Handledning Under ytan utbildning Under ytan - Om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan Den här handledningen beskriver Under ytan-materialet och hur du kan använda det i ett utbildningssammanhang. Du som handledare bör ha läst igenom böckerna och tittat på filmerna så att du är väl bekant med materialet. Det är också bra om ni har möjlighet att vara två handledare vid kurstillfället så att ni kan komplettera varandra under diskussionerna. 1. Utbildningsmaterialet Utbildningsmaterialet består av tre delar: Liv i lärarrummet Boken Liv i lärarrummet handlar om sexuell läggning och arbetsmiljön i skolan. Utgångspunkten för boken är att läraryrket innehåller fler delar än förmedlande av kunskaper. Skolan är också en arbetsplats för alla som jobbar där. Därför är det extra viktigt att lärare och andra som verkar inom skolan har stöd och verktyg för att skapa en bra arbetsmiljö där alla känner sig välkomna, oavsett sexuell läggning. Tyst i klassen? Boken Tyst i klassen? handlar om lärarens arbete kring sexuell läggning. Boken syftar till att lärare i alla årskurser ska hitta idéer, tankar, inspiration och några verktyg för att ta upp heteronormativitet, homofobi och området sexuell läggning med eleverna. Genom att ifrågasätta och förändra den heterosexuella normen, skapar man bättre förutsättningar för barn och elever att utvecklas till egna individer. Dvd:n Vad finns under ytan? Vad finns under ytan? är ett komplement till böckerna Liv i lärarrummet och Tyst i klassen? och har fokus på ämnesområdet sexuell läggning, både som en arbetsmiljöfråga och utifrån skolans pedagogiska uppdrag. Dvd:n är tänkt som ett stöd för lärare, fackliga företrädare och andra vuxna. Den innehåller framför allt filmscener, men också lagtexter, en användbar ordlista och en handledning till en storyline om ämnesområdet. Storyline är ett pedagogiskt arbetssätt, där lärandet sker i form av en berättelse. Denna skapas tillsammans av elever och lärare i klassrummet. Att använda en storyline i undervisningen är en metod att lyfta och diskutera värdegrunds-, jämställdhets- och attitydfrågor tillsammans med eleverna. Bara vara vanlig? är en storyline med syfte att lyfta frågor om sexuell läggning och heteronormativitet. Den handlar om några olika familjer som bor i samma trappuppgång. En komplett handledning finns på dvd:n Vad finns under ytan? Under ytan Ett Equal-projekt om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan
2. Förslag på genomförande Ett utbildningstillfälle kan läggas upp på flera olika sätt, beroende på hur mycket tid som finns till förfogande och vilka förkunskaper gruppen har. För att du ska få ut mesta möjliga av materialet, bör det användas i ett sammanhang bestående av flera olika utbildningsdelar. Fyra grundläggande delar bör alltid tas upp, innan man går vidare till diskussioner kring filmerna: a) Inledning med reflektion kring frågan, b) Förklaring av vad sexuell läggning är, c) Synliggörande av heteronormen, d) Öppenhetens betydelse. a) Inledning med reflektion kring frågan Varje kurstillfälle bör inledas med reflektion kring varför ämnesområdet sexuell läggning är en fråga som har med jobbet att göra, och på vilket sätt. Ett sätt att starta sådana reflektioner kan vara att genomföra några olika värderingsövningar. Syftet med dessa övningar är inte att lufta åsikter för och emot homosexualitet, utan att erbjuda deltagarna möjlighet att reflektera över hur normer och värderingar påverkar våra villkor i arbetslivet, på ett sätt som man kanske aldrig förut funderat över. (Läs mer om värderingsövningar i avsnitt 4.) b) Förklaring av vad sexuell läggning är En viktig utgångspunkt i en utbildning är att förklara vad sexuell läggning är och inte är. Enligt svensk lagstiftning finns det tre sexuella läggningar: heterosexualitet, bisexualitet och homosexualitet. Det är viktigt att poängtera