Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson

Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen Coachning ett verktyg för skolan? Jag har studerat ett ämne som en tid varit vanligt inom näringslivet men ännu inte fått samma genomslag inom skolans värld - coachning och coachande förhållningssätt. I studien undersöks vad detta pedagogiska förhållningssätt kan bidra med för skolans verksamhet i stort. I uppsatsen granskar jag också behovet av coachning för lärare. Min ursprungliga hypotes var att det finns ett stort behov av coachning hos lärare och att de som arbetat en kortare tid i yrket har ett större behov. Studien baseras på kvalitativa djupintervjuer med rektorer som arbetar eller har arbetat i högstadie- och gymnasieskolor i Stockholm och Malmö. Dessutom genomfördes en enkätundersökning bland lärare i syfte att studera behovet av coachning. Intervju- och enkätunderlaget har analyserats utifrån mina frågeställningar: Hur uppfattar respondenterna begreppet coachning? Vad finns det för behov av coachning för lärare? När och i vilka sammanhang kan coachning bidra med något för eleverna, lärarna och organisationen? Intervju- och enkätresultaten har sammanförts i en diskussion. Min slutsats är att coachning och coachande förhållningssätt är något som med framgång kan användas på många skolor. Det skulle kunna ge goda effekter på många plan i skolans organisation: Coachning och coachande förhållningssätt kan bidra till bättre arbetsmiljö och ett öppnare klimat i lärarkollegiet. Coachning kan göra att elever får större egenansvar och blir mer målmedvetna, vilket leder till bättre studieresultat. Min studie visar också att lärare som varit i yrket en längre tid har ett minst lika stort behov av coachning som de som arbetat en kortare tid. Mina definitioner Med coachning menar jag ett kraftfullt verktyg i arbetet mellan människor, baserat på djup respekt för den förmåga och kunskap som finns inom varje individ, utförd av en diplomerad eller certifierad coach. Coachningen är en positiv process som leder utvecklingen framåt mot uppsatta mål. När jag nämner ordet coach i uppsatsen avser jag att en person som är utbildad coach, diplomerad eller certifierad med utbildning enligt ICF (International Coach Federation) standard. 2

Ett coachande förhållningssätt menar jag att en person kan ha även om den inte är utbildad coach. Personen har en inställning och en attityd som ser och tar fram det positiva hos människor, ett förhållningssätt som driver personen framåt. Personen har inte kunskaperna eller verktygen att coacha på ett professionellt sätt. Varför coachning i skolan? Vi lever i en värld där förändringarna sker i ett allt snabbare tempo. I takt med att samhället förändras ökar kraven på individen då utbudet ökar och valmöjligheterna blir fler. Vi ställs allt oftare inför valsituationer som ofta kräver snabba beslut och behov av att tänka i nya banor. Även lärarrollen förändras och vissa lärare upplever allt större tidsbrist kombinerat med ett ökat behov av att prioritera bland alla arbetsuppgifter. För att bli en harmonisk nutidsmänniska kan vi både på ett privat och yrkesmässigt plan behöva redskap som hjälper oss att anpassa oss till arbetets föränderliga krav och uppmuntra nytänkande. Det handlar om att skapa en sund arbetsmiljö med självständiga medarbetare och gemensamma mål. Skolan ska utbilda elever för att de ska vara beredda att möta framtiden. Vi behöver leta efter nya former och förhållningssätt som kan vara till hjälp att utveckla människor i skolan, lärare såväl som elever, till individer som har förmågan att tillsammans skapa en sundare organisation som är bättre beredd på nutidens krav. Hur förbereder skolan eleverna för att ta klivet ut i verkligheten? I dagsläget vet vi inte ens vilka yrken som kommer att behövas i framtiden. Det coachande förhållningssättet stimulerar till att tänka i nya tankebanor och uppmuntrar till att agera självständigt. Vad kan coachning bidra med för lärarna? Respondenterna i intervjuerna menar att coachning verkar såväl i människors yrkesliv som privatliv. Coachning hjälper de intervjuade till bättre självinsikt och en mer dynamisk utveckling i sin professionella roll. I intervjun poängterar en rektor att läraryrket kan vara tufft och det finns behov hos lärare att prata av sig på arbetsplatsen efter en jobbig dag. Coachning skulle kunna vara ett bra sätt att inte ta med sig problem hem. Jag tror att det är många lärare som behöver det. Om du till exempel har haft en besvärlig dag och blir coachad, då har du inte det bekymret av att beklaga dig privat. Då har vi bearbetat det på ett annat sätt så att säga. Då kanske man inte går och grämer sig över olika problem på egen hand. Jag menar vi jobbar med människor allihop. Ibland är det tufft. Då är det rätt bra om man kan ta till coachningen då. Då kanske man kan komma på andra tankar, att man inte tar med sig bekymmer med sig hem till man och fru där hemma. Rektor Ingrid 3

