Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen

2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka. Förvaltning/Område: IT i förskolan Beskrivning Beskrivning: IT är ett verktyg som kan kopplas till alla mål som ett stöd för att systematiskt följa upp verksamheten i dokumentation, utvärdering och utveckling. Tillsammans kan barn och pedagoger med hjälp av digitala verktyg som lärplatta, digitalkamera och dator synliggöra barnens lärprocesser samt utveckla och reflektera kring genomförda aktiviteter. Konkretisering: Alla barn ska ha tillgång till digitala verktyg. Tekniken ska användas i det pedagogiska arbetet med barnen på förskolan, inte ersätta något utan vara ett komplement i verksamheten. Nuläge: Datortätheten på förskolorna är god och personalen har tillgång till internet på förskolan. Internet - När det gäller barnens tillgång till internet är det framförallt via lärplattan, men det finns även några standalone datorer ute på enheterna. Lärplattan - Under hösten 2012 introducerades de första lärplattorna i de kommunala förskolorna. Satsningen på lärplattor har fortsatt även under 2013 och enheterna har utifrån projektbeskrivningar ansökt om fler lärplattor,i juni finns 280 lärplattor fördelade på förskolorna i kommunen. Trådlöst nätverk (WiFi) - För att få en effektiv användning av lärplattan gjordes en satsning på att installera trådlöst nätverk och från våren 2013 har alla kommunala förskolor i Eskilstuna WiFi installerat på enheten. Effekter som hittills märkts är att lärplattan berikar reflektion i arbetslagen och tillsammans med barnen, gynnar arbetet barn med språksvårigheter eller barn med annat hemspråk. Inflytandet ökar bland barn som fått tillgång till lärplattan där de själva kan, i samtal med pedagogen, välja de bilder de vill ha med för att synliggöra sin egen utveckling. I juni 2013 var XX av personalen utbildade i PIM. Stödjande insatser: PIM Flod Nätverk för samordnare för IT. IT-strategi för förskolan Investeringsplan tas fram på varje FSO för framtida investeringar Avstämning: Antal lärplattor och datorer. Projektbeskrivningar Investeringsplan PIM Uppföljning till skolchef sker genom: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande

Lokalt åtagande FSO 3: Samtliga avdelningar i området har ökat användandet och förståelsen för Lärplattan som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet till Maj 2014. 3 (14) Sundbyvägen: Samtliga avdelningar på Sundbyvägen har ökat förståelsen och användningen av lärplattor som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet till maj 2014. Resultat: Målet är mycket väl uppnått Lärplattan har använts i stor utsträckning till att fotografera,filma. Olika appar har provats.lärplattan har använts i utvecklingssamtalen. Analys: Personalen har varit positiva och inspirerat varandra att använda lärplattan.kunskaperna och intresset har ökat bland både barn och personal.i utvecklingsgruppen och i reflektioner har vi kontinuerligt lyft lärplattan som ett hjälpmedel i det systematiska kvalitetsarbetet. Slutsats: I utvecklingsgruppen och vid reflektioner fortsätter vi att inspirera och delge varandra. Nedladdade appar behöver tittas över samt kopplas till läroplansmålen. För att öka tillgängligheten för både personal och barn behövs fler lärplattor på samtliga avdelningar.

Nämndens åtagande: Förskolan skall förbereda barnen inför åtagandet att alla elever senast vårterminen 2014 ska kunna läsa, skriva och räkna efter årskurs 1. Förvaltning/Område: Läsa, skriva och räkna Beskrivning 4 (14) Beskrivning: Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns matematiska förmåga och språkutveckling då språk och lärande liksom språk och identitetsutveckling hänger samman. Verksamheten ska utgå från barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper för att på så sätt utveckla barnets sociala och kommunikativa kompetens. Förskolans uppdrag är att genom lekfulla former skapa så goda förutsättningar som möjligt för varje enskilt barn att så småningom bli en läsande, skrivande och räknande person. Konkretisering: Varje enskilt barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets kommunikativa förmåga utifrån samtliga dimensioner som läroplanen anger. För att skapa en samsyn och grund för verksamhetsutveckling sker kontinuerliga erfarenhetsutbyten mellan skolformerna genom de förvaltningsövergripande gemensamma rutinerna för övergångar. Nuläge: I maj 2013 hade 52 % av barnen i förskolan annat modersmål än svenska. En verksamhet som genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt utifrån såväl svenska språket som modersmålet är en viktig förutsättning för att nå åtagandet. Vid samma tid har XX% av personalen tillägnat sig den förvaltningsövergripande kompetenssatsningen i TRAS (tidig registrering av språk). Förskolan fortsätter att utveckla verksamheten inom matematik, språk och kommunikation utifrån de lärdomar och insikter förra läsåret gav. Stödjande insatser: Språkutvecklingsplan Nätverk för samordnare i språk och matematik TRAS Pedagogisk dokumentation Rutiner för övergångar mellan skolformerna Modersmålsstöd IT Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskolenkät-föräldrar-2014: Del 04. Utveckling och lärande Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Språkutvecklingsplan Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande FSO 3: Senast maj 2014 används TRAS som ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet i

