På lika villkor
SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars 2015 i Karlstads och Kils kommuner. Det finansieras av Europeiska Integrationsfonden med medfinansiering från Studieförbundet Vuxenskolan, SV Värmland, som också är projektägare. Målgruppen är kvinnor från länder utanför EU. Deltagarna är anhöriginvandrare och/eller arbetskraftsinvandrare och är så kallade nyanlända. Gruppen är relativt okänd och har hamnat utanför den ordinarie integrationsprocessen. Projektidén bygger på tanken att människor som får stärkt självförtroende och självkänsla i större utsträckning kan forma sin framtid samt att delaktighet skapar engagemang. Projektets tre delar består av samhällsinformation, mentorskap samt den unika delen dramapedagogik. Innehållet är till stora delar deltagarstyrt och utgår från individens behov. uppdrag av SV en utvärdering av projektet. Delrapporterna berättar om nöjda kursdeltagare som fått ett större kontaktnät, getts fler tillfällen att prata svenska, fått ökat självförtroende och större kunskaper om det svenska samhället och dess sociala koder. Behovet av ett brett kontaktnät och fler tillfällen att prata svenska är mycket stort bland kvinnorna. Många kvinnor är mycket välutbildade och skulle kunna praktisera inom sitt yrkesområde parallellt med SFI. En samordningsfunktion/plattform som har överblick och kan stödja aktörerna saknas. Det finns erfarenhet som visar att en del medborgare från andra länder har svårt att integreras i det svenska samhället då de stannar kvar i bostaden i stor utsträckning och inte deltar i vare sig utbildning, arbetslivs eller det civila samhället. En annan orsak till svag integrering i samhället kan vara att särskilt en del kvinnor följer sin svenska man och hans initiativ, vilket ger mindre möjligheter att utveckla egna intressen eller egen kompetensnivå. Projektidén bygger på tanken att människor som fått stärkt självförtroende och självkänsla i större utsträckning kan forma sin egen framtid. En snabb integration som baseras på målgruppens delaktighet, behov och intresseområden och med folkbildningen som grund borde vara en effektiv väg till fullt delaktighet i svenska samhället. Integration sker genom personliga kontakter och börjar när vi möts. Projektets syfte: Utveckla en metod för att ge samhällsinformation och medborgarkunskap till målgruppen för att deltagarna På egna vägar och på egna villkor, ska komma in i det svenska samhället. Resultaten skall tas till vara och förädlas i kommande projekt, löpande verksamhet samt i SV:s uppdragsverksamhet. Erfarenheter och slutsatser skall spridas och påverka andra individer, organisationer och myndigheter utanför SV. Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, genomför på Projektgruppen besökte NWT för att lära sig 2 En dramaövning om trygghet i familjen. hur det går till att göra en tidning. 3
Några slutsatser ARBETET tre viktiga steg Vi kan redan hävda att behovet inte styrs av antalet år i Sverige. En kvinna som varit i Sverige i 15 år kan ha exakt samma behov av stöd som den som är nyanländ. Förtroende mellan projektpersonal och deltagare är en förutsättning för utveckling. Det är lätt att överskatta det önskade antalet deltagare i ett projekt. För att nå projektets mål krävs stora arbetsinsatser där varje individ måste få ta plats. Det behövs rutiner för hur projektpersonal kan och ska agera i svåra situationer. Arbetar man med människor som kan befinna sig i en utsatt situation måste man också kunna ta och hantera konsekvenserna. De anhörighetsinvandrare som har störst behov nås inte. Kvinnorna är i allt för många fall helt beroende av sina män för att få tillgång till samhällsinformation, språkträning, utbildning och arbete samt ett socialt nätverk. Tyvärr försvann många intresserade deltagare med anledning av att de, enligt dem själva, inte fick delta för sina män. Många kvinnor är mycket välutbildade, i flera fall i yrken där det råder stor brist på utbildad personal. Under den mycket långa valideringsprocessen borde det finnas tillgång till praktikplatser jämsides med SFI. Anhöriginvandrare är en tidigare okänd målgrupp. Detta medför att kommunikationen mellan till exempel myndigheter och organisationer är komplicerad. En samordningsfunktion/plattform saknas. Det är många aktörer, som med olika syften, arbetar med integration. På skalan finns allt från företag med vinstintressen till helt ideella krafter. En samordning på såväl kommunsom länsnivå som har överblick, stödjer aktörerna, uppmuntrar till samarbete och har ett väl fungerande nätverk ut i landet behövs. Erfarenheter skall spridas och användas. Det finns ett Vi och de-perspektiv. Invandrare är inte en homogen grupp. Vi är alla individer med egna tankar, resurser, erfarenheter, liksom många gemensamma, oberoende av vilket land vi är födda i. 1. Samhällsinformation. Deltagarna får medborgarkunskap, ökade kunskaper om rättigheter, skyldigheter, arbetsliv och utbildning, jämställdhet, hälsa, föräldraskap, föreningsliv, sociala koder samt om sina och övriga medborgares rättigheter och skyldigheter i samhället. Kunskaperna leder till engagemang i föreningsliv och/eller nya kontakter med arbetsliv och utbildningsvägar. Vi har arbetat utifrån deltagarnas frågor och intresseområden och gjort studiebesök bland annat på kommuner, vårdcentraler, bibliotek, organisationer, föreningar och Värmlands museum. 2. Dramapedagogik och estetiska lärprocesser. Deltagarna får på olika sätt, genom drama och olika konstformer, prova att uttrycka sig och uppleva en personlig utveckling. Drama handlar inte om skådespeleri, även om pedagogen använder teatraliska uttrycksmedel i övningarna, Det är i stället en metod för att utvecklas som människa och ta reda på mer om sin identitet samt en naturlig väg att använda svenska språket och utöka sitt ordförråd. Identitet är ett viktigt och centralt begrepp. Vem var jag förut? Vem är jag nu? Vart är jag på väg? Estetiska lärprocesser syftar på tankar om lärande och pedagogik som betonar ett helhetsperspektiv på människan. Tänkande, kännande, görande och reflekterande är viktiga delar. Jag har en själsfrände som jag inte känner än 3. Mentorskap Deltagarna skall ha en mentor som matchar deras bakgrund och intressen. En mentor kan vara vem som helst som är etablerad i samhället. Det kan vara någon som är anställd, egen företagare, student, politiker eller föreningsaktiv. Personer som har tid och lust att engagera sig i en annan människa och vill lära känna andra kulturer och människor har blivit mentorer för deltagarna i På lika villkor. 4 5
SPRÅKET ÄR VIKTIGT OCH NYCKELN TILL ALLTING Ur Cerut:s delrapporter: Samtliga deltagare anser att kursledaren har varit öppen för förslag om exempelvis vilka aktörer de vill träffa och involverat deltagarna i olika beslut såsom gällande kursupplägg kontakter och studiebesök. Deltagarna beskriver hur de engagerat sig i kursen på olika sätt, genom att påverka kursens innehåll, aktivt deltagit i diskussioner och varit med att rekrytera nya kursdeltagare då de ansett att kursen varit mycket givande och att fler borde ta del av den. Kombinationen av att deltagarna lärt sig det svenska språket bättre, att de har fått inblick i hur det svenska samhället fungerar, att de utökat sitt nätverk, deltagit i dramapedagogik och funnit en gemenskap har resulterat i ett stärkt självförtroende. Kursdeltagarna beskriver hur de skapat egna uppfattningar om det svenska samhället att de nu vågar göra fler saker, och det inte enbart på grund av förbättrade språkkunskaper. Nya lärdomar och perspektiv har kursdeltagarna även diskuterat med både partner och eventuella barn. Språket är nyckeln till gemenskap. En deltagare beskriver att de känner sig som en stor familj, och att träffarna inte känns som någon kursverksamhet, utan de möts för att ha roligt tillsammans. Träffarna beskrivs just som roliga, och viktiga, och det framhålls att gemenskapen, glädjen och känslan av att vara bekväm underlättar inlärandet av nya saker och det svenska språket. En annan deltagare säger: mentorskapet betyder inte att man kan få jobb direkt, utan det betyder att man kan rådfråga, prata, träna svenska, kommunicera. Lätta sitt hjärta. För mig är det jätteviktigt att ha en mentor. NÄSTA STEG Det är önskvärt med en plattform och samordningsfunktion på kommun- och länsnivå som stöd och hjälp till alla aktörer som på något sätt arbetar med integration. På så sätt kan alla aktörer göra det de är bäst på. Möjligheten finns för alla att göra praktik inom sitt yrke parallellt med studier på SFI. Varje individ ses som en unik resurs som ger samhället kompetens och erfarenheter. Gemenskap ger utveckling. CERUT Ceruts uppgift är att skapa och sprida kunskap om regional utveckling, hållbar tillväxt och attraktiv livsmiljö. Centrumet verkar i samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig verksamhet. Cerut har ett brett nätverk och målgrupper är bland andra kommuner, statliga myndigheter, regionförbund, företag, föreningar, ideella organisationer och forskningsinstitutioner. Cerut bedriver såväl egen forskningsinitiering som uppdragsforskning stödjer politiker och tjänstemän gällande lärande och kompetensutveckling kring regional utveckling främjar samverkan tillsammans med samhällets aktörer är en central aktör inom forskningsmiljön Regionalt Samhällsbyggande vid Karlstads universitet. Föreståndare Lotta Braunerhielm 054-700 21 98 www.kau.se/cerut 6 7
Studieförbundet Vuxenskolan - SV - är ett av Sveriges tre största studieförbund. I Värmland har vi verksamhet i samtliga kommuner, finns etablerade med kontor på 10 orter och samarbetar med över 100 föreningar. Vi skapar inspirerande mötesplatser i form av studiecirklar, föreläsningar och kulturarrangemang inom olika områden. Vi arbetar även med uppdragsutbildningar och bedriver olika projekt runt om i länet. Vår organisation tar samhällsaktörsrollen på största allvar och vi delar gärna med oss av vår kreativa kraft. Grundläggande är vår övertygelse att alla människor oavsett ålder, kön och bakgrund kan utvecklas utifrån sina egna unika förutsättningar. Välkommen till SV Värmland! SV Värmland i samarbete med: SV Värmland Stapelgatan 2 652 16 Karlstad 010-490 11 00 varmland@sv.se www.svvarmland.se SV Värmland