Rutiner vid användande av

Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg

2 Bakgrund Depression postpartum eller tecken på depression/ nedstämdhet drabbar, enligt internationella och svenska studier, 8-15 % av alla nyförlösta kvinnor. Mödra- och barnhälsovårdens kontinuerliga och täta kontakter med blivande föräldrar, föräldrar och barn ger unika möjligheter att upptäcka och medverka i behandling av depression post partum / depressiva symtom och metoder för detta finns idag. Målsättningen med ett generellt enhetligt arbetssätt inom mödra- och barnhälsovården med avseende på nedstämdhet och depression under tiden kring barnafödandet är att öka kunskapen om psykisk hälsa under graviditet och spädbarnstid hos all berörd personal, blivande föräldrar och föräldrar att erbjuda en hälsovård på lika villkor att öka möjligheterna för tidig upptäckt, stöd och behandling och att ge blivande föräldrar och föräldrar kunskap för att kunna känna igen nedstämdhet/ depressiva symtom, söka hjälp och få stöd. Statens Folkhälsoinstitut har i rapporten Post partum depression- nedstämdhet och depression i samband med barnafödande (Wickberg & Hwang 2003) sammanställt en kunskapsöversikt om perinatal psykisk ohälsa, praktiska metodanvisningar och beskrivning av olika former av stöd och behandling. Rapporten ger en god vägledning i arbetet, men behöver kompletteras med ett lokalt förankrat program med avseende på hanterandet av självskattningsskalan Edinburgh Postnatal Depression Scale ( EPDS ), dokumentation, uppföljning och utvärdering. Programmet ska vara ett stöd i det fortsatta arbetet och ger utrymme för flexibilitet för att kunna ge bästa möjliga omhändertagande utifrån lokala förhållanden. Det kommer att följas upp, utvärderas, revideras och förhoppningsvis utvecklas vidare utifrån erfarenheter och ökad kunskap. Centrala Mödra- och barnhälsovården Göteborg Antonia Reuter MBHV- psykolog Lena Holmberg verksamhetsutvecklare BHV

3 EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) EPDS är ett självskattningsformulär. Frågeformuläret (EPDS bilaga 1) består av 10 olika påståenden. Kvinnan markerar det påstående som bäst stämmer överens med hur hon har känt sig under den senaste veckan. Svarsalternativen 1, 2, och 4 graderas 0,1, 2, 3 poäng. Svarsalternativen 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10 är omvänt graderade 3, 2, 1, 0 poäng. Den totala poängsumman erhålls genom att räkna samman poängen för varje svar (se kodningsmall bilaga 2). Maxpoäng är 30 poäng. En totalpoäng på 12 poäng eller högre indikerar depressiva symtom/ depression och att en mer noggrann bedömning behöver göras. Erfarenheter visar att formuläret inte tar lång stund att fylla i, 5-10 minuter. Avsatt tid för ifyllande av skalan och vidare samtal ca 30 min. EPDS till icke svensktalande kvinnor: Formuläret finns översatt till flera språk och finns att tillgå på engelska, spanska och arabiska i Folkhälsoinstitutets rapport (kan kopieras ur boken). Vid behov av ytterligare översättningar till andra språk hör med centrala MBVH -enheten. Se vidare Rutiner för EPDS vid annat modersmål än svenska ( bilaga 3). Bedömningssamtal/ intervju! Det är viktigt att uppmärksamma att EPDS- poäng inte ensamt kan ge en diagnos eller ersätta en klinisk bedömning! Ett visst antal poäng anger inte närvaro eller frånvaro av depression. Vad som anges är en indikation på möjlig grad av depressiva symtom. Ett samtal med kvinnan utifrån hennes svar på frågorna och en vidare intervju är väsentligt för att bedöma hur kvinnan mår, grad av depressiva symtom, hennes behov av och önskan om stöd. OBS! Läs vidare i rapporten Post partum depression- nedstämdhet och depression i samband med barnafödande avsnitt 2. The Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som är en del i programmet. Kan erhållas genom www.fhi.se. I avsnittet anges bl a riktlinjer (sid 43-44) och vad man bör att tänka på när man använder EPDS (sid 45-46).

4 Rutiner vid användandet av EPDS, åtgärder och dokumentation Mödrahälsovården Inskrivningsbesök, det finns starka skäl att identifiera kvinnor med eller med risk för att drabbas av nedstämdhet / depression under graviditeten eller spädbarnstiden genom att redan vid anamnestagning uppmärksamma psykisk hälsa och faktorer av betydelse för denna (se vidare mödrahälsovårdens basprogram) Under graviditeten uppmärksammas tecken på och risk- och skyddsfaktorer för nedstämdhet. / depression hos kvinnan Samtala individuellt och i föräldragrupp om olika psykiska reaktioner i samband med graviditet och barnafödande. Informera blivande föräldrar under den senare delen av graviditeten om samtalet om hur mamma mår och frågeformuläret (EPDS) som kommer att erbjudas på BVC, samt lämna ut eventuellt informationsblad (finns idag på några BVC) om nedstämdhet/ depression post partum. EPDS är inte validerat i Sverige för användning under graviditeten. Vid tecken på nedstämdhet/depressiva symtom hos kvinnan kan skalan användas som utgångspunkt för samtal med den gravida kvinnan om hur hon mår. Vid psykisk ohälsa/ nedstämdhet/ depression under graviditeten verkar barnmorskan på MVC för att relevant information överlämnas till KK, aktuell BVC och att återkoppling sker till aktuell barnmorska vid efterkontroll MVC, med de blivande föräldrarnas/ kvinnans medverkan.

5 Barnhälsovården Vid första hembesöket alt. första besöket på BVC följs informationen upp av BVCsjuksköterskan, som aktualiserar ev. informationsblad, berättar om samtalet om hur mamma mår och det korta frågeformuläret som kommer att erbjudas när barnet är 8 veckor gammalt samt det stöd/ omhändertagande som finns. Då barnet är 8 veckor erbjuds mamma samtalet om hur hon mår och EPDS. EPDS kan vid behov och av praktiska skäl även ges tidigare eller senare, dock mellan 6-10 veckor. Beakta dock att vid 6 veckor ger skalan fler utfall som beror av dagsläget. Dokumentera i BVC-journalen att EPDS erbjuds (se vidare avsnitt Dokumentation) Om åtgärd - förvara EPDS- formuläret på BVC, dock inte i barnets journal, tills samtalskontakten/åtgärd är avslutad. - upprätta en omvårdnadsjournal (se avsnitt - Dokumentation). Registrering sker i åtgärdsregistret.

Åtgärd Rutiner vid användande vid EPDS, åtgärder och dokumentation. 6 Samtala med alla mödrar om hur de mår/ hur situationen är nu. Stäm av och samtala kring svaren på EPDS. Ge feedback på hur du uppfattar att kvinnan mår. Var uppmärksam på om det egna intrycket/ bedömningen av hur kvinnan mår stämmer överens med vad hon svarat. För den som mår bra nu blir samtalet en markering om att hon kan tala om hur hon mår, ta upp egna bekymmer senare och att hjälp finns att få. För den kvinna som behöver erbjuds samtal/stöd nu. Rekommenderat stöd/ behandling, beror på BVC- sjuksköterskans bedömning, kvinnans önskemål och val av stöd samt vad som lokalt kan erbjudas. Konsultera MBHV- psykolog vid bedömning av åtgärd. Låga poäng på EPDS behöver inte betyda att kvinnan inte är nedstämd eller deprimerad. Det kan bero på att hon inte önskar berätta hur hon mår. Fråga närmare om hög poäng på någon enskild fråga/ frågor, de kan bl a indikera närvaro av hög ångest. Höga poäng på fråga 10, tankar på att göra sig själv illa, ska alltid uppmärksammas, ytterligare bedömas och leda till erbjudande om stöd. Om osäkerhet råder kring hur kvinnan mår följ upp med ytterligare bedömning ( uppföljande intervju/samtal och ev. EPDS) genom att erbjuda kvinnan en ny tid snart, inom en till två veckor. Höga poäng kan betyda att hon vid det aktuella tillfället känner sig trött, nedstämd, orolig etc och inte nödvändigtvis på att hon är deprimerad. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara vanliga övergående problem i samband med föräldraskapet. Vid utfall diskutera med kvinnan om möjligt stöd, som t ex stödsamtal med BVCsjuksköterska. Kontakt med MBHV- psykolog, läkare på VC alt. inom psykiatrin kan också bli aktuellt, utifrån BVC- sjuksköterskans bedömning och/eller kvinnans egna önskemål. Kvinnan kan t ex ha eller har haft kontakt inom psykiatrin och önskar återuppta en den. Om kvinnan tackar nej till en samtalskontakt eller annan insats erbjud några besök som ett alternativt stöd. Om kvinnan har tankar på suicid, att skada sig själv eller barnet skall en snar kontakt med läkare på VC alt. inom psykiatrin ske för vidare bedömning och vidare åtgärd.

Motivera pappa/partner att följa med vid ordinarie BVC- besök. Träffa föräldrarna tillsammans. Öka delaktigheten i familjen och involvera pappan på ett tydligt sätt. Informera om vikten av avlastning och stöd. Samtala kring och medverka till att mobilisera möjligt stöd i och kring familjen. Erbjud gärna pappan något eller några tillfällen att komma själv för samtal även inriktat på hans situation. 7 Dokumentation Uppgifter som är viktiga för barnets hälsa och utveckling ska dokumenteras i BVCjournalen. Alla uppgifter i en BVC- journal skall utformas så att barnets och föräldrarnas integritet respekteras. Bra tumregler är att känsliga uppgifter om föräldern inte ogenomtänkt förs in i barnets journal och att vid osäkerhet stämma av med föräldrarna. Dokumentera under rubriken Hälsosamtal i BVC- journalen: EPDS erbjudits EPDS utförts Om kvinnan avböjer dokumenteras detta med EPDS = nej Vid åtgärd dokumenteras den i barnets journal under Hälsosamtal alt i löpande text med exempelvis EPDS stödsamtal BVC, EPDS MBHV- psykologkontakt, EPDS läkarkontakt VC/remiss, EPDS psykiatrikontakt/remiss. BVC- sjuksköterskan för en omvårdnadsjournal ( se ex bilaga 4) på de mödrar som erhåller någon form av åtgärd ( vård och behandling inleds SoFS 1993:20 4 ). Informera kvinnan om hur dokumentationen sker och var journalen senare kommer att förvaras. Om åtgärd är en fortsatt samtalskontakt med BVC-sjuksköterskan, förvaras journalen under samtalskontakten på en säker plats på BVC. Kvinnans journal förvaras aldrig i barnets journal. OBS! Inga skalpoäng förs in i barnets journal. Efter avslutad kontakt/ åtgärd förvaras omvårdnadsjournalen enligt sedvanliga rutiner på BVC, skild från barnets BVC- journal. Om det bedöms som värdefullt och godkänts av kvinnan kan en kopia skickas till MVC att bifogas MHV- journal.

8 Förutsättningar för screening och för stöd/ behandling är att tid finns för arbetet att berörd personal utbildats i att använda EPDS, fått träning i att upptäcka och ge stöd till kvinnor med depressiva symtom / depression post partum att olika stöd och behandlingsmöjligheter finns att erbjuda att det ingår en kontinuerlig konsultation och handledning av MBHV- psykolog att det finns tillgång till en snar kontakt med MBHV- psykolog, läkarkontakt/ konsultation på VC och inom psykiatrin (en tydlig vårdkedja). Referenser och litteratur i övrigt Arborelius E et al. (2001) Depression i samband med förlossning. Enheten för psykisk hälsa.samhällsmedicin, Stockholm.Buist AE et al. (2002) To screen or not to screen- that is the question in perinatal depression Medical Journal of Austrailia 177(7): 101-105Brockington I. (2004) Postpartum psychiatric disorders. The Lancet, vol. 363, 303-10.Cox J L, Holden J M, Sagovsky R. (1987) Detection of postnatal depression: development ofthe 10- item Edinburgh Postnatal Depression Scale. British Journal of Psychiatry; 150: 782-786Oscarson C.(2000) När går det över? Att identifiera och behandla nedstämdhet/depression isamband med barnafödande. Mödra- och barnhälsovården Skaraborg, Lidköping.Oscarson C. PM ang screening och behandling av nedstämdhet i samband med barnafödande.primärvården Skaraborg, Lidköping.Rubertsson C, Waldenström U, Wickberg B. (2003) Depressiv mood in early pregnancy:prevalence and women at risk in a national Swedish sample. Journal of Reproductive and InfantPsychology 21:113-123.Svensson J. (2003) Hur kan man upptäcka och ge stöd till mödrar som drabbas av postnataldepression? Rapport 2003:1. Enheten för psykisk hälsa. Samhällsmedicin, Stockholm.Huvudsaklig referens: Wickberg B, Hwang P. (2003) Post partum depression nedstämdhet och depression isamband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut, 2003:59, Stockholm. www.fhi.se Wickberg B, Hwang P. (2001) Bagatellisera inte nyblivna mammors depressionstecken! Läkartidningen, 98:1534-8