Månadsöversikt. USA driver tillväxten. januari 2015

Transkript

1 Månadsöversikt januari USA driver tillväxten Stark ekonomisk statistik från USA, centralbanken förväntas höja på styrräntan nästa sommar I Europa fortsätter den långsamma tillväxten, av centralbanken väntas nya stödåtgärder i början av året Situationen oklar på tillväxtmarknaderna, en del drar nytta av den låga inflationen, en del lider av bland annat nedgången i oljepriset och osäkerheten gällande tidpunkten då USA:s centralbank höjer på styrräntan Nedgången i oljepriset och inflationen i stor roll Bra avkastning från statslånen, företagslånens avkastning förblev anspråkslös Tillväxtmarknadslånen svagaste tillgångsklassen Återigen en korrigering i aktierna SEB Manager Research: Stark absolut avkastningsutveckling gjorde år 2014 till ett svårt år för portföljförvaltarna

2 Modellportföljen Aktiemarknaden överviktad Undervikt i statslånen, absoluta räntenivån lockar inte Företagslånen svagt underviktade, på kort sikt tyngs high-yield placeringarna av de negativa placeringsströmmarna Tillväxtmarknadslånen i neutralvikt, den höga ränteavkastningen skuggas av valutaosäkerhet Aktiemarknaden i övervikt, den svaga uppgången i ekonomin, den höga likviditeten och goda resultatavkastningen (earnings yield) stöder aktieplaceringarna Europas och USA:s aktiemarknader överviktade. Finland och tillväxtmarknaderna tyngs av osäkerheten kring tillväxten på tillväxtmarknaderna - neutralvikt Aktiemarknaden Övervikt Tema Avk. 3 mån YTD Finland neutral cykliska 1,6% 5,7% Europa övervikt småbolag -0,4% 4,1% USA övervikt all cap 7,4% 25,3% Japan undervikt 0,8% 7,8% Tillväxtmarknaderna neutral frontier -1,4% 8,3% Ränteplaceringar Undervikt Statslån undervikt 2,8% 13,5% Investment grade undervikt 1,6% 8,4% High yield neutral short dur. -1,1% 3,2% Tillväxtmarknadslån neutral local curr. -4,0% -2,9% Penningmarknad/alternativa Övervikt Indexlån

3 USA driver tillväxten I december fick vi igen stark statistik från USA, vilket i sig inte var en överraskning, däremot de starka siffrorna. Under månaden rapporterades arbetsmarknadssiffror som var klart bättre än väntat trots att arbetslöshetsgraden hölls oförändrad på 5,8 procentenheter. Även industrins konjunkturenkät (ISM 58,7) och småbolagsenkäten (NFIB 98,1) var mycket positiva och i slutet av månaden rapporterades att landets ekonomiska tillväxt för tredje kvartalet var 5 procent på årsnivå. Samtidigt sjönk inflationen på grund av oljan och den starka dollarn (importprisinflation) endast med 1,4 procent. I USA växer ekonomin med god fart och då inflationen samtidigt sjunker stöder detta åtminstone på kort sikt det goda sentimentet. emedan man i Europa väntar på att centralbanken ska meddela om nya återupplivningsåtgärder redan under januari-februari. På tillväxtmarknaderna var det dåligt med ekonomiska nyheter under slutet av året och endast Indien levererade bra statistik. Landets ekonomi håller på att stärkas och samtidigt har inflationen sjunkit snabbt i takt med oljepriset från dryga 10 procent till endast ca 4,4 procent. Av de stora länderna representerar Ryssland den andra ytterligheten där så gott som allt försämrats. Det sjunkande oljepriset har lett till att landets valuta rasat, inflationen stiger och ekonomin går in i en recession. I Europa bjöd inte den ekonomiska statistiken på några större positiva överraskningar utan aktivitetsnivån var svag och låg på en förväntad nivå. Den tyska ekonomin har bromsat in under slutet av året och trots att inbromsningen nu pausat, såsom inköpschefsindexet på 50 punkter indikerar, är ingen acceleration i sikte. Samtidigt ligger både Italien och Frankrike nära nolltillväxt emedan den spanska ekonomin fortsätter att piggna till. De intressantaste nyheterna rapporterades på euro-områdesnivå då den ekonomiska tillväxten för det tredje kvartalet var 0,8 procent på årsnivå och bottenprisinflationen hölls låg, endast 0,7 procent. Trots att inflationen i Europa och USA är lägre än önskat kommer den Europeiska centralbanken (ECB) och USA:s centralbank (FED) troligen att röra sig åt olika håll de närmaste 6 månaderna på grund av olika nivåer på de ekonomiska aktiviteterna och inflationsnivån. I USA väntar man redan på den första höjningen av styrräntan under sommaren 3