Lokalt åtagande samtliga arbetslag. 5 (14) Sundbyvägen: Samtliga avdelningar på Sundbyvägen utvecklar arbetssätt för att ge barnen bättre förutsättningar att på sikt skriva, läsa och räkna. Resultat: Målet är mycket väl uppnått Analys: Ett medvetet arbetssätt och en inspirerande lärmiljö med synligt material som siffror, bokstäver har utvecklat barnens språk och matematik i stor utsträckning. Lässtunder,samlingar med sång, rim, ramsor, appar har gett barnen ett bättre språk och rikare ordförråd.några avdelningar har använt bildstöd och teckenspråk som förstärkning. TRAS har använts av fem avdelningar.på två avdelningar har personalen upptäckt att man använt TRAS till enbart pojkar. TRAS har också underlättat samarbetet med talpedagog.i utvecklingsgruppen och i reflektioner har vi lyft TRAS som metod. Slutsats:I utvecklingsgruppen och i reflektioner fortsätter vi lyfta goda exempel och ge varandra tips och ideer kring språk och matematik. Sånger,läsning bildstöd och teckenspråk är bra metoder för att stärka barns språkutveckling.vi kontaktar talpedagog om det finns behov.att kritiskt granska sitt eget förhållningsätt skulle öka medvetenheten ytterligare.

Nämndens åtagande: Till slutet av läsåret 2013/2014 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014 Förvaltning/Område: Jämställdhet Beskrivning 6 (14) Beskrivning: Jämställdhet och likabehandling handlar om makt, vem som tillåts att få utrymme, inflytande och resurser i förskolans och skolans vardag. Traditionella normer och vanor bevarar obalansen mellan könen. Pedagoger måste bearbeta sina egna attityder och föreställningar om flickor och pojkar och lära sig se könsmönster och diskriminering i sin egen vardag. En förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering, sätta mål och genomföra förändringar är tillgång till grundläggande fakta om flickor och pojkars situation i förskolan. Könsuppdelad statistik syftar till att synliggöra flickors och pojkars förutsättningar och behov. Det är viktigt att både uppmärksamma likheter och skillnader mellan könen Nuläge: Flertalet förskoleområden har arbetat med jämställdhetsfrågor via arbetet med Likabehandlingsplanen. Dessutom genomfördes för tre år sedan en förvaltningsövergripande utbildningsinsats kring genusfrågor med drama och teateräventyr som metod, vilket fortfarande används på flera områden. Föräldra- och barnenkäterna är uppdelade på kön men ytterligare fokus behöver läggas på att analysera enkäterna utifrån jämställdhetsperspektivet. Det är heller inte självklart att beslut som fattas inom förskolan tar jämställdhet i beaktan. Konkretisering: För att nå en jämställd förskola analyseras alla beslut och insatser ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga förutsättningar och konsekvenser för flickor respektive pojkar. Stödjande insatser: Könsuppdelad statistik Föreläsning på respektive förskoleområde av Johanna Lundin, Genuspedagog Arbetet med Likabehandlingsplan Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskolenkäter-föräldrar-barn analyser ur ett könsperspektiv. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande FSO 3: Skillnaden mellan flickor och pojkars resultat i brukarenkäterna(vårdnadshavare och barn) minskar till april-14. Sundbyvägen:Skillnaden mellan pojkar och flickors svar på barnenkätens frågor 5 och 8 skall

