BARNABO DAGHEM Plan för Småbarnsfostran
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vad är småbarnsfostran 1.1 Värdegrund 1.2 Pedagogisk grundsyn 2 Verksamhetsidé Målsättning 3 Barnet är det centrala 4 Inlärningsmiljön 4.1 Fysisk 4.2 Psykisk 4.3 Social 4.4 Kognitiv 4.5 Emotionell 4.6 Estetisk 5 En vanlig dag på Barnabo 6 Språkets betydelse 7 Leken 8 Barn som behöver särskilt stöd 9 Fostringsgemenskap 9.1 Pedagogens roll 9.2 Vårdnadshavarnas roll 9.3 Med Barnaögon 9.4 Familjeföreningen 10 Detta har vi satsat på 10.1 Språket 11 Samarbetspartner 11.1 Närliggande daghem 11.2 Förskolan 11.3 Biblioteket 11.4 Kulturcentralen 11.5 Församlingen 11.6 Rådgivningen 12 Dokumentation - utvärdering 12.1 Dokumentation 12.2 Utvärdering 12.3 Utvecklingsdag 1
1 Vad är småbarnsfostran 1.1 Värdegrund Värdegrund innebär i Barnabo grundtrygghet, glädje, empati, individualitet, sociala kontakter och kreativitet. På Barnabo betyder grundtrygghet förtroende och närvaro. Förtroendet uppnås när vi vuxna är ärliga mot barn, vårdnadshavare och varandra. Vi respekterar varandra, alla har rätt att bli sedda och hörda. För att upprätthålla förtroendet samarbetar familjerna och personalen. Genom samtal och vårdavtal får vi som personal reda på vårdnadshavarnas önskemål och förväntningar, vilka vi tillmötesgår i mån av möjlighet. Vi informerar om veckoverksamheten. Personalens fysiska och mentala närvaro gör barnen medvetna om att vi finns där just för dem. Vi ger barnen olika modeller, för att de skall klara sig i olika situationer. Glädje på Barnabo innebär en tillåtande atmosfär där vi alla uppskattar varandra och trivs tillsammans. Vi vill att barnen känner glädje över att komma till daghemmet. Vi planerar projekt och teman utgående från barnens intressen och på barnens villkor. Vi planerar teman till grund för verksamheten, och planerna förverkligas. På Barnabo har vi en varierande verksamhet där varje barn får känna glädje över att lyckas. Barnen får en uppgift som är betydelsefull för dem och som gör dem stolta och glada. Empati handlar om hur vi bemöter och accepterar barnen, vårdnadshavarna och varandra. Vi strävar till att ha en atmosfär där alla kan berätta hur de känner sig. Det behövs tid för varandra. På Barnabo betyder individualitet att alla, barn och vuxna har rätt att vara olika. Respektive behov och intressen skall inte bara bemötas utan också accepteras och respekteras. Vi anser att det är viktigt att se varje enskilt barn, samt att vid behov stöda och uppmuntra barnet, samtidigt som man försöker locka fram nya intressen. 2
Barnet måste själv få komma med egna önskemål. Individualitet innebär också att vi accepterar barnens, vårdnadshavarnas och varandras styrka och svaghet. Det är viktigt att barn lär sig att knyta sociala kontakter till varandra och känner glädje över att umgås med andra. För barnen innebär det att de hittar en vän, övar sig att leka tillsammans och känner sig som en del av gruppen. Samtidigt lär sig barnen att vänta på sin tur och få chansen att lära sig att stå på sig och ta för sig. Kreativitet i arbetet med barnen betyder inte ett färdigt inrutat schema utan en dag fylld av idéer och nyfikenhet. Barnen uppmuntras till att tänka och komma med idéer, samtidigt som de får utlopp för sin fantasi. Vi stöder barnens kreativitet genom att erbjuda olika aktiviteter och upplevelser. Vi tar fasta på barnens egna idéer. 