Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter



Relevanta dokument
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatri, beroendevård och socialtjänst

Rådgivning, motiverande samtal och tobaksavvänjning

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Tobaksavvänjning av psykiskt sjuka

Rökning, motiverande samtal och socialt arbete

Grundutbildning i tobaksavvänjning

Rådgivning och tobaksavvänjning

MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet

En bildserie om tobaksavvänjning

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Vad ska vi ge för råd om tobak och hur kan det göras?

Vad ska vi ge för råd om tobak och hur kan det göras?

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Korta motiverande samtal (MI) i tandvården

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

Rådgivning om tobak MI och KBT

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

HUR SER DEN REKOMMENDERADE. Agneta Hjalmarson. Docent, psykolog Psykologer mot Tobak TOBAKSAVVÄNJNINGSMODELLEN UT?

Våra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen. 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Motiverande samtal (MI)

Motiverande Samtal MI introduktion

Samtal om tobak i skolan

KOL och rökavvänjning

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin

Motiverande Samtal MI

Motiverande samtal MI

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Rökning, snus och e-cigaretter

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp

Apotekets råd om. Sluta röka

En stark cigarr i ändtarmen kunde prövas som muskelavslappande,

Motiverande Samtal (MI)

Vinsterna märks direkt

Tobaksavvänjning för ungdomar

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Fri från tobak i samband med operation

Läkemedel vid rökstopp

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar -

MI - Motiverande samtal

tobaksberoende Allmänna synpunkter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Läkemedel vid rökstopp

Förbered rökstoppet 1

Rådgivning och tobaksavvänjning

Ämnesutbildning Tobak

Vägen till ett tobaksfritt liv...

rådgivning och tobaksavvänjning

Bilagor. Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Rådgivning för ungdomar som röker och snusar

Tobaksavvänjning i arbetslivet

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen

Samtal om tobak i skolan

Birgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i VGR Mottagningen för tobaksavvänjning SU

Tobaksfria ungdomar Samtalet som gör skillnad. Margareta Pantzar

Nationellt tobaksarbete

Ämnesutbildning Tobak

Maria Rankka Leg. tandläkare

Det motiverande samtalet om tobaksvanor Leg psykolog Barbro Holm Ivarsson

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Levnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak.

Avvänjning för patienter med psykisk sjukdom och beroende. på Beroendecentrum Stockholm

Tobakspolicy och riktlinjer för SiS en rökfri myndighet

Motiverande Samtal MI med fokus på äldreomsorgen

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sluta med tobak och få en bättre hälsa

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialt utsatta och psykiskt sjuka måste också få hjälp att sluta röka

Manual nya journalmallar för tobaksavvänjning i Cosmic

I denna broschyrserie ingår:

Fri från tobak i samband med operation

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

Struktur, rutiner och utbildning

Minska risken för komplikationer: Sluta röka i samband med din operation

PSYKOLOGER MOT TOBAK I SAMARBETE MED SJUKSKÖTERSKOR MOT TOBAK. Tobaksavvänjning MED PERSONER SOM BEHÖVER EXTRA STÖD

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Tobaksavvänjning i arbetslivet

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

Tobakshjälpen. Nytt verktyg för tobaksavvänjning via 1177 stöd och behandling

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Transkript:

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Halland 2011-12-15 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordförande i Psykologer mot Tobak Barbro.holm-ivarsson@telia.com www.psykologermottobak.org

Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk - en tobaksfri livsstart från 2014. - en halvering till 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. - en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. - ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. WHO:s ramkonvention om tobakskontroll har som mål att -ingen ska behöva utsättas för miljötobaksrök -alla ska få information om rökningens hälsorisker -alla ska få lättillgänglig hjälp att sluta röka. www.psykologermottobak.org

Både rökning och snus går ner bland vuxna 10 % män och 12 % kvinnor rökte dagligen 2011 18% män och 3% kvinnor snusade dagligen Men utsatta grupper röker 2-4 gånger så mycket (56 % av öppenvårdspat i Gävleborg 2008-2009)

men ökar bland ungdomar Rökning pojkar Rökning flickor Snusning pojkar Snusning flickor Ungdomar 2010 21 % 28 % 16 % 4 % åk 9 (Hvitfeldt & Gripe, dagligen/ibland dagligen/ibland dagligen/ibland dagligen/ibland 2010) 42% provat 37% provat vattenpipa vattenpipa Ungdomar 2010 36 % 43 % 27 % 9 % åk2 i gymnasiet (Hvitfeldt dagligen/ibland dagligen/ibland dagligen/ibland dagligen/ibland & Gripe, 2010) 63% provat 63% provat vattenpipa vattenpipa

