Praktikrapport Rädda Barnens Ungdomsförbund Praktikplats: Rädda Barnens Ungdomsförbund (inriktning: verksamhetsutveckling) Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm Postadress: Box 128 25, 112 97 Stockholm Handledare: Förbundsordförande Praktikperiod: 26 januari 12 juni 2015 Tidigare utbildning: Bachelor of Science in Development Studies vid Lunds universitet inriktning sociologi 1. Rädda Barnens Ungdomsförbund beskrivning och historik Rädda Barnens Ungdomsförbund (RBUF) grundades ur Rädda Barnen 2003, efter en lång period av diskussioner om och försök till att barn och unga skulle ha ett större inflytande över organisationen. De tidigare initiativen (såsom ungdomsråd inom Rädda Barnen) gav dock lite resultat, och till slut fattades beslutet att ett eget, fristående ungdomsförbund skulle bildas. Meningen med detta var alltså att skapa en plattform för arbete för barn och ungas rättigheter, som skulle drivas av den berörda parten själva. Allt RBUFs arbete grundar sig i Barnkonventionen, med målet att alla barn ska ha kunskap om och möjligheter att hävda sina rättigheter. Förbundet motsätter sig starkt hur barn och unga ofta behandlas som human becomings, snarare än human beings, och strävar efter ett ökat inflytande för barn och unga i samhället. Förbundet verkar inom tre områden (1) kunskapsspridning, (2) direkt verksamhet med barn, och (3) politisk påverkan. Förbundet har runt 2 000 medlemmar, och verkar delvis genom lokalgrupper som finns i Borås, Eskilstuna, Gotland, Göteborg, Helsingborg, Karlskrona, Luleå, Malmö, Piteå, Stockholm, Uddevalla, Uppsala och Umeå. 2. RBUF som arbetsplats RBUF har ett ganska litet kansli med få anställda, vilket gör att de flesta är involverade i det mesta av verksamheten. Där arbetar: - Förbundsordförande (förtroendevald, heltidsarvoderad) - Verksamhetsutvecklare (100%, sjukskriven på 75%) - Administratör (50%) - Två kommunikatörer (50% vardera) 1
Utöver mig så finns där ytterligare en praktikant som arbetar med att etablera ett internationellt samarbete mellan olika nationella ungdomsförbund eller grupper inom Rädda Barnen. Arbetstiderna är, fram till 13 maj, 08:30-17:00, ed stora möjligheter till flextimmar. Därefter går schemat in i sommartid och man arbetar i stället 08:30-16:00 mån-tors och 08:30-15:00 på fredagar. En del kvälls- och helgarbete förekommer och detta regleras med flex och komp. På grund av den knappa arbetsstyrkan är har det ofta varit ganska tomt på kansliet, och vissa dagar har jag till och med varit helt själv. Detta har stundvis varit en nackdel och det har vissa gånger påverkat min arbetsförmåga, då jag inte har kunnat be om handledning vid dessa tillfällen. Oftast har det dock inte varit några problem och personalen är mycket trevliga och lätta att arbeta med. Utvärderingsmötena sköttes dock hela tiden enligt planen, och vid dessa tillfällen kunde jag framföra var jag låg i arbetet samt be om stöttning där det behövdes. På många sätt var min praktik på RBUF snarare utformad som en anställning, än som en praktik. Något som jag trivdes väldigt bra med. 3. Arbetsuppgifter 3.1 Barnrättsklubben kvalificerad praktikuppgift Mitt första och främsta uppdrag på RBUF har varit att arbeta med det nyutvecklade utbildningsmaterialet Barnrättsklubben. Förbundet har tidigare arbetat med utbildning, dels i form av skolutbildningar (där utbildade medlemmar kommer till en gymnasieklass och föreläser om normkritik, Barnkonventionen och engagemang) och i samtalsgrupper (genom projektet Ellen/allan tillsammans med Rädda Barnen). Barnrättsklubben föddes ut dessa format med syftet att på ett roligt, tryggt och pedagogiskt sätt nå ut till en yngre åldersgrupp för att stärka dem i sitt egna rättighetsutkrävande. Materialet är uppdelat i 7 delar, eller träffar, som tar upp olika teman genom övningar, diskussioner och lekar. Deltagarna kommer att rekryteras från skolor och fritidsgårdar på frivillig basis och kommer sedan att bilda en grupp på ca 10 barn som träffas en gång i veckan. Klubbarna kommer att ledas av utbildade medlemmar, i 15årsåldern. När jag påbörjade praktiken fanns det en pilotversion av materialet som hade arbetats fram under hösten av verksamhetsutvecklaren. Tanken var att materialet skulle vara i stort sett färdigt och mitt främsta fokus skulle vara att rekrytera personer för att få det till layout och tryck. Dock så hade materialet arbetats fram under mycket hög stress och jag fann snabbt att det hade vissa brister, dels vad gäller språklig nivå, tillgänglighet för synskadade i att läsa det, samt 2