1.2 Pedagogisk grundsyn Barnet får vara barn, en aktiv varelse som har rätt att bli både sedd och hörd i en trygg, utvecklande och inspirerande miljö med fasta och regelbundna rutiner. Barnen är en naturlig del av gemenskapen på daghemmet, de får vänner och lär sig att känna tilltro till andra, både barn och vuxna. Barnet får visa sina känslor och känna att det är omtyckt och får omvårdnad, stöd och uppmuntran vid behov. Med trygga vuxna som förebild ges barnet möjlighet att lära sig skillnaden mellan rätt och fel samt hur man respekterar och bemöter andra människor. Verksamheten baserar sig på kännedom om det enskilda barnet såväl som på gruppen i sin helhet. Vi skapar en meningsfull dag fylld av intressanta aktiviteter. Barnen får känna att de lyckas, då stärks självkänslan och förmågan att skapa sociala kontakter och då har barnen lättare att fungera i en grupp. Tiden på daghemmet fylls av upplevelser och äventyr som inte bara väcker nyfikenhet och intresse att lära sig utan samtidigt möjliggör en utveckling mot självständighet. Barnen får den tid som krävs för denna utveckling. 2 Verksamhetsidé, målsättning Genom en öppen kommunikation, genom att lyssna och berätta, vill vi skapa en positiv kontakt mellan personal, barn och vårdnadshavare. Vi strävar till att vara en 3
levande och social gemenskap som ger barnen trygghet och beredskap för framtiden, bl.a. genom att ge dem värme och fysisk kontakt, samt genom att acceptera barnen som de är. Tillsammans med vårdnadshavarna fostrar vi barnen till ansvarskännande, initiativrika och samarbetsvilliga individer med en sund självkänsla. I vårt arbete lägger vi tyngdpunkten på det svenska språket - leken och på upplevelser i och utanför daghemmet. Vi jobbar, medvetet med barnens språk. Vi håller sagostunder och sångstunder och läser rim och ramsor. Vi har också som mål att ge barnen upplevelser och kunskaper om vår närmiljö. Naturen är en viktig del i vårt arbete. 3 Barnet det centrala När vi planerar verksamheten i Barnabo tar vi barnens behov och intressen i beaktande. Utgående från barnens utvecklingsnivå gör vi uppgifter som passar barnen, så att de kan känna att de lyckas och får utvecklas i egen takt. Alla barn får känna sig lika viktiga i gruppen 4 Inlärningsmiljön Barnabo är ett litet daghem, som är beläget i stadsdelen Kvarnbäcken i Östra Helsingfors vid Nåldammsvägen 8. Daghemmet är en tillbyggnad till ett höghus. Daghemmet har under verksamhetsåret 2011 2012 23 barn. Barnen är indelade i två grupper, Bambigruppen för de yngre barnen och Papegojgruppen för de äldre. Daghemmet har ingen förskola. Vårt daghem har nära till skog och natur. Metro och buss finns på gångavstånd. 4.1 Den fysiska miljön Utrymmena i Barnabo daghem finns i två våningar. I bottenvåningen sker den huvudsakliga daghemsverksamheten. I andra våningen finns sociala utrymmen för personal. Denna våning används även som förrådsutrymme för pysselmaterial. 4
Bottenvåningen utgörs av tre rum, två toalettutrymmen, köket samt en liten och en stor tambur. I köket tillreds morgonmål och mellanmål, medan lunchen dagligen hämtas till daghemmet. I den lilla tamburen tar barnen av sig sina uteskor och fortsätter sedan in i den stora tamburen för att hänga upp eventuella utekläder vid de egna namnförsedda klädförvaringsplatserna. Galonkläder kläs också av i den lilla tamburen. Handtvättning och toalettbesök sker för Papegojorna i toalettutrymmet anslutet till stora tamburen. Här finns det även möjlighet till vattenlek. Bambibarnen uträttar sina wc-behov i toaletten som finns i samband med Bambirummet. Här sker även handtvättningen. Bambirummet är ett av de tre rummen som finns på bottenvåningen och detta rum används även som sovrum; även för de yngre Papegojbarnen. Samtidigt vilar de äldre Papegojorna i salen i samband