PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för PRÄSTKRAGEN del av fastigheten Bjuv 12:3 och Prästkragen 1-45 Bjuvs kommun Dnr 2012-0131 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro E-post Org.nr Box 501 Mejerigatan 3 042 458 50 00 042 782 32 3 45 82-7 415-8549 info@bjuv.se SE212000-1041 267 25 BJUV
HANDLINGAR Följande handlingar hör till planförslaget: GRANSKNINGSHANDLING Plan- och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Bilaga: PM Tegelutredning angående renoveringsbehov i tegelfasader,tomas Gustavsson konstruktioner AB, 2012-05-14. PLANENS SYFTE Detaljplanens syfte är att bevara befintlig kulturhistoriskt intressant bostadsbebyggelse i kvarteret Prästkragen i Bjuv. Skydds- och varsamhetsbestämmelser reglerar vad som ska bevaras och skyddas. Planen syftar även till att ändra grönytan runt omkring bebyggelsen från kvartersmark till allmän plats. Grönytan har kommunen ägt och skött sedan området byggdes. Bostadsområdet Prästkragen i Bjuvs tätort uppfördes på 1950-talet och är ritat av den danske arkitekten Jørn Utzon. BAKGRUND På en gammal bytomt nära Bjuvs kyrka uppfördes på 1950-talet ett bostadsområde ritat av den danska arkitekten Jørn Utzon 2
tillsammans med hans kollega Ib Møgelvang. Bostadsområdet var ett resultat av den allmäna tävlingen Skånska hustyper som utlysts av Skånska sparbanksföreningen. Syftet med tävlingen var att återknyta till den skånska byggtraditionen med dess anpassning till landskapets natur och klimat, samtidigt som byggforskningens och rationaliseringssträvandenas framgångar skulle utnyttjas. De 45 moderna enfamiljshusen uppfördes 1957 och var det första bostadsområdet med denna radhustyp. Liknande områden kom sedan att uppföras i Lund samt i Helsingør och Fredensborg i Danmark. Det var inte Jørn Utzon och Ib Møgelvang som upprättade bygglovshandlingarna, utan arkitekten Henry Andersson. PLANDATA Läge Planområdet är beläget i den sydöstra delen av Bjuvs tätort, ca 1,5 km från Bjuvs centrum. Området gränsar till kyrkogård och ängsmark i söder, Vallgatan i väster och längst i öster till Kyrkvägen. I norr utgörs gränsen av bebyggelsen längs Hagströmsgatan. Den vita markeringen visar planområdets läge i förhållande till övriga Bjuvs tätort. Areal Den totala arean för planområdet är ca 6,5 ha. 3
Markägoförhållanden GRANSKNINGSHANDLING Bjuv 12:3 ägs av Bjuvs kommun och omfattar idag all grönyta runt husen samt all gatumark inklusive förgårdsmark. Prästkragen 1-45 utgör de privata fastigheterna för de befintliga husen i kvarteret. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I Översiktsplan 2006 för Bjuvs kommun, antagen i kommunfullmäktige 2009-05-28 45, är Prästkragen omnämnt som ett område med mycket stora kulturhistoriska värden. Detaljplaner För området gäller idag följande detaljplaner: - Detaljplan 211, Förslag till ändring av stadsplanen för del av fastigheten Bjuv 12 3 m.fl. inom Bjuvs köping, Malmöhus län, är ursprungsplanen för bostadsbebyggelsen och de gemensamma ytorna och den vann laga kraft 1957-04-26. Planen har tilläggsbestämmelser angående utökad bygglovplikt som vann laga kraft 2008-07-01. Gällande detaljplan 211 anger kvartersmark för bostadsbebyggelse och att marken runt omkring ej får beyggas (prickad mark). 4
- Detaljplan 221, Förslag till ändring och upphävande av stadsplan för s.k. Sprickanområdet i Bjuvs köping, gäller för del av grönytan i norr och vann laga kraft 1961-05- 04. - Detaljplan 223 Förslag till ändring av stadsplanen för Östra delen av Storgatan m.m. i Bjuvs köping, Malmöhus län, gäller för gatorna inom planområdet och vann laga kraft 1962-03-06. Ingen av de gällande detaljplanerna har någon genomförandetid kvar. Riksintressen Planområdet berörs inte av några riksintressen. Bevarandeplan I Bevarandeplan för Bjuvs kommun, antagen i Bjuvs kommunfullmäktige 1998-10-29 87, framförs följande bevarandemotiv för Prästkragen: Området har ett högt arkitekturhistoriskt värde. Bostadsområdet är planerat med lugna gator, som även fungerar som kollektiva uterum och små privata trädgårdar mot öppna grönytor. De enkla låga horisontella tegelbyggnaderna skiljs av högre vertikala murskivor. Radhusen i rött respektive gult tegel är slutna mot gatan och öppna mot de privata gårdarna som vetter mot ett för intilliggande gator gemensamt grönt rum. Byggnadernas enkla och sparsmakade gestaltningsuttryck tål inte, som synes små, förändringar som fönster och dörrbyte och andra främmande element. Möjligheter finns att efterhand återställa byggnaderna efter arkitektens intentioner. Behovet av varsamhetsbestämmelser för Prästkragen påpekas, liksom att det inte bör förtätas med undantag från mindre och väl anpassade tillbyggnader. Det är enligt Bevarandeplanen mycket viktigt att enhetligheten i utformning, material och färgsättning bibehålls. 5
