BRICS-toppmöte med mersmak

april 2013 FIM EMERGING MARKETS, AVKASTNINGEN FÖR FIM FONDER (%) F ON D 1mån 12 mån YT D * FIM Brazil -1,8-8,5 0,7 FIM BRIC+ -1,5-1,0-2,1 FIM BRIC+ SC -3,3-0,6-1,9 FIM China -3,7 7,6-3,4 FIM Em. Yield 1,1 12,7 2,7 FIM Emeur -2,0 14,1-4,1 FIM India 0,9 2,6-1,6 FIM Russia -6,3-15,5-3,9 FIM Russia SC -6,1-20,7 0,2 FIM Sahara 3,2 14,7 10,2 * = Avkastning från årets början - 28.03.13 * YTD = värdeutveckling under innevarande år till 28.3.2013 Avkastningarna redovisas i euro. KONTAKTINFORMATION FIM Kapitalförvaltning Ab, Finland filial Birger Jarlsgatan 32A SE-114 29 Stockholm, Sverige Tel. +46 8 678 0530 Beställ aktuell marknadsinformation på vår hemsida eller genom att skicka e-post till stockholm@fim.se. BRICS-toppmöte med mersmak Under påskveckan träffades BRICS-ländernas ledare i den charmiga hamnstaden Durban i Sydafrika. Sydafrikas president Jacob Zuma stod värd för evenemanget. Det var redan femte gången som forumet anordnades. Sydafrika som står för bokstaven S kom med dock först i december 2010. Kina företräddes av den nyligen valda presidenten Xi Jinping, Brasilien av president Dilma Rousseff, Ryssland av president Vladimir Putin och Indien av premiärminister Manmohan Singh som är den enda statschefen som deltagit i alla fem BRICS-mötena. Företrädaren för Kinas statsråd meddelade att toppmötet var framgångsrikt och "win-win för alla parter. Den internationella nyhetströskeln överskreds i och med uppgiften om grundandet av en ny utvecklingsbank. BRICS-länderna har varit missnöjda med Världsbankens och Internationella valutafonden IMF:s sätt att agera och vill skapa en egen institution vid sidan av dessa. I bakgrunden finns även USA:s oförmåga att ratificera avtalet som ingicks 2010 enligt vilket man bör utöka tillväxtländernas inflytande inom IMF. Det är förståeligt att tillväxtländerna i en tid då deras ekonomiska betydelse ökar även vill utöka sin politiska tyngd. På toppmötet diskuterades en sammanslagning av BRICS-ländernas valutareserver, något som skulle leda till en mer effektiv bekämpning av valutakriser. Ländernas sammanlagda valutareserver uppgår till 4 400 miljarder dollar, vilket blir en väldigt mäktig källa till krisfinansiering. Utvecklingsbanken skulle också kunna ha en roll i finansieringen av infrastrukturprojekt. På mötet behandlades även miljöfrågor och bekämpningen av fattigdom. Det officiella temat för mötet var samarbetet mellan BRICS-länderna och Afrika. BRICSländernas direkta investeringar i Afrika håller på att öka kraftigt. Även investeringarnas struktur är positiv: huvudparten av investeringarna görs numera i industri och i tjänstesektorn och inte enbart i råvaror. BRICS-länderna har sedan en lång tid tillbaka varit populära föremål för internationella investeringar. År 2000 utgjorde BRICS-ländernas andel av de internationella direktinvesteringarna 6 % och år 2012 hela 20 %. I dollar var den totala siffran 263 miljarder år 2012. Samtidigt har BRICS-länderna själva börjat göra betydande direktinvesteringar utomlands. Dessa investeringars andel av de internationella direkta investeringarna var år 2000 cirka en procent och år 2012 hela 9 %, det vill säga 126 miljarder dollar. BRICSländernas andel av direktinvesteringarna i Afrika uppgick i fjol till 25 % och endast en fjärdedel av dessa skedde inom primärproduktion. Kinesernas gruvprojekt utgör alltså bara en del av de investeringar som sker i denna världsdel. Det finns även många företag som tillverkar konsumtionsvaror för privatkonsumenter som ser stor långsiktig potential på marknaden i Afrika, som utgörs av en miljard människor. 140 120 MSCI Brazil MSCI India MSCI Russia MSCI China 120 100 Global Emerging Markets Index Euro Stoxx Index MSCI World Index 100 80 80 60 40 60 40 20 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012