normkritiskt fokus. Där fanns exempelvis inga övningar om vithet/rasism, heteronormativitet, icke-binäritet, migration eller funktionalitet. Därför beslutades det snabbt att deadline för tryck skulle komma att behöva flyttas fram till sommaren och jag skulle under terminen i stället arbeta med att vidareutveckla materialet enligt dessa principer. Detta arbete har jag främst skött på eget initiativ och med egna, tidigare förvärvade kunskaper. Vad gäller vissa områden fann jag dock att jag var i behov av extern konsultation. Detta gällde främst frågor som handlade om områden där jag, i egenskap av vit, cis, med normativ funktionalitetsvariation samt utan erfarenheter av migration befinner mig i en priviligierad position. För att skapa en mer representativ och erfarenhetsbaserad kunskapsproduktion tog jag därför kontakt med olika organisationer och personer som besitter särskild kompetens eller erfarenheter inom området. De personer/organisationer som jag varit i kontakt med var Afrosvenskarnas Riksförbund (vilket senare blev Jämlikhetscoacherna, som drivs av två medlemmar av förbundet), Unga Rörelsehindrade, RFSL Ungdom samt en ung kvinna som fått utvisningsbesked, men som genom demonstrationer och påtryckningar från bland annat RBUF fått detta besked upphävt. Jag genomförde även kvalitetssäkringar tillsammans med två medlemmar som tidigare hållit i pilotversionen av Barnrättsklubben, där jag dels hade möten med dem för att få deras kommentarer på övningarna. Vi gjorde även ett samarbete med Rädda Barnens Föräldraforum (en föreläsningsverksamhet för föräldrar i Järvaområdet i Stockholm) där vi, samtidigt som föräldrar tog del av en föreläsning, testade de nyskrivna övningarna på de barn som följde med sina föräldrar. På detta vis kunde jag utvärdera effekten av övningarna jag skrivit och fick dels bekräftat att de fungerade, och dels tankar om nya redigeringar. Tanken är att klubbledarna ska få stor frihet i hur de vill leda träffarna, exempelvis genom att välja vilka övningar de känner sig bekväma med att inkludera. För att träffarna ändå ska uppfylla sitt syfte har jag infört ett markeringssytem där jag har märkt ut de övningar i varje träff som är extra viktigt att de genomförs. Jag hr även arbetat mycket med att förutspå hur lång tid varje övning kommer att ta, så att träffarna ska gå att genomföra i sin helhet inom tidsramen på 90 minuter. I skrivande stund är materialet i stort sett färdigt, med undantag för inkludering av referenser, layout och illustrationer. Detta arbete har varit mycket givande och lärorikt, då jag har fått arbeta under stor kreativ och operativ frihet. Inledningsvis fattades alla beslut gällande ändringar och så vidare i samråd med 3
min handledare, men då detta blev mycket tidskrävande och ledde till stor osäkerhet för mig gällande hur stort mandat jag hade så beslutade vi efter ca två månader att jag kunde leda projektet själv. Detta har gett mig stora erfarenheter av metod- och verksamhetsutveckling, samt låtit mig omsätta mina sociologiskt och genusvetenskapligt teoretiska kunskaper i praktik. Maktanalys, intersektionalitet och pedagogik har varit mina främsta ledord i utvecklingen av materialet. 3.2. Kurs för Utbildare RBUF hade vid årsskiftet ca tio skolutbildare runtom i landet, vars uppgift är att på uppdrag av RBUF och LSU åka runt till gymnasieskolor och hålla i mindre föreläsningar om normkritik, Barnkonventionen och ungt engagemang. För att kunna fortsätta med, och utöka denna verksamhet utbildade vi i mars 10 nya skolutbildare under en kurshelg i Stockholm. Planeringen inför denna sköttes utav förbundsordförande och mig. Jag var delaktig i i stort sett alla steg av planeringen och genomförandet, och arbetet innefattade dels praktiska uppgifter såsom att boka resor, boende, lokal och mat åt deltagarna och även mer teoretiska delar. Dessa innebar att planera en schemat med både interna och externa utbildare samt att planera och genomföra dels en fördjupande föreläsning om normkritik samt en föreläsning om pedagogik och retorik. Kursen för Utbildare blev mycket lyckad, vilket också visade sig i utvärderingsresultatet. 3.3. Temahelgen Varje termin anordnar RBUF en nationell medlemshelg för alla medlemmar. I år var temat för denna helg artikel 31 i Barnkonventionen rätten till lek, vila och fritid. Detta för att RBUF just har inlett en kampanj inom området politisk påverkan som berör just denna artikel. För denna helg fanns på kansliet en projektledare och min roll var främst stöttande inom det administrativa, som att sammanställa schema, praktisk information till deltagare, planering av matlagning och inköp. Jag agerade även funktionär under helgen. Även denna blev mycket lyckad, vilket jag tror främst beror på noggrann planering av projektledaren. 3.4. Kampanj 31 Kampanjen för rätten till lek, vila och fritid kommer att drivas av RBUF under flera månader och på olika nivåer. Den kommer att inledas med vila, då med fokus på stress och press i skolan. Del två handlar om rätten till en meningsfull fritid, där fokus ligger på barns olika ekonomiska förutsättningar för att få tillgång till detta. Det är i denna del av kampanjen som jag är delaktig. Jag håller för närvarande på och samlar in information från Sveriges kommuner om vilka 4
