Interna telefoner på Sterilcentral Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2015 Författare: Katharina Lindholm, Emma Söderström 1
Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2015. Författare: Katharina Lindholm, Emma Söderström Antal sidor: 11 Titel: Interna telefoner på Sterilcentral Handledare: Maria Hansby Sollefteå Lärcentrum Datum: 2015-12-15 Tack till: Catharina Hägglund, driftchef, Sterilcentralen, Universitetsjukhuset i Örebro, USÖ Eva Forsberg länskliniken Mikrobiologen USÖ Ann-Sofi Matsson Hygiensköterska, USÖ Maria Hansby, Handledare, Sollefteå Lärcentrum Gunnar Hagström, Hygiensköterska USÖ Bakgrund: Det är viktigt med en god handhygien och en korrekt hantering av de interna telefonerna och att desinfektera dem med 70 % Ytdesinfektion. Syfte/mål: Att all personal ska följa arbetsrutinen för hantering av de interna telefonerna i packrummet för att minimera mikroorganismerna på telefonerna. Därmed leverera säkra instrument. Metod: Använt Copanprov (allmänodling) genom att svabba på knappsats och på de interna telefonerna före och efter desinfektering med 70 % Ytdesinfektion och observerat hanteringen av de interna telefonerna. Resultat: Visade att det fanns grampositiva kocker och grampositiva stavar före desinfektering med 70 % Ytdesinfektion och att mikroorganismerna försvann efter desinfekteringen. Personalen desinfekterade inte sina händer efter avslutat samtal. 2
Innehållsförteckning Sida Bakgrund 4 Syfte och Mål..5 Metod...6 Resultat...9 Diskussion 10 Källförteckning.11 3
Bakgrund Sterilcentralen på Universitetsjukhuset i Örebro, USÖ, är en modern sterilenhet med de senaste trenderna. De har ett arbetsflöde där man utför rengöring, desinfektion, paketerar, steriliserar och levererar instrument till och från interna och externa kunder. I denna process ansvarar också personalen i packrummet för problemlösning av instrumentinventering/hantering via interna telefoner till kund och från kund. Att tillämpa en god handhygien och basala hygienrutiner är en viktig del i arbetet på sterilcentralen för att säkerställa patientsäkerheten och förebygga vårdrelaterade sjukdomar (VRI) samt bryta smittkedjan. Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste smittvägen, direkt kontaktsmitta utgör den största risken men indirekt kontaktsmitta via förorenade händer är den smittväg som har störst betydelse. Handdesinfektion är viktigt före rena arbetsmoment som hantering av höggradigt rent gods/instrument i packrummet. Ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel är snabbt och effektivt för att minska bakteriemängden på händerna och ska vara upphandlade produkter godkända enligt SS-EN 1500. Vikten av att desinfektera med 70 % Ytdesinfektion på de interna telefonerna bör belysas. Lagar och riktlinjer som skall tillämpas Smittskyddslagen 2004:168 kap 2 1 Var och en skall genom uppmärksamhet och rimliga försiktigsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Hälso- och sjukvårdlagen 1982:763 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandling. Patientsäkerhetslagen 2010:659 kap 1 6 Med patientsäkerhet avses i denna lag skydd mot vårdskada. Basal hygien för hälso- och sjukvården SOSFS 2007:19 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9 Arbetsmiljöverkets författningar Basala hygienrutiner innebär: Handhygien Handskar Plastförkläde/skyddsrock Stänkskydd Arbetsdräkt med kort ärm med mudd Byte till inneskor som kan desinfekteras 4
Mössa skall bäras Ringar, halsband, armband eller armbandsur skall inte bäras under arbete. Syfte Syftet med detta projektarbete är att få personalen följa arbetsrutinen för hantering av interna telefoner som används i packrummet på sterilcentralen på USÖ. Att säkerställa användandet av de interna telefonerna så de inte kontamineras och därmed leverera säkra instrument. Mål Undersöka om det finns mikroorganismer på de interna telefonerna som används i packrummet på sterilcentralen på USÖ och klargöra om interna telefonerna har rätt renhetsgrad. Målet är att personalen desinfekterar sina händer efter samtal från intern och extern kund innan man påbörjar instrumenthanteringen. 5
Metod 1 För att ta reda på om det finns levande mikroorganismer på de interna telefonerna användes Copanprov (allmänodling). Det innebär att ytan på telefonerna svabbas med en tops som låg i förpackningen och sedan fuktades med koksalt, topsen doppas ner i skruvkorksröret med agar gel i botten. Agar gel är ett gelämne (E406), som används vid bakterieodling. Provet skickas till kliniken, Mikrobiologi, Örebro region län för odling som tar ca 3 dagar. Provet skickas med en remiss, där det kryssades i att det skulle göras ett allmänt miljöprov. Copanröret förvarades och transporterades kallt. Copanprov är: Allmän odling på prov från diverse lokaler: alla sorters sår, bett, abscess, fistel, myosit. Remiss till länskliniken USÖ 6 Copanrör med pinne samt skruvkorksrör