I korthet: Rapporteringssäsongen i Kina ger hopp om ljusare tider I Indien väntas år 2013 bli bättre än det föregående året De ryska börsnoterade bolagen ser inte ut att drabbas särskilt mycket av situationen på Cypern S&P höjde Turkiets kreditbetyg Investeringar att vänta i Brasilien Resultatsäsongen i Kina ger hopp om ljusare tider De kinesiska företagen har offentliggjort sina resultat för 2012 under de senaste veckorna. Resultattillväxten återhämtade sig klart under andra halvåret 2012 jämfört med första halvåret. Under andra halvåret ökade resultaten med 8,5 % jämfört med motsvarande period under 2011. Under första halvåret 2012 sjönk resultaten med 2,8 %. Dessutom var de största bolagens prognoser för 2013 mycket positiva. De bättre utsikterna för 2013 backas också upp av resultatsiffrorna för industriföretagen som rapporterades i januari februari: enligt statistikcentralen i Kina växte industriföretagens resultat under början av 2013 mer än väntat, dvs. med hela 17,2 % jämfört med 2012. Då man betraktar olika sektorer hörde verkstads-, fastighets- och transportföretagen till de bolag som överraskade med ett positivt resultat. Kapitalvaror, försäkring, teknologi och klädbranschen presterade däremot sämre än väntat. Analytikerna har höjt sina resultatprognoser för år 2013 under hela första kvartalet. Trots detta har indexet MSCI China sjunkit med hela 9 % från sin högsta nivå i mitten av januari. Denna kombination (sjunkande aktiekurser och stigande prognoser) innebär att p/e-talet för 2013 har under början av året sjunkit rejält: p/e (13e) för MSCI China ligger på 8,5x och p/bv (pris/balansvärde) på 1,2x. Båda värderingsmåtten är historiskt sett förmånliga och på dessa nivåer har indexet MSCI China i regel avkastat väl på ett tidsspann på 3 6 månader. I fonden FIM China har vi därmed höjt risknivån genom att sälja av teleoperatörer och andra bolag inom den defensiva sektorn och genom att köpa fler andelar i cykliska företag. Janne Rantanen, huvudansvarig fondförvaltare för FIM China Andra halvåret 2013 förväntas överträffa det första i Indien Min bild av Indien är något positivare i år än förra året. Särskilt glädjande är det att industriproduktionen, inköpschefsindexet för industrin och exporten har stigit under de senaste tre månaderna. Även underskottet i handelsbalansen minskade från 13,1 % i januari till 9,8 % av BNP i februari. Underskottet i den offentliga ekonomin har också krympt och väntas uppgå till ungefär 5,4 % av BNP i slutet av räkenskapsperioden 2013 (mars) då underskottet i september 2012 fortfarande var 6,1 %. Enligt regeringens bedömning kommer underskottet att minska till cirka 4,8 % av BNP under räkenskapsperioden 2014 (april 2013 mars 2014). Det återstår att se om detta blir verklighet, eftersom den indiska statens utgifter i regel ökar före parlamentsval. Den indiska centralbanken sänkte också sin styrränta med en procentenhet under räkenskapsåret 2013. För närvarande lånar centralbanken ut pengar till andra banker till en ränta på 7,5 %. Vi räknar med att centralbanken ytterligare kommer att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter under 2013 förutsatt dock att inflationen sjunker från sin nuvarande nivå. Stigande priser på diesel och livsmedel har hållit inflationen på en hög nivå Till följd av stigande priser på diesel och livsmedel ligger inflationen på en hög nivå i Indien (WPI 6,8 %, kärninflationen har dock sjunkit och var 3,8 % i februari). Staten har försökt minska på subventioner till diesel från och med början av 2013 genom att månatligen höja dieselpriset med 1 1,5 procentenheter. Detta har fått inflationen att gå upp. Man förväntar sig att inflationen i genomsnitt håller sig på cirka 6 % under år 2013 till följd av de höjda priserna på diesel, kol och livsmedel. Indiens BNP väntas stiga Underskottet i bytesbalansen väntas minska till ungefär 4,3 % av BNP under räkenskapsåret 2014 från prognostiserade 4,7 % under räkenskapsåret 2013. Man räknar med att Indiens bruttonationalprodukt ökar med cirka 6 % under räkenskapsåret 2014 (cirka 5 % under räkenskapsperioden 2013). De offentliga investeringarna och den privata konsumtionen

