Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops

Relevanta dokument
Socialhögskolan Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

VTDV Vart tog de vägen

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män

VTDV Vart tog de vägen

Efter examen En uppföljning av 2011 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006.

ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren Nästan samtliga kommuner erbjuder feriejobb/feriepraktik

Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

Motivering och kommentarer till enkätfrågor

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009

Hälsa och balans i arbetslivet

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport

Avskaffa aktivitetsförbudet för arbetslösa ungdomar

esamhälle Sammanfattning-regionala nätverksträff Innehåll

här tänds hoppet ömsesidig vinst. Praktikanten Jonas Nshimiyimana och Fyrljusets vd Lena Karlsson utbyter erfarenheter. Många skratt blir det också.

De ungas arbetsmarknad

Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN

ÖPPET SVERIGE. Fokus: Jämtland. Förslag för en bättre migrationsprocess. Regional rapport

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen.

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Kollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson

Förord. Uppgifterna är de senast tillgängliga juni Mer statistiskt material finns att hämta på Vårdförbundets webbplats,

STUDENTRAPPORTEN 2013

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

STUDENTER I JOBBKRISEN

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen!

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm maj kongressombud. välfärdssektorn

Uppföljning av ungdomstrainee 2013

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

Tusen möjligheter HITTA DITT NYA ARBETE GENOM OSS

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

STUDENTBAROMETERN HT 2012

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström

Snabbspår för nyanlända med examen inom socialt arbete

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

Prioritering av förslag till lösningar/ åtgärder för att minska utanförskap från arbetsmarknaden i Uppsala län:

Enheten för Arbetsrehabilitering (EFA) Vill du komma vidare?

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012

Manpower Work Life Drömjobbet 2016

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Sex procent är öppet arbetslösa. Allt fler nyexaminerade får jobb. Resultat från Juseks arbetsmarknadsundersökning bland nyexaminerade 2007

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund

Rapport. Kodbarometer för kapitalmarknadsaktörer Rapport till Kodkollegiet

Rapport Nöjd Studentindex Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/ Rapport

Utvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering

tka-kod: Dnr OM 40/102/2013

Så bra är ditt gymnasieval

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Arbetsrätt. Ola Brinnen April 2016

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Alumnstudie Genomförd av Linda Widetoft

Brukarenkät IMU Peter Olsson Individuell myndighetsutövning

Rätt beslut och rätt ersättning

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Strukturella löneskillnader

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

Välfärd på 1990-talet

Genvägen till rätt person VÄ LKOMMEN AT T H I T TA N YA MEDA RBETA RE MED H J Ä LP AV OSS

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

Kartläggning av målgruppen

Transkript:

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 VT14 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca ett år efter avslutad utbildning. Det finns också frågor kring vad studenterna anser om utbildningens kvalitet efter ett år i arbetslivet. Nedan finns resultat för studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 våren 2014. Bakgrund Vårterminen 2014 var 129 studenter förstagångsregistrerade på sista terminen i socionomprogrammet i Lund och Helsingborg. Av dessa svarade, efter en påminnelse, sammanlagt 64 personer vilket ger en svarsfrekvens på 49,6 % (54 kvinnor, 9 män, en okänd), HT07 (58 %), V08 (60 %), H08 (64 %), V09 (52 %), HT09 (57 %), VT10 (56 %), HT10 (57 %), VT11 (59 %), HT11 (65,6 %), VT12 (57 %), HT 12 (61,3 %), VT13 (65 %), HT13 (58,1 %). Det relativt stora bortfallet ska hållas i tanken vid tolkningen av resultaten. 30 personer har läst utbildningen i Lund och 34 i Helsingborg. Majoriteten, 56 personer (87,5 %), har tagit ut sin examen i samband med att de avslutade utbildningen i juni 2014, andra efter allt från några månader till sex månader. Tre personer hade vid enkättillfället fortfarande inte tagit ut sin examen för att de saknar poäng. Medelåldern för uttag av examen är 25,3 år och medianen är 25 år. Vid en jämförelse med de två senaste enkäter kan vi konstatera att medelåldern för socionomstudenter att ta examen (och som svarat på enkäten) har sänkts marginellt (se tabell 1). Medianen håller sig ganska stabilt (vilket innebär en homogen åldersgrupp). Tabell 1 Termin Medelålder Median HT07 30,6 år 27 år V08 30 år 27 år HT 08 28 år 26 år VT09 27 år 26 år HT09 27,8 år 25 år VT10 28,6 år 26 år HT 10 25,2 år 26 år VT11 26,7 år 25 år HT11 24,9 år 25 år VT12 24 år 25 år HT12 26,1 år 25 år VT13 25,8 25,5 HT13 25,9 25 VT14 25,3 25 1

