Boende för äldre - från en vård- och omsorgsfråga till en fråga om hur vi bygger ett samhälle

Boende för äldre - från en vård- och omsorgsfråga till en fråga om hur vi bygger ett samhälle En utvärdering av projektet Bo bra på äldre dar i Mjölby kommun April 2012 Sofia Wistus, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL Linköpings Universitet

Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund Bo bättre på äldre dar en nationell satsning... 4 3. Bo bättre på äldre dar projektet i Mjölby kommun... 5 3.1 Projektets syfte och mål... 5 3.2 Projektets ramar organisation, tid och ekonomiska medel... 5 4. Utvärderingens genomförande... 7 5. Projektets resultat och effekter... 8 5.1 Projektets resultat i relation till ansökan... 8 5.2 Projektets bidrag och resultat bortom det planerade... 9 5.2.1 Äldres boende vems är frågan?... 9 5.2.2 Legitimitet och återkoppling till den reguljära verksamheten... 10 5.2.3 Samverkan som ett medel för fortsatt arbete... 11 5.2.4 Nya perspektiv på frågan om äldres boende... 14 6. Slutsatser... 16 2

1. Inledning Sveriges kommuner står inför en utmaning när det gäller boenden för äldre. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning som är över 65 år gamla i vanliga bostäder, dock har en stor del av dessa en bristande tillgänglighet. Förändringar inom äldreomsorgen har förändrat boendesituationen för äldre genom en förskjutning från kommunala vård- och omsorgsboenden till senior- och trygghetslägenheter byggda av kommunala bostadsbolag. Dock finns ett glapp där antalet seniorlägenheter inte ökar i samma takt som platserna på vård- och omsorgsboenden minskar. Bristen på tillgänglighetsanpassade boenden för äldre innebär att hälften av landets kommuner inte kan tillgodose de behov som finns. Antalet äldre personer är inte bara en allt större grupp, det är också en allt mer heterogen grupp. Förändringar i inkomster, utbildningsnivå och en bättre hälsa med aktivare livsstil leder till längre medellivslängd. Dessa förändringar skapar behov av nya former av boende för människor över 65 år som speglar de skillnader som finns inom gruppen äldre när det gäller behov, ekonomi och hälsa. Mot bakgrund av denna utmaning har regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar genom Hjälpmedelsinstitutet under åren 2010-2012 genomfört en satsning på projekt och insatser som ska främja framväxten av nya idéer och lösningar för att möta äldres behov av boende. Inom ramen för denna satsning har Mjölby kommun beviljats medel för att genomföra en förstudie kring hur kommunen med utgångspunkt i äldres behov kan utforma äldre människors boende i framtiden. I Mjölby har man länkat detta projekt till kommunens vision för 2025 och arbetet med att utveckla vård, omsorg och sociala tjänster för kommunens alla invånare oavsett ålder och livssituation. Målet är att kommunen ska erbjuda bra vård och omsorg för invånarna och vara en arbetsgivare som lyckas rekrytera och behålla nöjd och kompetent personal. Med utgångspunkt i äldres förväntningar på framtida boenden och samverkan mellan kommunen, hälso- och sjukvård, fastighetsägare och medborgare (ålders och intressegrupper) har projektet arbetat med att inventera vilka insatser som behövs för att skapa bra boenden för äldre i Mjölby kommun. I denna rapport presenteras utvärderingen av projektet Bo bra på äldre dar i Mjölby kommun. Utvärderingen har utförts av Linköpings Universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, på uppdrag av Mjölby kommun. Utvärderingen har genomförts under våren 2012 och visar hur projektet har väckt såväl samverkansformer, idéer och nya tankar kring äldre och boende som lett till konkreta aktiviteter och förändringar i boendemiljön i kommunen. I rapporten belyses både vad som fungerat framgångsrikt i projektet och vad som utgjort svårigheter i arbetet. 3