kommer att fungera som drivkrafter för tillväxten under 2014. Staten kommer också att be om offerter från byggföretagen för att bygga 3 000 kilometer nya vägar under räkenskapsperioden 2014. Målet med statens nästa femårsplan (2012 2017, började i april 2012) är att investera cirka 1 000 miljarder dollar i infrastruktur. Den privata sektorn väntas stå för hälften av detta belopp. Under den föregående femårsplanen (2007 2012, upphörde i mars 2012) uppnådde staten nästan sitt investeringsmål på 500 miljarder dollar. Även företagens utsikter för denna räkenskapsperiod är bättre än under det föregående räkenskapsåret. Taina Eräjuuri, huvudansvarig fondförvaltare för FIM India De ryska börsnoterade bolagen ser inte ut att drabbas särskilt mycket av situationen på Cypern Investerarna väntades bli skrämda av mediernas konkurrens om den summa som ryssarna kommer att förlora på grund av läget på Cypern. Det syntes även på den ryska aktiemarknaden i mars. Aktiekurserna sjönk betydligt och stämningen på marknaden var relativt dyster. För Cyperns del dominerades nyhetsflödet under hela månaden av spekulationer kring vem som förlorar och hur mycket. Månaden har passerat och det ser i slutändan ut som att inte ett enda börsnoterat företag på det stora hela har drabbats särskilt mycket av Cypernproblemet. Visst finns det ett antal företag som är registrerade i landet och några som har dotterbolag där, men det är allt. När bolagen ringdes upp kom det också fram att de har en del pengar placerade i landet, men att det handlar om belopp som sett till den totala verksamheten är marginella. Man frågar sig vem som äger pengarna på Cypern eller om dessa pengar redan har flytt landet. Eller vad beror det på att man inte tycks hitta några betydande summor i landet? Delvis är förklaringen förmodligen att många, i synnerhet på företagsnivå, har flyttat verksamheten från Cypern redan i efterdyningarna av den förra krisen och att man efter det har haft en stark föreställning som inte stämmer med verkligheten. Å andra sidan är den dominerande slutsatsen att det som finns kvar endast är pengar tillhörande privatpersoner och deras placeringar i investeringsbolag. Det innebär att effekterna på företagen är indirekta, om det över huvud taget finns några. Viktiga frågor är också hur länge det tar för den ryska aktiemarknaden att komma över Cypernchocken och när investerarnas riskaptit på den ryska marknaden normaliseras. Vi tror att situationen på Cypern inte längre i någon högre grad påverkar Rysslands aktiemarknad. Kuldar Rahuorg och Antti Pohjola, fondförvaltare för FIM Russia & FIM Russia Small Cap S&P gav Turkiet högre kreditbetyg Kreditvärderingsinstitutet S&P höjde i slutet av mars kreditbetyget för Turkiet från BB till BB+. Enligt S&P är utsikterna för landet stabila. Det höjda betyget är en följd av att förhållandet mellan export och import har planat ut och därigenom har underskottet i bytesbalansen och Turkiets behov av extern finansering minskat. Enligt S&P gäller de eventuella riskerna förknippade med landet närmast den ekonomiska politiken och de kommande valen. Turkiet går till presidentval år 2014 och parlamentsval år 2015. Kreditvärderingsinstitutet förutspår att underskottet i Turkiets bytesbalans (CAD) kommer att uppgå till cirka 7,0 % av BNP år 2013 och 2014. På marknaden togs nyheten emot positivt. Såsom vi har skrivit också tidigare har Turkiet sedan länge legat på samma nivå som de övriga så kallade investment grade-länderna när det gäller kreditderivaten (CDS) och den europeiska obligationsmarknaden (Eurobond). Kreditvärderingsinstitutet Fitch höjde redan i november Turkiets kreditbetyg till investment grade-nivån, dvs. från BB+ till BBB-. Som bäst är Moody's kreditbetyg för Turkiet ett snäpp under investment grade-nivån och utsikterna är positiva. S&P:s kreditbetyg för landet har däremot legat två hack under investment grade-nivån men genom den senaste höjningen ligger betyget nu på samma nivå som Moody s. För Turkiet skulle det vara viktigt att även de två andra kreditinstituten följde i Fitchs fotspår och höjde kreditbetyget till investment grade-nivån.