Arbetssituation Av dem som svarat uppger 70 personer (85,3 %) att de arbetar som socionom varav 71,6 % (46 personer) har en tillsvidareanställning. Färre (20,3 %) har ett vikariat. Detta innebär en dramatisk ökning när det gäller tillsvidareanställning inom ett år. All time high. (HT07 40 %, VT08 27 %, HT08 27 %, VT09 30 %, HT09 19 %, VT10 32 %, HT10 35 %, VT11 38 %, HT11 32, 9 %, VT12 38,3 %, HT12 48,9 %, VT13 50 %, HT13 50,6 %). Färre Lundastudenter (66,7 %) än Helsingborgstudenter (76,5 %) har en tillsvidareanställning. När det gäller vikariat finns ingen skillnad. 5 personer (7,8 %) uppger att de inte arbetar som socionom varav 4 har läst i Lund och 1 i Helsingborg. En person utan examen har en tillsvidare anställning. Av de 59 personer som har ett socionomarbete har 36 personer (61 %) anställning i Skåne, 2 personer i Göteborg och 7 i Västra Götaland, 3 personer Halmstad och 2 i Halland, 2 i Stockholm, 5 i Stockholms län, en i Småland, och en i Arvidsjaur. I tidigare enkäter var en vanlig kommentar bland som arbetar utanför Skåne att där finns en stor efterfrågan på socionomer. En tydlig trend i de senaste enkäter är att det även i Skåne finns en stor efterfråga. Även om några kommentarer handlar om att situationen på arbetsmarknaden är särskilt ansträngd i Skåne lyckas ändå majoriteten hitta jobb där. Därmed återgår även denna enkät till den vanliga bilden när det gäller anställningsorten efter enkäten HT12 där en större andel hittade jobb utanför Skåne och då framförallt koncentrerad till Göteborg/Stockholmsområden. Vi kan också se en återgång till att studenter som har följt utbildningen på Campus Helsingborg i större utsträckning får ett arbete i Nordvästra Skåne och Halland/Västra Götalands län medan studenterna som har följt utbildningen i Lund oftare får ett arbete i Sydvästra Skåne. Av de som har ett socionomarbete utanför Skåne har 18 av 23 personer en tillsvidareanställning vilket tyder på att det inte finns större chans till en sådan anställningsform än i Skåne där 27 av 36 personer har en sådan anställningsform (78,3 % mot 75,0 %). Malmö stad (11,1 %) och Helsingborg (11,1 %) är i denna enkät de största arbetsgivarna följd av Ängelholm (6,3 %). Endast två personer har fått (vikariat) anställning i Lund! Nästan alla (62 personer) har svarat på en öppen fråga kring hur respondenterna ser på arbetsmarknaden. De flesta är positiva till arbetsmarknaden men krav på erfarenhet upplevs som ett hinder att få arbete om man söker annat jobb än socialsekreterare. Hur ska man kunna skaffa sig erfarenhet om man inte får jobb som socionom? Liksom i enkäterna VT12, HT12, VT13 och HT13 finns det dock relativt många som anser att arbetsmarknaden har ljusnat. En kommentar som var vanligt i förra enkäterna om att det utbildas för många socionomer i Skåne vilket leder till stor konkurrens om jobben samt till lägre löner, förekommer nu sällan. En kommentar som däremot blir allt vanligare är att det finns gott om jobb inom socialtjänsten på grund av stor omsättning i personalgruppen. Att så många får en (tillsvidare) anställning inom socialtjänsten tillskrivs en dålig arbetsmiljö med sjukskrivningar och utbrändhet som följd vilket i sin tur ökar möjligheten för nyutexaminerade att få in en fot på arbetsmarknaden och få en tillsvidareanställning. Liksom ökar kommentarer om en stressig arbetsmiljö med hög arbetsbelastning och att utbildningen inte har förberett inför detta. Typ av befattning Som vanligt uppger en hög andel (54 %) att de har anställning som socialsekreterare (HT07: 40 %, VT08: 44 %, HT08 36 %, VT09 30 %, HT09 51,5 %, VT10 39 %, HT10 40 %, VT11 33,3 %, HT11 47,1 %, VT12 37 %, HT12 51,6 %, VT13 43,2 %, HT13 40,2 %). Biståndshandläggare (7,9 %) är tvåa. Resten visar en stor spridning med 15 olika typer av befattningar. 2

