Terrastella. Publikation av Alessandra Mitidieri och Elma Jugo, Na15.

Relevanta dokument
Världskrigen. Talmanus

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Trygghet, respekt och ansvar

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

Hur långt bär resolution 1325?

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Innehåll Innehållsförteckning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Plan för likabehandling. på Västmanlands-Dala nation

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola

Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som har sysselsatt människor under olika tider

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa:

Likabehandlingsplan Katthults förskola 2015

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2012/2013

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för Hökåsens förskolor

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet*

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Björskogsskolans F-5 och skolbarnomsorgens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Reviderad Vision

Lundbyskolan Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mossens förskola

Likabehandlingsplanen

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12

Förskolan: Humlan Natt & Dag

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Trygga elever i Höörs kommun. Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012. Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

Likabehandlingsplan för Futurums ro förskola/skola

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Vargön Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brännans förskoleområde

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

Barnkonventionen i praktiken

Transkript:

Terrastella Syftet med tidningen är att ta upp världsproblem för att få folk medvetna om vilka konflikter som händer just nu. Genom att ta upp dem, så vill vi försöka enas med folk för att hitta en lösning på problemen. Vi vill ha fred på jorden och eftersom att media påverkar samhället väldigt mycket, vill vi försöka med hjälp av den göra världen bättre. Namnet Terra betyder jorden och Stella för stjärna. Alltså jordsstjärnor. Vi vill att fler, med hjälp av den här tidningen blir fredskämpar och stjärnor på jorden. Vi behöver bli fler för att skydda världen av allt ont. Publikation av Alessandra Mitidieri och Elma Jugo, Na15.

FN FN skapades den 24 oktober 1945 efter andra världskriget. FN skapades efter att en växande uppfattning bland de länder som bildade FN beslutade sig för att världssamfundet behövde ta ett gemensamt ansvar för den enskildes mänskliga rättigheter. FN är en förkortning för de Förenta Nationerna. Det är den viktigaste mellanstatliga organisationen i världen eftersom att nästan alla världens länder är medlemmar i det. Organisationens viktigaste uppgifter är att skapa fred och säkerhet i världen, verkar för respekt mot mänskliga rättigheter, arbetar mot fattigdom för social och ekonomisk utveckling, skapar vänskapliga förbindelser mellan länder, utgöra en medelpunkt för länders samverkan för att nå dessa mål. Det är svårt idag att se en värld utan FN eftersom att länder påverkar varandra på så många sätt och vi alla delar samma planet. Frågor om mänsklighetens framtid går ej att längre besvaras av bara några länder och deras ledare eftersom att risken för konflikter är stor. FN systemet har både kritiker och försvarare. De som kritiserar den menar att det är ineffektivt, dyrt och byråkratiskt eftersom att man anser att de permanenta länderna i säkerhetsrådet inte borde få ha större inflytande än andra mer viktigare länder. De permanenta länderna har även vetorätt som gör att det är nästan omöjligt att ändra på systemet. FN kan även inte delta ibland i vissa krigssituationer t.ex. ifall något permanent land motsätter sig det. Detta kan därför tolkas som att FN behandlar andra mäktiga och enskilda länders ärenden effektivare än att önska alla länders bästa. En annan kritik är att FN tillåter diktaturer som kommer till uttryck i FN stadgan få vara medlemmar i organisationen. De som försvarar systemet menar dock att man inte kan se ett annat bättre alternativ och att systemet utvecklas, stärks ständigt, folk har trots allt förtroende i den eftersom att den utgör ett forum att diskutera frågor på och ger möjligheter för fredliga lösningar på konflikter. Källa: Samhällskunskap 1B, skriven av Daniel West för gymnasieelever. Sidnummer 191 202

