Icke-farmakologiska åtgärder vid sömnbesvär Amanda Hellström Leg. ssk, Spec. ssk. Omvårdnad med inriktn. Kirurgisk vård Fil.dr Medicinsk Vetenskap

Relevanta dokument
Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

C-uppsats Institutionen för Omvårdnad

1 (7) Minnesanteckningar. Landstingets pensionärsråd Nedtecknat av. Gunilla Fredriksson Sekreterare. Justerat den

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Allmänna sömnråd. Generella rekommendationer:

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

Sömnhjälpen.

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Från sömnlös till utsövd

Behandling av sömnsvårigheter

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln. Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa

Vad säger lagen?

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Bättre sömn utan sömnmedel

DEPRESSION. Esa Aromaa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Nu m m er g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Case management för sköra äldre personer (+65)

Grundläggande hälsovanor Malmö Högskola Maria Lennernäs, professor Beteendeinriktad mat- och måltidsvetenskap, Högskolan Kristianstad

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Tips från forskaren Sömn

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Varannan kvinna i Dalarna känner sig ofta trött

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap

ForMare Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

Sömn. Trädgårdsgatan 11, , Uppsala. Tfn: Prästgatan 38, Östersund. Tfn:

Om autism information för föräldrar

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Malmö stad Vård och omsorg Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Att leva med Parkinsons sjukdom

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Förbättras sömnen efter genomgången stresshanteringskurs?

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

kärlröntgenundersökning

Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist. Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro 13 nov -12 Lena Leissner

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer

Vad visar forskningen?

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Att göra rätt från början

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

SÖMN Fakta och praktiska tips

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt

Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Elsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys

3/14/2018. Differentialdiagnoser. Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER

Sömnfysiologi. Varför är jag så trött?

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Sova kan du göra när du är pensionär

Landstingsstyrelsens förvaltning

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Transkript:

Icke-farmakologiska åtgärder vid sömnbesvär Amanda Hellström Leg. ssk, Spec. ssk. Omvårdnad med inriktn. Kirurgisk vård Fil.dr Medicinsk Vetenskap inriktn. Omvårdnad

Varför behöver vi sova? Sömn kan ses som ett grundläggande behov liknande hunger, vilket är avgörande för en individs överlevnad. Det finns ingen enad teori om sömnens funktion, utan forskning pekar åt att sömnen har en multidimensionell funktion och att denna varierar.

Konsekvenser av sömnproblem Sömnsvårigheter är associerade till depression, förändringar av immun systemet, försämrat minne och kognition, lägre livskvalitet och ökad risk för fall.

Är sömnsvårigheter ett stort problem? Epidemiologiska studier visar att cirka 50% av äldre personer rapporterar signifikanta sömnproblem. Svårigheter att somna och förbli sovande förekommer hos 43%. Ungefär 12-39 % av de >65 år har långvariga sömnproblem Justerat för multisjukdom är förekomst av insomni låg bland friska äldre personer.

Sömn cyklerna N1 N2 N2 N3/ djupsömn N3/allra djupast Sömnen är en cyklisk process där vi går igenom 3 olika stadier av NREM sömn och Ett stadium av REM sömn. Varje cykel varar ca. 90-120 min och upprepas sedan genom natten. REM N 2 N3/ djupsömn

Två samverkande processer Process S som styrs av tidigare sömn och vakenhet. Process C som har en endogen styrning, dvs. en kroppsegen naturlig rytm för sömn och vakenhet

Tupplurar och siestor 45 min alternativt 2 tim före kl 18 påverkade inte nattsömn men ökade kognitiv förmåga Vila på dagen och kvällen gav färre uppvaknanden och högre sömneffektivitet Att vila kan vara bra! Samtidigt visar en studie på samband mellan tupplurar och fragmenterad sömn, smärta, diabetes och fatigue hos personer över 80 år.

