Icke-farmakologiska åtgärder vid sömnbesvär Amanda Hellström Leg. ssk, Spec. ssk. Omvårdnad med inriktn. Kirurgisk vård Fil.dr Medicinsk Vetenskap inriktn. Omvårdnad
Varför behöver vi sova? Sömn kan ses som ett grundläggande behov liknande hunger, vilket är avgörande för en individs överlevnad. Det finns ingen enad teori om sömnens funktion, utan forskning pekar åt att sömnen har en multidimensionell funktion och att denna varierar.
Konsekvenser av sömnproblem Sömnsvårigheter är associerade till depression, förändringar av immun systemet, försämrat minne och kognition, lägre livskvalitet och ökad risk för fall.
Är sömnsvårigheter ett stort problem? Epidemiologiska studier visar att cirka 50% av äldre personer rapporterar signifikanta sömnproblem. Svårigheter att somna och förbli sovande förekommer hos 43%. Ungefär 12-39 % av de >65 år har långvariga sömnproblem Justerat för multisjukdom är förekomst av insomni låg bland friska äldre personer.
Sömn cyklerna N1 N2 N2 N3/ djupsömn N3/allra djupast Sömnen är en cyklisk process där vi går igenom 3 olika stadier av NREM sömn och Ett stadium av REM sömn. Varje cykel varar ca. 90-120 min och upprepas sedan genom natten. REM N 2 N3/ djupsömn
Två samverkande processer Process S som styrs av tidigare sömn och vakenhet. Process C som har en endogen styrning, dvs. en kroppsegen naturlig rytm för sömn och vakenhet
Tupplurar och siestor 45 min alternativt 2 tim före kl 18 påverkade inte nattsömn men ökade kognitiv förmåga Vila på dagen och kvällen gav färre uppvaknanden och högre sömneffektivitet Att vila kan vara bra! Samtidigt visar en studie på samband mellan tupplurar och fragmenterad sömn, smärta, diabetes och fatigue hos personer över 80 år.
Den cirkadiska klockan Ljus från omgivningen träffar specifika celler i näthinnan som signalerar till den inre klockan i hypothalamus.
Negativ påverkan av dygnsrytm Dunkelt inne/ lite tid utomhus Fysisk inaktivitet Mycket tid i sängen
Positiv påverkan av dygnsrytm Ljus/Mörker Fysisk aktivitet Tidpunkter för måltider Social interaktion
Orsaker till sömnproblem hos äldre Sjukdom/multisjukdom Läkemedel Förändringar i sömn avseende djup Sociala omständigheter Missnöje med aktivitetsutbud/inaktivitet Stressande situationer/miljöer Nattvandraren av Edvard Munch
Awake REM N1 N2 N3 Awake REM N1 N2 N3
Individuella och omgivningsfaktorer Ålder Kognition Sömnsjukdom Psykiskt/medicinskt tillstånd Blindhet Mediciner Uttalad dagtrötthet Cirkadisk rytm för sömn och vakenhet Social aktivitet Fysisk aktivitet Ljusexponering Rutiner vid boende Bemanning
Vad är insomni? Den vanligaste symtombilden Kan vara självständig eller relaterad till någon annan sjukdom. Vanliga symtom: Svårighet att somna Frekventa uppvaknanden Vaknar tidigt Dålig sömnkvalitet Insomnia has a face - addfunny.com
INSOMNI Primär insomni Psykofysiologisk Paradoxal Anpassnings sömn sjukdom Bristfällig sömnhygien Idiopatisk Behavioural insomni of childhood Komorbid insomni -sekundär- Beroende på medicinskt tillstånd Beroende på drog/substans Beroende på mental sjukdom Fysiologisk insomni, ospecifik Ej beroende på substans eller känt fysiologiskt tillstånd
Kormobid insomni Olika smärttillstånd Lungsjukdom Urologiska sjukdomar Neurologiska sjukdomar och kärlsjukdom
Bakomliggande sömndiagnoser Obstruktiv sömnapné syndrom Restless legs REM Behaviour Disorder
Screening för sömnapné - fysisk undersökning BMI ( 25 riskfaktor) Midje/höft kvot (>1 hos män, >0.8 hos kvinnor) Nackomfång (> 43 cm riskfaktor hos män, 41 cm hos kvinnor) Inspektion mun/svalg Symtom (trötthet, slöhet, fattigue)
Utredning symtom på sömnapné Snarkar du? Upplever du andningsstopp under sömn? Vaknar upp utan något skäl? Vaknar du och känner dig andfådd? Känner du dig fräsch när du vaknar? Har du huvudvärk på morgonen? Behöver du ta tupplurar på dagen? Faller du i sömn då du inte avser att göra detta? Har du varit med om någon bil/motor olycka?