Mänskliga rättigheter Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Ingen får hållas i slaveri, och slaverihandel får ej förekomma. Ingen får ersättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Var och en har rätt till en nationalitet Äktenskap får endast med de blivande makarnas fria och fulla samtycke. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbeten. De mänskliga rättigheterna syftar till att alla människor ska få möjlighet att leva ett drägligt liv. De mänskliga rättigheterna slår fast att alla människor oavsett land, kultur och sammanhang är födda fria och lika i värde och rättigheter. De reglerar förhållanden mellan staten och enskilda människor. De utgör även en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen. De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten. Även fast vi har mänskliga rättigheter så diskrimineras människor fortfarande runtom i världen. Många människor tar inte tillvara på sina mänskliga rättigheter heller vilket gör att dem ignoreras och inte ses över i vissa diktaturer heller. Det finns även länder som inte är med i FN heller, oftast diktaturer för att de inte vill skriva under FN stadgan för att de finns länder så som t.ex. Norge som inte har skrivit under de mänskliga rättigheterna och då är det vanligt att diktaturer inte heller tycker att de borde skriva på. Detta skapar en ond cirkel och folk i de länder som inte är med i FN får det väldigt svårt. Varje dag är en kamp för överlevnad. Så tack vare att diktaturer inte ser över vad som är bäst för människors behov generellt, så leder det till att fler länder inte skriver på och folk behöver än idag, 2016, kämpa för sin överlevnad. I vissa länder finns det fler folkgrupper, på långt sikt så kan det leda till obalans och gör så att det blir svårare att följa dem mänskliga rättigheterna. Hur lätt ett land kan följa mänskliga rättigheter beror på bl.a. landets statsskick eftersom den utgör en viss begränsning inom samhället. http://www.fn.se/fn info/vad gor fn/manskliga rattigheter och demokrati/fns allmana forkl aring om de manskliga rattigheterna / (Hänvisas till PDF filen som finns på sidan)

Folkrätten Folkrätten består av lagar som reglerar relationerna mellan folk. Det är den offentliga delen av internationell rätt. Stater sluter internationella regler och avtal som utgör folkrätten. Stater med folkrätt ger upp en del av sin suveränitet, detta då de anser att det gynnar kollektivet och även sig själva. Folkrätten finns till för att framförallt lösa tvister mellan stater för att förebygga konflikter så som krig bl.a. Genévekonventionen uppkom när det blodiga slaget vid Solferino år 1859 inträffade. Tack vare Henry Dunants upplevelser, så fick han tillstånd till den första Rödakorskonventionen eftersom att han engagerade sig för humanitet och sjukvård i krig och fick 1864. I konventionen debatterade dem om förbättrandet av sårade militärers vård i fält. Han ansåg att hjälpen bör ges till de sårade utan hänsyn till vilken "sida" de hade kämpat för. Dunants skriftliga beskrivning av hans insatser i Solferino inspirerade bildandet av Röda Korset, och en av de första i Genèvekonventionen fördragen. Sedan dess har det varit 3 stycken till. Andra Genèvekonventionen reglerar behandling av sårade, sjuka och skeppsbrutna vid strider till sjöss pga ett sjökrig. Tredje inträffade efter andra världskriget och omfattar regler för krigsfångar. Följande regler gäller för krigsfångar: 1. De skall alltid behandlas humant, de får inte misshandlas kroppsligen eller psykiskt. 2. De är enbart skyldiga att uppge namn, grad, födelsedatum och registreringsnummer. 3. Krigsfångeläger skall vara utmärkt med "POW", "Prisoner of War" eller "PG" (Prisonners de Guerre) 4. Anhöriga skall underrättas inom en vecka från att soldaten tagits tillfånga. 5. De har rätt till brevkontakt och får ta emot paket. Brev och paket kan förmedlas av Röda Korset som en neutral part. 6. Röda Korset har rätt att besöka alla krigsfångar för att se till att tredje Genèvekonventionen följs. 7. De skall erbjudas att resa hem efter konfliktens upphörande. Fjärde Genèvekonventionen omfattar civilbefolkningens skydd vid väpnade konflikter och då gäller: 1. Civilbefolkning o ch civil egendom alltid ska respekteras och skyddas. 2. De som krigar får bara rikta sina operationer mot militära mål. 3. Våldshandlingar och vedergällningar mot civila är förbjudet och civila ska få mat och sjukvård. 4. Civila skyddas så länge de inte direkt deltar i konflikten. 5. Hjälpsändningar med mediciner och medicinsk utrustning, samt föremål som erfordras för att kunna genomföra religiösa ceremonier ha fri genomfart för att komma civilbefolkningen tillgodo.

6. Fri genomfart ska även garanteras för matvaror, kläder och vatten till barn under femton år och gravida kvinnor. Reglerna i den fjärde Genèvekonventionen gäller även civil egendom samt kulturella och religiösa byggnader. Omkring 200 länder har skrivit på men det finns fortfarande flera länder som inte är med. https://sv.wikipedia.org/wiki/gen%c3%a8vekonventionerna http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/genevekonventionerna