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Typ Tid Innehåll Enkla råd 5-10 min Mycket korta standardiserade råd Rådgivande samtal 10-30 min En längre patientcentrerad rådgivning Kvalificerat rådgivande samtal = tobaksavvänjning Minst 30 min 2011-12-16 Behandling av utbildad rådgivare som använder en patientcentrerad teoribaserad metod

Enkla råd (har ofta kallats kort rådgivning) Korta standardiserade råd och rekommendationer 5-10 min Jag rekommenderar dig att sluta röka Det finns en koppling mellan rökning och KOL Är du intresserad av att sluta? Det finns ju bra sätt vill du höra?(berätta) Kan du tänka dig att sätta ett stoppdatum? Vill du ha hjälp att sluta? (berätta om hjälpen) 2011-12-16

Rådgivande samtal Socialstyrelsens främsta rekommendation för snusare samt gravida Ett samtal eller dialog 10-30 minuter Patientcentrerat Kan innehålla motiverande samtal MI Helst uppföljning Ev skriftlig information 2011-12-16

Kvalificerat rådgivande samtal Socialstyrelsens främsta rekommendation generellt för dagligrökare, även ungdomar Tidsmässigt mer omfattande, över 30 min Utbildad rådgivare Teoribaserad KBT-liknande metod Kan innehålla motiverande samtal MI Gärna gruppbehandling Uppföljning är regel, oftast flera samtal 2011-12-16

Vilka är de svåra? Röker mycket Starkt beroende (fysiskt, psykiskt, socialt) Försökt många gånger Mår psykiskt dåligt Socialt utsatt Många andra problem Ungdomar, www.psykologermottobak.org

Är det alltid svårt för de svåra? Är det ibland svårt även för de lätta?, www.psykologermottobak.org

Varför är en del ibland så svåra? Hindrande tankar och föreställningar ( rökningen hjälper mig få ett bra liv ) Många röker i omgivningen Trist liv Stressigt liv Andra problem som tar uppmärksamhet Alkoholberoende Dåligt socialt stöd Dålig copingförmåga svårt att sätta mål och genomföra dem Dålig självtillit Personal som har attityden Du mår bäst av att ha din rökning kvar, www.psykologermottobak.org

Viktigaste hindrande föreställning Slutar jag röka får jag leva ett tråkigt liv Röka hjälper mig att leva., www.psykologermottobak.org

Den lågt motiverade Röka Sluta röka + Vad är det du gillar med att röka? Gott! Njutning!! Hjälper mig hålla psykisk balans, hålla mig lugn, stressa av, ta en paus, stå ut En kompis som alltid finns, sällskap - Finns det någonting som är mindre bra med rökningen? Kan bli sjuk (men det är det värt) Dyrt (men man har pengarna på nåt sätt) Hälsofaschisterna stirrar Man får frysa på restaurang på vintern Lite hosta och dålig kondis + Positivt om du slutar? Slippa bli sjuk, cancer, KOL Pengar till annat Mina barn blir nöjda Doktorn blir nöjd - Nackdelar med att sluta? Det blir tråkigt! Ingen njutning! Tjock = ful! Klättrar på väggarna, dåligt humör Oroligare, kommer må sämre psykiskt Nikotinläkemedel dyrt, man blir beroende, www.psykologermottobak.org

Om de är väldigt negativa Ställ intresserade öppna frågor om viljan, behovet, skälen, förmågan att förändra Hur ser du på rökningen? Har du provat eller tänkt på att sluta någon gång? Hur kommer det sig? Hur påverkar rökningen dig? Din hälsa? Får jag berätta? Vad är det du gillar med rökningen? Upplever du några negativa konsekvenser? Hur länge tänker du röka? Hur tror du det blir om du slutar en dag? Vad skulle vinsterna vara? Känner du till vilka bra metoder det finns idag för att sluta? Får jag berätta lite? Rulla med motståndet: Så just nu är du inte intresserad av att sluta. Poängtera självbestämmande: Det är ju bara du som kan bestämma om du ska sluta. 2011-12-16