med sagoläsning. Vid andra tidpunkter under dagen används salen även som matsal. Här äter hälften av Bambibarnen tillsammans med hälften av Papegojbarnen. De övriga barnen från bägge grupperna äter i sina egna rum. Detta p.g.a. att det sänker ljudvolymen och underlättar städningen. Förutom att salen används vid vilan och vid matsituationer, fungerar den även som lekrum och som utrymme för ledda rörelsestunder. Salen används till dessa ändamål turvis av daghemsgrupperna på bestämda veckodagar. Annars sköts verksamheten i de egna rummen. Daghemmet har en egen gård med staket. Där finns gungor, rutschbana, sandlåda och klätterställning samt bord och bänkar. Vi har också tillgång till en liten gård som huvudsakligen används av de yngre barnen. Här finns en sandlåda och en liten rutschbana samt även utebord och bänkar. 4.2. Den psykiska miljön Barnabo är ett litet daghem där barn, vårdnadshavare och personal lätt lär känna varandra. Det inger trygghet hos barnen. Eftersom vårt daghem är litet hinner vi uppmärksamma varje barn alla dagar. I matsituationer delar vi barnen i mindre grupper. Det sitter en vuxen vid varje bord, detta leder till lugna och positiva matstunder. Då har barnen och de vuxna möjlighet att berätta och diskutera med varandra. Vi skapar en atmosfär där alla får uttrycka sina känslor och önskemål. 5
4.3 Den sociala miljön Vi har smågruppsverksamhet för vi anser att det är ett bra sätt att lära barnen att syssla en viss stund med samma lek och i samma lekgrupp. De övar koncentration och uthållighet. Barnen övar sig att komma överens med alla och att slutföra sina uppgifter. I små grupper har alla möjlighet att bli sedda och hörda. Vi strävar till att alla lär sig leka och att alla vågar delta. 4.4 Den kognitiva miljön I Barnabo finns bra spel, som barnen spelar med vuxna och sinsemellan. Vi har pussel, tärningsspel och spel där språket har en central betydelse. Vid inlärning använder vi problemlösning. Vi ordnar och sorterar föremål, vi använder räkneramsor och räknar plus och minus i olika vardagliga situationer. För 5-åringar har vi särskilda uppgifter där de får öva koncentration, färg och form samt att svara på frågor och att ta emot instruktioner i grupp. 4.5. Den emotionella miljön Vi skapar trygghet och kontinuitet genom att ha bestämda rutiner och återkommande system. Alla har rätt att känna sig betydelsefulla och vara en del av gruppen. Vi uppmuntrar och berömmer barnen. 4.6 Den estetiska miljön I Barnabo har vi en hemtrevlig miljö med krukväxter. Vi dukar borden och dekorerar våra rum. Vi uppmärksammar högtider och traditioner. Vi övar med barnen att hänga sina kläder och ställa sina skor så att det ser trevligt ut. Vi ordnar olika lekar så att de ska vara inspirerande att ta fram och vi lär barnen att använda sakerna så att de inte går sönder. Vi uppmuntrar barnen att plocka undan efter sig. 6
5 En vanlig dag i Barnabo Daghemmet öppnar kl. 6.30, vid behov kl. 6.15. Barnen får leka fri lek till kl. 8.00 då vi serverar morgonmål. Efter morgonmålet gör vi toalettbestyr och sen klär vi på oss och går ut. Vi strävar till att vara ute i alla väder med rätta kläder. Efter utevistelsen kommer vi in och börjar med våra inneaktiviteter som kan bestå av: samlingsstund, olika aktiviteter som spel, pussel, pyssel, modellera, vattenlek, lek i salen, rörelsestunder, skapande verksamhet och musik. Före lunch har vi en sångstund, en ledd lekstund, sagoteater eller någon annan ledd aktivitet medan borden dukas. Kl. 11.20 äter vi lunch som tillreds av Palmia. Vi delar grupperna och äter lunch i tre rum. Efter lunch är det dagsvila. Vi anser att dagsvilan är mycket viktig, därför vilar alla barn på daghemmet. Barnen behöver inte sova, men alla lyssnar på saga eller musik, lugnar sig och vilar c. 45 60 minuter. Om barnen somnar är de trötta och behöver sova. Barnen stiger upp från dagsvilan senast kl. 14. 