Målgrupp Även här finns en stor spridning. 30 personer (52,6 %) arbetar med barn/ungdomar/ familj, (HT07: 32 %, VT08: 34 %, HT08 21 %, VT09 39 %, HT09 30 %, VT10 37 %, HT10 42 %, VT11 31 %, HT11 39 %, VT12 48,3 %, HT12 34.1%, VT13 36,3 %, HT13 48,4 % ). Andra kategorier som flera arbetar med är missbruk (tre personer) ekonomiskt bistånd (sex personer), äldre (tre personer) eller någon form av funktionshinder (fyra personer). Om två personer saknas uppgift. Ett observandum är att många nyutexaminerade (liksom i tidigare enkäter) arbetar med en målgrupp (barn och ungdomar, familj) som kanske ställer högst krav på yrkesskicklighet. Konstateras kan också att jämfört med tidigare färre anställs inom äldre- och funktionshinderområden. Sju personer arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Organisation I vilken typ av organisation arbetar de som har socionomarbete? Vi kan göra en grov indelning mellan offentligt anställda och anställda i den privata sektorn. Majoriteten är som väntat anställd i den offentliga sektorn, i kommunal verksamhet 76,2 % och en övervägande majoritet (71,4 %) inom socialtjänsten. Staten, landsting och regionen är arbetsgivare för 12,8 %, och 3,2 % arbetar i den privata sektorn. Om en person saknas uppgift. Tabell 2 Organisation Kommunalt Statlig Privat Ej socionomarbete HT07 71,9 10 % 0 % 18 % VT08 66 % 7,4 % 5 % 16,1 % HT08 65,2 % 6,5 % 7 % 20,7 % VT09 70 % 6 % 7 % 14,3 % HT09 68 % 5 % 7 % 18,5 % VT10 66,2 % 8,9 % 6 % 19,1 % HT10 65 % 3 % 10 % 22,2 % VT11 63,5 % 3,6 % 10,8 %, 22,1 % HT11 65,9 % 7,2 % 9,6 % 16,9 % VT12 65 % 2,6 % 11,7 % 21,7 % HT12 78,2 % 8,1 % 4,4 % 7,6 % VT13 72,7 % 5,6 % 11,1 % 10,2 % HT13 70,4 % 6,1 % 8,4 % 15 % VT14 76,2 % 12,8 % 3,2 % 7,8 % Vad sysslar de som inte har ett socionomarbete med? Fem personer (7,8 %) uppger att de inte har ett socionomarbete. Fyra av dessa är föräldralediga och en studerar trädgårdsnäringen. Praktikplatsens betydelse för att få ett arbete En vanlig föreställning bland studenter är att rätt praktikplats ökar chansen för att få ett arbete efter utbildningen. Av de respondenter som har arbete som socionom gjorde 7,8 % (5 personer) sin 3