Den cirkadiska klockan Ljus från omgivningen träffar specifika celler i näthinnan som signalerar till den inre klockan i hypothalamus.

Negativ påverkan av dygnsrytm Dunkelt inne/ lite tid utomhus Fysisk inaktivitet Mycket tid i sängen

Positiv påverkan av dygnsrytm Ljus/Mörker Fysisk aktivitet Tidpunkter för måltider Social interaktion

Orsaker till sömnproblem hos äldre Sjukdom/multisjukdom Läkemedel Förändringar i sömn avseende djup Sociala omständigheter Missnöje med aktivitetsutbud/inaktivitet Stressande situationer/miljöer Nattvandraren av Edvard Munch

Awake REM N1 N2 N3 Awake REM N1 N2 N3

Individuella och omgivningsfaktorer Ålder Kognition Sömnsjukdom Psykiskt/medicinskt tillstånd Blindhet Mediciner Uttalad dagtrötthet Cirkadisk rytm för sömn och vakenhet Social aktivitet Fysisk aktivitet Ljusexponering Rutiner vid boende Bemanning

Vad är insomni? Den vanligaste symtombilden Kan vara självständig eller relaterad till någon annan sjukdom. Vanliga symtom: Svårighet att somna Frekventa uppvaknanden Vaknar tidigt Dålig sömnkvalitet Insomnia has a face - addfunny.com

INSOMNI Primär insomni Psykofysiologisk Paradoxal Anpassnings sömn sjukdom Bristfällig sömnhygien Idiopatisk Behavioural insomni of childhood Komorbid insomni -sekundär- Beroende på medicinskt tillstånd Beroende på drog/substans Beroende på mental sjukdom Fysiologisk insomni, ospecifik Ej beroende på substans eller känt fysiologiskt tillstånd

Kormobid insomni Olika smärttillstånd Lungsjukdom Urologiska sjukdomar Neurologiska sjukdomar och kärlsjukdom

Bakomliggande sömndiagnoser Obstruktiv sömnapné syndrom Restless legs REM Behaviour Disorder

Screening för sömnapné - fysisk undersökning BMI ( 25 riskfaktor) Midje/höft kvot (>1 hos män, >0.8 hos kvinnor) Nackomfång (> 43 cm riskfaktor hos män, 41 cm hos kvinnor) Inspektion mun/svalg Symtom (trötthet, slöhet, fattigue)

Utredning symtom på sömnapné Snarkar du? Upplever du andningsstopp under sömn? Vaknar upp utan något skäl? Vaknar du och känner dig andfådd? Känner du dig fräsch när du vaknar? Har du huvudvärk på morgonen? Behöver du ta tupplurar på dagen? Faller du i sömn då du inte avser att göra detta? Har du varit med om någon bil/motor olycka?

Läkemedel relaterade till sömnproblem Beta-blockerare Bronkdilaterare Anti-depressiva Hormoner

Sömnmedel Metabolism långsam Sidoeffekter (delirium, fall, förlängd reaktionstid) Ökat antal läkarbesök/sjukhusvistelser Sömnmedicinering kort behandling

Sömn hygien Begränsa ljud Begränsa ljus Rumstemperatur Frisk luft Komfortabel säng Regelbundna sängvanor Begränsa antalet väckningar Begränsa intag av nikotin, koffein och alkohol Undvik tupplurar Ljusexponering Motionera Diet

Syfte: Att beskriva och utvärdera effekterna av sömnförbättrande omvårdnadsinterventioner i vårdmiljöer. Litteratursökning i databaser. Genomgång av referenslistor. 9 artiklar bedömdes tillräckligt bra för att kunna ingå i resultatet efter kvalitetsgranskning. 6 olika slags interventioner bedömdes gällande evidens och effekt.