aktiviteter de erbjuder för barn under sommarlovet, utan kostnad. Från början var planen att detta skulle innefatta alla 290 kommuner, men detta visade sig snabbt vara en alltför stor arbetsuppgift för en person att hantera själv. På grund av personalbrist fick vi därför tänka om och fokus ligger därför nu på att samla in denna information från de 50 kommuner som har störts barnfattigdom. Problemet med detta är att många kommuner inte har svarat på förfrågan, samt att många saknar lättillgänglig information i ämnet. Jag tvivlar därför på att detta mål kommer att uppnås. Strävan är dock fortfarande att kunna genomföra det. 3.5. Övrigt Jag har även varit delaktig i visst lokalgruppsstöd, där medlemmar i Umeå, Uddevalla och Örebro har behövt hjälp för att anordna utbildningar och annan kompetenshöjande verksamhet. Då har jag förmedlat kontakter och kommer även att åka till två av dessa orter för att genomföra mindre utbildningar. Dessutom har jag medverkat vid olika möten och konferenser för projekt som RBUF är involverade i. Vid dessa tillfällen har jag främst varit med som åhörare, för att förskansa mig en bredare uppfattning om hela RBUFs verksamhet. 4. Koppling till tidigare utbildning Min tidigare utbildning i utvecklingsstudier och sociologi har varit till stor nytta för min praktikperiod. Främst har jag fått användning för genusteorin, som har fått praktisk tillämpning i utvecklandet av Barnrättsklubbens material, samt till uppdateringen av RBUFs skolutbildningsmaterial. Till detta har även sociologins och utvecklingsteorins genomgående makt- och systemkritiska modeller varit mycket viktiga för att materialet skulle få en tillgänglig och intersektionell profil. Jag skulle till och med våga påstå att ett utbildningsmaterial som utvecklas utan sådant fokus skulle vara skadligt, då det skulle riskera att reproducera normativa föreställningar, snarare än utmana dem. Jag har även haft stor nytta av att få praktiskt tillämpa teoretiska och analytiska kunskaper, som kommer från att ha studerat samhällsvetenskapliga ämnen generellt. Som student krävs också att du kan planera ditt arbete självständigt, samt ha god översikt över dina uppgifter, vilket underlättade för den projektledar-liknande roll jag kom att få i arbetet med Barnrättsklubben. Den främsta kopplingen till min samhällsvetenskapliga utbildning tror jag alltså är att få insikt i praktiskt arbete för samhällsanalys och-förändring. I samhällsvetenskapen studeras samhällets formella och informella institutioner, och med sociologin som mitt främsta fokus, har det även 5
handlat mycket om en kritisk maktanalys. Som praktikant på en barnrättsorganisation har jag varit delaktig i att ifrågasätta strukturer och maktrelationer, samt hitta sätt att utmana dessa. Utvecklingsteorier arbetar även mycket med empowerment-begreppet, och jag menar att RBUFs kunskapsspridning är ett tydligt exempel på hur detta bedrivs genom att barn själva känner till sina rättigheter och får hjälp att hitta vägar för att utkräva dessa blir de empowered att själva genomföra den samhällsförändring som de själva vill se. RBUF arbetar alltså med en tydlig bottom-up approach, som jag fått god insikt igenom mina tidigare stuider. 5. Rekommendationer för framtida praktikant De rekommendationer jag skulle ge åt en framtida praktikant, vilket gäller för alla praktikplatser och inte enbart RBUF, är att fundera över arbetsuppgifter du tror att du skulle kunna och vilja genomföra under en praktik, samt vilket intresseområde och/eller karriärsstävan du har. Välj sedan din praktikplats baserat på detta. Gå inte enbart på vilken organisation/företag som du tycker verkar vara spännande i sin roll i samhället, då det kan sluta med en praktik där du främst får verka som stöttande till det övriga kansliet och inte blir en lika integrerad eller betrodd del av personalen. Försök också att fundera ut vad du själv skulle vilja driva för arbete under din praktik har du en projektidé, en rapport du vill skriva eller en verksamhet du har utvecklingsidéer till? Presentera då detta till din handledare och se om ni tillsammans kan hitta utrymme för det inom praktikens ramar. Vad gäller praktik hos RBUF så menar jag att detta passar bäst för en mycket självgående student. Det finns inga garantier för att kanslipersonalen kommer att ha mer tid att avsätta för en framtida praktikant än vad de hade för mig, vilket främst beror på storleken på kansliet. Även här gäller det alltså att ha egna visioner för vad du vill göra ifall du har det och presenterar dessa tror jag att möjligheten är stor för att kunna genomföra dem. Ifall du inte har det, och har svårt att arbetsleda sig själv kan det nog lätt bli att en främst får göra administrativa och mindre utvecklande uppgifter. RBUF är en givande, spännande och trevlig arbetsplats och jag rekommenderar den till alla som gillar att arbeta normkritiskt och självständigt. 6