Läkemedel relaterade till sömnproblem Beta-blockerare Bronkdilaterare Anti-depressiva Hormoner
Sömnmedel Metabolism långsam Sidoeffekter (delirium, fall, förlängd reaktionstid) Ökat antal läkarbesök/sjukhusvistelser Sömnmedicinering kort behandling
Sömn hygien Begränsa ljud Begränsa ljus Rumstemperatur Frisk luft Komfortabel säng Regelbundna sängvanor Begränsa antalet väckningar Begränsa intag av nikotin, koffein och alkohol Undvik tupplurar Ljusexponering Motionera Diet
Syfte: Att beskriva och utvärdera effekterna av sömnförbättrande omvårdnadsinterventioner i vårdmiljöer. Litteratursökning i databaser. Genomgång av referenslistor. 9 artiklar bedömdes tillräckligt bra för att kunna ingå i resultatet efter kvalitetsgranskning. 6 olika slags interventioner bedömdes gällande evidens och effekt.
De studier som inte kom med Intervention Studie Avslappning Simeit et al. 2004 Sömnhygien Cmiel et al. 2004; Ouslander et al. 2006; Schnelle et al. 1999; Walder et al.2000 Ljusterapi Ancoli-Israel et al. 2002; Ho et al. 2002; Koyama et al. 1999 Massage Smith et al. 2002 Sömnkorgar Robinson et al. 2005 Sömnprotokoll McDowell et al. 1998 Review 7 studier 5 interventioner Richards et al. 2003
Studie Urval Åtgärd Kontroll Alessi et al. 2005 Kim et al. 2004 n= 118 (91 kvinnor) Bortfall: 10 Miljö: Sjukhem n= 30 (13 kvinnor) Bortfall: 2 Miljö: Rehab efter Stroke Sömnhygien i 5 dagar Akupunktur i armar, 2 dagar. n=15 Vård som vanligt n=56 Sham-akupunktur n=15 LaReau et al. 2008 n=59 (34 kvinnor) Bortfall:11 Miljö: Medicinsk vårdavd, Hjärtvårdavd. Sömnhygien i 16 veckor. n=29 Vård som vanligt n=30 Richards, 1998 n=71 män Bortfall:2 Miljö: IVA Grupp 1: ryggmassage 6 min före sänggående n=24. Grupp 2: 7,5 min inspelad muskelavslappning, mental imagery och musik vid sänggående. n=28 Vård som vanligt och en kort vila n=17
Studie Urval Åtgärd Kontroll Richardson 2003 Soden et al. 2004 n=36 Inget bortfall Miljö: IVA n=42 Bortfall:6 Miljö: Hospice avancerad cancer. Avslappning och mental imagery. Instruktioner givna i- person under 2 dagar. Aroma-massage alternativt enbart massage 1ggr/v i 4 veckor. Vård som vanligt. Vård som vanligt. Suen et al. 2002 n=120(110 kvinnor) Bortfall:19 Miljö: Boende för äldre. Stimulering av akupunkturpunkter I örat med magnetiska pärlor. Interventionen varade 3 veckor. n=52 Shambehandling, två olika varianter. Williamson 1992 n=60 (CABG patienter) Bortfall:4 Miljö: Post-IVA Bandinspelning med naturljud hela natten, 3 nätter i rad. Vård som vanligt. Zimmerman et al. 1996 n=96 (CABG patienter) Inget bortfall. Miljö: Post-IVA Grupp 1 (lyssna på musik), Grupp 2 (titta på musikvideo).interventionen varade 2 dagar. Vila.
Resultat Typ av åtgärd Antal studier Effekter Mått Evidens Sömnhygien 2 TST (små) Objektivt Subjektivt Musik, videos, inspelade naturljud 2 SQ (medium) Musikvideos bättre än musik Akupunktur 2 SL, MSA, TST, SE (medium/stor) Subjektivt Objektivt Subjektivt Avslappning 2 SE (små) Objektivt Subjektivt Massage 2 SE, TST (medium) SL, MSA (små) Objektivt Subjektivt Låg Mycket låg Mycket låg Mycket låg Mycket låg Aroma terapi 1 - Subjektivt Mycket låg
Förbättra sömn lätt som en plätt interventioner givna i samband med sänggående Lyssna på musik, regn som faller, vattenfall, vågor, fågelsång etc. (Sömnkvalitet) Titta på instrumentala musikvideos (Sömnkvalitet) Ryggmassage (Sömneffektivitet, Total sovtid, Insomningstid, nattliga uppvaknanden) Akupunktur (Sömneffektivitet, Total sovtid, Insomningstid, nattliga uppvaknanden)
Interventioner med liten eller ingen effekt Aromaterapi i samband med sänggående Protokoll med fokus på sömnhygien Avslappning i samband sänggående
Orsaker till låg evidens E V Fåtal studier Små studier Studier av lägre vetenskaplig kvalitet Olika mått används mellan olika studier försvårar jämförelser I D E N S
Kan aktiviteter utförda på dagen ha en positiv inverkan på sömnen?