2. Bakgrund Bo bättre på äldre dar en nationell satsning Mot bakgrund av behovet av nya idéer och lösningar för äldres boende har ett regeringsuppdrag tilldelats Hjälpmedelsinstitutet i syfte att utveckla både enpersons- och flerpersonershushåll, ordinarie bostadsbestånd, närmiljö och mötesplatser för att säkra trygghet, säkerhet, livskvalitet och värdighet för individen genom hela livet. Uppdraget pågår till december 2012 och omfattar en budget på 50 miljoner kronor som satsat på olika förstudier, projekt och nätverk för att skapa innovativa lösningar på behovet av bra boende för äldre. En viktig del av uppdraget är att synliggöra behov och skapa lösningar för hur den fysiska boendemiljön kan utformas på ett sätt som fungerar väl trots fysiska, sensoriska eller kognitiva funktionsnedsättningar. En förändring som skett i boendet för äldre är uppkomsten av senior- och trygghetsboenden som byggs av bostadbolag och kompletterar såväl det ordinarie boendet för äldre som vård- och omsorgsboende. I utvecklandet och byggandet av dessa boenden finns utrymme för att anpassa lösningar utifrån äldres behov. Även befintliga vård- och omsorgsboenden kan utvecklas inom programsatsningen för att erbjuda ett bättre boende för äldre i olika typer av livssituationer. Frågor som fokuseras inom denna satsning är; hur kan ordinarie bostäder planeras så att äldre kan bo kvar längre, trots ett ökat behov av vård och omsorg? Hur kan bostadsområden och bostäder anpassas för att skapa trygghet, värdighet och möjlighet till sociala kontakter och livsglädje? Hur kan vård- och omsorgsboenden utformas för att skapa trygghet och värdighet i livet för äldre trots sjukdom och vårdbehov. Exempel på projekt och aktiviteter som fått stöd inom den nationella satsningen är arkitekttävlingar, förstudier och projekt för att undersöka tillgänglighet och olika aktörers tankar och perspektiv på frågan om äldre och boende. Totalt har ett 50-tal projekt beviljats medel och ett nätverk mellan ett antal av landets kommuner har bildats för att utbyta erfarenheter och utveckla arbetet med att skapa bra boende för äldre. 4

3. Bo bättre på äldre dar projektet i Mjölby kommun Mjölby kommun har fått projektstöd för att genomföra en förstudie om hur boende för äldre i framtiden kan utformas för att skapa god tillgänglighet, trygghet och självständighet. En utgångspunkt för projektet har varit att utgå från de som är närmast berörda av frågan, nämligen att ta reda på vad äldre personer tycker är viktigt i frågor kopplat till boende. I arbetet inkluderas såväl den inre och den yttre miljöns påverkan på äldres upplevelser av att känna trygghet och självständighet. Ytterligare enutgångspunkt är att projektet lyfter frågan om äldres boende som en fråga om arbetsmiljö för personal som arbetar inom kommunen. 3.1 Projektets syfte och mål Syftet med projektet är att svara på följande frågor: Vilka behov har äldre människors av bostäder och övriga insatser av vård och omsorg idag? Vilka förväntningar har äldre människor på ett framtida boende? Vilka insatser i närmiljön kan öka tillgängligheten, en möjliggöra kvarboende och ett självständigt liv. Ett mål med arbetet, som inkluderar och kan ses som ett medel för att svara på frågorna ovan, är att finna former för samverkan inom kommunen, med hälso- och sjukvård, fastighetsägare och medborgare (ålders och intressegrupper). Exempelvis genom att bilda ett forum med nyckelpersoner från äldrevård, samhällsservice, hälso- och sjukvård, fastighetsägare och andra relevanta aktörer. Ytterligare forum som kan kopplas till frågan är fokusgrupper av medborgare från olika ålders- och intressegrupper kommer också att delta. Gott samarbete med kommunens förvaltningar, bolag, personal och andra som är berörda och har kunskap som bidrar till förstudiens resultat. 3.2 Projektets ramar organisation, tid och ekonomiska medel Ansvarig för projektet är kommunens programchef för äldreomsorg, omsorgs- och socialförvaltningen. Till detta har en projektledare kopplats som ansvarar för projektets genomförande. Projektorganisationen består av styrgrupp och referensgrupper. En viktig del i projektets förankring i kommunen är att det ses som en del av Mjölby kommuns vision 2025. Viktiga värden inom denna vision är för omsorgs- och socialnämndens att utveckla och förbättra, vård, omsorg och sociala tjänster för kommuninvånare i alla åldrar och i olika livssituationer. Visionen är att Mjölby kommun ska vara känd för att erbjuda vård och omsorg av hög kvalitet och med nöjd och kompetent personal. Projektet genomförs under hösten 2011 och våren 2012 med avslut 15 april 2012. Följande var tidsplanen så som den såg ut i ansökan; Hösten 2011. Inhämta kunskap inom området. Informera Delta i nätverk Studiebesök i andra kommuner. Genomföra fokusgruppsintervjuer. 5

