Marika möter medlemmar

Medlemstidning från Försvarsförbundet. nr 4 2012 Frågor om förändringarna Tian tog priset Håll fingrarna i styr på jobbet Fyra års retroaktiv ersättning Marika möter medlemmar Ledaren:» vädrar min avsky för rasismen i vårt land «

innehåll Medle Mstidn rbund försvarsfö ing från Martin Sparr, Håkan Sparr och Marika Olsson lyssnar på medlemmarna under stort medlemsmöte i Karlskrona. Foto: Sören Andersson et. nr 4 2012 Frågor om na förändringar Tian tog priset na Håll fingrar styr på jobbet i ktiv Fyra års retroa ersättning ter Marika möm medlem ar min Ledaren:» vädrar i avsky för rasismen vårt land «NR 4 2012 Om Försvarsförbundet Årgång 73. Medlemstidning för medlemmar inom Försvarsförbundet. Utkommer med fyra nummer under 2012. Upplaga: 5300 ex. Utges av: Försvarsförbundet, Box 5328, 102 47 Stockholm. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Ulrica Jansson Telefon: 070-698 97 44. Fax: 08-20 56 92. E-post: ulrica.jansson@forsvarsforbundet.se. Annonsbokning: Ywonne Bjärkenrud, Mendo Media AB, telefon 08-411 65 60 ywonne.b@telia.com. Produktion: Clinton Agency AB. Tryck: Ineko. Om Försvarsförbundet har en pressläggningstid på ungefär en månad. Nr 4/12 gick i tryck den 5 december. Nr 1/13 har manusstopp den 18/2. Tidningen kommer ut den 21/3. Ledaren uttrycker Försvarsförbundets åsikter och ståndpunkter. Redaktionen ansvarar ej för insänt, icke beställt, material. Om Försvarsförbundet får citeras med angivande av källa. För återgivande av artiklar och illustrationer krävs redaktionens godkännande. ISSN 1650-8025. Förbundsordförande: Håkan Sparr Vice förbundsordförande: Lena Sköld Gunnarsson Förbundskansli växel: 08-402 40 00 (telefontid 08.30 11.15 och 12.15 16.00) 6 Innehåll Marika möter medlemmarna under stort medlemsmöte i Karlskrona........................................... 6 Många känner sig diskriminerade........................................... 10 Tian tog vara på tillfället och vann pris för sin insats under Försvarsförbundsveckan............ 11 Frågor kring förändringarna.................................................... 13 Nytt avtal för hundra tusen inom staten............................... 14 Håll fingrarna i styr på jobbet Även den minsta stöld kan leda till uppsägning............................. 16 Den bästa gåvan........................................................................ 18 Har du tänkt att skaffa barn? den frågan har var tredje kvinna fått under anställningsintervju....................................................... 20 Sekreterare: Gülseren Kiyak, ankn 40 00 Informationsansvarig: Karen McDougall, ankn 40 13 Medlemsregister: Annica Arnared, ankn 40 03 (telefontid tisd fred 9 11) Kanslichef och förste ombudsman: Eva Rundlöf, ankn 40 15 Ombudsmän: Marika Olsson, 070-621 40 02 Hans Jonsson, 073-539 37 37 E-post skickas på adressen: fornamn.efternamn@forsvarsforbundet.se 2

innehåll 6 18 Imponerad 11 10 Jag imponeras ständigt av alla förtroendevalda inom Försvarsförbundet som jobbar för medlemmarna. Under förbundsveckan, vecka 38, fick Försvarsförbundet kontakt med 500 medlemmar och presumtiva medlemmar. Femhundra. Det är ett resultat som ligger över målsättningen. Många av föreningarna som ordnade någon aktivitet under veckan har i utvärderingen sagt att de vill se en fortsättning på satsningen kommande år och att de gärna bidrar med någon form av aktivitet även nästa gång. Även Inge Bäcklin, ordförande för förening 10 i Enköping, och hans styrelse vill se en fortsättning på förbundsveckan. Den styrelsen kände ett uppsving i motivation av att delta i förbundsveckan. Den föreningen vann också första pris för sitt engagemang och valde en styrelse utbildning för att bli ännu bättre. Läs mer om dem på sidan 11. Marika Olsson har fått en intensiv start på sin karriär som ombudsman inom förbundet. I november var hon med på sitt första medlemsmöte, då bland andra Jan Berthilson och Martin Sparr ordnade stort möte i Karlskrona. Diskussionen kom att till stor del handla om arbetsmiljö, vilket var lämpligt eftersom Marika har just arbetsmiljö som sitt ansvarsområde. Läs mer om mötet på sidan 6. Läs också om nya Rals-avtalet (sidan 14), om den retroaktiva ersättningen som går fyra år tillbaka i tiden (sidan 11) och de vanligaste frågorna som kommit in till förbundet när det gäller alla förändringar som genomförs eller är på gång inom vår sektor (sidan 12). Och efter det hoppas jag att ni alla får en riktigt vilsam och återhämtande jul- och nyårsledighet! Ulrica Jansson, chefredaktör ulrica.jansson@forsvarsforbundet.se Medarbetare i detta nummer 22 Sören Andersson frilansfotograf, som till det här numret reste till Karlskrona för att vara med på medlemsmöte. Far och son Sparr gjorde ett gemensamt framträdande där dom sparrade sina medlemmar. Kan även fackligt engagemang föras vidare med generna månntro? info@2see.se Carina Wising, skribent och krönikör, som önskar att så många som möjligt får en vit jul på fler än ett sätt. carina.wising@telia.com Lars Gyllenhaal, som precis kommit ut med en ny bok:"spökpatrullen" Den handlar om det första specialförbandet, som verkade framförallt i det nordafrikanska land som det svenska flygvapnet vakade över 2011... gyllenhaals.blogspot.com. 3