Den låga radhusbebyggelsen i Prästkragen har vertikalt räfflat tegel med karaktäristiska takdetaljer. Murar skiljer de privata trädgårdarna från de gemensamma grönytorna på baksidorna. Bebyggelsen sluter sig tydligt mot gatusidan och skapar samtidigt halvprivata rum med förgårdsmarken. 6
Behovsbedömning MKB GRANSKNINGSHANDLING Bestämmelserna i plan- och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Samhällsutvecklingsenheten bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11 18 miljöbalken och i 4 kap 34 plan- och bygglagen. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. PLANENS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER Planförslag I korthet innefattar planförslaget följande: - Skydds- och varsamhetsbestämmelser (q och k) införs för att bevara befintlig bostadsbebyggelse som är kulturhistoriskt intressant. Detaljplanen innebär ingen utökad byggrätt. - Grönytan kring bostadsbebyggelsen som tidigare varit reglerad till kvartersmark föreslås istället bli allmän plats PARK där kommunen ansvarar för skötseln, såsom det fungerat sedan området byggdes. - Förgårdsmarken kvarstår som kvartersmark som ej får bebyggas, så som den används i dagsläget. Marken ägs idag av kommunen, men olika alternativ föreslås så att fastighetsägarna själva kan ta över ansvaret och fortsätta sköta förgårdsmarken som de gör idag (se vidare under genomförande fastighetsrättsliga frågor). - Befintliga tekniska anläggningar ges beteckningen E. Bebyggelse Bostäder Planförslaget innefattar 45 befintliga bostäder. Detaljplanen innebär ingen utökad byggrätt. Service I närområdet finns både förskola och grundskola upp till åk. 9. Bostadsområdet ligger nära befintlig handel längs Norra- och Södra Storgatan. Planförslaget innebär ingen ökad befolkning och ytterligare kommersiell eller offentlig service förelås därför inte. 7
Värdefull bebyggelse GRANSKNINGSHANDLING Bostadsbebyggelsen i Prästkragen utgör sådana särskilt värdefulla byggnader som avses i 2 kap 6 PBL, d.v.s. byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär. Byggnaderna redovisas som kulturhistoriskt intressanta i bevarandeprogrammet. De föreslås därför ges skydds- och varsamhetsbestämmelser enligt 4 kap 16 PBL. Varsamhetsbestämmelse k innebär följande: - Vid förändring av husen skall följande karaktärsdrag och värden hos bebyggelsen särskilt beaktas: rött eller gult tegel med vertikal räffling, rött enkupigt lertaktegel, mörkbrunteller svartlaserat trä eller vitmålat trä samt omålad puts över dörrar. Skyddsbestämmelse q innebär följande: - Byggnadsdelar uppförda på 1950-talet får inte rivas. - Volymerna och murarnas höjd skall behållas. Taken ska utformas som flacka pulpettak och tillbyggnader mot gatan tillåts inte. - Karaktäristiska detaljer såsom att murarna i hörnen möts på olika höjd, trappningen av murarna och de särpräglade skorstenarna skall bevaras. Förbud införs även mot att uppföra mur och/eller plank i gräns mot gata. Förbud införs också mot att uppföra staket på förgårdsmarken.. Trappning av murar och flacka tak 8
Detaljbild på skorsten. Natur Grönstruktur Planområdets befintliga grönstruktur består av en större park, som i gällande plan är angiven som kvartersmark som ej får bebyggas. Grundtanken i den äldre planen var att en gemensamhetsanläggning skulle bildas för omkringliggande ytor och att de gemensamma ytorna skulle skötas av de boende i området. Den tanken genomfördes aldrig i praktiken, då marken kring husen ägts och skötts av kommunen sedan området uppfördes. Parken har en tydlig avgränsning rumsligt sett mot murarna och dess öppenhet med stora grönytor ger ett mervärde till bebyggelsen. I parken finns idag privata initiativ med planteringar och några mindre anordningar som försvårar skötseln av grönytorna. I planförslaget föreslås att den kommunägda marken runt omkring bebyggelsen ändras från kvartersmark till allmän plats PARK för att bättre stämma överrens med befintliga förhållanden. Förslaget innebär ett fortsatt och tydligare kommunalt ansvar för skötseln och att den privatisering som tidigare skett ska upphöra. 9