5- årsklubben vilar också. De lyssnar på saga från kapitelbok och har därefter ledd verksamhet eller lugna lekar. Barnen blir trötta under daghemsdagen på ett helt annat sätt än hemma, därför behövs vilan 6 Språkets betydelse Språket är ett viktigt tankeverktyg, som behövs för att man ska bli förstådd av andra. Språket är viktigt inte enbart som kommunikationsmedel utan också för identiteten och kulturen. Språket är ett socialt verktyg, som behövs för att skapa kontakter och för att man ska bli förstådd samt att man skall förstå lekar och spel. Med språket som hjälp får barnen vänner och de kan uttrycka sina tankar i ord. Med ett starkt språk kan barnen få mera information och det ökar barnens vilja att delta och lära sig ännu mera. I Barnabo är de flesta barn från två- eller flerspråkiga familjer. Barnabo besöks regelbundet av språkstödsbarnträdgårdslärare. 7
7 Leken Det är viktigt att barn leker, eftersom de lär sig via leken, som är glädjebetonad. I leken övar barnen många saker som de behöver för att kunna fungera i en grupp. De övar sig att lösa konflikter, att lösa problem, att vänta på sin tur och att iaktta vad som händer. De lär sig också att ta hänsyn till andra och andras åsikter. För att kunna leka och bli förstådd behöver barnet ett varierande språk. Språket övas också i leken, där barnen använder olika uttryck och begrepp. Om barnen har ett svagt språk är det svårare att komma överens i leken. När barn leker så rör de sig och då övar de motoriken och kroppsuppfattningen. När barnen blir äldre och börjar skolan är det bra om de kan koncentrera sig. Detta övar de i sina lekar. När barn leker använder de sin fantasi, som utvecklas ju mera de leker. Leken kan indelas i två grupper: Fri lek och Ledd lek. Fri lek När barn leker fri lek använder de olika material och sin fantasi. I en fri leksituation skapar barnen händelser och personer som är med i leken. De spelar olika roller och hittar på vad leken ska handla om. I en fri lek kan barnen leka vardagliga händelser så som hem, butik, sjukhus... I den fria leken kan barn leka sådant som de upplevt, både roliga och tråkiga saker. I leken bearbetar barnen det som de varit med om. De leker också utgående från sagor. Fri lek betyder inte att leken är fri från tillsyn och överblick från vuxna. Ibland behöver en vuxen gå in i leken och styra den framåt eller stöda barnen i olika situationer. I den fria leken leker barnen oftast i små grupper. Ledd lek Ledda lekar utgår från den vuxnas initiativ och styrs av lekens regler. Det är då fråga om lekar som leks i större grupper flere tillsammans. Barnen övar sig då att i grupp ta emot instruktioner och att följa dem. När barnen lärt sig lekarna kan de på eget initiativ leka lekarna utan vuxna. Då man använder färdiga leksaker såsom bilar, båtar och olika play-mo lekar inleder en vuxen leken och barnen kan sedan fortsätta. 8
Lek i Barnabo I daghemmet erbjuder vi barnen möjlighet till olika lekar, både ledda och fria lekar. Vi har många färdiga leksaker t.ex. mumin, brandstation, indian och cowboy lekar, dessutom får barnen leka sina egna fantasilekar. Vi har många olika byggklossar, med vilka barnen själva kan bygga och fantisera. Barnen använder utklädningskläder, vilket kan resultera i många olika rollekar. Vi vuxna tar fasta på barnens egna lekfunderingar. Tillsammans utvecklar och utvidgar vi leken så att barnen får nya upplevelser och tankar. Vi går ut i naturen med barnen där de kan använda naturmaterial enligt sina egna erfarenheter och sin fantasi. Där får de också leka olika klättringslekar och springlekar. I skogen finns bra gömställen och inspirerande skogsdungar för spännande lekar. Vi går också till lekparken där får barnen använda klätterställningar, rutschbanor, karuseller och gungor. All lek är viktig för barnens mångsidiga inlärning och utveckling. 8 Barn som behöver särskilt stöd För barn med speciella behov är det barnets välbefinnande som ligger i centrum för personal och föräldrar. Ett barn kan behöva speciellt stöd inom olika områden, t.ex. inom det sociala, emotionella, kunskapsmässiga eller fysiska området. När vi som personal i barngruppen upptäcker att ett barn behöver särskilt stöd tar vi upp ärendet med våra kolleger i gruppen. Vi delger vår oro för barnet till vårdnadshavarna. Vi beskriver hur barnet fungerar i konkreta situationer i barngruppen, både barnet tillsammans med andra barn och barnet tillsammans med personalen. Tillsammans med vårdnadshavarna kommer vi överens om hur vi ska gå till väga. Vi kan i samråd med vårdnadshavarna konsultera vår specialbarnträdgårdslärare som vid behov kommer till daghemmet och iakttar gruppen som helhet och barnet individuellt. I samarbete med vårdnadshavarna påbörjas stödåtgärder så snabbt som möjligt. Utvärdering är en viktig del i arbetet, där deltar vårdnadshavare, personal och specialbarnträdgårdsläraren. 9
För att stärka barnets självförtroende är det viktigt att stöda också det som barnet är bra på och klarar av, inte enbart fokusera på problemen. 9 Fostringsgemenskapen 9.1 Pedagogens roll Utgående från läroplanen och den egna barngruppen motiverar och inspirerar personalen barnen att lära sig nya saker och att göra egna iakttagelser. Personalen ska stöda barnet genom att ge det tid att lära sig, men också stöda barnet att utvecklas i sin egen takt. Personalen uppmuntrar barnet att själv hitta svar till sina frågor och funderingar. Personalen är närvarande och lyhörd. Det är viktigt att vårdnadshavarna och personalen kommer överens om gemensamma riktlinjer. Personalen förklarar varför vi på daghemmet gör en del saker på ett annat sätt än det görs i hemmet. Vårdnadshavarna känner sitt eget barn bäst och personalen ser hur gruppen som helhet fungerar. Vi ska stöda varandra i uppfostran och ha samma mål. 9.2 Vårdnadshavarnas roll När barnen börjar i daghemmet berättar vårdnadshavarna om barnen, deras vanor, rädslor och allergier. Vi har då lättare att ta emot barnet på ett hänsynsfullt sätt. Olika händelser i barnens liv är bra att berätta för personalen, eftersom de påverkar barnen på olika sätt. Om vi vet vad som händer kring barnen så kan vi bättre förstå deras reaktioner i olika situationer i daghemmet. Det är också bra för gemenskapen om vi känner till hemmets kultur och familjens värderingar Vårdnadshavarna utrustar barnen så att de mår bra i daghemmet och kan delta i våra varierande aktiviteter. Små detaljer underlättar dagen för både barn och personal: skriv namn i barnens alla kläder, ta med byteskläder, innetossor och oömma innekläder så att barnet kan delta i alla aktiviteter. Det är lättare för personalen att möta ett barn som är på dåligt humör om vi vet varför. Säg tydligt hej till ditt barn när du går på morgonen. När barnet går hem på eftermiddagen tar vi det i handen och säger Tack för i dag. 10
9.3 Med barnaögon I Barnabo jobbar vi enligt modellen Med barnaögon. Vi utser en person som är barnets egenvårdare. När barnet har fått sin dagvårdsplats inbjuds familjen till ett första besök till daghemmet, Vi presenterar daghemmet och vår verksamhet. Vi gör hembesök hos de nya barnens familjer, där vi i lugn och ro kan samtala om familjens rutiner och önskemål. Under hembesöket får barnet lära känna egenvårdaren, vilket underlättar barnets start i daghemmet. Vi berättar hur vi gör i olika situationer på vårt daghem. Diskussionerna gör daghems starten tryggare för familjen. När barnet inleder dagvården tas det emot av sin egenvårdare som hjälper och stöder barnet att bli bekant med andra barn och vuxna i daghemmet. Egenvårdaren är ett stöd för barnet i nya situationer. Då barnet har varit på daghemmet ca två månader hålls ett samtal med egenvårdaren. Under samtalet diskuteras barnets vardag i daghemmet och hemma. Därefter hålls föräldrasamtal i samband med barnets födelsedag. Hembesök och föräldrasamtal dokumenteras i kundregistret Effica. 9.4 Familjeföreningen Daghemmet har en familjeförening, där alla vårdnadshavare är medlemmar. Föreningen är registrerad. Några vårdnadshavare bildar en grupp som planerar olika slags verksamhet för familjerna. Den viktigaste uppgiften är att ordna program som gör det möjligt för vårdnadshavare och barn att bli bekanta med varandra. Föräldraföreningen ordnar ibland sådana evenemang som inbringar pengar till daghemmets verksamhet. Föräldraföreningen kan också anhålla om stipendier. Med föräldraföreningens hjälp har vi under åren köpt böcker, luciakläder, digitalkamera med printer samt fått bidrag till utfärder. 11
10 Detta har vi satsat på Språket Lyssna, berätta, samtala, leka vårt mål är att väcka barns intresse för språket. Sagor och berättelser är viktiga, vi läser dagligen både bilderböcker och kapitelböcker. Vi gör bordsteater av sagor, och vi har ritsagor. Barnen berättar också själv berättelser (sagotering), och ibland dramatiserar vi dem till teater eller gör egna böcker. När barnen berättar utvecklar de sitt språk. De vuxna lyssnar och uppmuntrar barnen till berättande. Vi delar barnen i smågrupper för att alla skall ha möjlighet att bli hörda. Vid måltider har vi bordsdiskussioner där barnen berättar för och lyssnar på varandra. Barnen berättar spontant om vad de upplevt. Vid måltider talar vi om vad vi äter och benämner de olika ingredienserna, t.ex. i salladen finns sallad, tomat, gurka, röd kål, ärter, paprika. Vi övar ett gott bordsskick. Vi använder rim och ramsor som är språkutvecklande och roliga. Vi övar att rimma och att hitta på rimverser. Vi upprepar ord och ger barnen en möjlighet att tillgodogöra sig språket. I grupperna stöder vi språket genom att benämna och ge ord för olika föremål och rutiner i barnens omgivning. T.ex. vid på- och avklädningssituationer benämner vi olika kroppsdelar och klädesplagg. Vi talar om strumpornas antal och färg samt mönster och om skjortor med kort eller lång ärm, vinter- och sommarkläder. Mamma, pappa och resten av familjen är ett dagligen återkommande samtalsämne. Barnen vill ha bekräftelse på att allt är tryggt och som vanligt. Vi benämner familjemedlemmar, klädesplagg och kroppsdelar. Vi använder ord i anknytning till årstider och till våra teman. Vi illustrerar sånger och sagor med handdockor och föremål som hjälper barnen att förstå och att lära sig. Vi sjunger, klappar, stampar, lyssnar på musik och spelar med rytminstrument. Vi vill skapa en lekfull vardag öppen för samvaro och samtal. Vi stärker barnens språk genom att läsa sagor, ha sagoteater, ha rim och ramsor, sjunga och samtala. Vi talar tydligt samt upprepar och förklarar våra dagliga rutiner med ord. Vi talar ett nyanserat språk i vardagssituationer och vi ger barnen tid att berätta. I Barnabo har vi ett mångsidigt bibliotek med nya och gamla sagor. Vi läser sagor för barnen i grupp och enskilt. I båda grupperna finns böcker tillgängliga för barnen 12