Våren 2012 Seminarier Delta i nätverk Fokusgruppsintervjuer Dialoggrupper Dokumentation De ekonomiska ramarna redogörs för särskilt i den ekonomiska redovisningen. Projektets budget omsluter 600 000 kronor. De ekonomiska medlen som beviljats har i första hand använts för att bekosta projektledarens tjänst och arbete som sammanhållande och drivande kraft i att genomföra undersökningen och att skapa samverkansprocesser, därutöver tillkommer kostnader för seminarium, gemensamhetslokal samt utvärdering av projektet. 6

4. Utvärderingens genomförande Utvärderingen bygger framförallt på studier av de dokument som finns kring projektet t.ex. projektansökan, enkätundersökningen osv. Vidare har samtal/intervjuer genomförts med relevanta aktörer som varit involverade i projektet, sammanlagt sju intervjuer. Urvalet av intervjupersoner är baserat på projektledarens bild av vilka som varit involverade i projektet och en önskan om att få en så bred bild som möjligt av vad projektet har inneburit för olika deltagare. Fokus i utvärderingen är att belysa vad projektet har bidragit med i termer av kunskap om äldres boende och förutsättningar för ett fortsatt arbete med frågan om äldres boende i Mjölby kommun. Utvärderingen har skett i relation till projektets mål, medel och ramar i form av tid och budget men syftar även till att identifiera framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter att föra vidare till andra projekt och till det fortsatta arbetet i kommunen. 7

5. Projektets resultat och effekter 5.1 Projektets resultat i relation till ansökan Projektets syfte var att kartlägga nuläget och belysa förväntningar när det gäller äldres boende i kommunen. Följande tabell visar hur de aktiviteter som projektet har genomfört har svarar mot på projektets syfte och mål: Aktivitet Studiebesök/intervjuer med chefer på befintliga kommunala särskilda boenden. Samtal med privata fastigheter och det kommunala bostadsbolaget. Kunskapsbildning: samtal med olika professioner inom kommunen, från omvärlden genom deltagande i nätverk. Dialog och fokusgrupper med pensionärsorganisationer, intresseorganisationer, äldre, anhöriga, personal inom vård och omsorg och hälso- och sjukvård. Dialog med deltagare, tjänstemän från olika kontor inom kommunen, andra organisationer, politiker, och privata företrädare. Tillgänglighetsinventering av exempelområdet Tunet. Gemensamhetslokal i området Tunet. Bidrag till projektets mål Kunskap om utbudet av boende idag, kunskap om de anställdas arbetsvillkor och om chefernas bild av äldres behov i kommunen. Det kommunala bostadsbolaget har genomfört en tillgänglighetsinventering samt engagerat sig i ett fortsättningsprojekt med fokus på teknik. Vidare har man i samverkan med vård- och omsorg ställt i ordning ett bostadsområde som exempel med en gemensamhetslokal. Med privata fastighetsägare har en dialog påbörjats och det finns ett intresse för att göra tillgänglighetsinventeringar även i deras bostadsbestånd. Genom att arbeta med frågan, att bryta i de begrepp och boendeformer som finns samt att inhämta kunskap, goda exempel och erfarenheter från andra kommuner har projektet ökat kunskapen om frågan om äldres boende. Dessa aktiviter har bidragit till att nya frågor har kommit upp i relation till boendet. Ett exempel är att äldre tydligt efterfrågar möjligheter att bo kvar i områden med heterogena invånare, det vill säga man vill så långt som möjligt inte bo i kollektivhus. Frågan har kommit upp på den politiska agendan på ett tydligare sätt och gått från att vara en vård- och omsorgsfråga till att knytas till kommunens vision och strategiska arbete. Kunskap om vad som kan förbättras i området och vad som fungerar väl. Kunskap om hur Hjälpmedels-Institutets modell för inventering fungerar samt att projektet har utformat ytterligare egna punkter att använda vid inventering. En lokal dit äldre kan komma och umgås, söka information, få socialt stöd och hjälp om de behöver hjälp med mindre sysslor i hemmet fixartjänst. I lokalen kommer det 8