Fler hindrande föreställningar Rökning är guldkanten på livet det blir ett tomt och trist liv i saknad om jag slutar Utan cigg blir det inte särskilt mycket njutning i livet Rökare är trevligare och har roligare Att sluta röka är plågsamt, man klättrar på väggarna Jag kommer att bli fet Jag är rädd att misslyckas, jag gör ofta det. Alla tjatar på mig, men jag röker om jag vill! Andra kan feströka, det vill jag också göra, www.psykologermottobak.org

Vad motiverar människor att sluta röka? Att förstå beroendet Att förstå sambandet med hälsan Att förstå att det finns bra metoder Att någon frågar och bryr sig Att få stöd privat och professionellt Att se andra lyckas ( kan han så kan jag ) Att möjligheterna att röka begränsas Förändringens dörr kan bara öppnas inifrån

Det motiverar att förstå beroendet Bästa välbefinnandenivå (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 tim Ca 1 tim Nikotinreceptorerna eller nikotinkopparna, www.psykologermottobak.org

Nikotinberoendet efter tobaksstoppet Bästa välbefinnandenivå (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim 2-4 veckor Nikotinreceptorerna eller nikotinkopparna, www.psykologermottobak.org

Det motiverar att förstå att det finns bra metoder mot abstinens och viktuppgång Sätt ett datum Gör dig av med all tobak Använd gärna läkemedel för avvänjning Ät ordentligt Fysisk aktivitet är bra E-cigarett? vi vet inte Alla får inte problem med abstinens! Alla går inte upp i vikt, www.psykologermottobak.org

Det motiverar att få stöd med självtilliten Visa att du tror på patienten Ställ frågor om styrkor och förmågor Vad behöver du göra för att lyckas? Vad är du villig att satsa? Vilka styrkor har du som du kan ta till i den här situationen? Finns det en stark och envis sida i dig? Kan du vara uthållig bland när du riktigt bestämt dig för något? Vad skulle dina vänner och din familj säga att dina starka sidor är? Vad har du klarat tidigare som verkligen var svårt? Hur skulle du kunna göra om du verkligen ville klara av att sluta? Hur kan du göra med det du upplever som hinder?, www.psykologermottobak.org

MI -tobaksavvänjning Genom hela samtalet: - MI-förhållningssätt - Reflektivt lyssnande - MI när motivationen sviktar (varför sluta?) 5. Vidmakthållande 4. Handling 3. Förberedelse beredd 2. Intresserad osäker Återfall 1. Ointresserad inte beredd

Behandlingsplan tobaksavvänjning?? Ointresserad Intresserad Förberedelse Handling Underhållsfas v1 v2 v3 v4 v5 v6 v7 v8 Motivationsperiod 1-2 träffar 2 tr 1 tr 1 tr 1 tr 1 tr 1 tr Prochaska JO, DiClimente CC et al. J Consult Clin Psych 1983 & 1991

Modell för tobaksavvänjning Individuell avvänjning Gruppavvänjning Manual för tobaksavvänjaren Screeening 1-2 träffen kartlägga/planera 3 träffen sluta-dagen 4 träffen inom en vecka från sluta-dagen 5-8 träffen inom 8 veckor Idébok för tobaksavvänjaren Självhjälpsmaterial =kursmaterial för Rökare och snusare

Rekommenderad metod för att sluta röka och snusa 1. Sätt ett stoppdatum en bit fram i tiden (gärna inom 2 4 veckor) (Ok om folk vill fimpa direkt) 2. Som förberedelse ändra gärna vanor och minska lite grann men inte för mycket 3. Om hög konsumtion minska till normal (<20) men inte trappa ner till noll! 4. Vid tobaksstoppet: Använd gärna läkemedel Gör dig av med all tobak Ät ordentligt och regelbundet Fysisk aktivitet är bra

Läkemedel för att sluta röka och snusa - Lindrar abstinens och röksug På marknaden idag finns: 1. Nikotinläkemedel (receptfria) 2.Champix (receptbelagd) 3. Zyban (receptbelagd) Nikotinläkemedel (prioritet 4) Champix(prioritet 5) Zyban (prioritet 6) - Används max 6-12 månader - Ta rekommenderad dos - Snusare kan ta nikotinläkemedel/champix - Kostar ca 29 kr/dag i genomsnitt

Nikotinläkemedel Nikotintuggummi Nikotinplåster (dag, dygnet-runt) Microtab Sugtablett Munhålespray Munhålepulver Inhalator Nässpray (receptbelagd) Kombinationsbehandling effektivast (plåster+annat nikotinläkemedel) Rekommenderas för psykiskt sjuka Används från rökstoppsdagen (prova gärna lite innan) Fördubblar chansen att lyckas Använd rekommenderad dos Kan användas för att minska rökningen Viss risk för beroende Billigare på recept Erfarenhet visar att de hjälper även snusare