De studier som inte kom med Intervention Studie Avslappning Simeit et al. 2004 Sömnhygien Cmiel et al. 2004; Ouslander et al. 2006; Schnelle et al. 1999; Walder et al.2000 Ljusterapi Ancoli-Israel et al. 2002; Ho et al. 2002; Koyama et al. 1999 Massage Smith et al. 2002 Sömnkorgar Robinson et al. 2005 Sömnprotokoll McDowell et al. 1998 Review 7 studier 5 interventioner Richards et al. 2003

Studie Urval Åtgärd Kontroll Alessi et al. 2005 Kim et al. 2004 n= 118 (91 kvinnor) Bortfall: 10 Miljö: Sjukhem n= 30 (13 kvinnor) Bortfall: 2 Miljö: Rehab efter Stroke Sömnhygien i 5 dagar Akupunktur i armar, 2 dagar. n=15 Vård som vanligt n=56 Sham-akupunktur n=15 LaReau et al. 2008 n=59 (34 kvinnor) Bortfall:11 Miljö: Medicinsk vårdavd, Hjärtvårdavd. Sömnhygien i 16 veckor. n=29 Vård som vanligt n=30 Richards, 1998 n=71 män Bortfall:2 Miljö: IVA Grupp 1: ryggmassage 6 min före sänggående n=24. Grupp 2: 7,5 min inspelad muskelavslappning, mental imagery och musik vid sänggående. n=28 Vård som vanligt och en kort vila n=17

Studie Urval Åtgärd Kontroll Richardson 2003 Soden et al. 2004 n=36 Inget bortfall Miljö: IVA n=42 Bortfall:6 Miljö: Hospice avancerad cancer. Avslappning och mental imagery. Instruktioner givna i- person under 2 dagar. Aroma-massage alternativt enbart massage 1ggr/v i 4 veckor. Vård som vanligt. Vård som vanligt. Suen et al. 2002 n=120(110 kvinnor) Bortfall:19 Miljö: Boende för äldre. Stimulering av akupunkturpunkter I örat med magnetiska pärlor. Interventionen varade 3 veckor. n=52 Shambehandling, två olika varianter. Williamson 1992 n=60 (CABG patienter) Bortfall:4 Miljö: Post-IVA Bandinspelning med naturljud hela natten, 3 nätter i rad. Vård som vanligt. Zimmerman et al. 1996 n=96 (CABG patienter) Inget bortfall. Miljö: Post-IVA Grupp 1 (lyssna på musik), Grupp 2 (titta på musikvideo).interventionen varade 2 dagar. Vila.

Resultat Typ av åtgärd Antal studier Effekter Mått Evidens Sömnhygien 2 TST (små) Objektivt Subjektivt Musik, videos, inspelade naturljud 2 SQ (medium) Musikvideos bättre än musik Akupunktur 2 SL, MSA, TST, SE (medium/stor) Subjektivt Objektivt Subjektivt Avslappning 2 SE (små) Objektivt Subjektivt Massage 2 SE, TST (medium) SL, MSA (små) Objektivt Subjektivt Låg Mycket låg Mycket låg Mycket låg Mycket låg Aroma terapi 1 - Subjektivt Mycket låg

Förbättra sömn lätt som en plätt interventioner givna i samband med sänggående Lyssna på musik, regn som faller, vattenfall, vågor, fågelsång etc. (Sömnkvalitet) Titta på instrumentala musikvideos (Sömnkvalitet) Ryggmassage (Sömneffektivitet, Total sovtid, Insomningstid, nattliga uppvaknanden) Akupunktur (Sömneffektivitet, Total sovtid, Insomningstid, nattliga uppvaknanden)

Interventioner med liten eller ingen effekt Aromaterapi i samband med sänggående Protokoll med fokus på sömnhygien Avslappning i samband sänggående

Orsaker till låg evidens E V Fåtal studier Små studier Studier av lägre vetenskaplig kvalitet Olika mått används mellan olika studier försvårar jämförelser I D E N S

Kan aktiviteter utförda på dagen ha en positiv inverkan på sömnen?