4 I mitten av december höjde den ryska centralbanken styrräntan till 17 procent då de tidigare valutastödköpen visade sig vara ineffektiva. Om styrräntan hålls på sin nuvarande nivå tynger den ner ekonomin ännu djupare i recession, men om styrräntan sänks finns det tryck på valutan att ytterligare försvagas. Den ryska ekonomin är mycket oljeberoende och eftersom ingen snabb uppgång förväntas i oljepriset kommer landet troligtvis att behöva förlita sig på sina valuta- och övriga reserver. På dessa klarar sig landet relativt länge och dessa har redan utnyttjats för att stabilisera valutakursen. Men en uppgång i oljepriset är mycket viktigt för att få igång den ekonomiska tillväxten i Ryssland igen. Den ekonomiska statistiken i Kina var även i december i linje med förväntningarna, dock något dämpad och den ekonomiska tillväxten ser ut att fortsättningsvis sakta in. De viktigaste nyheterna från Kina gäller penningpolitiken: landet framskrider stegvis med förnyandet av penningpolitiken, men nu ser det ut som om den svagare tillväxten kräver en lättare penningpolitik. I Brasilien håller den svaga valutan och strama arbetsmarknadssituationen håller inflationen hög och i december höjde centralbanken styrräntan igen. Samtidigt är den ekonomiska tillväxten svag och den nyvalda presidenten Dilma Roussef har inte ännu hunnit meddela om konkreta stödåtgärder för att få igång den ekonomiska tillväxten. Global inflation och centralbankspolitiken De sjunkande olje- och råvarupriserna har sänk på inflationstrycket globalt och detta kommer även att speglas i centralbankspolitiken. Ett av centralbankernas (bl a ECB, BOJ, BOE) centrala målsättning är en tillräckligt hög inflation för att stöda den ekonomiska tillväxten. För tillfället är inflationen för låg speciellt i Europa och Japan, men även i USA stiger priserna för långsamt. Sålunda har centralbankerna ett behov av att upprätthålla en lösare penningpolitik och till och med öka på stödåtgärderna, vilket stöder de ekonomiska tillväxtförväntningarna. På kort sikt har den branta nedgången i oljepriset varit en negativ osäkerhetsfaktor för marknaden då man t ex i USA befarar att svårigheterna inom oljesektorn kommer att minska på arbetsplatserna och investeringarna. Detta kunde få negativa följder även för oljeproduktionsområdenas ekonomi och till och med för hela landets ekonomi. Man måste dock komma ihåg att samtidigt ökar det lägre oljepriset på köpkraften då realinkomsterna stiger och det absolut sett blir mera pengar över för konsumtion. Det är klart att trots att olje- och energisektorns utsikter har försämrats borde prisrean på olja sett ur ett bredare perspektiv sätta fart på den ekonomiska tillväxten och resultattillväxten. På tillväxtmarknaderna är bilden något mer diversifierad då det sjunkande oljepriset även har ganska negativa effekter. För de stora oljeproducentländerna såsom Ryssland, Iran och Venezuela är oljan en betydande inkomstkälla för staten det sjunkande priset för ländernas ekonomi in i recession och leder till underskott i budgeten. Å andra sidan är oljans inflatoriska betydelse mycket stor i de flesta tillväxtekonomierna och sålunda sänker det sjunkande priset på inflationen och möjliggör centralbankernas stödåtgärder. Pristrycket på olja förväntas ännu fortsätta då oljeproducentländerna inte har några avsikter att på kort sikt sänka på produktionen. Det ser ut som om det är fråga om ett priskrig där man strävar till att få nya oljeproduktionsformer (bl a skifferolja), med dyrare produktionskostnader, icke-kommersiella. Ett stopp på nedgången i oljepriset och en rekyl av något slag torde tolkas som positivt på marknaden, då det sker. Placeringsklasserna I december dominerades räntemarknadsrörelserna av den låga inflationen och spekulationerna kring centralbanksåtgärderna, och statslånens räntor sjönk ännu lägre. Tysklands statslåneränta är negativ ända upp till fyra år och även 5-års obligationsräntan har sjunkit nära noll. Sålunda måste ränteplaceraren gå ganska långt på räntekurvan för att få en realistisk ränteavkastning, vilket ökar märkbart på ränterisken. Samtidigt har landsrisktilläggen och investment grade företagslånens risktillägg minskat, så avkastningspotentialen för räntemarknadens masskuldebrev med lägst risk är begränsad. I december avkastade statslånen ca 0,8 % och höjde därmed hela årets avkastning till ca 12 procent. Investment grade lånens upplupna avkastning blev 0,3 procent förra månaden då risktilläggen ökade något och sedan årets början har de avkastat ca 7 procent. 4