skillnaden mellan sexuell läggning och sexuellt beteende (såsom pedofili, sado-masochism och olika fetischer) som man kan ägna sig åt oavsett sin sexuella läggning. Det är också viktigt att förklara att begreppet transpersoner (såsom transsexuella och transvestiter) har att göra med könsidentitet/könsuttryck och inte sexuell läggning. c) Synliggörande av heteronormen En bra utgångspunkt för att förstå varför inte alla alltid känner sig inkluderade, bekräftade eller respekterade, är att synliggöra den så kallade heteronormen. Heteronormen kan kort beskrivas som den norm som säger oss att heterosexualitet är det normala, givna och förväntade. Därmed blir annan sexuell läggning betraktad som onormal och konstig. Heteronormen säger oss också hur riktiga flickor/kvinnor och riktiga pojkar/män förväntas uttrycka sig och agera och att de förväntas komplettera varandra. En bra utgångspunkt för vidare diskussion är därför att presentera heteronormen och diskutera vad heteronormativitet kan få för konsekvenser för dem som på olika sätt står utanför den. Det är också bra att visa hur de allra flesta, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet/ könsuttryck, ibland eller ofta hamnar utanför heteronormens strikta begränsningar. Att ifrågasätta heteronormen är inte detsamma som att kritisera kvinnor och män som känner igen sig i den. Istället handlar det om att inte vara tvungen att försöka uppfylla normen om man känner att man inte passar in. När normen blir en begränsning blir den också ett problem. Genom att synliggöra normen kan vi få förklaringar på varför vissa personer, vissa uttryckssätt och vissa handlingar upplevs som udda. Det är viktigt att problemet läggs på rätt ställe: det är normen som är problemet, inte avvikaren. 2(12)
d) Öppenhetens betydelse Arbetsplatsen är ofta en väldigt social plats med många olika människor. En kränkande jargong kan skapa osäkerhet kring huruvida det är möjligt att komma ut eller inte. De allra flesta vill vara med och vara en i gänget på jobbet, men för den som inte kan vara öppen som homo- eller bisexuell, är det inte alltid möjligt att dela med sig av sitt liv, var man bor, vem man lever med osv. Att inte vara en i gänget kan också innebära att man uppfattas som lite suspekt, vilket kan leda till sämre behandling när det är dags att, t ex, befordra någon eller skicka någon på vidareutbildning. Öppenhet handlar helt enkelt inte om att manifestera, utan om att slippa dölja och att kunna vara hela sig själv på jobbet. Att vara öppen på jobbet är individens val, men det är gruppens ansvar att skapa en trygg och säker arbetsmiljö som möjliggör öppenhet. e) Övriga ämnesområden, värderingsövningar och filmdiskussioner De ovan beskrivna delarna bör alltså ingå i en grundutbildning. Beroende på hur mycket tid som finns avsatt till kurstillfället, och beroende på målgruppen, kan materialet i övrigt enkelt anpassas och kompletteras med övriga ämnesområden (se avsnitt 3), flera värderingsövningar (se avsnitt 4) och filmdiskussioner (se avsnitt 5). f) Avslutning: Konkret framtida arbete Utbildningen bör avslutas med ett pass om hur det framtida arbetet med frågor kring sexuell läggning kan se ut på arbetsplatsen. Beroende på hur lång tid som finns till förfogande, kan detta pass se olika ut. En enkel metod, när tiden inte räcker till mer genomgripande övningar, är att låta deltagarna diskutera följande frågeställningar i smågrupp: Vad kan jag göra inom de närmaste två veckorna? de närmaste sex månaderna? i det kontinuerliga arbetet? Låt sedan smågrupperna redovisa i storgrupp ett urval av det som sagts. Se till att diskussionerna inte genast hamnar på det pedagogiska arbetet med eleverna. Man måste ju börja med sig själv och skolan som arbetsplats innan man kan gå vidare till klassrummet. Därför är det också bra om ni kan avsätta tid för en uppföljning på arbetsplatsen för att följa upp om de åtgärder som diskuterats under utbildningsdagen blivit genomförda. 3(12)