Vad coachning och coachande förhållningssätt betyder för lärarna förklaras i intervjusvaren på olika sätt. Rektor Lisen beskriver att det coachande förhållningssättet behöver ske på olika plan. Ledaren möter sina medarbetare, lärarna möter lärarna och lärarna möter eleverna med ett coachande förhållningssätt. För lärarna är den största vinsten att behandla sina elever med ett coachande förhållningssätt. Rektor Maj tror att en lärare kan nå längre med sina elever med ett coachande förhållningssätt. I dag har eleverna handledare och mentorer. De har ju sådana utvecklingssamtal och då går lärarna igenom vad eleverna har gjort och framförallt koncentrerar sig på vad de inte har gjort. Som coach kan jag känna att det är rätt destruktiva samtal, man tar ju bara upp det som är dåligt. Man bygger inte på vad som är bra, vad jag ser. Jag tror att lärare som kan coachning når längre med sina elever. Rektor Maj Vad ett coachande förhållningssätt och coachning kan ge eleverna Några av respondenterna lyfter tydligt fram att det coachande förhållningssättets framgång inte är beroende på individens ålder. Det spelar inte någon roll om det är elever eller vuxna som är mottagare. Det tar fram det positiva i varje människa. Flera av de intervjuade förklarar att det är ett bra sätt att utgå från individen/eleven och visa på var och ens möjlighet att påverka egna val, i stället för att tala om vad individen ska göra. Rektorerna Ulf, Berndt och Maj svarar att elevernas resultat förbättras genom ett coachande förhållningssätt. De nämner att det handlar om att elever jobbar aktivt mot sina mål och kommunicerar sina önskade resultat med läraren. Berndt lyfter fram att det är viktigt att veta var man befinner sig kunskapsmässigt för att kunna sätta upp relevanta mål. Han menar också att detta avgör i vilken riktning man går mot målet. Rektor Berndt nämner också att en viktig del av arbetet som lärare och handledare är att med några veckors mellanrum mäta var eleven befinner i relation till målet. Vad lärarnas viktigaste roll egentligen är i utbildningsrummet, det är att se till den enskildes elevens inlärning. Traditionellt tittar man mer tillbaka till vad läraren har lärt ut. Det är fullständigt ointressant för eleven. Det är för eleven vi är här. Läraren måste fokusera på hur gruppen lär sig och på individen och gruppen lär sig. Så där handlar det också om coachning, ett handledarskap. Men! För att få eleven att nå sitt mål så handlar det om hur, vilken målsättning eleven har och om eleven i grunden har förstått var den vill nå någonstans. Rektor Berndt 4