också att finnas ett teknikrum där tekniska hjälpmedel och lösningar ställs ut och presenteras för äldre, anhöriga och professionella. Idag finns en tydligare kunskap om vilka behov som finns idag och hur dessa kan komma att utvecklas över tid. En konkret insats här är att projektet i samverkan med bostadsbolaget och en examensarbetare från universitetet genomförde en tillgänglighetsinventering av ett specifikt bostadsområde. Här har man kartlagt vilka förändringar som behövs för att göra boendet, både inomhus och utomhus tillgängligt. Projektet har således genomfört den förstudie och översikt av kommunens behov som projektansökan beskriver och nått viktig kunskap om hur situationen ser ut idag och vad som kommer att behövas i framtiden på kort sikt men också på lite längre sikt. Ett viktigt resultat är att projektet genom att genomföra förstudiens aktiviteter har lyft frågan om äldres boende och skapat samverkan kring denna. Flera aktörer inom projektet vittnar om att frågan har breddats från att vara en vård- och omsorgsfråga till att bli en relevant fråga inom flera olika delar av kommunen, men också hos andra aktörer. Projektet har således genomfört den översikt som man sökt medel för samt även genomfört konkret arbete genom tillgänglighetsinventeringen samt gemensamhetslokalen i området Tunet. Således har projektet åstadkommit mer resultat än vad ansökan omfattar. Projektet har bidragit genom att lyfta fram nya idéer och perspektiv på frågan, etablerat nya samverkanskontakter och genom att öka legitimitet för frågan om äldres boende. I nästa del av rapporten redovisas hur deltagande i projektet har upplevt projektets effekter och vilka möjligheter som finns för arbetet och resultaten att finnas kvar efter projektets avslut, det vill säga vilken hållbarhet som finns i projektets resultat och effekter. Dessa resultat och effekter som kan ses som resultat utöver det planerade. 5.2 Projektets bidrag och resultat bortom det planerade Under denna del av utvärderingsrapporten presenteras vilket bidrag projektet gett som inte faller inom det som projektansökan planerat för, det vill säga ytterligare resultat och effekter som projektet skapat. Här presenteras och några aspekter som kan ses som svagheter i projektet samt hur dessa kan hanteras i det framtida arbetet. Resultaten i denna del bygger på samtal och intervjuer med aktörer som på olika sätt medverkat i projektet. 5.2.1 Äldres boende vems är frågan? I samtal med deltagarna i projektet framkommer att projektet lyft fram frågan om äldres boende som en bredare fråga och en fråga som berör betydligt fler aktörer än de som traditionellt sett varit definierats in i arbetet med äldres boende. Alltså, i detta projektet är ju fokus på Mjölbyborna och inte expertstyrt utan att ta reda på vad man vill. Vad vill de som idag håller på att byta boende? Pensionärsföreningarna? Vad görs idag kring boende att få till samverkan kring fråga. Bredden i frågan har fungerat öppnande, bjudit in nya aktörer och lett till att nya perspektiv på frågan kommit upp. Samtidigt kan denna flexibilitet och öppenhet även uppfattas som frustrerande och skapa otydlighet i rollerna i projektet och vem som bör finnas representerad i projektet. I början av projektet var jag väldigt entusiastisk. Projektledaren pratade med alla och fick med oss i diskussionen. Jag arbetar ju främst med tillgänglighetsfrågor på allmänna platser och insåg efter ett 9

tag att det skulle varit bättre med en annan person som kom från fastighetssidan då det kom att handla mycket om fastigheter Det ligger i utvecklingsarbetets karaktär att det oplanerade och flexibla som krävs för att skapa nya lösningar även leder till att frågan förändras över tid. Så här berättar två olika personer om hur frågan förändrats och hur deras perspektiv på frågan förändrats genom projektet. Det var ju i början av projektet oklart vad det skulle handla om och jag trodde nog att det skulle handla mer om utomhusmiljön. Efter hand så kom det att handla mer om boendemiljön och även om det var frågor i närheten av boendet till exempel gångvägen till parkering eller tvättstuga så landar det fortfarande på fastighetsfrågor. En förändring är att detta gått från att vara en omsorgsfråga till en bredare fråga med fler intressen och fler berörda parter. Kanske att det varit lättare om projektet från början inte bara varit förankrat inom vård- och omsorg utan vidare. Häri ligger ett dilemma, nämligen det att frågan och projektet väckts från vård- och omsorg och att frågan framförallt förankrats utifrån detta. Samtidigt krävs engagemang och delaktighet från fler aktörer för att projektet verkligen ska leda till nytänkande och nya lösningar. Så här resonerar andra projektdeltagare kring frågans bredd i relation till representationen i projektet. Alltså vi måste integrera flera perspektiv här trygghet och teknik, fastighetsägare, serivceinrättningar och folkhälsa. Därför behövs aktörer från samhällets olika delar. Kanske att man utifrån det borde ha haft en bredare förankring från början. T.ex. mer centralt inom kommunen som en kommunstrategiskt central fråga. Och så att det inte landar bara inom vård och omsorg. Det krävs en bredd i detta, det finns en risk att det blir en omsorgsfråga men det är en breddad fråga. Dessa resultat pekar på att projektet har varit framgångsrikt i att bredda frågan och att belysa att det är en relevant fråga för många aktörer. Samtidigt lyfter citaten här problemen med att organisera ett projekt med förankring i vård- och omsorg när frågan i själva verket berör fler politik- och verksamhetsområden. Flera deltagare lyfter att de är positiva till delaktigheten och projektets breda ansats men att projektet kanske nått än längre om förankringen varit bredare från början. Exempelvis genom en engagerad styrgrupp och politisk förankring inte bara i socialnämnden utan även i kommunstyrelsen. 5.2.2 Legitimitet och återkoppling till den reguljära verksamheten Projektstödet som Mjölby kommun erhållit för att genomföra projektet och det arbete som genomförts inom projektets ramar har gett legitimitet åt frågan om äldres boende och förankrat den på ett tydligare sätt än tidigare i kommunen. Detta har dels handlat om att projektet har skapat samverkan mellan olika aktörer och dels att man arbetat vidare med redan etablerade relationer. Resultatet av projektet är väl att dessa frågor kommit upp med lite mer bredd i kommunen. I kommunstyrelsen, byggnadskontoret, tekniska, bostadbolaget och att vi fått lite mer konkret samverkan som stärkt de relationer som redan fanns. 10