De gemensamma grönytorna mellan husen ägs och sköts av kommunen, men viss privatisering har skett kring de privata tomterna. Lek och rekreation Närmsta befintliga lekplats återfinns på Hyllebärsgatan sydväst om planområdet dit det som längst är ca 700m att gå. För närvarande finns inga riktlinjer i kommunen kring avstånd mellan bostadsområden och lekplatser. I framtiden kan ett generationsskifte resultera i ökat antal barnfamiljer inom området, vilket gör det angeläget att se över tillgängligheten till lekplatser. Boverket rekommenderar att bostäder ska ha tillgång till natur inom max 300m, s.k. bostadsnära natur. För Prästkragens del är den befintliga grönytan inom planområdet en tillgång som kan tillgodose såväl lek för barn som rekreation för vuxna. Att marken är kommunalt ägd och får användningen PARK säkrar allmänhetens tillgång till grönytorna. Geoteknik Området är sättningsbenäget och befintlig bebyggelse har drabbats av sättningar. Bjuv är ett gammalt gruvsamhälle, vilket gör att det på många håll finns gamla gruvgångar under marken. För planområdets del handlar det om ett finmaskigt nät under i princip hela den befintliga bostadsbebyggelsen. 10
Karta över gruvgångar som berör planområdet. Fornlämningar Planförslaget berör RAÄ Bjuv 34:1 i norr och tangerar RAÄ 35:1 i söder. RAÄ 34:1 Bjuvs gamla tomt är bebyggelselämningar från medeltid/nyare tid. Enligt beskrivningen är det är en bytomt på ca 300x130-180m som var delvis bebyggd. RAÄ 35:1 Bjuvs kyrka avser lämningstypen kyrka/kapell. Området för Bjuvs kyrka mäter ca 300x80-190 m. Särskilt tillstånd krävs från Länsstyrelsen för markingrepp i fornlämning. Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. 11
Utdrag från Riksantikvarieämbetes register. RAÄ Bjuv 34:1 och RAÄ 35:1 berör planområdet. Gator och trafik Gatunät Biltrafik angör fastigheterna via befintliga lokalgator, varav tre stycken är utformade som säckgator med vändzoner i slutet på gatorna. Gatorna ägs av kommunen och utgör allmän plats. Planförslaget innehåller inte några nya gator. Gång- och cykeltrafik Befintliga gång- och cykelvägar finns i grönområdet i norr samt i sydöst. Gång- och cykelvägarna förbinder området väl till angränsande områden och övriga delar av Bjuvs tätort. Planförslaget innehåller inte förslag till nya gång- och cykelvägar, men bestämmelsen gc-väg syftar till att fastställa befintliga förhållanden inom planområdet. Det är viktigt att bevara kopplingen till parkområdet i norr, varför gröna kilar för gång- och cykeltrafik föreslås i vändzonernas slut. Kollektivtrafik De befintliga busshållplatser som ligger närmast planområdet är Bjuv Varagården och Bjuv Selleberga som ligger längs med Södra Storgatan. Avståndet till hållplatserna är ca 300-400 meter. Idag trafikeras hållplatserna av regionbuss linje 230 mot Svalöv/Helsingborg samt regionsbuss linje 250 mot Bjuv/Landskrona. Linje 230 har timmestrafik under vardagar 12
medan linje 250 har halvtimmestrafik. Närtrafiken har hållplats vid Almliden/vårdcentralen. Parkering Parkering ska ske på egen fastighet eller kvartersmark längs lokalgatorna så långt det är möjligt. Teknisk försörjning Vatten Befintliga ledningar för dagvatten samt dricks- och spillvatten finns i området. Energi Befintlig teknisk försörjning finns i området. Transformatorstationerna i parken får planbeteckning E - teknisk anläggning. Hälsa och säkerhet Buller Planområdet är inte bullerutsatt varken från trafik eller industri. Elektromagnetiska fält Området berörs inte av elektromagnetiska fält. Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Miljökvalitetsnormerna för Bjuvs kommun överskrids inte för svaveldioxid, bly, kvävedioxid eller kolmonoxid, däremot överskrids normerna för PM10. Planförslaget innebär inte förändrade nivåer för befintlig bebyggelse. Markföroreningar Området berörs inte av några kända markföroreningar. Markradon Baserat på en översiktlig radonkartläggning klassificeras planområdet som lågriskområde (lågriskmark 0-10 kbq/m 3, normalriskmark 10-50 kbq/m 3 och högriskmark >50 kbq/m 3 ). Lågriskmark innebär att inga särskilda åtgärder mot markradon krävs. Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. 13