Ur investerarnas synvinkel är nyheten om det höjda kreditbetyget positiv i synnerhet på medellång sikt. Precis som Brasiliens exempel visar medför ett högre kreditbetyg ofta även att internationella placerare börjar investera mer i landet. Detta backar upp aktiemarknaden på medellång sikt. På sektornivå förväntar man sig att räntekänsliga aktier (fastighets-, finansierings- och konsumentsektorerna) kommer att klara sig bättre än de övriga branscherna och att valutan stärks. Linda Blom, fondförvaltare för FIM Emerging Europe Den brasilianska marknaden väntar på investeringar I mars besökte vi ett flertal företag i Brasilien. Under resan träffade vi representanter för 42 olika bolag och banker. Stämningen i företagen var på det stora hela avvaktande. Den ekonomiska tillväxten lär ta fart i år Den ekonomiska tillväxten i Brasilien var en stor besvikelse i fjol, eftersom BNP växte med endast 0,9 % från året innan. Investeringarna gav upphov till den största besvikelsen i och med att dessa sjönk med nästan 5 %. Man räknar med att den ekonomiska tillväxten klart kommer att piggna till i år. Konsensusprognosen för tillväxten under 2013 ligger på 3 %. Den fortsatt starka inhemska konsumtionsefterfrågan har varit en ljuspunkt för ekonomin. Med tanke på en hållbar ekonomisk tillväxt framöver måste Brasilien dock börja satsa kraftigt på investeringar inom de närmaste åren. Annars finns det risk för att den potentiella tillväxttakten för BNP sjunker från tidigare 4 4,5 % till närmare 3 %. Staten har offentliggjort ett investeringsprogram på 235 miljarder dollar i infrastruktur för de kommande åren. Målet är att bygga nya motor- och järnvägar, hamnar, privata flygplatser och att öka energiproduktionen. Det har dock visat sig vara utmanande och tidskrävande att sätta planerna i verket. Att investeringarna drar ut på tiden riskerar att bli en flaskhals i ekonomin. Den stora inhemska efterfrågan och den rekordlåga arbetslösheten har höjt företagens kostnader. Till exempel lönekostnaderna har stigit i avsevärd grad. En eventuell räntehöjning är inget hot mot den ekonomiska tillväxten Enligt de ekonomer som vi träffade kommer styrräntan att höjas med ytterligare 1,0 1,5 procentenheter i år. Den allmänna uppfattningen är dock att en höjning av denna storlek ännu inte utgör ett hot mot den ekonomiska tillväxttakten. Tvärtom skulle det återställa förtroendet för att landets centralbank på tillräckligt stort allvar försöker bekämpa inflationen. Centralbanken har under den senaste tiden anklagats för att den gynnar den ekonomiska tillväxten på bekostnad av inflationen. Särskilt råvarubolagen har stått inför utmanande tider, vilket också syntes tydligt under företagsbesöken. Investeringarna inom denna sektor har legat på is och bolagen har kraftigt skurit ned sina kostnader. Den brasilianska staten beslöt i fjol att sänka elpriset, vilket drabbade hårt företagen inom denna sektor. Många byggföretag har haft problem till följd av de snabbt stigande byggnadskostnaderna och överskridandet av kostnader har blivit mer regel än undantag. Till skillnad från råvarubolagen rapporterade bolagen inom undervisningssektorn om en positiv utveckling av affärsverksamheten. Dessa företag har vuxit kraftigt under de senaste åren. Även företagen inom