Lokalt åtagande minska till 2014 års mätning samtidigt som högsta resultat inte sjunker. Innemiljön utmanar och utvecklar pojkar och flickor. Skillnaden i föräldraenkäten minskar i nästa års mätning gällande vårdnadshavare till pojkar respektive flickor. Resultat: Målet relativt väl uppnått. Resultatet grundar sig enbart på proffessionen då enkätsvaren var för få. Analys: I utvecklingsgruppen och i övriga reflektioner har likabehandlingsplanen lyfts. Personalens eget förhållningsätt gentemot flickor och pojkar har diskuterats och medvetenheten ökat. Samtliga avdelningar upplever att det inte görs några större skillnader mellan pojkar och flickor. Alla avdelningar har på lärandemiljödagarna fått möjlighet att tillrättalägga material och miljö, PU har varit till stor hjälp. Slutsats: Mål som sätts upp måste vara mätbara på fler sätt än enbart genom enkätsvar.vi behöver undersöka och ta reda på om vår skattning stämmer för att kunna planera vidare.likabehandlinsplanen fortsätter vi och lyfter som tidigare, Lärandemiljödagarna har varit utvecklande för både barn och personal. Förvaltning/Område: Synliggöra och kommunicera lärprocesser Beskrivning 7 (14) Beskrivning: Verksamheten i förskolan ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Utifrån barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper skall barnet erbjudas ett lustfyllt lärande genom lek och kreativitet. Förskolan ska stödja barnet att utveckla en positiv uppfattning och tilltro till sin egen förmåga att lära sig samt ge barnet möjlighet till inflytande över lärandet. Kontinuerliga samtal tillsammans med barnet om sitt eget lärande är viktigt både för det enskilda barnet och för möjligheten att utveckla verksamheten. För att synliggöra barnets lärprocesser måste verksamheten ständigt följas upp, utvärderas och utvecklas i förhållande till de förutsättningar till utveckling och lärande som verksamheten erbjuder varje enskilt barn. Nuläge: Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet, 4-gradig skala: Del 04. Utveckling och lärande 3,54 Del 05. Samarbete förskola och hem 3,33. Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,68 Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,83. Eskilstuna kommuns förskolor har utvecklat arbetet med att synliggöra barnens lärprocesser genom det systematiska kvalitetsarbetet. Verktyg såsom, självvärdering, TRAS (tidig registrering av barn språkutveckling), ICDP (international child development program) och BRUK (bedömning reflektion utveckling kvalitet) har legat till grund för den pedagogiska dokumentationen. Förskolechefernas pedagogiska ledarskap, tillsammans med det stöd pedagogikutvecklarna ger, bidrar till bättre förutsättningar för arbetslagen att kontinuerligt utveckla verksamheten på förskolan. De flesta förskolor har metoder och rutiner för att synliggöra barnens lärprocesser. Ytterligare insatser behövs för att varje enskilt barns lärprocesser dokumenteras, synliggörs och kommuniceras såväl tillsammans med barnet själv som tillsammans med barnet och vårdnadshavarna. Som ett led i detta genomför flera förskolor barndelaktiga utvecklingssamtal. Konkretisering:

8 (14) Varje enskilt barn upplever ett lustfyllt lärande i förskolan som både de själva samt dess vårdnadshavare har insikt och inflytande över. Stödjande insatser: Det systematiska kvalitetsarbetet förtydligas och utvecklas ytterligare genom implementering av PUFF-modellen. Pedagogikutvecklare stödjer det systematiska kvalitetsarbetet inom varje FSO. Förvaltningsövergripande ämnesnätverk. Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltningsnivå. (4-gradig skala) Del 04. Utveckling och lärande 3,54 Del 05. Samarbete förskola och hem 3,33. Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,68 Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,83. Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande. Sundbyvägen:I 50 % i de utvecklingssamtal där barnen inte är delaktiga används lärplattor för att synliggöra och kommunicera flickor och pojkars lärprocesser. Resultat: Målet mycket väl uppnått Analys:Samtliga avdelningar har använt lärplattan i nästan alla sina utvecklingssamtal. Vårdnadshavare och barn har upplevt det som mycket positivt. Lärprocesserna har blivit tydligare och mer konkret för alla parter. I utvecklingsguppen och vid övriga reflektioner har vi diskuterat lärplattan som hjälpmedel i barndelaktiga utvecklingssamtal. Slutsats: Vi behöver få flera lärplattor till avdelningarna med större minne. Många appar i kombination med barndokumentationen gjorde att det fort blev fullt. Personalen behöver tid att delge varandra tips, idéer och appar, hur man kan utveckla dokumentationen.

Nämndens åtagande: Samtliga barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014. Förvaltning/Område: Trygghet och bemötande Beskrivning 9 (14) Beskrivning: Förskolan ska präglas av en verksamhet grundad på omsorg om barnets välbefinnande och utveckling. Viktigt är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på samt att varje barn ges förutsättningar att utveckla sin identitet och egenvärde. Personalen på förskolan är viktiga förebilder för barnen. Vårdnadshavare bär ansvar för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet och vara ett stöd för familjerna genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Nuläge: Vårdnadshavare upplever stor trygghet i förskolan. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltnningsnivå, 4-gradig skala: Del 02. Trygghet och Trivsel Bemötande 3,53 Förälder trygg 3,54 Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer 2,85 03. Får hjälp av vuxna vid behov 2,77 X% av personalen har i juni 2013 genomgått utbildning i samspelsprogrammet ICDP (international child development program) som både innehåller perspektivet vuxen-barn och vuxen-vuxen. Konkretisering: Förskolan präglas av ett klimat och förhållningssätt där omsorg om varandra, och allas lika värde är utmärkande. Varje vårdnadshavare får under förtroendefulla former förutsättningar till inflytande och delaktighet i barnets vistelse på förskolan. Stödjande insatser: ICDP Föräldradelaktig inskolning Barndelaktiga utvecklingssamtal Arbetet kring Likabehandlingsplan Föräldraråd / Forum för samrådskollagen (Skollagens benämning) Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltningsnivå,4-gradig skala: Del 02. Trygghet och Trivsel Bemötande 3,53 Förälder trygg 3,54 Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer 2,85 03. Får hjälp av vuxna vid behov 2,77 Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat.