5 För high yield företagslånen var året utmanande. Trots att den ekonomiska tillväxten har varit positiv både i Europa och i USA, likviditeten riklig och betalningsstörningsestimaten måttliga, har avkastningen trots detta varit ganska anspråkslös. Å andra sidan har de försämrade utsikterna för energisektorn i USA höjt på risktilläggen. Som helhet verkar det dock som om den senaste tidens svaga utveckling i high yield företagslånen beror på negativa placerarströmmar, inte försvagade fundament. I december avkastade high yield lånen ca 1 procent minus och avkastningen för hela året blev bara ca 2-3 procent vilket förklaras av stigande risktillägg. På aktiemarknaden bjöd december månad på spänning för placerarna då kurserna på grund av oljan på en dryg vecka sjönk med ca 5-10 procent. Återhämtningen blev dock relativt snabb och för hela månadens del blev kursförändringen i USA kring noll. I Europa (-1%), i Finland (-2%) och på tillväxtmarknaderna (-3%) blev avkastningen på minus. Aktiemarknadsprissättningen har varit fortsatt utmanande på alla marknadsområden trots att aktieprissättningen på tillväxtmarknaderna varit skälig historiskt sett. Det kommande året ser sålunda ur prissättningssynvinkel utmanande ut men om man jämför prissättningen med statslånen är prissättningen inte närapå så utmanande som t ex i Tyska statens obligationer. Tillväxtmarknadslånen var även i december en svag räntetillgångsklass då valutorna försvagades ca fyra procent gentemot dollarn och räntorna steg något. Sålunda blev decembers avkastning nästan 6 procent på minus. Från årets början har de i lokala valutor noterade obligationernas ränteavkastning varit 8 procent, men valutakomponenten (den stärkta dollarn) har varit ca 14 procent på minus, så som helhet är avkastningen ca 6 procent på minus på indexnivå från årets början. Trots att tillgångsklassens avkastningspotential är högre än för andra räntetillgångsklasser syns osäkerheten kring USA:s centralbanks åtgärder på kort sikt både i räntenivån och valutorna. Därför är utsikterna på kort sikt svaga. 5