apotekssektorn har klarat sig väl. Denna sektor har gynnats av den växande medelklassen som nu har råd med att köpa läkemedel och hygienprodukter. Det finns 65 000 apotek i Brasilien och de största bolagen drar nytta av konsolideringen av sektorn. Även utländska företag har visat intresse för apotekssektorn och högst sannolikt kommer man i framtiden att se internationella företagsköp. Marknaden kommer under de närmaste månaderna att noggrant följa med hur den ekonomiska tillväxten och investeringarna tar fart i Brasilien. Innan vi får tydliga tecken på detta kommer valet av aktier att vara särskilt viktigt. De bästa aktierna hittar man högst sannolikt också i fortsättningen inom de sektorer som drar nytta av efterfrågan på hemmamarknaden samt bland infrastrukturbolagen. Mikko Ripatti, huvudansvarig fondförvaltare för FIM Brazil

Index för tillväxtmarknader 28.3.2013 Index för tillväxtmarknader 28.03.13 Område IN D EX VA LUT A 1 M ån 3 M ån 6 M ån YT D Tillväxtmarknaderna M SCI EM EUR -0,1% 0,9 % 3,3 % 0,7 % A sien Indien M SCI INDIA EUR 2,6 % 0,2 % -1,2 % 0,7 % BSE SENSEX 30 INDEX EUR 2,5 % 0,6 % -1,3 % 1,2 % Kina M SCI China 10-40 Index Daily N EUR -2,8 % -1,4 % 8,2 % -2,0 % HANG SENG COM POSITE INDX EUR -1,7 % 1,7 % 9,9 % 1,5 % Indonesien JAKARTA COM POSITE INDEX EUR 5,3 % 19,0 % 15,8 % 19,0 % Sydkorea KOSPI INDEX EUR -1,6 % -0,6 % 0,8 % -1,5 % Taiwan TAIWAN TAIEX INDEX EUR 1,4 % 2,8 % 1,0 % 2,3 % A frika Sydafrika FTSE/JSE AFRICA TOP40 IX EUR -0,3 % -4,4 % 1,1 % -4,1% Nigeria NIGERIA STCK EXC ALL SHR EUR 3,5 % 22,3 % 28,4 % 21,1 % Kenya Nairobi SE 20 Share EUR 10,8 % 22,4 % 22,7 % 21,8 % Sydamerika Brasilien M SCI Brazil 10/40 Idx Net TR E EUR 0,5 % 3,3 % 5,2 % 3,2 % BRAZIL BOVESPA STOCK IDX EUR -2,2 % -3,4 % -4,2 % -3,4 % Argentina ARGENTINA MERVAL INDEX EUR 11,5 % 17,2 % 26,9 % 17,0 % Chile CHILE STOCK M KT SELECT EUR -0,5 % 8,0 % 5,9 % 7,6 % M exiko M EXICO BOLSA INDEX EUR 5,4 % 9,6 % 12,6 % 8,6 % Östeuro pa Ryssland M sci Russia 10-40 Net TR EUR EUR -3,1% -1,8 % -1,2 % -1,9 % RUSSIAN RTS INDEX $ EUR -3,2 % -1,8 % -1,1 % -1,9 % Ungern BUDAPEST STOCK EXCH INDX EUR -7,9 % -6,1% -9,9 % -5,9 % Turkiet ISE NATIONAL 100 INDEX EUR 8,9 % 10,4 % 27,8 % 10,5 % Ukraina UKRAINIAN EQUITIES INDEX EUR -9,6 % -1,5 % -8,8 % -2,1% Tjeckien PRAGUE STOCK EXCH INDEX EUR -5,6 % -9,7 % -1,5 % -9,8 % Polen WSE WIG INDEX EUR -3,1% -7,2 % 1,8 % -7,0 % M ellanö stern M ellanöstern M SCI GCC COUNTRIES EUR 3,9 % 8,6 % 6,9 % 9,0 % Viktig information Denna rapport är enbart avsedd att användas av mottagaren själv. Den får inte kopieras, citeras eller vidarebefordras utan tillstånd från FIM Fonder. Informationen i rapporten är offentlig och vi anser att källorna är pålitliga, vilket inte garanterar att informationen i sin helhet stämmer. De prognoser och bedömningar som har presenterats i rapporten baserar sig på vår nuvarande syn, men vi kan ändra dem utan separat meddelande. Varken FIM Fonder eller någon av dess anställda ansvarar för eventuell skada som användningen av denna publikation kan förorsaka. Denna rapport eller dess kopior får inte distribueras i USA eller till amerikanska mottagare så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distributionen av rapporten i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar.