Fysisk träning I samband med hjärthändelse hjärtinfarkt med/utan PCI, bypass-op, klaff-op Vid hjärtsvikt Varför röra på sig? Vad är kondition? Central-cirkulatorisk träning Perifer muskelträning Träning vid hjärthändelse Träning vid hjärtsvikt Beteendeförändring Metoder för att främja fysisk aktivitet Varför röra på sig? Positiva hälsoeffekter Primärprevention 30 minuter/dag Vardagsmotion Fysisk aktivitet på Recept 1
Vad är kondition? Förmåga att uppta och utnyttja största möjliga mängd syre under längsta möjliga tid. Samlad funktion av: Hjärt-/lungkapacitet Skelettmuskulaturens storlek och kvalité Blodflödet Central-cirkulatorisk träning Stora muskelgrupper Dynamiskt arbete Högre puls, andfådd, varm och svettig Exempel: stavgång, cykling, gympa, simning Central-cirkulatorisk träning Effekter Hjärtfrekvensen blir lägre Slagvolymen ökar Hjärtats syreförbrukningen minskar Ökad blodvolym ökad syrgastransport. Lägre andetagsvolym och frekvens. Lungorna transporterar större mängd syrgas 2
Perifer muskelträning Belastning av enskild muskel eller -grupp Samtidig låg centralcirkulatorisk belastning Effekter Fler blodkärl i muskulaturen Ökad tonus vilket ger bättre återflöde av blodet. Tar bättre tillvara på näringsrikt blod. Fysisk träning vid hjärthändelse Fas 1 I direkt anslutning till hjärthändelse, tidig mobilisering Fas 2 Fysisk träning under ca 3 månader Fas 3 Underhållsfas, bevarande av fysisk aktivitet Sekundärprevention Fysisk träning vid hjärthändelse Tonvikt på centralcirkulatorisk träning Inga restriktioner efter hjärtinfarkt, PCI eller bypass-/klaffoperation. Sternotomisnitt Läkningstid 6-8 v Ska undvika tung och asymmetrisk belastning av armarna. 3
Fysisk träning vid hjärthändelse 2-3 gånger/vecka 30-60 min sammanhängande tid. 13-15 på Borgskalan Viktigt med uppvärmning och nedvarvning Regelbundenhet Ålder har ingen betydelse! Borgs ansträngningsskala 6 7 mycket, mycket lätt 8 9 mycket lätt 10 11 ganska lätt 12 13 något ansträngande 14 15 ansträngande 16 17 mycket ansträngande 18 19 mycket, mycket ansträngande 20 Fysisk träning vid hjärtsvikt Fysisk dysfunktion beror främst på förändringar i skelettmuskulatur Stabil hjärtsvikt i NYHA-klass II-III Träningsperiod upp till 6 månader. Fokus på patientens dagliga aktivitetsnivå. 4
Fysisk träning vid hjärtsvikt Grad av hjärtsvikt avgör vilken typ av träning. För de flesta: Tonvikt på perifer muskelträning Kombinerat med centralcirkulatorisk träning, tex bassänggympa Intensitet 11-13 på Borg Hur länge och hur ofta är individuellt Effekter av fysisk träning Minskad risk för återinsjuknande Minskad dödlighet Man kan utföra ett bestämt arbete med lägre ansträngningskänsla. Orkar mer på arbetet, fritiden och träningen. Symtomreduktion och förbättrad livskvalité Beteendeförändring Tid och tålamod Effekter av fysisk träning tar minst tre månader. Socialt stöd Strategier för att övervinna hindrande faktorer 5
Metoder för att främja fysisk aktivitet SBU-rapport Muntliga råd Upprepad information Fysisk aktivitet på Recept Träningsdagbok Stegräknare mm Hjärtverksamhet-SÄS Mål: Förbättra fysisk funktionsnivå, livskvalité samt motivera till egenträning. Bedömning och utvärdering av muskelfunktion och kondition. Hjälp med träningsupplägg. Träning i grupp Gympa Vattenträning Muskelträning Sammanfattning Vardagsmotion ger positiva hälsoeffekter Fysisk träning utgör en viktig del i behandlingen både i samband med hjärthändelse och vid hjärtsvikt. Skiljer på centralcirkulatorisk träning och perifer muskelträning. Rätt dosering till rätt paitent ger bästa resultat. 6
Sammanfattning Få eller inga restriktioner vid fysisk träning Träning är effektivt i alla åldrar. Tid och tålamod. Socialt stöd och träningsdagbok. Fysisk aktivitet på Recept FRÅGOR? 7