Sociala konsekvenser Barnperspektiv GRANSKNINGSHANDLING Planförslaget innebär inte några förändringar när det gäller barn och ungas användande av området. Det är ändå viktigt att ha med sig barnperspektivet vid utformning av parkytorna, så att t.ex. naturliga sluttningar kan användas för lek. Gång- och cykelvägarnas anslutningar vid vändzonerna är också viktiga för att skapa gena och trafikmässigt säkra förbindelser mellan bostäderna och parkområdet. Säkerhet och trygghet Vid utformning av parkytorna är det viktigt att vegetationen inte hindrar sikten längs gångstråk och att vegetationen hålls efter så att det upplevs som tryggt och inbjudande att vistas i området. Längs allmänna gångstråk är det viktigt att arbeta med en genomtänkt belysning som är anpassad till den mänskliga skalan och tänka på att placera bänkar att vila på med jämna avstånd. GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen drivs med normalt planförfarande och tidplanen för processen bedöms vara följande: Samråd genomfört i mars 2012 Granskning Våren 2013 Antagande Hösten 2013 Laga kraft Hösten 2013 Genomförandetid Detaljplanen har en genomförandetid på fem år från den dagen den vinner laga kraft. Under den tiden får inte detaljplanen ändras eller upphävas, om det inte krävs p.g.a. nya förhållanden av stor allmän vikt som inte kunnat förutses under planarbetets gång. När genomförandetiden har gått ut har kommunen rätt att ändra eller upphäva detaljplanen utan att ersättning ges för de rättigheter som uppkommit genom planen. Ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet, i det här fallet mark med beteckning LOKALGATA eller PARK. 14
Fastighetsrättsliga frågor Förgårdsmark Förgårdsmarken består av marken mellan gata och bostadshus. Förgårdsmarken ägs idag till största delen av kommunen. Kommunen är beredd att försälja förgårdsmarken till de fastighetsägare som önskar förvärva den. Fastighetsägare som köper förgårdsmark får dels betala marken till kommunen dels betala fastighetsbildningen som utförs av lantmäteriet. Ett alternativ till att förvärva förgårdsmarken är att erhålla nyttjanderätt till den under 25 år, genom att teckna ett nyttjanderättsavtal med kommunen. En administrationsavgift uttages vid avtalstecknandet. Inom förgårdsmarken finns idag VA-ledningar till samtliga fastigheter. Så länge förgårdsmarken är i kommunens ägo ligger VA-förbindelsepunkten mellan förgårdsmark och bostadshus. Detta innebär att kommunen bara återställer förgårdsmark till antingen grus eller gräs vid ett eventuellt VA-arbete inom marken. Vid överlåtelse av förgårdsmark från kommun till fastighetsägare flyttas anslutningspunkten ut till gatugräns. För det fall allmänna VA-ledningar finns inom det överlåtna området tryggas kommunens rätt till dessa genom ledningsrätt eller servitut. Fastighetsbildning Den mark inom planområdet som är utlagd som gatu- och parkmark ska genom fastighetsreglering tillföras en av Bjuvs kommun ägd gatu- och parkmarksfastighet. Fastighetsbildning blir även aktuellt i de fall där fastighetsägare inom kvarteret förvärvar förgårdsmark av kommunen. Kostnaden betalas av fastighetsägaren. Gemensamhetsanläggning Inrättande av gemensamhetsanläggning förutsätts ej ske enligt planen, men kan prövas av Lantmäteriet på ansökan av fastighetsägare som önskar en gemensam anläggning av något slag. Kostnaderna betalas av de fastighetsägare som önskar få anläggningen inrättad. Ledningsrätt Upplåtelse av ledningsrätt blir aktuell när kommunen sålt förgårdsmark till fastighetsägare, på vilken mark det finns en allmän VA-ledning. 15
Tomtindelning upphör GRANSKNINGSHANDLING För planområdet gäller tomindelnign Prästkragen fastställd 1959-02-23, akt 1260-45. Tomtindelningen strider mot förslaget och kommer upphöra att gälla när detaljplanen vinner laga kraft. Ekonomiska frågor Planens ekonomi Kommunen driver och bekostar planarbetet. Enskilda fastighetsägare står för utbyggnaden av anläggningar inom kvartersmark. Tekniska frågor Allmänna anläggningar Detaljplanen medför inte att några allmänna tekniska anläggningar tillkommer eller byggs om. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Jarl Gustavsson, planeringschef Pauline Pertoft, GIS-ingenjör Staffan Persson,Teknisk chef Camilla Nilsson, VA-ingenjör NSVA Annika Borg, miljöinspektör Söderåsens miljöförbund Göran Skoog, stadsbyggnadschef fram till april 2012 Cecilia Bergström, planarkitekt fram till maj 2012 SAMHÄLLSUTVECKLINGSENHETEN BJUVS KOMMUN Christel Sundberg Samhällsutvecklingschef Gulistan Batak Planarkitekt 16