i korthet Trakasserier Två tvister avgjorda Nyligen vann Försvarsförbundet två tvister mot Försvarsmakten. Skadestånd utdömdes till både Försvarsförbundet och till de enskilda anställda, i bägge fallen för kränkande behandling mot den anställde. Förhandlande ombudsman Hans Jonsson: Fallet på Försvarsmusiken borde leda till att alla medarbetare nu vet att det inte är ok att trakassera en kollega. Cheferna borde också förstå att det är deras ansvar att omedelbart ta tag i mobbning på arbetsplatsen. Att det ens ska behöva utdömas skadestånd för kränkningar är obegripligt. Det är viktigt att Försvarsmakten nu lär sig av sina misstag och inte gör fler i framtiden. Anmäl skada snarast Vänta inte med att göra en arbetsskadeanmälan. Om du rå- kar ut för en skada i arbetet, dokumentera den väl på en gång. Väntar du kan du få svårt att få din arbetsskada godkänd. Gå till läkaren med en gång så att du har bevisning om skadan visar sig vara långlivad och mer allvarlig än man först trott. Då får du en medicinsk bedömning och en dokumentation på en gång. Det gäller oavsett om du är utarbetad, hamnat i en mobbningssituation, ramlat på väg till/från jobbet eller halkat i fikarummet. Skriv ner allt som hänt, gärna med vittnesmål och dokumentera själv med din mobilkamera. Blir du vittne till en olycka så erbjud dig gärna att vara vittne. Är du förtroendevald och skyddsombud så är det din uppgift att ta hand om ärendet på rätt sätt. Anmäl skadan till arbetsgivaren som sedan ska anmäla skadan till Försäkringskassan. Den anställde ska sedan tillsammans med arbetsgivaren anmäla till AFA Försäkring, som sköter den avtalade arbetsskadeförsäkringen. Blankett med mera finns hos Försäkringskassan. Har du några frågor om arbetsskador så ska du vända dig till din chef eller till skyddsombudet på din arbetsplats. Balans mellan arbete och familj både politik och privatsak Många föräldrar upplever att tiden inte riktigt räcker till för både arbete och privatliv. Möjligheterna för familjeplanering och för att kombinera arbete och familj påverkas av såväl rådande familjepolitik som människors egna resurser. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet. I avhandlingen, där människors möjligheter att kombinera arbete och familj i tio europeiska länder har studerats, konstateras att institutionellt stöd är av stor vikt för möjligheterna att kunna kombinera arbete och familj. Faktorer som tillgänglig barnomsorg, ett utbyggt föräldraledighetssystem och rätten till reducerad arbetstid, i kombination med ekonomisk trygghet, ökar kvinnors möjligheter att kunna planera för att skaffa barn. Att ha ett otryggt arbete och en osäker inkomst sätter käppar i hjulet för kvinnors planer på att bli mammor eller att skaffa ytterligare ett barn. Detta är speciellt tydligt för lågutbildade kvinnor i länder med begränsad barnomsorg och obetald föräldraledighet, säger Susanne Fahlén, doktorand vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Även familjeovänliga arbetsförhållanden, som obekväm arbetstid, övertid och svårigheter att anpassa arbetet till familjelivet, påverkar barnafödandet. Familjeovänliga arbetsförhållanden ökar inte bara konflikten mellan arbete och privatliv. Dessa förhållanden försvårar också för unga vuxna kvinnor i Sverige att skaffa sitt första barn, speciellt om de har låg inkomst eller låg utbildning, säger Susanne Fahlén. Vid sidan av det institutionella stödet påverkar även könsnormer hur män och kvinnor upplever konflikten mellan arbete 4 och privatliv. I länder med mer traditionella könsrollsnormer och svagt politiskt stöd för förvärvsarbetande mammor är skillnaderna större mellan mäns och kvinnors upplevelse av konflikt mellan arbete och privatliv. Könskillnaderna i upplevd konflikt mellan arbete och privatliv är mindre i exempelvis Sverige där både män och kvinnor förväntas arbeta och ta ansvar för hemmet i lika hög grad, säger Susanne Fahlén.

håkansäger: vädrar min avsky för rasismen i vårt land Nu är de flesta omplaceringarna i samband med omstruktureringen klara. Så även de som har valt att tacka nej i omdaningsprocessen. Nu får vi vara på hugget så att fortsättningen blir så bra som möjligt. Vi i förbundsstyrelsen har bestämt oss för att inte röra föreningsstrukturen just nu, utan återkomma i frågan när er nya arbetsorganisation har satt sig. Fortverkets utredningar har fått förlängd tid så där får vi avvakta och se vad som händer. Jag kan förstå väntan på besked är oroande för många av er, men jag hoppas att ni kan fira en bra jul och nyår med nära och kära ändå. Nu stundar en stor familjehögtid för de flesta människor i vårt land. Vi bör dock försöka tänka på dem som inte kan delta i den hysteriska julhandeln och slänga ut tusenlappar på sina barns julklappar. För ett tag sedan stod jag utanför Åhléns varuhus vid Sergels torg i Stockholm och såg handlandet i sin fulla prakt, medan det i närheten låg en uteliggare. Han hade en självkonstruerad sovsäck av gamla filtar och täcken. Då känns det svårt att glädjas över julen. Min systerdotter och hennes kompis var i Stockholm inför förra julen. När de, 17 år gamla, skulle hem på nattkröken fick de se ett par uteliggare som ligger och huttrar i kylan. Genast rusar de till dygnet- runtöppna McDonalds på Kungsgatan och köper var sin BigMac till de två som ligger på gatan. Jag berömde flickorna för deras handlande. Det är ganska enkelt att göra någon medmänniska glad. Kanske kan någon av era julklappar bestå av något från Rädda Barnens, Unicefs eller Amnestys butiker? Jag känner att jag vill ta upp den mer och mer tydliga vardagsrasismen i vårt land. Enligt min mening har den inte minskat på de senaste trettio åren, utan kanske tvärtom ökat. Jag träffar fler och fler människor (även bland våra medlemmar) som berömmer SD för hur duktiga de blivit i politiken. Deras retorik är riktigt bra säger de. Ja, men hallå!!!!! Vi ska väl inte rösta på dem som är duktiga talare i grunden måste det väl ändå vara åsikterna och värderingarna man röstar på. Jag är ganska övertygad om att SDs senaste övertramp inte har så stor betydelse inför valet 2014. Folk har ganska kort minne om vi inte påminner dem. Jag skulle vilja fråga Herr Åkesson och hans gelikar om de verkligen tycker att Zlatan ska få bo i Sverige. De talar även om när Sverige var svenskt och jag undrar vilket århundrade det var. Sverige har ju alltid präglats av stor invandring och tack vare dem har vi utvecklats och skapat ett ganska gott samhälle här uppe i Norden. Nej, mina damer och herrar det är hög tid att vi alla tänker på hur vi uppför oss och hur vi pratar med varandra. Nu har jag fått vädrat min avsky för rasismen i vårt land och det kändes väldigt bra. De fackliga värderingarna och rasism stämmer verkligen inte överens. God jul och gott nytt år från er ödmjuke förbundsordförande Håkan Sparr, Försvarsförbundets ordförande hakan.sparr@forsvarsforbundet.se 5