Undersökning avsamband mellan sömnsvårigheter och fritidsaktiviteter i ett urval av personer ( 60 år) i Sverige. Tvärsnittsstudie inkluderande (n= 945) deltagare hämtade från SNAC-B. Data insamlad år 2007-2009. Samband mellan sömn och aktivitet undersöktes. Hänsyn togs till om ålder, kön, funktionellt status (IADL), generell hälsa, sinnesstämning kunde påverkat sambanden. Interaktioner mellan variabler undersöktes. (Synergetisk effekt)

Exempel på aktiviteter som undersöktes Trädgårdsarbete Motionerande Plocka bär och svamp Handarbete Spela sällskapsspel Spela ett musikinstrument Läsa böcker Se på TV

Beskrivning av urvalet och sömnproblem Kvinna Man Totalt Antal 524 421 945 Medelålder 74.3 72.8 73.6 Sömn <5h 83 39 122 Svårt att somna 188 74 Svårt att somna om efter uppvaknande Svårt att sova pga spänning eller sinnesstämning Svårt att sova pga smärta eller klåda 112 45 165 71 111 54 Vaknar för tidigt 308 236 Tar sömntabletter varje natt 61 31

Resultat i korthet Socio-intellektuella aktiviteter var associerade till färre sömnproblem. Fysiska aktiviteter var betydelsefulla i de ojusterade modellerna, men effekten försvann då justering gjordes. Personer som skattade sin generella hälsa som dålig/någorlunda löpte en större risk för att ha sömnproblem. Att göra reparationer i sitt hem var förenat med färre sömnproblem och särskilt viktigt för kvinnor.

Syfte: att utforska sömnvanor och dagliga aktiviteter vid äldreboende. Ännu ett syfte var att undersöka kopplingen mellan sömnvanor och dagliga aktiviteter. Kvalitativ, explorativ studie Datainsamling höst/vinter 2011-2012. Tre olika orter, två avdelningar på vardera ort Allmän geriatrisk inriktning 39 observationstillfällen á 1½ - 2 timmar 10 intervjuer Innehållsanalys

Avdelningens rytm är livets takt Förbättrad sömn. Längre och mer sammanhållen. Omvårdnad på natten. Trygga ljud. Regelbundenhet och rutiner dagtid. Inomhus promenader. Enskildhet och gruppaktivitet. Läsning, Musik, Spel, Utomhus vistelse Graden av beroende tycktes inverka - SJÄLVSTÄNDIGHET

Att vara observant på: Personer som behövde hjälp med förflyttning oftast sittande passiva i dagrummet Ofta mellan vakenhet och slummer Gemensamt utrymme social stimulans

Behov av självständighet Sense of self - personligt varande - egna ägodelar - egen lägenhet - kontakt med världen utanför

Min avhandlings slutsatser Ytterligare studier behövs för att belägga ickefarmakologiska omvårdnadsåtgärder med evidens. Resultat från enskilda studier är dock positiva. Aktiviteter som framförallt har en social och intellektuell komponent är associerade med färre sömnproblem. Viktigt att stötta genom att skapa regelbundenhet i dygnsrytmen, sträva efter att de boende har kontroll över sin dag.

Diskutera i Smågrupper: Vad kan vara problematiskt för sömnen i Vår vårdmiljö? Vad gör Vi för sömnförbättrande åtgärder idag? Vet Vi hur effektivt Vårt arbete är? Vad kan Vi göra mera?

TAKE HOME MESSAGE Sömn är ett basalt behov nödvändigt för vår hälsa Vårt arbete kan göra skillnad Tänk på sömnen dag som natt!

Insomnia symptoms in elderly persons ASSESMENT, ASSOCIATED FACTORS AND NON- PHARMACOLOGICAL NURSING INTERVENTIONS

Tack för mig! amanda.hellstrom@bth.se