Zyban (bupropion) Mer effektivt är nikotinläkemedel som ensambehandling, men mindre än kombinationsbehandling med nikotinläkemedel. Ett antidepressivt läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Successivt minskar lusten att röka under ca 2 veckor. Rökstopp efter ca 2 veckor. Behandlingstid 7 veckor En tablett per dag i 6 dagar, därefter en tablett morgon och eftermiddag 8 tim mellan doserna! Ta andra tabletten i god tid innan sänggåendet. Lindrar abstinens och röksug Kan ge biverkningar: muntorrhet, sömnstörningar, hudutslag, huvudvärk, kramper Risk för interaktioner Försiktighet när det gäller psykiskt sköra personer pga biverkningsspektrumet (depression, maniska och psykotiska symtom i spektrumet)

Champix (vareniklin) Mer effektivt är nikotinläkemedel som ensambehandling och Zyban, men mindre än kombinationsbehandling med nikotinläkemedel. Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin även för snusare Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Successivt minskar lusten att röka under ca 2 veckor. Rökstopp efter ca 2 veckor. Minskar njutningen av att röka efter rökstoppet. Behandlingstid 12 veckor Efter en upptrappningsvecka tas en tablett 2 ggr per dag Äta när man tar tabletten. Ta andra tabletten i god tid innan sänggåendet Lindrar abstinens och röksug, minskar belöningseffekten av att röka Kan ge allvarliga biverkningar: illamående, sömnstörningar, förändrade drömmar Rapporter om akuta hjärt-kärlhändelser. Försiktighet när det gäller psykiskt sköra personer pga biverkningsspektrumet. De finns rapporter om depression och självmord.

Psykiskt sjuka och rökning Röker 2-4 gånger så mycket (56 % av öppenvårdspat i Gävleborg 2008-2009) Blir mycket sjuka (livet förkortas med i genomsnitt 25 år) Får stora ekonomiska problem (psykiskt sjuka har 30% lägre disponibel inkomst) Många vill sluta röka (två av tre ville sluta i Gävleborg) Kan sluta om de får adekvat hjälp Svårt att få adekvat hjälp Ångest och depressivitet minskar efter rökstopp Symtom förbättas hos schizofrena efter rökstopp www.psykologermottobak.org

Sluta-röka-processen för psykiskt sjuka - att tänka på Större risk för abstinens och återfall Välj en lugn fas av sjukdomen Att minska på konsumtionen är en bra början särskilt för de som röker stora mängder (>20) och kan ibland vara det enda som kan uppnås Längre och noggrannare förberedelser Inte sätta stoppdatum förrän man är mogen för det Behov av att få prova och experimentera Intensivare stöd under längre tid av personal som de känner och litar på www.psykologermottobak.org

Läkemedel för psykiskt sjuka Nikotinläkemedel rekommenderas i första hand. Gärna kombinationsbehandling (plåster+annat preparat). Kan behöva användas längre tid än vad som normalt rekommenderas. Zyban försiktighetsprincip pga biverkningsspektrumet Champix försiktighetsprincip pga biverkningsspektrumet Kontrollera nivåerna i blodet av neuroleptika höjs generellt vid rökstopp med 50% på 14 dagar. Mät plasmanivåerna före rökstoppet, minska med omkring 10 procent per dag under fyra dagar efter stoppet och kontrollera därefter plasmanivån igen. Även opiater, barbiturater, bensodiazepiner och tricykliska antidepressiva läkemedel kan minskas (de två senare med ca 25%) www.psykologermottobak.org

Återfallsprevention Vad har fungerat? Kan du göra mer av det? Ingen tobak hemma Kartlägg risksituationer och planera i detalj: Vad behöver du göra för att klara det? Ögonkontroll, tankekontroll, lagen om två fötter Definiera återfall/bakslag som lärosituationer: Hur tänker du göra nästa gång?, www.psykologermottobak.org

Hemsidor www.psykologermottobak.org www.fhi.se (Statens folkhälsoinstituts hemsida) www.slutarokalinjen.org http//rokfri.vardguiden.se/, www.exsmokers.eu/sv-sv/ (webbaserade slutaröka-program) www.tobaksnolla.se (hur man kan arbeta med ungdomar) www.somt.se (utbildningsprogram i motiverande samtal om tobak)