3. Övriga ämnesområden Förutom ovan beskrivna delar, kan följande ämnen tas upp: Genomgång av grundläggande begrepp För att deltagarna ska ha möjlighet att delta i diskussioner både under utbildningen och vidare i sitt arbete, är det bra att förklara några grundläggande begrepp. Viktiga begrepp att reda ut är hbt-begreppet och vilka ord det är OK att använda, såsom bög, lesbisk och bisexuell. Båda böckerna samt dvd:n innehåller en ordlista. Historik Båda böckerna innehåller viktiga årtal vad gäller homo- och bisexuellas historia. Lagstiftning Boken Liv i lärarrumment innehåller ett kapitel kring lagstiftningen som rör skolan som arbetsmiljö. Tyst i klassen? innehåller information kring lagar, styrdokument och skolans övergripande ansvar vad gäller frågor kring sexuell läggning och arbetet med eleverna. De tre viktigaste lagarna finns i sin helhet på dvd:n Vad finns under ytan? Forskning Här är några exempel på statistik från forskning som har drivits kring homo- och bisexuella i arbetslivet och skolan. Enkätundersökning Arbetsvillkor och utsatthet, Arbetslivsinstitutet 2003 År 2003 genomförde Arbetslivsinstitutet en omfattande studie av homo- och bisexuellas arbetsvillkor och utsatthet. Några viktiga resultat att kunna lyfta fram under en utbildning är: Öppenhet: - 50 % av homo- och bisexuella är inte öppna mot sina arbetskamrater. - Av dem som inte är öppna på sina arbetsplatser, avstår 40 % ibland från att delta i samtal med arbetskamrater eller andra, för att inte riskera att bli avslöjad. Upplevelse av jargongen på arbetsplatsen skiljer sig mellan hetero-, homo- och bisexuella, men också mellan könen. På frågan om nedsättande och förlöjligande omdömen förkommer på arbetsplatsen svarar 28 % av de homosexuella kvinnorna ja, men endast 8 % av de heterosexuella. Skillnaden är mindre mellan homo- och heterosexuella män, 25 % respektive 15 %. Enkätundersökning En utmaning för heteronormen, Under ytan 2006 År 2006 genomförde projektet Under ytan en enkätundersökning, En utmaning för heteronormen, som visade att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor om sexuell läggning och homofobi, samtidigt som kränkande jargong både bland skolans vuxna och elever är vanlig. Några viktiga resultat att kunna lyfta fram under en utbildning är: 4(12)
- Endast 8% av lärarna anser att deras utbildning har förberett dem för att hantera frågor om sexuell läggning och homofobi. - Endast 2% av lärarna får kompetensutveckling om sexuell läggning och homofobi. - Hälften av lärarna tar upp sexuell läggning någon enstaka gång i en undervisningssituation. - En fjärdedel av lärarna tar aldrig upp sexuell läggning i en undervisningssituation. - 11% av lärarna svarar att kränkande jargong på grund av sexuell läggning förekommer bland skolans vuxna. - 78% av lärarna svarar att kränkande jargong på grund av sexuell läggning förekommer bland skolans elever. 4. Värderingsövningar Varva gärna föreläsningsavsnitt med värderingsövningar. Värderingsövningar är bra för att få igång ett samtal och för att få alla på arbetsplatsen att reflektera över hur normer och värderingar påverkar våra villkor i arbetslivet. Gör så här: Se till att ha lite yta att tillgå. Dela upp rummet i ett ja-område, ett nej-område och ett öppet hörn där man får ställa sig om man är osäker på vad man tycker eller om man känner att man är mittemellan ja och nej. Alla tar ställning till påståendet genom att gå till den delen av rummet som motsvarar vad man själv tycker. Uppmana sedan deltagarna att prata med dem som ställt sig på samma plats. Följ upp med att fråga de olika grupperna varför man står där man står. Låt alla uttrycka sig fritt under denna övning det finns inget rätt eller fel svar. Kom inte med kunskapsinput här, utan spara tankar