Foto: Sören Andersson Ordförande och arrangör. Jan Berthilson är ordförande för förening 51. Marika möter medlemmarna Ombudsman Marika Olsson deltog på sitt första medlemsmöte inom Försvarsförbundet, i samband med att föreningen i Karlskrona bjöd in alla medlemmar i regionen. Ett möte som till stor del kom att kretsa kring arbetsmiljö. I början av november bjöd föreningen i Karlskrona, förening 51 och rikstäckande förening 150, in alla egna medlemmar plus övriga medlemmar i regionen: de som tillhör förening 86 i Ronneby, musikerna i förening 50 i Karlskrona och de som tillhör rikstäckande förening 101. Förutom föreningarnas ordföranden Martin Sparr och Jan Berthilson deltog förbundsordförande Håkan Sparr och ombudsmännen Hans Jonsson och Marika Olsson. I samband med arbetstidsavtalet har det varit mycket diskussioner kring hur framför allt medlemmarna som tillhör LedTek påverkas. Många kritiska röster har hörts och de som arrangerade mötet såg fram emot att diskutera Försvarsförbundets syn på avtalet. Endast en medlem från LedTek dök dock upp på mötet. Det var jag faktiskt besviken över, säger Håkan Sparr. Jag tror att det hade varit bra för oss att i lugn och ro diskutera kring det som medlemmarna varit besvikna över. Nu gick vi miste om den chansen. I övrigt tycker han att det var ett bra möte och Försvarsförbundets nya ombudsman Marika Olsson håller med: imponerande, menar hon. Jag var imponerad av hur styrelsen i förening 51 satt ihop en presentation av alla verksamheter inom föreningen som de drog för mig och Hasse Jonsson innan mötet. Inskolning för mig. Martin Sparr, ordförande för förening 150, öppnade mötet och därefter berättade Håkan Sparr om förbundets prioriterade frågor, om avtal och om omorganisationer av olika slag. När medlemmarna sedan fick ställa frågor kom många» av dem att handla om arbetsmiljö Marika Olssons ansvarsområde. Ombudsman Marika Olsson fick en aktiv roll på det första medlemsmötet hon deltog i, i Försvarsförbundets regi. 6

»Om vi ska kunna agera måste vi ha ett bättre underlag än en enkät med låg svarsfrekvens «7

Martin Sparr, ordförande i förening 150, inledde medlemsmötet. I bakgrunden Håkan Sparr. Intresse. Medlemsmötet lockade medlemmar, som ville veta med om förbundets verksamhet.» Del av diskussionen handlade om Försvarsmaktens personalenkät FMVind: kan man lita på att förbli anonym om man skickar in sina åsikter? Är det något värt? Och kan man inte visa sitt missnöje genom att avstå från att fylla i enkäten? Jag tycker att det är viktigt att medlemmarna deltar i personalundersökningar, säger Marika Olsson: dels för att vi som facklig organisation behöver få en sann bild av hur arbetstagarna mår, dels för att arbetsgivaren inte ska kunna tolka uteblivna svar som att de anställda är nöjda. Om vi ska kunna agera måste vi ha ett bättre underlag än en enkät med låg svarsfrekvens. Det är också bestämt att enheter med mindre än fem personer inte ska redovisas separat, vilket gör att anonymiteten ska kunna garanteras. Marika Olsson menar att enkäter från arbetsgivaren är en skyddsrond där förbättringsområden identifieras, det vill säga: en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljölagen säger att även medarbetarna har ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö. Förutom att följa de föreskrifter som finns har alla ett ansvar att påtala eventuella arbetsmiljöproblem. 8

Arbetsmiljö. Arbetsmiljöhandläggare Erkki Mattsson diskuterar Försvarsmaktens hantering av frågan. Hallå där.....lena Sköld Gunnarsson, vice ordförande i Försvarsförbundet. Vi hörde att du har varit hos generaldirektören Lena Erixon på FMV. Vad gjorde du där? Jag var där tillsammans med förbundsordförande Håkan Sparr och förening 130s ordförande Ewy Johannesson för att träffa GD, ÖD och informationschefen, som visade ett stort intresse av det vi förmedlade. Att hjälpa till att skapa en bild av trivseln på arbetsplatsen genom att besvara en enkät är ett bra sätt just för att man är anonym. Genom enkäter kan man också jämföra vad som blivit bättre eller sämre sedan förra enkäten. Förutom frågor kring arbetsmiljö, diskuterades också Rals, omdaning och omstrukturering, jämställdhet och pension. Jag tycker att möten av det här slaget är ett föredöme, som flera föreningar ute i landet skulle kunna låta sig inspireras av. Genom att bjuda in alla medlemmar i ett visst område kan man nå många fler och öka erfarenhetsutbytet, men ändå inte öka arbetsbelastningen på de förtroendevalda som ska stå för det praktiska. Vad tog ni upp för frågor? Vi pratade bland annat om vad som gäller angående den nya organisationsenheten FSU och vad som är viktigt att tänka på för att alla ska känna sig välkomna. Jag tror att det blev en del aha-upplevelser för GD/ÖD när Håkan Sparr förklarade hur beslutsvägarna fungerar inom Försvarsmakten och vad de som nu kommer till FMV är vana vid. Det gäller ju såväl chefer som medarbetare. Cheferna kommer exempelvis att ha ett betydligt större mandat och ansvar på FMV, vilket man behöver hjälpa och stötta dem i att komma in i. Diskuterade ni något kring fackets roll på FMV? Vi diskuterade framför allt samverkan och GD sade sig ha positiva erfarenheter från tidigare arbetsplats och ser ett stort värde i att samverkan med de fackliga organisationerna sker och fungerar. Vi strävar ju mot samma mål och har gemensamt intresse i att verksamheten fungerar och att medarbetarna mår bra. Hon berörde också det viktiga i att FMV anses som en attraktiv arbetsgivare, såväl för de som idag arbetar i organisationen men också för att, i en hård konkurrens om kompetenta och kvalificerade resurser, kunna rekrytera framgent. 9

Många känner sig diskriminerade Nitton procent av landets vuxna befolkning har någon gång känt sig diskriminerad på sin arbetsplats. På uppdrag av Tema Likabehandling/Arbetsmiljöforum har GfK i sin Samhällsbarometer frågat svenskar över 15 år om de någon gång känt sig diskriminerade på arbetsplatsen utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller annan upplevd könsidentitet. Det visade sig då att 19 procent av befolkningen någon gång känt sig diskriminerad på sin arbetsplats. De två klart vanligaste diskrimineringsgrunderna på arbetsplatsen är inte oväntat köns- respektive ålderdiskriminering, vilket elva respektive åtta procent av befolkningen upplevt. Ingen av de övriga diskrimineringsorsakerna når över två procent av befolkningen. Studien visar att man verkar löpa en större risk att känna sig diskriminerad på en arbetsplats utifrån någon av diskrimineringsgrunderna om man är bland annat kvinna, yngre än 30 år, förälder, universitetsutbildad, deltidsanställd eller studerande och tjänsteman på mellannivå eller lägre nivå. Könsdiskriminering, som ju är den vanligaste diskrimineringsorsaken, upplevs i större utsträckning av kvinnor än av män. Bland kvinnor har 19 procent känt sig könsdiskriminerad, när motsvarande siffra för män bara är tre procent. Har du någon gång upplevt dig diskriminerad? Emma Sjöstrand, Arboga Visst känner jag mig diskriminerad lönemässigt, men inte när det gäller mina arbetsuppgifter eller på något annat sätt på arbetsplatsen. Jag vet att det förekommer osakliga löneskillnader på min arbetsplats, så jag kan verkligen förstå att många kvinnor kan känna sig könsdiskriminerade. Björn Engren, Muskö Jag vet inte om jag kan kalla det diskriminering, men jag reagerade väldigt negativt för ett tag sedan, när Försvarsmakten valde att hålla korum i direkt anslutning till personalsamlingar. Det blev konstigt att vi som inte ville vara med på en kristen tillställning blev tvungna att utmärka oss. Fredrik Sjöström, Boden Jag har inte känt mig diskriminerad. Men när jag var helt ny i Försvarsmakten så var det en helt ny värld jämfört med den civila arbetsvärlden. (Läs kultur och ledningshierarki). Vad jag vet så är det ingen i min närhet som känner sig annorlunda behandlad. 10

Tian tog vara på tillfället Förening 10 i Enköping blev vinnare av Försvarsförbundets första förbundsvecka. Jäkligt roligt, konstaterar ordförande Inge Bäcklin.»Målet är att pengarna betalas ut med decemberlönen.«foto Sören Andersson Under vecka 38 genomförde Försvarsförbundet sin första synlighetsvecka. En satsning som lockade 15 föreningar runt om i landet att ordna olika slags aktiviteter. Korvgrillning, tipspromenad, frukostmackor, försäkringsinformation och luncher är exempel på vad medlemmar och presumtiva medlemmar har erbjudits. I slutet av november samlades juryn för att utse vinnaren bland föreningarna den förening som på något sätt utmärkt sig i sitt engagemang. Juryn har bestått av förbundsordförande Håkan Sparr, sekreterare Gülseren Kiyak och revisor Maria Ferngren. Vi kom, efter mycket diskussion, fram till att förening 10 i Enköping är årets vinnare, säger Håkan Sparr. Vi tycker att deras engagemang och deras uthållighet är beundransvärt. De har verkligen satsat på att synliggöra förbundet. Inge Bäcklin, ordförande för förening 10, är förstås glad över utmärkelsen: Ja, det är klart. Det känns jäkligt roligt. Vår förening är väldigt positiva till förbundsveckan. Det fanns flera prisalternativ att välja Juryns motivering: Vinnare! Förening 10 har visat stort engagemang och stor kreativitet. Föreningen har verkligen utnyttjat tillfället, när garnisonen ordnade en egen dag. Föreningen har satsat stora resurser, både tidsmässigt, personellt och ekonomiskt. Föreningen har också visat en positiv anda och vill se en fortsättning på satsningen. bland, och styrelsen för förening 10 har valt att ta emot en styrelseutbildning i någon form. Vi kommer att ha en delvis ny styrelse efter årsmötet och då blir det perfekt för oss att få möjlighet att genomföra en styrelseutbildning tillsammans. Det kan vara lärorikt för dem som är nya och en nytändning för oss som suttit i styrelsen ett tag. Vi märkte också under förbundsveckan hur viktigt det är att styrelsen och platsombuden är påläst på lagar och avtal vi har fått många frågor, som det är viktigt att kunna svara på om vi ska behålla vår trovärdighet. Fyra års retroaktiv ersättning Försvarsförbundet har nu kommit överens med Försvarsmakten om att våra medlemmar i Försvarsmakten ska få ersättning rörande jour I (dagens jour) och jour II (dagens beredskap). Detta gäller från den första november 2008, vilket innebär en retroaktiv utbetalning för dem som berörs. Det känns verkligen bra att vi har lyckats förhandla fram en så stor retroaktiv ersättning för våra medlemmar, konstaterar ombudsman Hans Jonsson. Ibland blir medlemsnyttan väldigt tydlig. För att få ta del av pengarna ska man vara anställd och vara medlem i Försvarsförbundet (eller i de förbund som Försvarsförbundet förhandlar för inom OFR/S), Officersförbundet eller SACO Försvar fram till den 30 november 2012. Retroaktiviteten avser inte en mellanskillnad på antal timmar där det nya avtalet säger att utbetalning ska göras för minst 13 timmar när det handlar om jour. Retroaktiviteten baseras enbart på den utbetalda jouren. Den retroaktiva utbetalningen kommer systemmässigt att hanteras av Logica. Anmälan för utbetalning ska inte göras till HR-Direkt. Målet är att pengarna betalas ut med decemberlönen. 11