Interntelefon 1191 Område Lämnad till Förmiddag kl. 08.30 Inte avspritad knappsats + Eftermiddag kl. 16.00 Inte avspritad knappsats + Interntelefon 5345 Område Lämnad till Förmiddag kl. 08.30 Inte avspritad knappsats + Eftermiddag kl. 16.00 Inte avspritad knappsats + 7
Metod 2 För att ta reda på hur de interna telefonerna handhavs av personalen i packsalen har det gjorts en observation under en dag från kl. 08.00 16.00. Denna observation gjordes på den personal som är dagens problemlösare, vilket innebär att man tar emot samtal från interna och externa kunder, löser också eventuella problem och framför önskningar. Problemlösare använder endast telefon 1191, därför gjordes observationen endast av den telefonen. I observationen ville man ta reda på om denna person desinfekterade sina händer efter avslutat samtal från kund innan arbetet med instrumenthantering fortsatte. Observation på interntelefon 1191 Tid Samtal Spritade av händerna efter samtal Spritade Inte av händerna efter samtal Handhavande av telefon efter samtal 08.00 X X Lade i fickan 08.15 X X Lade i fickan 08.20 X X Lade i fickan 08.30 X X Bredvid 09.30 X X Bredvid 09.35 X X Bredvid 09.45 X X Lade i fickan 10.00 X X Bredvid 10.10 X X Bredvid 10.50 X X Lade i fickan 11.15 X X Lade i fickan 11.30 Medtagen ut till personalrummet 12.05 X X Lade i fickan 12.30 X X Bredvid 13.25 X X Bredvid 14.10 X X Lade i fickan 14.50 X X Lade i fickan 15.10 X X Bredvid 15.55 X X Bredvid 8
Resultat Metod 1 Interntelefon 1191 Område Resultat Förmiddag kl. 08.30 Inte avspritad knappsats + Eftermiddag kl.16.00 Inte avspritad knappsats + Sparsamt Grampositiva kocker Enstaka Grampositiva stavar Ingen tillväxt Sparsamt Grampositiva kocker Sparsamt Grampositiva stavar Ingen tillväxt Intertelefon 5345 Område Resultat Förmiddag kl. 08.30 Inte avspritad knappsats + Eftermiddag kl. 16.00 Inte avspritad knappsats + Enstaka Grampositiva kocker Ingen tillväxt Enstaka Grampositiva kocker Ingen tillväxt Grampostiva kocker, runda bakterier som finns på hudens normalflora. Finns i munhåla och övre luftvägar, nedre luftvägar och i sår. Grampostiva stavar, finns i hudens normalflora. Finns i munhåla och övre luftvägar, nedre luftvägar, ögoninfektioner och i sår. Resultat metod 2 Resultatet av metod 2 visar att personalen inte desinfekterade sina händer efter användandet av telefonen och dessutom lades den i fickan vid flera tillfällen. Den lades också bredvid och togs med ut i personalrummet vid ett tillfälle. 9
Diskussion Det som är intressant med denna studie är att man tydligt kan se att man med hjälp av 70 % Ytdesinfektion fick bort de Grampositiva kocker och Grampositiva stavar på de interna telefonerna. Vilket påvisar vikten av en bra arbetsrutin för telefonerna. Man skulle vilja att det införs en arbetsrutin som innefattar att personalen, efter telefonsamtal, desinfekterar sina händer innan instrumenthantering. Telefonerna ska inte lämna packrummet och telefonerna ska regelbundet desinfekteras, då deras design innebär många upphöjda knappar där bakterier lätt kan gömma sig. Detta kan innebära en risk eftersom de är i närheten av kroppens rikligaste bakterieflora, mun, svalg, näsa och ytterörat. Efter vår observation, där korrekt handdesinfektion inte gjordes, använde vi oss av en s.k. Handcheck för att visa vilken teknik som ska användas för få en korrekt handhygien. Vi ska leverera säkert gods/instrument till kund och sedan vidare till patient. Vi valde att ha ett informationstillfälle på ett APT möte, arbetsplatsträff, där man uppmanade att personalen att använda sig av ett fluorescerandemedel, som absorberar ljus, på händerna. Man ska gnida in medlet som man brukar göra när man desinfekterar sina händer och sedan stoppa in händerna i Handchecken. Med detta medel ser man i UV ljus i Handchecken var man har missat, detta visar då med mörka partier. Det man skulle kunna göra med vårt projektarbete är en uppföljning med en observation som är längre än en 1 dag. Istället kan den göras under några veckor och då också på båda interna telefonerna som är i packrummet, för att få ett mer utökat resultat. Vi hoppas med vårt projektarbete att man får upp ögonen på hanteringen av de interna telefonerna. 10
Källförteckning och referenser Att förebygga vårdrelaterade infektioner Ett kunskapsunderlag, Socialstyrelsen Elektroniska dokument: http://plus.rjl.se/infopage.jsf?childid=970&nodeid=25073 https://www.youtube.com/results?search_query=basala+hygienrutiner+handcheck www.vardahandboken.se www.srga.org www.riksdagen.se www.socialstyrelsen.se https://sv.wikipedia.org/wiki/agar Lagar och riktlinjer Smittskyddslagen 2004:168 kap 2 1 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Patientsäkerhetslagen 2010:659 Basal hygien för hälso- och sjukvården SOSFS 2007:19 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9 Arbetsmiljöverkets författningar 11