att läsa själva. Vi övar språket i spel och lekar. Som hjälpmedel använder vi Språkstrategin för dagvården, Vägen till språket och andra språkpedagogiska faktaböcker. 11 Samarbetspartner 11.1 Närliggande daghem Vi har samarbete med de svenska daghemmen i östra Helsingfors. De fungerar som reservdaghem då vårt eget är stängt, p.g.a. utvecklingsdagar eller sommarstängning. Dessutom brukar vi ha dans kring granen och sportdag tillsammans. 11.2 Förskolan Vi samarbetar med Blomängens förskola, där de flesta av våra barn börjar. På våren går barnen till förskolan och bekantar sig med utrymmen, lärare och blivande kamrater. Barnen kan också gå till andra förskolor. 11.3 Biblioteket Biblioteksbussen besöker oss var fjärde vecka. Vi blir också inbjudna till Östra Centrums Bibliotek på sagostunder. 11.4 Kulturcentralen Kulturcentralen ordnar konserter och teatrar för barn. Vi deltar då vi har möjlighet och om det är en föreställning som är passande för våra barn. 13
11.5 Församlingen En representant från Matteus församling besöker vårt daghem några gånger per termin och vi besöker församlingen vid jul och påsk. Då deltar vi i en julvandring som berättar om Jesu födelse. Församlingen erbjuder också en påskvandring om Jesu död och uppståndelse. Vi respekterar ert önskemål om ni inte vill att ert barn deltar. 11.6 Rådgivningen När barnen går till 4-års granskningen ger vi från daghemmet blanketter som vårdnadshavarna fyller i. Vi i daghemmet fyller i motsvarande blanketter om barnens utveckling och beteende i gruppen. Vi går igenom blanketterna med vårdnadshavarna. Dessa blanketter skickas från daghemmet till rådgivningen som sedan ger ett utlåtande om barnets utveckling till oss. 12 Dokumentation - utvärdering 12.1 Dokumentation Vi antecknar vad vi har för program, vad vi gör och vart vi gör utfärder. Vi lägger upp en veckoplan på anslagstavlan på dörren vid den egna gruppen. Vi sparar barnens teckningar och pyssel. Vi ger hem dem antingen när temat är slut eller vid terminens slut. En del händelser sparar vi som foton, som vi tar med vår digitalkamera. Vi gör anteckningar hur barnen har klarat olika uppgifter och vad de har tyckt om de olika program vi har haft. 12.2 Utvärdering Vi strävar till att ha samtal med vårdnadshavarna minst en gång per år. Det är ett tillfälle för vårdnadshavare och en från vårdpersonalen att i lugn och ro har möjlighet att samtala om barnet, hemma och i gruppen. Vi har speciella blanketter för diskussionstillfällena. 14
Effica är vårt klientregistersystem. Där kan man se barnets olika dagvårdsformer och dagvårdsplatser. Där skriver vi in avtal om vård och fostran. I Effica skriver vi in överenskommelser som görs med vårdnadshavarna. 12.3 Utvecklingsdag I daghemmet har vi utvecklingsdag en gång per termin. Då är daghemmet stängt och barnen har möjlighet till annan dagvårdsplats medan personalen planerar den pedagogiska verksamheten. Vi utvärderar också tidigare verksamhet. Varannan måndag har varje grupp veckoplanering. Då planerar och utvärderar vi verksamheten för kortare perioder. På våra personalmöten en gång i veckan delger vi information och utvärderar den gångna veckan. Vårdnadshavarna har möjlighet att utvärdera daghemmets verksamhet. Det är en utvärdering som utvecklar vårt arbete i en riktning som gynnar barnen. 15