Undersökning avsamband mellan sömnsvårigheter och fritidsaktiviteter i ett urval av personer ( 60 år) i Sverige. Tvärsnittsstudie inkluderande (n= 945) deltagare hämtade från SNAC-B. Data insamlad år 2007-2009. Samband mellan sömn och aktivitet undersöktes. Hänsyn togs till om ålder, kön, funktionellt status (IADL), generell hälsa, sinnesstämning kunde påverkat sambanden. Interaktioner mellan variabler undersöktes. (Synergetisk effekt)
Exempel på aktiviteter som undersöktes Trädgårdsarbete Motionerande Plocka bär och svamp Handarbete Spela sällskapsspel Spela ett musikinstrument Läsa böcker Se på TV
Beskrivning av urvalet och sömnproblem Kvinna Man Totalt Antal 524 421 945 Medelålder 74.3 72.8 73.6 Sömn <5h 83 39 122 Svårt att somna 188 74 Svårt att somna om efter uppvaknande Svårt att sova pga spänning eller sinnesstämning Svårt att sova pga smärta eller klåda 112 45 165 71 111 54 Vaknar för tidigt 308 236 Tar sömntabletter varje natt 61 31
Resultat i korthet Socio-intellektuella aktiviteter var associerade till färre sömnproblem. Fysiska aktiviteter var betydelsefulla i de ojusterade modellerna, men effekten försvann då justering gjordes. Personer som skattade sin generella hälsa som dålig/någorlunda löpte en större risk för att ha sömnproblem. Att göra reparationer i sitt hem var förenat med färre sömnproblem och särskilt viktigt för kvinnor.
Syfte: att utforska sömnvanor och dagliga aktiviteter vid äldreboende. Ännu ett syfte var att undersöka kopplingen mellan sömnvanor och dagliga aktiviteter. Kvalitativ, explorativ studie Datainsamling höst/vinter 2011-2012. Tre olika orter, två avdelningar på vardera ort Allmän geriatrisk inriktning 39 observationstillfällen á 1½ - 2 timmar 10 intervjuer Innehållsanalys
Avdelningens rytm är livets takt Förbättrad sömn. Längre och mer sammanhållen. Omvårdnad på natten. Trygga ljud. Regelbundenhet och rutiner dagtid. Inomhus promenader. Enskildhet och gruppaktivitet. Läsning, Musik, Spel, Utomhus vistelse Graden av beroende tycktes inverka - SJÄLVSTÄNDIGHET
Att vara observant på: Personer som behövde hjälp med förflyttning oftast sittande passiva i dagrummet Ofta mellan vakenhet och slummer Gemensamt utrymme social stimulans
Behov av självständighet Sense of self - personligt varande - egna ägodelar - egen lägenhet - kontakt med världen utanför
Min avhandlings slutsatser Ytterligare studier behövs för att belägga ickefarmakologiska omvårdnadsåtgärder med evidens. Resultat från enskilda studier är dock positiva. Aktiviteter som framförallt har en social och intellektuell komponent är associerade med färre sömnproblem. Viktigt att stötta genom att skapa regelbundenhet i dygnsrytmen, sträva efter att de boende har kontroll över sin dag.
Diskutera i Smågrupper: Vad kan vara problematiskt för sömnen i Vår vårdmiljö? Vad gör Vi för sömnförbättrande åtgärder idag? Vet Vi hur effektivt Vårt arbete är? Vad kan Vi göra mera?
TAKE HOME MESSAGE Sömn är ett basalt behov nödvändigt för vår hälsa Vårt arbete kan göra skillnad Tänk på sömnen dag som natt!
Insomnia symptoms in elderly persons ASSESMENT, ASSOCIATED FACTORS AND NON- PHARMACOLOGICAL NURSING INTERVENTIONS
Tack för mig! amanda.hellstrom@bth.se