Det är ju där eleven behöver hjälp med att förstå hur den lär sig, alltså. Och det är där coachningen har en jättestyrka. En elev kan ha jättesvårt att sitta rakt upp och ner på en stol och lyssna. Om den eleven inte kommer på att det här är inte ett sätt att lära mig att förstå, kommer den eleven att få väldigt usla resultat. Men däremot om eleven förstår att jag lär mig på ett annat sätt och kan inte skolan tillgodose det, måste jag se till så att jag får det någon annanstans. Rektor Ulf Vad ett coachande förhållningssätt kan tillföra organisationen Effekterna av en coachande organisation är att individer växer och personal utvecklas. Detta är tydligt hos de intervjuade rektorerna Maj, Ulf Ingrid och Berndt. De beskriver att coachning i stort skapar kvalitéer för organisationen som trygghet, stöttning och att individerna i organisationen får ett större ansvar och egenansvar. Fyra respondenter, Lisen, Maj, Ulf och Ingrid, svarar att ett coachande förhållningssätt bidrar till att klimatet och kulturen i organisationen utvecklas. En intervjuad uttrycker att för att få ett klimat som får medarbetare att växa kan det behövas ett coachande förhållningssätt. Det kan leda till mer öppna diskussioner och det kan bli lättare att ta upp svåra ämnen med en kollega, som annars lätt kan uppfattas som kritik. En annan svarar att i de bästa världar kan coachning leda till bättre kommunikation, utvecklat samarbete och få läraren att ta mer ansvar för sig själv som person. Kan vi åstadkomma ett klimat där vårt syfte är att min kollega eller medarbetare ska växa? Då måste vi ha ett coachande förhållningssätt. Det börjar med egentligen att man ska ge varandra feedback. Jag tror det bidrar till ett klimat som i verkligheten blir väldigt högt i tak. För vet man hur man ska coacha varandra så får man raka och ärliga diskussioner. Så att man inte bara som ledare pratar om vad som är bra och dåligt. Ser man att en kollega är inne på fel spår eller har ett förhållningssätt till eleven som egentligen inte är bra, för den eleven, så kan man gå in och hjälpa i en sådan situation och då gör man det inte för att kritisera utan för att hjälpa. Det är dessutom accepterat. Det är det jag menar att det är både en metod och ett förhållningssätt. Så på organisationsnivå tror jag att det påverkar klimat och kultur väldigt mycket om man kommer långt. Slutsatser Rektor Ulf Resultatet i intervju- och enkätundersökningen pekar på att det finns ett stort behov av coachning och coachande förhållningssätt i skolan. Det gynnar skolans organisation som helhet samt ger lärare och elever en bättre plattform att växa i. Behovet av coachning och vad coachning kan bidra med visas i de båda studierna på olika sätt. I den här sammanfattande versionen av studien lyfter jag fram några exempel. Jag antog i hypotesen att det finns ett behov av coachning i skolan och att de lärare som har varit få år i yrket har större behov av coachning. Slutsatsen jag drar efter 5

intervjustudien och enkätundersökningen är att min hypotes stämmer väl. Jag finner dock att den inte stämmer vid en punkt. Resultatet visar att lärare som verkat en längre tid i yrket till och med har ett något större behov av coachning. Denna grupp värderar frågor som rör prioriteringar och stress högre än den andra gruppen. Slutsatsen skulle kunna kopplas till att lärare som verkat i yrket en längre tid under en lång yrkeserfarenhet i högre utsträckning har varit med om nya politiska beslut och nya läroplaner eller andra typer av förändringar i skolan. Dessa lärare har kanske inte i samma takt utvecklat förmågan att plocka bort i dagsläget mindre relevanta uppgifter. Det kan också handla om att de inte har tid eller verktyg att prioritera bort arbetsuppgifter som är mindre aktuella idag. För att skapa skolor som strävar i riktning att möta samtidens och framtidens krav behövs nya tankesätt och verktyg. Ett sätt kan vara att i skolan ha ett coachande förhållningssätt och personlig coachning. Detta pedagogiska verktyg kan göra att vi får det bättre på våra arbetsplatser vad gäller arbetsmiljö och resultat. Det coachande förhållningssättet är en förutsättning för att eleven ska kunna formulera tydliga mål och lättare arbeta i riktning mot de uppsatta målen. En spännande reflektion från en av respondenterna var att vissa gymnasieelever säkerligen skulle kunna tjäna på att gå ner i undervisningstid och i stället ha mer coachning. Det kan vara troligt att elever som har en inlärningsstil där den traditionella pedagogiken inte når fram kan gynnas av att läraren har ett coachande förhållningssätt. Då blir eleven säkerligen mer fokuserad och motiverad på sitt skolarbete. 6