruppen individer som lider av autism Möjligen kan deras rutinmässiga beteende kräva särskilt motivationsarbete.
Missbruk och behandling Beroendevård om aktivt missbruka och samtidig medicinering Missbrukskontroll, urin, blod Alkohol: utandning, leverprover, CDT Droger: Urin, blod Behandling av ADHD ökar inte missbruksfrekvensen Läkemedel 1:a hand atomoxetin om drogmissbruk
Tack