Att delta i en nationell satsning och bli beviljade medel har i sig gett legitimitet till frågan och gett tillfälle och möjligheter att inhämta nya kunskaper kring äldres boende som inte varit möjligt att göra inom ramarna för reguljär verksamhet. Projektet har gett medel, legitimitet för frågorna att Mjölby fick dessa medel, tid och fokus att kunna ha en anställd för att driva detta, och tillgång till ett nationellt nätverk för att ta lärdomar av goda exempel från andra kommuner. Projektets bredd och öppenhet har som syntes i föregående tema varit både en möjlighet och en svårighet. Bredden skapar delaktighet och nytänkande; En framgångsfaktor är att låta frågan vara bred, att koppla till alla olika politikområden. Samtidigt som bredden i frågan gör att den blir svårdefinierad vad ska inkluderas och inte? Hur börjar vi diskutera en fråga som inte tidigare behandlats? Ett dilemma i projektet har ju varit att det är svårt att fantisera framåt, när vi frågat så vet man inte riktigt eftersom man inte tänkt på frågan tidigare. Det har varit ett mervärde att kunna samla relevanta aktörer för att visa på lokalsamhällets betydelse för individens välmående och samla alla aspekter kring detta. Ytterligare ett dilemma är kopplingen mellan projektets verksamhet och det organisationerna gör i sitt dagliga arbete. Detta är generellt sett kännetecknande för projekt och temporära utvecklingsinsatser och risken är att det blir svårt att skapa hållbarhet i de resultat som skapas, det vill säga att ta till vara på projektresultaten i ordinarie arbete. Svårt då det var ett uppstartsprojekt att se vilka konkreta saker som jag kunde ta hem som hemläxa och förändra i mitt arbete. Det påverkar engagemanget för projektet. Det var ju från början ett omsorgsprojekt och kanske om det varit bättre förankrat i större utsträckning från början att vi hade kunnat förändra mer i organisationen. I citaten ovan synliggörs hur representanter från organisationerna visar på ett glapp mellan projektverksamhet och organisationens ordinarie verksamhet. Frågan är vad som händer när projektet avslutas. En förutsättning är att detta kan gå in i ordinarie tjänster, att man arbetar med frågan inom den budget som finns då det inte finns ekonomi att avsätta. Projektets framgång bygger till viss del på att man redan under projekttiden arbetat utifrån att personer avsätter tid och resurser från befintlig verksamhet för att samverka i projektet. Efter projektavslut blir det än tydligare att det krävs förankring och ekonomiskt utrymme i ordinarie verksamheter och tjänster för att arbeta vidare med frågan. 5.2.3 Samverkan som ett medel för fortsatt arbete Samverkan är ett centralt och återkommande begrepp i projektet och att skapa forum för samverkan var också ett av projektets mål. Samverkan är ett begrepp som har flera olika innebörder men som bygger på antagandet att gemensamt arbete mellan organisationer skapar positiva effekter som inte är möjliga att nå för varje enskild organisation genom att öka kapaciteten hos de organisationer eller 11