Konflikt Konflikten i Somalia har pågått sedan 1978. Det involverar ett inbördeskrig som har gjort att landet splittrats. Det är bara de yttre landsgränserna som gör landet till en enhet. Huvudorsaken till de långvariga konflikterna beror på ständiga tvister mellan klaner. Somalias mest framträdande extremistgrupp idag är Al Shabab och bekämpas dagligen av opartiska grupper. Humanitära rätten Denna rätt uppkom från strävan efter att begränsa det lidande som väpnade konflikter orsakar. Den humanitära rättens regler och principer har formats från växelverkan av två koncept: humanitet och militärnödvändighet. Skyddar personer som inte deltar eller inte längre deltar i krig Civila får inte utsättas för anfall, sårade och sjuka ska omhändertas, fångar och andra frihetsberövade personer ska behandlas humant och tillförsäkras ett antal grundläggande skydds och rättsäkerhetsgarantier. Skyddar civila objekt, dvs bostäder, sjukhus, ambulanser och viktiga kulturella platser. Begränsar vilka stridsmedel och stridsmetoder som får användas under en väpnad konflikt. Förbjuder användningen av vapen som orsakar överflödig skada eller onödigt lidande. Den väpnade oppositionen al Shabab och Hizbul Islam kontrollerar de södra och centrala delarna av Somalia. Där har man dokumenterat omfattande övergrepp på civilbefolkningen som dessa extremistgrupper genomfört. Stridande parter på båda sidor i konflikten har anklagats för att ha brutit mot krigets lagar. Det förekommer även strider dagligen mellan den väpnade oppositionen och den fredsbevarande styrkan AMISOM, även regeringsstyrkor och milisgrupper är involverade. Dessa strider har orsakat flera civila offer och flyktingströmmar.

FN:s konventionsbaserade övervakningskommittéer har inte fått fullföljande rapporter av Somalia då landet har brist på ett fungerande nationellt styre. I övrigt saknas nationell rapportering. Den humanitära rätten bryts av al Shabab. Ett exempel på en humanitär rätt ät att civila inte får utsättas för anfall, men de har ändå brutit mot den rätten genom att de har angripit civilbefolkningen flera gånger runt flera delar i södra och centrala Somalia där al Shabab regerar. Somalia har dock godkänt flera av de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter, men eftersom att de har en stor brist på fungerande myndigheter så hindras oftast efterlevnaden för många människor i det landet. En stor majoritet av befolkningen har inte tillgång till grundläggande och allmän sjukvård. Såväl utbildnings som hälsosektorn har påverkats negativt av konflikten och bristen på en fungerande statsmakt avspeglas på hela konfliktens uppkomst. Våld, sexuellt våld och diskriminering mot kvinnor och flickor är ett utbrett problem i Somalia. Även homosexualitet är förbjudet enligt lag och ändå så är dem med i FN och har därför accepterat FN:s lagar och regler. Ett till stort problem är att minoritetsklaner och etniska minoriteter utsätts för diskriminering och trakasserier. Flyktingar i Somalia, framförallt från Etiopien, liksom internflyktingar utsätts ofta för hot och trakasserier av de lokala myndigheterna. Dessa handlingar som utförs av de lokala myndigheterna bryter mot de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna ska finnas där för att gynna personer och känna sig mer säkra som en individ i ett samhälle, men Somalia följer inte de reglerna klart och tydligt. Sammanfattning Som ni hör, så bryts en hel del mänskliga rättigheter och den humanitära rätten efterföljs inte enligt lagen. Inga rapporter har uppdaterats sen 2011 så man är väldigt osäker på vad som händer i landet just nu. Som det ser ut, så är gruppen Al shabab som bryter lagerna och regeringen gör ingenting för att hindra deras groteska handlingar mot människan. Så i allmänhet brister landet på ett nationellt styre som gör att de dagligen bryter en massa regler och lagar som är livsviktiga för att en människa ska kunna leva ett normalt och hälsosamt liv. Detta betyder att man varje dag utsätts för fara och man vet aldrig när ens sista dag i ens liv blir. Vi antar att ett vanligt liv förkortas med väldigt många år i Somalia för att deras liv utsätts för fara hela tiden och man kan aldrig känna sig säker. Därför är man väldigt

skeptisk till att gå ut genom dörren vissa dagar eftersom man hör och ser mer negativa saker än positiva. Vanliga människor vågar inte gå ut på gatorna eftersom att de är rädda för att bli skjutna eller utsätta sin familj för våld. Detta sker dagligen för majoriteten av människorna som bor i de delarna av landet som är erövrade av al Shabab. Detta är inte okej. http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga rattigheter i varlden/ud s rapporter om man skliga rattigheter/afrika och soder om sahara?c=somalia (Hänvisas till PDF filerna på sidan) www.säkerhetspolitik.se http://www.globalis.se/konflikter/somalia Källa: Samhällskunskap 1B, skriven av Daniel West för gymnasieelever. Sidnummer 191 202