och påståenden till senare i utbildningen. Förslag på påståenden: - På jobbet är den sexuella läggningen helt ointressant. - Heterosexuella berättar om sin sexuella läggning på jobbet. - Det syns utanpå vilken sexuell läggning en person har. - Homosexuella får för stor plats i media. - A) Homosexuella visar gärna upp sin sexualitet. B) Heterosexuella visar gärna upp sin sexualitet. - På min arbetsplats kan homo- och bisexuella vara helt öppna med sin sexuella läggning mot arbetskamrater/elever/föräldrar utan att riskera negativt bemötande. - I samhället är fördomarna större mot HS män än mot HS kvinnor. - Alla HS/BS borde vara helt öppna på sin arbetsplats. - Sexuell läggning är en viktig fråga för facket/arbetsplatsen/ledningsgruppen. - På min arbetsplats skulle det vara enkelt att berätta att man är homo- eller bisexuell. Om man väljer andra påståenden, ska man undvika påståenden som kan upplevas som kränkande, såsom om rätten till adoption eller giftermål. Om gruppen är för liten eller för stor för att göra värderingsövningar med eller tiden är för kort, kan man använda påståendena till samtal i bikupor. Be då deltagarna att prata med den eller de som sitter närmast. Följ upp antingen genom handuppräkning eller med några enskildas kommentarer. 5(12)
5. Filmdiskussioner Generell information Välj ut vilka filmer som ska visas, beroende på hur lång tid som står till förfogande och vilka som är målgrupp. De flesta filmerna är generella, dvs de kan diskuteras utifrån fackligt respektive arbetsgivar- eller medarbetarperspektiv. Även ett elevperspektiv kan inkluderas i många av filmerna. För att få igång bra diskussioner och för att alla ska få möjlighet att komma till tals, är det viktigt att börja varje filmdiskussion i smågrupper, 3 6 personer i varje grupp. Om rummet i förväg möblerats med bord i öar är diskussionsgrupperna givna. Vid biosittning kan grupperna enkelt åstadkommas genom att deltagarna indelas i bikupor. Det bör aldrig vara mindre än tre personer i varje bikupa. Avsluta med diskussion i storgrupp, där deltagarna har möjlighet att delge övriga hur man resonerat. Se till att diskussionerna i första hand kretsar kring problemet som spelas upp i scenen och att ni gör kopplingar till den egna arbetsplatsen. Diskussionsfrågorna är givetvis bara ett underlag för att få igång diskussionerna. Hamnar ni i intressanta och givande resonemang om hur er arbetsplats liknar eller inte liknar den situation ni just sett, så behöver ni inte bryta för att kasta er över nästa fråga. Men se till att diskussionerna kretsar kring arbetsmiljön och arbetsrelaterade frågor så att inte deltagarna hamnar i andra resonemang om till exempel biologi eller bibeltolkningar. Det kan tyvärr hända att man hamnar i en situation där någon vidhåller en negativ och fördomsfull inställning till homosexuella och homosexualitet. I en sådan situation gäller det att vara rak och tydlig med att det här inte handlar om åsikter. Det handlar om allas lika värde, enligt grundläggande principer som vi enats om i det svenska samhället. Se till att den som inte respekterar dessa grundläggande värderingar inte tar över och dominerar diskussionen. I sådana fall krävs det mer än ett enstaka kurstillfälle för att förändra negativa attityder. Fastna alltså inte i en diskussion som ändå är fruktlös, och som innebär att övriga deltagare inte får komma till tals. 5.1 Filmer kopplade till Liv i lärarrummet De här filmerna handlar om skolan som arbetsmiljö. Tänk på att alla inte är heterosexuella. De samtal som förs får inte upplevas som kränkande av homo- och bisexuella arbetskamrater, eller av arbetskamrater med vänner, anhöriga och/eller andra i sin omgivning som är homo- eller bisexuella. Samtalen bör landa kring frågor om alla människors lika värde och rättigheter att rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning är en mänsklig rättighet. Gå inte in på frågor om arv och miljö, inte heller i teologiska diskussioner. Innan det drar iväg för långt så markera med att Det här är ingen teologisk fråga. Det är en arbetsmiljöfråga. 6(12)
Att ifrågasätta heteronormen är inte detsamma som att kritisera kvinnor och män som känner igen sig i den. Istället handlar det om att inte vara tvungen att försöka uppfylla normen om man känner att man inte passar in. När normen blir en begränsning blir den också ett problem. Genom att synliggöra normen kan vi få förklaringar på varför vissa personer, vissa uttryckssätt och vissa handlingar upplevs som udda. Det är viktigt att problemet läggs på rätt ställe: det är normen som är problemet, inte avvikaren. I samtal kring filmerna är det viktigt att inte hamna i ett resonemang om vi och de andra, där vi är facit, det normala. Det är viktigt att alla känner sig respekterade för vem vill nöja sig med att bli tolererad? Försök att vända på begreppen om negativa uttalanden dyker upp: när någon säger varför?, fråga varför inte? och flytta därmed fokus i frågeställningen. Köp inte rakt av generella resonemang om att män är si och kvinnor är så; kanske finns det andra skiljelinjer än just kön. Filmen Hand i hand Filmen finns även på. Läraren Johan kommer in på rektorns kontor. Rektorn tar upp ett bråk som har dykt upp under en lektion som Johan hållit Är Johan för utmanande? Spelar det någon roll var han och hans pojkvän gick hand i hand? Rektorn tar elevens parti och tolkar elevens reaktion. Vad tycker du om det? Skulle detta kunna hända på din arbetsplats? Filmen kan användas som grund för en diskussion om vad öppenhet innebär. Den kan också vara ingång till en diskussion om chefens ansvar mot sina anställda i allmänhet och i förhållande till ansvaret mot elever och föräldrar. Filmen Man blir ju nyfiken Filmen finns även på. Förskoleläraren Viktoria håller på att avsluta för dagen när en mamma kommer in. Hon säger att hon såg Viktoria på pizzerian dagen innan och undrar om det var sin flickvän hon hade med sig Är det rätt av mamman att fråga? Varför/varför inte? Kan du förstå Jannes besvikelse? Kommer barnen eller föräldrarna att reagera negativt på att Viktoria har en flickvän? Varför, tror du, har Viktoria valt att inte vara öppen? Skulle det gå att vara öppen på din arbetsplats? 7(12)
Filmen kan användas som grund för en diskussion om var gränsen går mellan yrkesroll och privatliv. Den kan också vara ingång till en diskussion om vad öppenhet innebär och vilka faktorer som påverkar valet att vara öppen eller att inte vara det. Filmen Du har ingen chans Filmen finns även på. Lärarkollegorna Anna och Patrik går igenom en korridor och diskuterar. De passerar en grupp elever Är det okej att kalla någon flata? Om de hade tagit en diskussion med eleverna, vad skulle de säga då? Hur tycker du att Patrik hanterade situationen? Var går gränsen mellan det privata och lärarrollen? Hur ser det ut på din skola? Hur kan man förbättra klimatet? Filmen kan användas som grund för en diskussion om hur man bäst bemöter negativ jargong, och var gränsen ska sättas. Den kan också vara ingång till en genomgång av ord och begrepp, med reflektion kring vilka ord som är OK att använda och i vilka sammanhang de är negativt respektive positivt värdeladdade. Filmen Bara ett skämt? Filmen finns även på. Scenen utspelar sig i lärarrummet. Martin och Ulrika sitter vid ett bord och samtalar när de hör en kommentar från två andra lärare Tror du att Ulrika är homosexuell? Hade det gjort någon skillnad om hon var det? Överreagerar Ulrika? Här var det två manliga kollegor som skämtade. Händer det att kvinnor skämtar på samma sätt? Hur låter jargongen i lärarrummet på din skola? Filmen är ett exempel på hur heteronormen upprätthålls genom att den som avviker förlöjligas. Den visar en jargong som bekräftar vi och de andra och kan användas som utgångspunkt för en diskussion om vilka grupper som gynnas och vilka som begränsas av den här typen av skämt. 8(12)
Filmen För hennes eget bästa Filmen finns även på. Rektorn William samtalar med Eva som är lärare och facklig representant. En ny tjänst ska tillsättas och de har smalnat av ansökningarna till två sökanden Tror du att sökanden stryks för sitt eget bästa? Kan man använda elevernas och föräldrarnas eventuella invändningar som argument för att inte anställa någon? Hade det gjort någon skillnad om läraren inte hade varit fackligt förtroendevald? Stämningen i lärarlaget hur kan man påverka den? Skulle det här kunna hända vid en rekrytering på din skola? Filmen kan användas som utgångspunkt för en diskussion om vem/vilka facket ska representera och på vilket sätt det ska göras, samt arbetsgivarens roll. Den är också en bra ingång till genomgång av gällande diskrimineringslagstiftning. Tips: Att stoppa filmen innan rektorns sista replik skapar extra dynamik i filmdiskussionen. 5.2 Filmer kopplade till Tyst i klassen? De här filmerna handlar om skolans arbete kring sexuell läggning. Historiskt sett finns två förhållningssätt till homosexualitet: tystnad och avståndstagande. Hur låter det i klassrummet och lärarrummet när frågor om homo- och bisexualitet kommer på tal? Hade det blivit lika tyst i lärarrummet om förslaget gällt att lyfta fram ett jämställdhetsperspektiv? Klassrumssituationen öppnar för avståndstagandet, men i de efterföljande gruppsamtalen några elever emellan uttrycker de många olika tankar. Exempel på trådar att ta upp till samtal och reflektion är språkbruk, att se normal ut, rädslan för att göra bort sig. Heteronormen problematiseras i ett antal filmsekvenser, som dels visar barn och ungdomar som agerar innanför normen och uppfyller omgivningens förväntningar på hur man skall vara, men dels också de som visar barn och vuxna som överskrider heteronormens osynliga gräns för hur man får vara. Att ifrågasätta heteronormen är inte detsamma som att kritisera flickor och pojkar som känner igen sig i den. Det är inte fel att som flicka tycka om rosa, eller att som pojke gilla bilar! Det handlar istället om att inte vara tvungen att försöka uppfylla normen, varken som barn eller vuxen, om man känner att man inte passar in. När normen blir en begränsning blir den också ett problem. Värderingsövningar kan vara ett effektivt sätt att ta upp besvärliga ämnen. Men i en värderingsövning kan det ibland hända att fördomar luftas på ett sätt som kränker en eller flera deltagare. När det sker, är det ofta förknippat med att normen ses som det rätta, och allt annat som något avvikande som den som tillhör normen kan välja att godkänna eller inte godkänna. Man hamnar i ett resonemang om vi och de andra, där vi är facit, det normala. 9(12)
Genom att vända på övningen, och fokusera på det som vi oreflekterat upplever som det normala, kan vi ofta se det absurda i ett värdeladdat påstående. Det är viktigt att alla känner sig respekterade för vem vill nöja sig med att bli tolererad? Utgångspunkten i diskussionen måste vara att alla har lika värde och rättigheter. Åsikter som kränker andra människors värde är därmed inte OK. Försök alltså att vända på begreppen när negativa uttalanden dyker upp: när någon säger varför?, fråga varför inte? och flytta därmed fokus i frågeställningen. Filmen med den ifrågasättande föräldern visar en situation som nog är en upplevelse som de flesta lärare vill undvika. Ett syfte med denna scen är att man i arbetsgruppen börjar arbeta för att skapa en samsyn till varför man bråkar med heteronormen och synliggör HBT-personer och deras livsvillkor. Kanske kan detta vara en start för att arbeta med en handlingsplan. Om någon ifrågasätter ert professionella arbete så hänvisa till läroplanerna och antidiskrimineringslagstiftningen. Filmen Prat om HBT I lärarrummet Filmen finns även på. En lärare vill ha in en HBT-vinkel på ett temaarbete och möts av tystnad Fråga: Vad hände i lärarrummet? Filmen kan användas som grund för en diskussion om hur man kan göra för att få sina kollegor med sig i arbetet kring HBT-frågor. Den kan även användas för att diskutera vikten av förankring med kollegor och skolledningen. Filmen Prat om HBT - På lektionen Här skildras motsatsen till tystnad. I klassrummet blir det ett instinktivt avståndstagande när ämnet homosexualitet tas upp Hur hanterar ni elevernas reaktioner? Hur får man igång konstruktiva diskussioner? Vilken roll spelar grupptrycket? Filmen kan användas som grund för en diskussion om hur man hanterar det motstånd som ofta uppstår när man tar upp HBT som ämne med elever. Den kan också användas för att starta en diskussion där konkreta förslag på hur man kan arbeta med HBT-frågor tas fram. 10(12)
Filmen Prat om HBT - Efter lektionen I ett lugnare samtal ger några elever uttryck för många olika tankar kring HBT-frågor Hur tar man hand om elevernas tankar i en klassrumssituation? Bög är ju bara något man säger eller? Eleverna tar upp många olika trådar. Hur kan man arbeta vidare med dem? Filmen kan användas som grund för en diskussion om hur man kan fördjupa det pedagogiska arbetet kring HBT-frågor och bemöta elevernas många frågor och funderingar. Filmen Bilder av heteronormen - Innanför normen Olika bilder av heteronormen i skola och vardag Fråga: Hur tar sig heteronormen uttryck i er skola? Filmen kan användas som grund för en diskussion om vad heteronormen innebär och hur den begränsar alla människors möjligheter att vara sig själva oavsett sexuell läggning och könsidentitet/könsuttryck. Den kan också användas i samband med att heteronormen presenteras, som illustration av heteronormen. Filmen Bilder av heteronormen - Utanför normen Olika bilder av barn och vuxna, som alla överskrider heteronormens osynliga gräns för hur man skall vara Fråga: Finns det spelrum på er skola för att bryta stereotypa könsrollsmönster? Filmen kan användas som grund för en diskussion om vad som är tillåtet/inte tillåtet på er skola vad gäller uttryck av sexuell läggning och könsidentitet, och hur man kan töja på heteronormens begränsningar. Den kan också användas i samband med att heteronormen presenteras, som illustration av det som bryter mot heteronormen. 11(12)
Filmen Bilder av heteronormen Värderingsövning Värderingsövningar kan vara ett effektivt sätt att ta upp HBT-frågor i undervisningen, men kan också upplevas oerhört kränkande Vad är det för skillnad på tolerans och respekt? Attityd och beteende hur hänger de ihop och vilket kommer först? Kan man ändra beteende utan att ändra attityder? Var ska man börja? Filmen kan användas som grund för en diskussion om hur man lägger upp pedagogiskt arbete kring HBT-frågor utan att kränka eleverna. Den kan också användas för att diskutera hur man åstadkommer attitydförändringar genom det pedagogiska arbetet. Filmen Den ifrågasättande föräldern Filmen finns även på. En förälder dröjer sig kvar efter föräldramötet Hur tycker du att läraren hanterar detta samtal? Hur mycket måste man gå i dialog med en förälder? Vilka styrdokument kan läraren luta sig emot i denna situation? Hur skulle ni hantera denna situation på er skola? Filmen kan användas som grund för en diskussion om rådande lagstiftning och styrdokument. Den kan också användas för att diskutera hur man på bästa sättet utvecklar och förankrar HBT-relaterat arbete med både skolledningen, kollegiet och föräldrarna. 6. Teknisk utrustning För att genomföra en utbildning på bästa möjliga sätt, bör följande finnas i lokalen: - TV och dvd-spelare med fungerande fjärrkontroll, ELLER dator + projektor med bra högtalare - Whiteboard (helst) eller blädderblock, OCH fungerande pennor i minst tre olika färger - OH-projektor 12(12)