aktörer som ingår i samverkan. Samverkan kan förekomma i olika former och utvecklas över tid. I figuren nedan ses nätverkande som den lägsta nivån av aktivitet där samverkan består av informationsutbyte för gemensam nytta. Nästa nivå är samordning som innebär att organisationerna förändrar sina aktiviteter utifrån ett gemensamt syfte. Samarbete innebär ett kontinuerligt utbyte av resurser mellan organisationerna och samverkan som den högsta och mest utvecklade nivån innebär att organisationerna förhöjer varandras kapacitet genom att dela risker, ansvar, resurser och belöningar. Samverkan är den mest utvecklade utvecklings- och förändringsstrategin och även den mest krävande och komplexa strategin som antas generera mer fördelar än de mindre krävande strategierna. Detta innebär dock inte att samverkan är den bäst lämpade strategin i alla situationer. Vilken strategi som är lämplig beror på vad utvecklingsarbetet syftar till. Samverkan Ökad kapacitet genom att dela risker, ansvar, och belöningar Samarbete Kontinuerligt utbyte av resurser Samordning Förändringar av organisatoriska aktiviteter utifrån ett gemensamt syfte Nätverkande Ett löst strukturerat utbytande av information mellan människor utifrån ett antagande om ömsesidig nytta. I intervjuerna med representanter från projektet är behovet av samverkan tydligt. Framförallt i termer av att utbytandet av information och perspektiv skapar nya sätt att ta sig an frågan om äldres boende. Projektet har gett oss flera olika ögon på dessa frågor. Sen är det klart att detta grejar vi inte idag, eller ens på tio år. Det är ju ett ekonomiskt problem att vi inte löser detta nu men på sikt, det är dyrt att bygga hyresbostäder så vi behöver arbeta med de hus vi har. Vi behöver se det på kort sikt, medellång sikt och lång sikt. Man hinner ju sällan sitta ner och prata om dessa frågor mellan aktörerna. Och vi har skillnader i språk och fokus. Vi har ju nu kunnat ha fokusgrupper med anhöriga, äldre och personal och hittat vad de ser som viktigt i boende. 12

Utifrån modellen ovan kan den samverkan som skett framförallt ses som en inledning till ett fortsatt utvecklingsarbete, vilket också var syftet med projektet, som lett till att processen kommit igång och att frågan är synlig, breddad och legitim. Seminariet och det som kommer har ju breddat perspektivet här. Likaså ser ju vi från bostadsbolaget att projektet lett till att bollarna kommit upp och studsar runt, att samverkan kommit igång. Projektet har gett samverkansforum för att bygga in frågorna i ordinarie verksamheter hos de olika aktörerna För att ta tillvara det arbete som skett och skapa hållbarhet i projektresultaten lyfter projektdeltagarna några olika aspekter som kan föra samverkan från nätverkande till mer konkreta gemensamma handlingar. En aspekt är behovet av att ha något konkret att samverka kring för att kunna förändra och föra in resultaten i ordinarie verksamheter (se samordning i modellen ovan). Det kanske har gett mer för organisationen som helhet än för just min funktion. Framförallt har kontakten med bostadsbolaget stärkts i och med det konkreta samarbetet med gemensamhetslokalen på Tunet där vi har haft något mycket konkret att samverka kring. Ytterligare aspekter som deltagarna lyfter som kan ses som en utvecklingspotential är att bredda representationen i enlighet med frågans bredd. I samtliga intervjuer ges exempel på aktörer som tydligare bör knytas till frågan och som skulle ge en fördjupad samverkan. En förutsättning för att hålla igång arbetet efter avslutat projekt är ju att vi kan bredda styrgruppen och kanske inkludera fler personer från de olika nämnderna. Projektet knyter ju an till det arbete som pågår med äldre-uppdraget och där behövs ju ett gott samarbete med landstinget, så visst kan vi behöva stärka samverkan även där. En punkt där vi kanske inte nått så långt som vi önskat är i kontakten med landstinget där vi får invänta deras förändringsarbete innan det är läge för samverkan. Vi informerar och håller dem uppdaterade men det är svårt när de är mitt i en förändring. Det svåraste är ju de som vi inte fått med oss. Att få Privata bolag och föreningar, de kommunägda har ju någon som driver på och mötesplatser för detta då vi alla ingår i kommunen men de har ju inte det. Här handlar det framförallt om att hitta ett forum med bred förankring över de olika politik- och verksamhetsgränserna samt att även nå Landstinget och den privata sektorn. Ytterligare en viktig förutsättning för att samverkan ska fortsätta och fungera som resultaten visar är att ha funktion som koordinerar arbetet och skapar kontinuitet. Ett nätverk för fortsatt fokus på frågorna och att inte tappa allt, det vore fint med någon som liksom kan hålla ihop det. Genom dialoggrupper i framtiden kan vi fortsätta arbetet att få igång människor, att fantisera och att bära frågan själva. En fortsättning på projektet är att styrgruppen kan fortsätta att arbeta med frågorna. Att Någon har i uppdrag att vara sammankallande. 13