6 Fonder Stark absolut avkastningsutveckling gjorde år 2014 till ett svårt år för portföljförvaltarna I så gott som alla tillgångsklasser var den absoluta avkastningen god år 2014 USA:s aktiemarknad gav den överlägset bästa absoluta avkastningen förra året. Den europeiska placeraren fick en över 20 procents avkastning från nordamerikanska aktiefonder, ungefär hälften av avkastningen kom via en förstärkning av dollarn. Även de övriga aktiemarknaderna avkastade bra: de asiatiska aktiefonderna avkastade även de nästan 20 procent och tillväxtmarknadsfonderna allmänt över 10 procent. Också de europeiska och finska aktierna avkastade nästan lika bra. På räntemarknaden erhöll man undantagsvis den bästa avkastningen från statslånefonderna, vilka avkastade allmänt över 10 procent. Ränteplacerarna undvek placeringsobjekt med högre risk och därmed blev företagslånefondernas och tillväxtmarknadslånefondernas avkastning allmänt flera procent lägre än statslånens avkastning. På längre sikt kan man dock anta att situationen normaliseras och genom att allokera en del i ränteplaceringar med högre risk erhåller placeringsportföljen källor för tilläggsavkastning. Svårt år för portföljförvaltare som stöder sig på fundamentanalys Trots den starka absoluta avkastningsutvecklingen var det gångna året rätt utmanande även för erfarna aktivportföljförvaltare och speciellt för dem som betonar ekonomiska och företagsfundament i sin placeringsprocess. Av aktivförvaltarnas placeringsfilosofier grundar sig en stor del just på dylika metoder vilket i praktiken betyder att portföljförvaltarna har klara och logiska grunder för sina val av placeringsobjekt. Oftast är detta en fungerande metod och man bör välja fondförvaltare med detta arbetssätt till sin fondportfölj, men tidvis hittar man inga logiska förklaringar för kursuppgångarna som kunde förutses med hjälp av ekonomiska fundament. Dessa situationer kallas för stilrotation, som vi behandlade i juni månads fondartikel. Under våren och sommaren upplevdes dylika situationer speciellt på USA:s aktiemarknad där avkastningen för fonder som baserar sina placeringar på ekonomiska och företagsfundament blev lägre än marknadsavkastningen i medeltal. Under hösten har dock dessa fundamentfonders avkastning följt marknadens allmänna utveckling, men hela årets avkastning blir i de flesta fall lägre än det för jämförelseindexet. Kvantfonderna klarade sig bäst Det gångna året var på många sätt exceptionellt eftersom bara ett fåtal portföljförvaltare lyckades klå sitt jämförelseindex. Av de så kallade kvantfonderna avkastade dock största delen bättre än jämförelseindex det gångna året. Fonder som systematiskt utnyttjar olika numeriska tekniker för att vaska fram lämpliga placeringsobjekt kallas ofta för kvantfonder. Av dylika fonder avkastade t ex SEB European Equity fonden 7,4 procent bättre än sitt jämförelseindex och hör till den bästa procenten av 685 aktiefonder som placerar i Europa*. Dessutom var årsavkastningen för vår Europa fondkombination** en av de bästa, förutom SEB European Equity fonden avkastade SEB European Equity Small Caps fonden mycket bra. Trots att de europeiska småbolagens avkastning inte var nämnvärt bättre än övriga aktiers avkastning avkastade fonden 8,0 procent bättre än sitt jämförelseindex och hörde sålunda till topp två procent av 114 fonder som placerar i europeiska småbolag. SEB European Equity Small Caps är dock ett undantag, de flesta fundamentfonders avkastning förblev anspråkslös förra året. Kvantfondernas bättre framgång syns motsvarande i fonder som placerar i Nordamerika. Under hösten lade vi till Goldman Sachs kvantfond till vår fondrekommendationslista och dess årsavkastning var förra året 2,2 % bättre än MSCI North America indexet. Med detta resultat placerade sig fonden i den bästa tiondelen av fonder. Resultatet bekräftar det att förra året var det endast få som erhöll överavkastning och diversifiering mellan olika placeringsfilosofier gav resultat. Det händelserika året var en bra påminnelse om diversifieringens betydelse Trots att året globalt sett var händelserikt och det var svårt att överträffa jämförelseindex, finns det områden, såsom de europeiska aktiefonderna vi rekommenderar, där året var ett av de bästa. Även med en fondsammansättning på tillväxtmarknaderna uppnådde man klart bättre avkastning än marknaden. 6

7 Fonder Å andra sidan drog de tidigare beskrivna fundamentförvaltarnas utmaningar ner avkastningen speciellt i USA, där höstens diversifiering i kvantfonden inte hann rädda hela årets avkastning. Vårt mål är dock att välja ut fonder och bygga upp fondkombinationer på lång sikt som ger bättre och stabilare avkastning än genomsnitt. För att uppnå detta mål är våra fondlösningar nu ännu bättre diversifierade vilket det gångna året bevisar. För ränteplaceraren ger statslånefondernas överlägset bästa avkastning inte rätt bild av de övriga räntetillgångsklassernas, såsom företagslånens och tillväxtmarknadslånens, avkastningspotential. Till en väldiversifierad portfölj hör förutom statslånefonder även andra räntefonder, med vars hjälp man kan förbättra avkastningsförväntningarna. Till räntetillgångsklassen utvecklas kontinuerligt nya alternativ och fonder, vilka vi aktivt följer med och i framtiden kommer att berätta mera om. De fonder som valts till rekommendationslistan är fortfarande bland marknadens bästa jämfört med konkurrenterna SEB Manager Research framgång mäts genom att jämföra fondernas utveckling med jämförelseindex och med konkurrerande fonder. Detta ger en bild av gruppens förmåga att välja ut fonder ur det totala fondutbudet. Största delen av de fonder vi rekommenderar har varit framgångsrika eftersom nästan 70 % av de fonder vi rekommenderar har avkastat bättre än medeltal under de senaste fem åren. Dessutom värderar vi högt den feedback vi fått i den senaste kundundersökningen, där kvaliteten på fondservicen, bredden på utbudet och rekommenderade fonder värderades som Finlands bästa***. Detta förpliktigar oss att anstränga oss ännu mer för att upprätthålla samma nivå även detta år. Ett gott placeringsår 2015 från SEB Manager Research! SEB Manager Research uppgift är att välja ut ett högklassigt urval fonder åt portföljförvaltningen så att placeringsbesluten kan verkställas effektivt i alla de viktigaste tillgångsklasserna. På vår rekommendationslista, som kontinuerligt uppdateras, finns över 200 fonder som används för förvaltning av kundportföljer i Finland och utomlands. Fondrekommendationerna väljs ut som ett resultat av en disciplinerad undersökningsprocess och deras framgång följs upp och evalueras aktivt. *Källa Morningstar och SEB Manager Research ** Till fondkombinationen hör tre fonder: SEB European Equity, SEB European Equity Small CAP och Blackrock European Fund ***Kundresponsundersökning som görs årligen för institutioner, utförd av Scandinavian Financial Research 7