Källkritik Samhällskunskap 1B, skriven av Daniel West för gymnasieelever Denna källa är trovärdig eftersom den används som ett läromedel och regleras av Skolverket som är en myndighet. Och allt det en myndighet påstår, ansvarar de för speciellt något så viktigt som Sveriges skolelever. Boken är också skapad 2012 vilket betyder att informationen man får ta del av är relativt ny. Den är även en sekundärkälla men återvänds på ett sätt för att lära elever och för att elever ska kunna förlita sig på den för att kan växa och bli en egen individ i samhället. Den är trovärdig. http://www.fn.se/fn info/vad gor fn/manskliga rattigheter och demokrati/fns allmana forklarin g om de manskliga rattigheterna / (Hänvisas till PDF filen som finns på sidan) FN är en världsorganisation som är en primärkälla eftersom de tar reda på information själva och har egna reportrar som reser ut till olika världsdelar och uppdaterar om hur läget står till. FN sidan är pålitlig eftersom att de uppdaterar deras information ofta och informationen är äkta. Dock så är det FN förbundets redaktörer som ansvarar för vissa sidor på deras sida, men samtidigt så måste de följa FN förbundets lagar och regler och vad de står för så man kan inte skriva precis vad som helst. Denna sida är trovärdig. https://sv.wikipedia.org/wiki/gen%c3%a8vekonventionerna Wikipedia är en sekundärkälla som påverkas av fria individer som fritt kan ändra artiklar och information. Man kan då snabbt bli väldigt skeptisk angående detta, däremot kan man inte ändra information bara sådär utan det är någon som ligger bakom allting och kontrollerar att allt som skrivs är äkta och pålitligt. Så även om informationen ändras så går experter igenom ändringarna och ser till så att allting stämmer. Information uppdateras även hela tiden. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/genevekonventionerna NE skriver på deras hemsida att deras budskap och syfte är att enbart sprida kunskap. Som användare själva kan vi hålla med om detta då man känner av att det är neutralt vinklat och objektivt. De påstår även att allt som publiceras på hemsidan är vetenskapligt korrekt, värdeneutralt och objektivt och att allt granskas av NE innan det publiceras. NE understryker också att de vill leverera fakta som är tillförlitlig och objektiv eftersom att det mesta på nätet är politiskt styrt, vinklat eller vill påverka sina läsare på något sätt. Deras

ambitioner är bra och även om det är en sekundärkälla,så återskapar de informationen till något lärorikt som gör att de framstår som en pålitlig källa. http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga rattigheter i varlden/ud s rapporter om man skliga rattigheter/afrika och soder om sahara?c=somalia (Hänvisas till PDF filerna på sidan) Det är regeringens webbplats för mänskliga rättigheter och är en källa till information om mänskliga rättigheter och vad regeringen gör nationellt och internationellt för människor i Sverige. På deras hemsida så påstår de att webbplatsen är ett verktyg för att främja kunskaps och informationsspridning om de mänskliga rättigheterna i enlighet med deras konventionsåtaganden. De säger även att för den svenska regeringen är det en prioriterad uppgift att stärka och främja de mänskliga rättigheterna, respekten för dem, såväl nationellt som internationellt. För att dra en slutsats, så är detta en primärkälla och den är äkta eftersom, åter igen, så ansvarar myndigheterna för det de står för och påstår. Information uppdateras regelbundet och gör sidan ännu mer tillförlitlig. Detta är verkligen en källa som är trovärdig. www.sakerhetspolitik.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för sidan. Sidan är till främsta delen en sekundärkälla som samarbetar med andra myndigheter och organisationer när de samlar på sig information för att sedan publicera innehållet på webbplatsen. Sidan uppdateras ofta och går igenom av experter innan information publiceras för att se till så all innehåll är äkta och pålitlig. Under vissa rubriker tar MSB själva fram information som stöds av experter i dem ämnen. MSB:s uppgift är att informera sina läsare om dem kriser och konflikter som sker i omvärlden. Sidan är högst sannolikt ej vinklat och är därför trovärdig. http://www.globalis.se/konflikter/somalia Globalis sköts av Svenska FN förbundet som har översatt all information från norska till svenska. Globalis sköts egentligen av Norska FN förbundet, men i Sverige sköts den av den svenska. Sidan är en sekundärkälla som hänvisar till andra källor sköta av FN. Globalis skriver på sin sida att deras mål är att jämföra likheter och skillnader i mänskliga samhällen, samt visa hur vi påverkar livet planeten, med hjälp av visuella hjälpmedel. Sidan används mer som en digital världskarta, men de medför även information angående olika nutida situationer i olika världsdelar. Den är trovärdig.