10 (14) Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande FSO 3: Skillnaderna mellan avdelningarnas resultat i brukarenkäterna minskar under rubrikerna trygghet förälder och bemötande. Högsta resultat kvarstår. Resultat:I föräldraenkäten upplever vi ett bra resultat gällande trygghet och trivsel och skillnaderna mellan avdelningarna är inte allt för stora. I bemötandedelen är skillnaden mellan bästa och sämsta resultat för stort. Analys:Vi värderar trygghet och bemötandefrågor mycket högt. Utan trygghet ingen bra verksamhet. Likabehandlingsplanen är ett bra verktyg att förbättra dessa mål samt en bra kommunikation och dialog med vårdnadshavarna. Nu har vi regelbundna uppföljningar av likabehandlingsplanen som bör hjälpa till att utjämna skillnaderna utan att högsta värde sänks. Slutsats:I utvecklingssamtalen kommer vi att alltid att lyfta trivsel och trygghetsfrågor. I utvecklingsgruppen lyfter vi bra exempel på hur rutiner kan underlätta och förbättra ett bra bemötande när barn och vårdnadshavare kommer. Alla barn och vårdnadshavare på Sundbyvägens förskola blir bemötta positivt och respektfullt. Samtliga avdelningars resultat gällande trygghet och bemötande skall höjas i nästa års enkät. Resultat: Målet mycket väl uppnått. Då enkätsvaren var för få, är resultatet baserat på vårdnadshavares kommentarer i enkäten, och utifrån utvecklingssamtalen.barnens upplevelser av trygghet och trivsel är utifrån barnfrågorna i likabehandlingsplanen. Analys: Vårdnadshavare och barn känner sig välkomna, bra bemötta och trivs. Många avdelningar har rutiner kring barnens lämningar och hämtningar som skapar stor trygghet. På möten och i utvecklingssamtal har vårdnadshavare informerats om likabehandlingsplanen. I utvecklingsgruppen och i övriga reflektioner har vi lyft likabehandlingsplanen. Fortbildning i ICDP har fyra avdelningar fått som resulterat i en större förståelse mellan varandra.. Slutsats: Vi fortsätter att diskutera och reflektera över vårt eget förhållningssätt. Vi behöver få tid att delge varandra våra arbetssätt för att få en så likvärdig förskola som möjligt.

Nämndens åtagande: KF 7. 31 maj 2014 är 100 % av de kommunala förskolorna diplomerade med Grön Flagg. (BUN) Förvaltning/Område: Hållbar utveckling, miljö Beskrivning 11 (14) Beskrivning: För ett framgångsrikt miljö- och hållbarhetsarbete är barnen en viktig del. Ett lärande för hållbar utveckling genomsyras av demokratiska arbetsmetoder och processinriktade förhållningssätt där barnen är delaktiga och har inflytande genom en mångfald av pedagogiska metoder. Nuläge: I maj 2013 är xx procent, xx av xx förskolor diplomerade med Grön flagg, flera förskolor arbetar för att bli diplomerade. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat på förvaltningsnivå 4-gradig skala: Del 03 Normer och värden Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64 Konkretisering: Varje barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets intresse och kunskap om hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Stödjande insatser: ICDP Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat, 4-gradig skala: Del 03 Normer och värden Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64 Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat. Uppföljning till skolchef sker via: Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Lokalt åtagande och aktivitet Lokalt åtagande FSO 3: Samtliga förskolor på området som inte har Grön Flagg har fått sin ansökan godkänd 31/12 2013. Sundbyvägen: Sundbyvägen har grön flagg. Vi skall göra en ny ansökan kring ett nytt temaarbete. Resultat: Målet mycket väl upnått I miljögruppen och på apt har ett nytt ämne i grön flagg, Håll Sverige Rent beslutats. Vi kommer att arbeta med närmiljön med utvecklingsområden inom årstider, återvinning, boende och trafik. Målen år formulerade och godkända. Arbetet har påbörjats

Lokalt åtagande 12 (14)

13 (14) Nämndens åtagande: Den regelbundna användningen av intranätet ska öka bland medarbetarna från 67 procent 2011 till 90 procent i medarbetarundersökningen 2013.2012 var andelen 71,3 %

Enhetens egna nyckeltal Nyckeltal Målvärde Mätmetod Ansvarig NyckeltaL till STYRKORT 14 (14)