Frågor kring fö Det händer mycket inom Försvarsförbundets område. Flertalet medlemmar berörs av organisationsförändringar på ett eller annat sätt. Vi har samlat ihop de vanligaste frågorna kring eventuell nedläggning, omstrukturering och omdaning. Är det bestämt att Fortverket ska läggas ner? Nej. Det finns inget beslut taget ännu. Den 11 oktober fattade regeringen beslut om förlängd utredningstid för Försvarsfastighetsutredningen och Kulturfastighetsutredningen. Utredarna för respektive utredning ska lämna sina betänkande den 2 september 2013 i stället för den 3 december i år. Utredningen för försvarsfastigheter har utökats så att den nu också ska föreslå hur ansvaret för den framtida förvaltningen, inklusive finansiering av Länsstyrelsens lokaler för krisledning ska organiseras. Försvarsmakten redovisade den 12 november sin syn på förutsättningarna för sin verksamhet när fastigheterna går över i annan organisation. I svaret förklarade de att frågan är komplex och man förordar att fastighetsförvaltningen sköts i myndighetsform. De kommande utredningarna är avgörande för vad som händer med Fortifikationsverkets verksamhet efter nedläggningen av myndigheten. Gick Försvarsmaktens bemanningsarbete vid omstruktureringen schysst till? I stort sett tycker jag att Försvarsmakten skötte bemanningarna på ett bra sätt, säger ombudsman Hans Jonsson. Jag upplevde att omstruktureringsledaren Gunnar Karlsson var mån om att processen skulle gå rätt till. Särskilt generös var myndigheten med anställda som genomgår rehabilitering. Det gjorde mig både förvånad och glad. Försvarsförbundet har dock fått in fem överklaganden från medlemmar, där förbundet ser tveksamheter i samband med uppsägningar. När detta skrivs finns inga datum för tvisteförhandlingar och förbundet avvaktar Försvarsmaktens svar på tvisteframställningarna. Hur kunde ni hålla koll på alla anställdas kompetens? Vi som ingick i bemanningsgruppen på Karlberg var väldigt beroende av de underlag vi fick in från föreningarna runt om i landet. Hade vi inte fått in ett så bra och genomarbetat underlag från våra förtroendevalda hade vi inte haft en chans att bevaka att processen gick rätt till. Kommer det bli en ny bemanningsprocess nästa år? Nej, jag ser inget nytt Karlberg framför mig. Den här förändringen berodde på att Försvarsmakten ville kompetensinventera hela personalstyrkan och det är ju ingen process man gör varje år. Men säkerligen kommer det att bli andra slags förändringar. 12

rändringarna Följer all personal med till FMV, av dem som fått erbjudandet? Nej, inte alla, men en majoritet. Ett tiotal personer har tackat nej till erbjudandet om övergång från Försvarsmakten till FMV och av dessa är fem medlemmar i Försvarsförbundet. Tre av dessa fem kommer att gå i pension under uppsägningstiden och två har blivit erbjudna omplacering. Måste jag byta förening i samband med omdaningen? Förbundsstyrelsen har antagit ett principbeslut gällande framtida medlemsplaceringar. Beslutet är att medlemmarna i första hand ska placeras efter arbetsgivartillhörighet och avtalsområden och i andra hand ortsvis. Inga medlemmar ska flyttas mot sin vilja. Förbundsstyrelsen har beslutat att alla medlemmar stannar i de föreningar de är i tills vidare. Det innebär exempelvis att de medlemmar som lämnar Försvarsmakten för att fortsätta sin anställning inom FMV stannar kvar i sina respektive föreningar. Skulle någon medlem ändå vilja byta förening till den som finns där deras nya anställning är, ska man kontakta medlemsredovisaren i sin förening. Kontaktuppgifterna finns här: www.forsvarsforbundet.se/kontakt/lf.php. Arbetsgruppen föreningsstruktur fortsätter sitt arbete och ska göra en ny dragning för förbundsstyrelsen i september 2013. Varför har inte Försvarsförbundet en inkomstförsäkring? Den korta versionen: för att det inte behövs. Den långa versionen: genom det fackligt framförhandlade Trygghetsavtalet omfattas alla statligt anställda som uppfyller kriterierna av en inkomstförsäkring som kallas avgångsersättning. Det första kriteriet för att få ersättningen är att man ska ha blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Sedan ska en tillsvidareanställd person ha jobbat i minst ett år och för en tidsbegränsat anställd gäller anställningar under sammanlagt minst tre år under de senaste fyra åren. Det statliga trygghetsavtalet ger 80 procent av lönen vid arbetslöshet. Från arbetslöshetskassan får man också 80 procent, men slår i taket vid en lön på 18 700 kronor. Trygghetsstiftelsen, som administrerar Trygghetsavtalet, fyller på så att man inledningsvis får 80 procent av hela lönen oavsett storleken på tidigare inkomst. Sedan följer ersättningen a-kassans intervall. När a-kassans ersättning går ner till 70 procent och slutligen 65 procent, så gör även avgångsersättningen det, men då som procentdel av din hela lön utan några tak. Enligt lag kan inte en inkomstförsäkring gälla för längre tid än vad a-kassans ersättning gör. En del fackförbund har trygghetsförsäkringar för sina medlemmar, men dessa gäller alltså inte för statsanställda som uppfyller Trygghetsavtalets kriterier. Du kan läsa mer om avtalet på: www.tsn.se/trygghetsavtalet. 13

+2,6% Nytt avtal för hundra tusen inom staten I början av oktober fick Försvarsförbundets medlemmar, och övriga anställda inom staten, ett nytt Rals-avtal. Ett avtal som ger 2,6 procents löneökning. Det är ett avtal som bara sträcker sig över ett år (från den 1 oktober 2012 till den 30 september 2013) som undertecknades i början av oktober. Ungefär hundra tusen arbetstagare inom staten är berörda. Men trots att det bara är ett ettårigt avtal har förhandlingarna varit kärva och parterna stått långt ifrån varandra. Arbetsgivarverket gick in i förhandlingarna med åsikten att avtalet ska gälla tills vidare, att det ska vara sifferlöst och Vad är OFR/S, P, O? OFR=Offentliganställdas förhandlingsråd S, P, O= Förbundsområde S: Försvarsförbundet, Fackförbundet ST, Lärarförbundet, Ledarna och Vårdförbundet. Förbundsområde P: Polisförbundet, Tull-Kust. Förbundsområde O: Officersförbundet, Ledarna. att det fackliga inflytandet ska minska. OFR (som förhandlar för bland andra Försvarsförbundet) ansåg att både pengar och principer stod på spel och yrkade därför bland annat att det ska finnas siffror med i avtalet, att det fackliga inflytandet vid förhandling ökar och att arbetet med lönesättande samtal ska kvalitetssäkras. OFR yrkade också att trygghetsavtalet ska tillämpas även på soldater. Man kan väl säga att OFR lyckades hyfsat i förhandlingarna: resultatet blev ett avtal som gäller i ett år, till delar ger facket mer inflytande samt ett lägsta löneutrymme. Dessutom betonar det nya avtalet vikten av en snabbare löneprocess och ger möjlighet till central hjälp om någon av parterna drar ut orimligt mycket på tiden vid förhandlingarna. Vi är nöjda med att vi har fått igenom 2,6 procents löneökning i avtalet eftersom det ger våra medlemmar ett konkret värde. Vi vet att medlemmarna inte är intresserade av avtal utan värden, säger Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingsledare för OFR/ S, P, O. OFR/ S, P, O har också uppnått: Förbättrade lokala löneprocesser En partsgemensam arbetsgrupp om hot och våld Höjt garantibelopp för uttag av semester till 1250 kronor per dag En översyn av om soldater ska omfattas av trygghetsavtalet Restiden bör beaktas när arbetstiden planeras Rals RALS står för Ramavtal för löner m.m. för arbetstagare inom staten. Rals-avtalet är det kollektivavtal som i huvudsak reglerar lönefrågor för dig som är anställd i statlig myndighet. Rals innehåller regler om gemensamma löneprinciper, lokal lönebildning, tidsplan för lönerevision, lönesättande samtal, lokala löneförhandlingar, jämställda arbetsplatser etcetera. 14

Ditt Rals-avtal 2012 2013 En sammanfattning av förändringarna i avtalet: Lägsta löneutrymme för personalgrupperna Det finns ingen individuell lönegaranti i avtalet. Däremot får de anställda som grupp ett lägsta löneutrymme på 2,6 procent det kommande året, dock lägst 520 kronor per individ vid beräkning av den totala lönesumman för personalgruppen. Detta innebär att alla löner som är lägre än 20 000 kronor i månaden ändå genererar 520 kronor till löneutrymmet. Viktigt att notera, alltså: det finns inte någon individuell lönegaranti i avtalet. Procentsatsen ligger i linje med de flesta avtal på resten av arbetsmarknaden. Avtalet utgår från att lokala parter förhandlar fram ett större löneutrymme, vilket många myndigheter gör. Semesterlönegaranti För att ge alla möjlighet till lite extra pengar på semestern höjs semesterlönegarantin den första oktober 2012. Garantin innebär en lägsta lön vid semester och blir aktuellt vid löner lägre än cirka 23 700 kr per månad. Snabbare löneprocess För att undvika att förhandlingarna drar ut på tiden står det nu skrivet i avtalet att de lokala lönerevisionerna ska ske i ett högt tempo. Drar någon av parterna ut på tiden finns möjlighet att begära centralt stöd. Lönesättande samtal Nu finns det förtydligande skrivningar om det lönesättande samtalet som strävar efter att höja kvaliteten på dessa samtal. Vid låg eller ingen löneutveckling Om en anställds lön inte ändrats eller ändrats i ringa omfattning ska arbetsgivaren ta initiativ till att tydliggöra varför det är så för den enskilde. Chefen ska också tillsammans med arbetstagaren planera vad den anställde kan göra för att påverka sin framtida lön. Framsteg i arbetstidfrågorna I ALFA, (Allmänt Löne- och förmånsavtal) 4:e kapitlet, paragraf 3 tillförs två anmärkningar. En som säger att chef och medarbetare bör diskutera arbetstidens omfattning och förläggning inom ramen för den återkommande dialogen samt en som pekar på att man även bör beakta restidens betydelse för en god arbetsmiljö. Dessa anmärkningar är införda för att ge medlemmarna möjlighet att utforma sin egen arbetstid. Lokal lönebildning startar nu Varje myndighet har startat sina lokala Rals-förhandlingar. Beroende på hur mycket arbete som återstår att göra med lönekriterier, diskussion om lönebild, struktur för genomförande av förhandlingar och val av förhandlingsmodell kommer det att ta olika lång tid på olika arbetsplatser. Pengar i lönekuvertet På flera myndigheter går de lokala förhandlingarna relativt snabbt medan de hos andra myndigheter tar längre tid. Anledningen till detta är antalet nivåer vid förhandlingarna. Du hittar en illustration av förhandlingsnivåerna nedan: Förhandlingsordning på Försvarsförbundets myndigheter En anledning till att förhandlingarna blir klara snabbare på vissa myndigheter och enheter än på andra är bland annat antalet förhandlingssteg. Så här ser förhandlingsordningen ut i stora drag för de olika arbetsplatserna som Försvarsförbundet verkar på. 1 2 3 Myndighetsnivå Avdelningsnivå/ enhetsnivå eller motsvarande (gäller inte Rekryteringsmyndigheten) Individnivå observera att en del av myndigheterna har lönesamtal, andra har ett eller två individuella lönesättande samtal eller kan välja att Försvarsförbundet förhandlar åt sig. Förhandlingsordningen ungefär som den ser ut på flera av våra myndigheter exempelvis FRA, Rekryteringsmyndigheten, Fortifikationsverket, Försvarshögskolan och FMV. 1 2 3 4 Myndighetsnivå Förbandsnivå Enhetsnivå Individnivå observera att det endast är lönesamtal med få undantag. Förhandlingsordningen för Försvarsmakten utom FMLog. 1 2 3 4 5 Myndighetsnivå Förbandnivå Enhetsnivå (exempelvis FM SeK, ResMatE, LedTekE etcetera) Avdelningsnivå exempelvis markverkstaden Skövde, FMCL, FörsE Norr, ProdA) Individnivå observera att det endast är lönesamtal, inte lönesättande samtal. Förhandlingsordningen för Försvarsmaktens förband FMLog. 15

Håll fingrarna i En penna hit eller dit. Man kanske kan ta med sig hem några block eller ett par kängor som ändå inte används. Lätt att tänka så. Men när det gäller stölder på arbetsplatsen är det inte särskilt högt i tak. Allt fler civilanställda inom Försvarsmakten får försvara sig inför personalansvarsnämnden på grund av stöld. Under det snart gångna året har det kommit in ett handfull ärenden till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd som rör stölder på arbetsplatsen. En handfull det låter inte mycket. Men det är dels många fler än vad som varit tidigare, dels ska man komma ihåg att det är en väldigt obehaglig process att gå igenom. Även för dem som får behålla jobbet. Av dem som hamnat inför personalansvarsnämnden, samtliga civilanställda av någon anledning, har några fått behålla jobbet, några har blivit uppsagda medan en har blivit avskedad. Detta har de dock gemensamt: de har blivit ertappade med någon form av stöld, vilket gör att förtroendet från arbetsgivarens sida är minst sagt skadat. Klart att det påverkar förhållandet på arbetsplatsen även för dem som får vara kvar. Och det spelar förvånansvärt liten roll om det stulna är en penna eller något riktigt värdefullt. Här är arbetsrätten stenhård. Vi har länge haft en kultur inom Försvarsmakten, att det faktiskt är ok att låna med sig saker, menar ombudsman Hans Jonsson. Han har tidigare varit förrådsmästare på Kungsängen utanför Stockholm och minns den tiden då de anställda fick låna allt från underställ till motorsågar, så länge de skrev kvitto. Så är det inte längre. Inte formellt. Men vanan kan leva kvar och kulturer bryts inte så lätt. Det finns många exempel på anställda som blivit uppsagda för vad man kan tycka är en struntsak. Mest känd är förmodligen fallet med postkassörskan som lånade några tior ur kassan och blev av med jobbet. Den anställdes ställning spelar roll: killen som tog med sig en stötdämpare hem blev avskedad. Värdet, 250 kronor, hade ingen betydelse. Det som gjorde att Arbetsdomstolen tyckte att chefen gjort rätt i det här fallet var att killen var fackligt förtroendevald: en förtroendeställning eller chefsställning medför tuffare bedömning. Särställningar av något slag medför särskilt ansvar. Den som blir av med jobbet efter att ha blivit ertappad med stöld har i de flesta fall inte något att vinna på att driva saken vidare till Arbetsdomstolen. De flesta domar som rör stöldärenden döms till arbetsgivarnas fördel. 16

styr på jobbet Exempel från personalansvarsnämnden En anställd besökte i december 2011 ett servicecenter och tog därifrån med sig en förpackning kalsonger. Den anställde upplevde att han fick tillåtelse att göra detta. Han blev dock anmäld för stöld. Personalansvarsnämnden friade honom, eftersom ord stod mot ord. Personalansvarsnämnden utdelar dock disciplinfåföljd i form av tre löneavdrag. En anställd blir anmäld till ansvarsnämnden för att ha stulit diesel. Den anställde erkänner stölden, men säger upp sig själv, varför ärendet läggs ner i personalansvarsnämnden. Hänsyn till både anställningen och hälsan Arbetsdomstolen tar hänsyn till många olika saker när den bestämmer om det finns saklig grund för uppsägning på grund av stöld. Den tittar bland annat på: Form av misskötsel. Typ av verksamhet. Storleken på arbetsplatsen. Hur länge personen varit anställd. Vilken tjänsteställning den har. Om det är en förtroendeställning. I bedömningen ser AD också till sådant som personens fysiska och psykiska tillstånd, eventuella familjeproblem och påverkan av mediciner. 60 kronor kostade henne jobbet En kassörska på Posten plockade med sig några tior ur kassan när hon gick för dagen. Hon åkte fast och blev avskedad direkt, trots att hon inte hade tagit mer än 60 kronor. Eftersom hon hade redovisningsansvaret för dagskassan tyckte AD att hennes agerande var särskilt allvarligt. Summan hon tog hade ingen större betydelse. Tre chokladbitar och utan arbete En vakt på Marabou tog med sig en öppnad chokladpåse och en öppnad chokladask hem. Inne på Marabou hade de anställda tillåtelse att äta hur mycket godis de ville, men man fick inte ta med sig något hem. Vakten upptäcktes och blev avskedad. Eftersom hans jobb var att se till att saker och ting gick rätt till på Marabou tyckte AD att han hade missbrukat sitt särskilda ansvar och att det därför var rätt att avskeda honom. 17

krönika gyllenhaal Den bästa gåvan Har man barn eller känner barn vet man att julen för dem till stor del handlar om klapparna. Men vissa presenter kan betyda oerhört mycket även för vuxna. Vår krönikör berättar om en oförglömlig vuxenpresent. När julen närmar sig kommer jag ofta att tänka på några ord i en TV-sketch från 1985, Det som svenska barn vill ha mest av allt. Det är verkligen få snart trettio år gamla TV-sketcher som jag minns. Det är väl just denna och några brittiska, som den med den stendöda papegojan. För er som inte sett den svenska sketchen ifråga, eller vill återuppleva den, är det bara att på Youtube skriva namnet Sven Melander och fred. Jag ska inte dra sketchen här, för inget slår originalet. Men man bör väl tillägga, eftersom alla som läser detta inte minns 80-talet, att året som sketchen sändes var ett riktigt dystert år under det klassiska kalla kriget. Kärnvapenkrig diskuterades ofta och det var väl tveksamt om någon skulle få uppleva 90-talet. Sven Melander fyllde förresten just 65. Usch vad tiden springer, men tydligen överlevde han i alla fall, liksom undertecknad, alla prognoser om ett tredje världskrig mellan Sovjet och USA. För att återvända till ämnet rent fysiska gåvor måste jag berätta om en present som en fullvuxen person en gång fick och aldrig, aldrig kommer att glömma. Det började med att hans hustru var med och spelade in en film i Ryssland. Mer exakt spelades den in på ett slagfält från andra världskrigets dagar. En av ryssarna på denna ödesmättade plats gav den svenska kvinnan vi kan kalla henne för Åsa en tysk handgranat som han hade hittat på slagfältet, öppnat och tömt på dess innehåll (fundera inte ens på att göra detta själv, till och med granater från första världskriget kan fortfarande döda). Åsa visste att hennes man var mycket intresserad av andra världskriget och därför bestämde hon sig för att försöka ta hem handgra- En annan gåva som jag vet gjorde ett starkt intryck var denna födelsedagstårta till mitt hemvärnskompanis kvartermästare. Den trollades fram under en övning långt från all civilisation. I brist på tårtkniv får man improvisera Foto: Lars Gyllenhaal 18

naten, trots att den var ovanligt stor och det faktum att den var tömd på sprängmedel knappast skulle hjälpa henne på flygplatsen, vid kontrollen. Det kanske skulle minska straffet, men någon typ av rättslig konsekvens skulle det nog bli om hon ertappades med en handgranat i resväskan. Det insåg hon. Till saken hör att det var en ovanligt stor och otymplig handgranat, en så kalllad stavhandgranat med ett rätt långt träskaft, en metallkapsyl längst ner och en sprängdel av plåt längst upp. Hallå där.. Lena Cigwald, förening 20 i Eksjö. Resan hem till Sverige skulle ske med flyg och Åsa visste att handgranaten nog skulle synas i röntgenkontrollen om hon bara lade den i väskan. Smart och beräknande som Åsa var köpte hon en temugg av metall i ett ryskt varuhus. Hon skruvade av sprängdelen från träskaftet och lade den i metallmuggen. Det gick som en dans, en kosackdans. Såg den ryska tullaren något på skärmen så trodde denne tydligen att det bara var en mugg. Åsas make blev chockad över den risk kvinnan hade tagit för hans skull, för att han skulle få en ovanlig souvenir. Han hade hellre sett att hon hade avstått. Vad hade hon egentligen tänkt när hon fattade beslutet att smuggla en handgranat på flyget? Säg det inte med blommor, säg det med en handgranat??? Mannen valde dock att inte bli det minsta arg på Åsa, för han insåg också snabbt att det var hennes sätt att visa sin kärlek för honom. Handgranaten blev en episk påminnelse om kärlek, för honom. Till denna kanske lite udda kärlekshistoria bör dock tilläggas att den utspelade sig på den tiden då Rysslands president ännu var en rätt mysig alkis och det var även före några andra flygpassagerare, i the US of A, för alltid (?) förändrade kontrollen på världens flygplatser. lars Gyllenhaal lars_gyllenhaal@yahoo.se P.S. För aktuella nyheter om upprustningen kring Sverige se min blogg: gyllenhaals.blogspot.com Det verkar som om ert fackliga påverkansarbete i Eksjö gett resultat nu säger Försvarsutskottet nej till nedläggning av SWEDEC! Ja, det känns verkligen roligt att vårt arbete har gett resultat. Vi har jobbat otroligt mycket med att påverka det här beslutet, så det är klart att det känns fantastiskt att få gehör hos ledamöterna i Försvarsutskottet! Vi inväntar nu det formella beslutet vid Riksdagen den 6 december. (För er som inte hängt med i ärendet från början: Lena Cigwald har tillsammans med de övriga fackförbunden i Eksjö kämpat för att SWEDEC ska förbli en självständig enhet och inte ingå som en sammanhållen enhet under Ing 2. Facken har arbetat strategiskt och intensivt med bland annat debattartiklar, presskontakter, egen Facebook-sida och politikerbesök.) Varför är det så viktigt att SWEDEC får fortsätta vara en egen enhet? Om SWEDEC läggs ner och slås samman Försvarsutskottet säger ja till regeringens förslag om uppgradering av stridsflygplanet JAS 39 Gripen. Däremot säger utskottet nej till regeringens förslag om att lägga ner Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec. Regeringspartierna reserverar sig mot utskottets förslag om att ha kvar Swedec. Regeringen vill att Swedec läggs ner vid utgången av 2012 och inordnas i Göta ingenjör-regemente Ing 2. Utskottet med Ing 2 riskerar Sverige att nationell myndighetssamordning beträffande amoch minhanteringfrågor, men även samordning inom forskning o utveckling riskeras. Om SWEDEC blir en del av en renodlad militär organisationsenhet som Ing 2, där fokus ligger på militära insatser, riskerar man att förlora totalförsvarssyftet. Underlaget i Budgetpropositionen har varit direkt felaktigt och det har vi upplyst ledamöterna i både Försvarsutskottet och Finansutskottet om. I FM planering för 2013 är SWEDEC (och Ing 2) redan reducerat och en nedläggning och bildandet av en enhet i Ing 2 ger en besparing på ca 3 befattningar inte 10-20 befattningar som felaktigt uppgetts. Vilken är den viktigaste lärdomen du har dragit under det här arbetet? Den viktigaste lärdomen är att man måste hjälpas åt när det gäller större frågor! Det går att påverka beslut och det är viktigt att inte ge upp! Det fackliga arbetet gör skillnad! Ja till nya JAS, men nej till nedläggning av Swedec håller inte med, utan menar att Swedec på ett kostnadseffektivt sätt kan samordna den humanitära minröjningen. Enligt utskottet skulle det inte heller innebära någon besparing under 2013 att lägga ner Swedec. Utskottet föreslår därför att riksdagen säger nej till regeringens förslag. I och med detta säger utskottet ja till ett motionsförslag från Socialdemokraterna och delvis ja till motionsförslag från Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Bakom förslaget står S, MP, SD och V. 19

? Har du tänkt att skaffa barn? 7% Män 33% Kvinnor Långt kvar till lika villkor för mammor och pappor Multireligiösa Almanackan 2013 Nu finns Sensus multireligiösa almanackan för 2013 till försäljning. I almanackan är de viktigaste högtiderna för de sex största världsreligionerna utmärkta med en kort information. Toppenbra hjälpmedel vid exempelvis schemaläggning, planering för utbildningar och aktiviteter av olika slag. Men även för att få en bättre möjlighet att tänka inkluderande. Önska en kollega eller god vän gott nytt år på rätt dag. Beställ almanackan från Adlibris.se. Var tredje kvinna har fått frågan på sin anställningsintervju om hon tänker skaffa barn. För männen är siffran sju procent. Bland kvinnliga chefer har 72 procent fått frågan hur länge de tänker vara föräldralediga, jämfört med 38 procent av de manliga cheferna. Var femte kvinna som inte är chef svarar att hon inte fått del av löneförhöjningarna under föräldraledigheten. Utebliven lönehöjning är det vanligaste sättet som småbarnsföräldrar blir missgynnade på. Mer än hälften anser att det är svårt att kombinera barn, familj och arbete. Hälften får hjälp av någon annan och 20 procent använder sig av RUT-avdrag. Allt enligt en undersökning från Unionen om det föräldravänliga arbetslivet. Stressad? Ge tid till kollegan Tidigare forskning visar att man känner sig rikare om man ger bort pengar. Nu visar forskning att detsamma gäller för tid. Genom att använda sin dyrbara arbetstid till att hjälpa en kollega, gör att vi känner mindre stress. Att tillbringa tid med att hjälpa andra gör att man upplever sig ha mer tid, inte mindre, säger forskningsledaren Cassie Mogilner, lektor vid marknadsföring på University of Pennsylvanias Wharton School, till Harvard Business Review. Rekommenderar inte Försvarsmakten De anställda har dåligt förtroende för Försvarsmakten och rekommenderar inte Försvarsmakten som arbetsgivare. Det framkom av medarbetarundersökningen FM Vind, som genomfördes nyligen. Försvarsförbundet har frågat om resultaten skiljer sig mellan olika grupper, exempelvis civilt och militärt anställd personal. Försvarsmakten har lovat att återkomma i frågan. Sensus arbetsmiljöutbildningar Vi vill tipsa om Sensus arbetsmiljöutbildningar. Tanken är att arbetsgivare, chefer och skyddsombud tillsammans ska gå dom. Lärare är Anitha Kiianlinna som är arbetsmiljöoch organisationskonsult, beteendevetare samt certifierad personaldialogcoach. Kursen ges bland annat i Stockholm under tre efterföljande onsdagar i mars. För pris och anmälningsvillkor se: www.sensus.se/arbetsmiljo Arbetsmiljöutbildning för alla Arbetsmiljöverket har interaktiva utbildningar på sin hemsida i ämnena: Belastningsergonomi Hälso- och sjukvård Stress Arbetsanpassning och rehabilitering Hot och våld Systematiskt arbetsmiljöarbete Du klickar dig kostnadsfritt igenom dem när du har tid. www.av.se/utbildningar 20