Resultaten lyfter således fram förankring - att få med olika typer av aktörer från alla samhället sektorer såväl som att förankra arbetet i en tydlig styrgrupp med mandat från kommunstyrelsen - och en sammankallande funktion, en koordinator eller projektledare som har tid att driva arbetet framåt. 5.2.4 Nya perspektiv på frågan om äldres boende Då projektet framförallt handlade om att göra en översikt kring behov, perspektiv och lösningar på frågan om äldres boende har det också framkommit flera olika lärdomar om äldres boende. Här redogörs för hur projektdeltagarna idag tänker annorlunda i sitt arbete med äldres boende. I en intervju framkommer att frågan om äldre blivit mer central och att äldres vilja att vara aktiva på ett tydligare sätt präglar det dagliga arbetet än tidigare. Kanske tidigare att jag arbetar ju mycket med standardlösningar i utemiljön, t.ex. vid övergångsställen hur det ska se ut. Kanske nu att jag fått bättre insikt i hur äldre tänker kring att ta sig fram i närmiljön och att dessa perspektiv får ta mer utrymme i hur jag planerar och tänker kring lösningar. Genom enkäten som genomfördes har jag fått ökad kunskap om att äldre vill röra sig mer ute och vara mer aktiva. Ett mer konkret resultat som lyfts fram i samma intervju är att man i projektet har tagit fram en komplettering till Hjälpmedelsinstitutets program för tillgänglighetsinventering. En tydlig och konkret sak var att vi har haft en exjobbare inne som skulle hjälpa oss med hyreshusinventering för att inventera tillgänglighet. Hon använde inventeringsprogrammet från HI och upptäckte flera aspekter som inte täcktes av i programmet. Ett resultat av detta var att hon kunde göra en komplettering till programmet och inventera på ett mer omfattande sätt än tidigare. Vi har tagit kontakt med HI för att föra vidare dessa kompletteringar, som säkert kan användas av andra bolag och kommuner En annan deltagare pekar ut de tre viktigaste lärdomarna kring äldres boende. Det vi lärt oss är att äldre inte vill bo i kollektiv som är segregerade med bara äldre utan i blandat boende så långt det är möjligt. Sen handlar det om stadsplanering, vilka affärer och service som finns tillgängliga i närheten så att jag inte behöver sätta mig på en buss eller ta bilen till ett köpcentrum utanför staden. Vidare så önskar man sig gemensamhetslokaler för den sociala biten. Konkreta resultat som vi ser är att kollektivtrafik till exempel är en förutsättning för att bo kvar. Att vi återkommande möts av viljan att bo kvar, att anpassa existerande boenden snarare än att bygga nytt. Här pekas kvarboende, stadsplanering med service och välfungerande kollektivtrafik samt möjligheter till socialt umgänge ut som viktiga aspekter i formandet av äldres boende. Av mer konkret karaktär och som ett exempel på vad den breda delaktigheten skapat för lärdomar lyfter man fram betydelsen av att ha tillräckligt lång tid på sig att gå över gatan. Att plocka in äldres perspektiv ger ny kunskap om konkreta saker som påverkar vardagen. En så enkel sak som att äldre inte vågar gå ut för att det vid övergångsställen är för kort tid som det är grön gubbe. Det känns otryggt att inte veta om man hinner över gatan innan det blir rött. Det är ju 14

en folkhälsofråga om man slutar att röra sig ute på grund av detta, det påverkar både den sociala och den fysiska delen av hälsa. Ett exempel på hur projektet lett till ändrade tankesätt i ordinarie verksamhet är att fokus flyttats från trygghetsboenden till att integrera tillgänglighet och att arbeta med trygghet i befintliga bostadsområden. Ett mycket konkret resultat är att vi har ett trygghetskoncept i befintliga områden och att arbeta med utveckling av det som redan finns. Till exempel som nu att testa att knyta till en gemensamhetslokal och att bredda tänket så att vi inte bara tänker trygghetsboenden. Det lever ju kvar gemensamhetslokalen på Tunet. Och att vi när vi bygger nytt tar med oss tänket från början att tillgänglighetsanpassa. Att kunna arbeta konkret med ett bostadsområde gör att det finns ett exempel att utgå ifrån i framtida diskussioner och är något av ett experiment för hur arbetet kan utvecklas i framtiden. Genom projektet har vi ju fått till ett referensområde och kunnat göra något konkret att visa på. Här har vi en trygghetsvärd i en gemensamhetslokal och med en fixartjänst så att äldre kan bo kvar längre, lite preventivt, och också som fungerar som ett socialt stöd. Att kunna komma ner och veta att det finns folk ute eller på lokalen och kunna prata en stund. Gemensamhetslokalen erbjuder också ett tillgängligt sätt att visa på vilka tekniska lösningar som finns, inte bara för äldre utan även för att öka kunskapen om dessa bland professionella som arbetar med frågorna. Gemensamhetslokalen på Tunet är mycket värt och spännande att se där vad som händer. Teknikrummet där visar ju vad man kan göra och att även om vi inte kan erbjuda konkreta förändringar så vet vi vad man kan göra och kan råda våra kunder och slussa dem vidare till kommunen. I projektet har man lyckats kombinera ett öppet och flexibelt tänkande för att bredda perspektiven med konkreta insatser såsom tillgänglighetsinventering och exempelområdet Tunet med gemensamhetslokalen vilket är en viktig förutsättning för att samverkan ska ses som meningsfull och värd att arbeta vidare utifrån. 15

6. Slutsatser I denna avslutande del av rapporten pekas några generella och sammanfattande slutsatser kring projektet Bo bättre på äldre dar i Mjölby ut. Dessa är formulerade med tanke på möjligheterna att lära av projektets arbete och resultat och som intressanta reflektioner att föra vidare i ett fortsatt arbete inom kommunen. Projektet har lyckats föra fram frågan om äldres boende på agendan i kommunen, involverat nya aktörer och genom denna förstudie skapat nya kunskaper, perspektiv och lösningar på utmaningen med äldres boende. Här presenteras en sammanfattning av de framgångsfaktorer som gjort detta möjligt och de utvecklingsmöjligheter som finns i fortsatt arbete, eller om man så vill de faktorer som bör beaktas för att projektresultaten även fortsatt ska användas och utvecklas i Mjölby kommun. Framgångsfaktorer; Att involvera de närmast berörda av frågan kring äldres boende. Genom att involvera äldre, anhöriga, professionella i olika roller och bostadsbolaget har projektet skapat en bred kunskap kring frågan. Ett brett perspektiv på äldres boende. Det breda fokuset i projektet gör att frågan är förankrad i kommunen och uppfattas som en relevant och legitim fråga inte bara för vårdoch omsorg utan inom flera andra politik- och verksamhetsområden. Att förena visionärt tänkande med konkret handling här och nu. Projektet har handlat både om att bolla idéer och få fram nya tankar kring äldres boende och om konkreta insatser såsom tillgänglighetsinventering och gemensamhetslokalen. Att förena arbete på kort och lång sikt och idéer med konkreta handlingar att samverka kring har gjort att projektet producerat konkreta resultat som är möjliga att använda för fortsatt samverkan. Projektledaren som samlande och koordinerande kraft. Projektet har framförallt inneburit möjligheten att ha en person som koordinerar och initierar kunskapssökandet och samverkan kring frågan. Utan en aktiv och kunnig projektledare är risken att frågan kommer i skymundan då verksamheternas dagliga verksamheter tar över. För att upprätthålla utvecklingsarbetet krävs någon som har ansvar för att driva arbetet framåt och sammankalla till möten. Utvecklingsmöjligheter; En aktör som flera deltagare sägs sakna i arbetet har varit Landstinget. Att involvera landstinget samt förankra arbetet än tydligare politiskt i kommunstyrelsen för att säkra att frågan ses som en central kommunstrategisk fråga är en utmaning för fortsatt arbete. Arbetet har pekat på vikten av att inkludera representanter från privata sektorn i arbetet. Företag är viktiga aktörer i relation till äldres boende både som bostadsbolag och ägare av bostäder och som affärsidkare som tillhandahåller service till boende och formar tillgången till produkter och tjänster i närmiljön. För att samverkansrelationerna som har initierats genom arbetet ska bibehållas krävs en fortsatt koordination av arbetet. Det krävs en funktion som kan bevaka och utveckla frågan och sammankalla till möten och träffar. 16

Att fortsätta att knyta samverkan till konkreta insatser och förtydliga hur ingående organisationer kan använda resultaten i sin verksamhet. En generell reflektion som inte kommit upp genom intervjuerna utan snarare bygger på utvärderarens bild är att dokumentationen kring projektet skulle kunna. Ett lyckat projekt är intressant som ett lärande exempel och det skulle vara intressant för andra kommuner eller projektägare att få en bild av hur detta projekt arbetat och resultaten av arbetet. En hemsida för projektet eller liknande skulle komplettera befintlig dokumentation och fungera som ett forum för fortsatt dialog kring dessa frågor. 17