8 Kurslista Valuta: EUR Källor: Bloomberg, Morningstar 1 mån (%) 6 mån (%) 12 mån (%) 3 år (%) 5 år (%) OMX Helsinki CAP -1,6% 2,0% 10,6% 68,1% 63,7% SEB Finlandia -0,8% 1,0% 9,6% 64,6% 47,5% SEB Finland Small Firm 2,0% -4,4% 0,9% 38,7% 13,8% SEB Finland Momentum 1,0% -0,5% 5,4% 55,8% 40,2% MSCI Europe -1,4% 0,6% 6,8% 50,2% 53,3% BGF European Fund A2-1,1% 1,1% 2,6% 50,5% 52,3% SEB European Equity Small Caps 1,8% 3,3% 14,5% 86,9% 95,6% SEB European Equity -0,3% 1,8% 14,3% 56,8% 41,2% S&P 500 2,5% 19,0% 28,4% 82,5% 135,8% CRM US Equity Opportunities 3,9% 13,3% 17,9% 67,5% - William Blair US All Cap Growth Fund 2,6% 15,8% 20,1% 74,0% - MSCI Emerging Markets -1,9% 3,7% 11,1% 20,0% 29,6% William Blair Emerging Leaders Growth -1,5% 9,3% 15,9% 29,1% - Eaton Vance Emerald PPA EM Equity -3,3% 0,9% 8,1% 21,2% 30,3% JPM Latin America -6,2% -5,8% 0,8% -3,1% 1,4% Goldman Sachs India 0,7% 23,9% 63,8% 105,5% 82,7% Eastspring China 3,5% 19,8% 16,3% - - SEB Russia -18,6% -35,7% -41,3% -37,5% -37,3% Silk African Lions -2,1% 5,0% 8,4% - - Macquarie Asia New Stars 1,0% 19,3% 27,9% - - Pinebridge Latam Small and Mid Cap -4,7% -9,5% -5,0% -18,4% -16,2% SEB Eastern European Small Cap -8,9% -13,4% -16,6% -4,1% -11,8% 3m Euribor Index 0,0% 0,1% 0,3% 1,4% 3,5% JPMorgan Emu Govt. bond Index 1,1% 5,9% 13,5% 29,5% 33,3% SEB Euro Bond 0,8% 5,3% 11,8% 19,4% 29,3% SEB Money Manager 0,0% 0,1% 0,2% 2,1% 4,8% SEB Corporate Bond Fund EUR 0,3% 2,1% 5,9% 20,2% 26,7% BlueBay Investment Grade Bond 0,4% 1,7% 6,2% 26,2% 30,8% BlueBay High Yield Bond Fund -0,1% -2,5% 2,3% 28,8% 39,9% SEB Global High Yield -1,3% -2,9% 1,4% 22,5% 43,6% Pioneer Funds Euro High Yield -0,6% -2,5% 2,4% 36,9% 58,1% Muzinich ShortDuration HighYield -0,9% -1,6% -0,5% 9,3% - BlueBay EMD Local Currency -4,4% -8,9% -5,1% -4,9% 2,2% BlueBay Emerging Market Select Bond -3,1% -6,2% -0,9% 3,8% 18,9% Övriga Oil: price ,5% -49,4% -45,9% -46,1% -32,9% Gold: price ,5% -10,7% -1,7% -24,2% 8,0% EUR/USD: price ,7% -11,1% -12,0% -6,2% -15,7% Kurslistans fonder är exempel på fonder som SEB rekommenderar och utnyttjar i kapitalförvaltningen. Nämnda fonder ska inte betraktas som ett investeringsråd. Faktablad och övrigt material som du rekommenderas att bekanta dig med före ett eventuellt placeringsbeslut fås från SEB. Värdet på fondandelar kan alltid stiga eller sjunka. Informationen i denna översikt är baserad på uppgifter som SEB bedömt som tillförlitliga. SEB ansvarar emellertid inte för att uppgifterna är fullständiga eller riktiga, inte heller för skada som kan uppkomma till följd av fel eller brist häri. Informationen ska inte uppfattas som en handelsrekommendation. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. 8