praktik på det som nu är deras arbetsplats (HT07 20 %, VT08 22 %, HT08 22 %, V09 17 %, HT09 26 %, VT10 10 %, HT 10 9 %, VT11 14 %, HT11 14 %, och VT12 7,4 %, HT12 19,6 %, VT13 13,9 %, HT13 8,6 %). Kan det möjligen vara så att de som gjort sin praktik på den nuvarande arbetsplatsen har större chans på en tillsvidareanställning? Två personer har fått en tillsvidareanställning på sin praktikplats medan 44 med en tillsvidareanställning inte har gjort sin praktik på arbetsplatsen (HT07: 10 resp. 25, VT08: 3 resp. 19, HT08 5 resp. 12, VT09 3 resp. 20, HT09 3 resp. 9, VT10 4 resp. 18, HT10 4 resp. 24, VT11 7 resp. 26, HT11 7 resp. 19, VT12 4 resp. 27, HT12 10 resp. 35, VT13 6 resp. 38 personer, HT13 5 resp. 35). Praktikplatsen verkar alltså inte ha den stora betydelse för att få tillsvidareanställning på sin praktikplats som många studenter tror. Kontakt Hur har man kommit i kontakt med sin nuvarande arbetsplats? Som i tidigare enkäter intar arbetsförmedlingen första platsen. Liksom tidigare har en stor andel (47,4 %) hittat ett socionomarbete genom arbetsförmedlingen. 17,2 % procent anger genom praktikplatsen, antingen för att de gjorde praktiken på arbetsplatsen eller genom att de var kända inom organisationen, 15,7 % genom jobbsajter på Internet, 9,4 % anger kontakter utanför universitet, 4,7 % har själv kontaktat arbetsgivaren. Synpunkter på utbildningen På frågan hur tycker du att utbildningen förberett dig för ditt yrkesliv som socionom? på en skala på 1 (mycket dåligt förberett) till 10 (mycket bra förberett) blev svaret: Tabell 3 Förberett inför yrkeslivet Betyg Procent HT07 VT08 HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 VT13 HT13 VT14 1 1,1 0 0 1,3 0 0 0 1,1 0 O 0 0 1,3 0 2 1,1 1,3 0 0 2,5 4,4 1,3 1,1 1,3 1,2 2,2 2,3 0 1,6 3 2,2 2,6 7,5 4,0 6,3 5,9 1,3 3,4 0 1,3 3,3 2,3 0 3,2 4 2,2 9,0 7,5 10,7 10,1 5,9 3,8 13,8 3,8 4,9 7,6 9,1 2,6 4,8 5 12,2 3,8 14 10,7 16,5 7,4 11,5 6,9 6,3 6,2 6,5 8,0 12,3 20,6 6 18,9 11,5 9,7 14,3 8,9 13,2 24,4 14,9 15,0 25,9 20,7 15,9 13,6 11,1 7 27,8 43,6 31,2 20,3 25,3 22,1 25,6 25,3 33,8 35,8 25,0 28,4 28,4 22,2 8 25,6 20,5 20,4 28,0 19,0 27,9 25,6 16,1 23,8 14,8 22,8 23,9 30,9 27,0 9 4,4 6,4 7,5 6,7 6,3 7,4 2,6 10,3 10,0 6,2 54 6,8 8,6 4,8 10 4,4 1,3 2,2 4,0 5,1 5,9 3,8 6,9 6,3 3,7 6,5 3,4 2,5 4,8 Mindre än tre fjärdedelar (69,9 %) anser att utbildningen trots en del kritiska synpunkter har förberett dem inför yrkeslivet på ett godkänt sätt (HT07: 81 %, VT08: 83 %, HT08: 71 %, VT09 73 %, HT09 64.6 %, VT10 76.5, HT10 82 %, VT11 73,7 %, HT11 88.6 %, VT12 86.4 %, HT12 80,4 %, VT13 78.4 %, HT13 84 %). Detta är betydligt lägre än föregående enkäterna (med undantag för HT09). 30,2 % 4

anser att utbildningen inte har förberett i tillräcklig utsträckning. Många kommentarer handlar om att utbildningen har brister när det gäller utredningsmetodiken. En annan vanlig kommentar är att studenterna inte är förberedda inför de krav som ställs främst inom socialtjänsten och mer specifikt om stresshantering, hög arbetsbelastning och ibland hot om våld. Dolf Tops Lund, 2015-10-22 5