Årsredovisning 2014
Innehåll: VD:s kommentar... 1 Förvaltningsberättelse... 3 Fem år i sammandrag... 6 Förslag till disposition av bankens vinst.... 8 Resultaträkning... 9 Balansräkning. 10 Kassaflödesanalys och förändring av eget kapital... 11 Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper... 13 Kapitaltäckning... 38 Styrelsens påskrifter... 40 Revisionsberättelse... 41 Bankens huvudmän, styrelse m.fl... 42 Företagsstyrning... 43 Bankens personal 44 Bankens Vision Åtvidabergs Sparbank ska vara en lokal utvecklingsmotor. En utvecklingsmotor ska delta i den lokala samhällsutvecklingen t ex genom att vara pådrivande, ta initiativ och nyttja den egna ekonomiska styrkan. Sparbanksstämman äger rum måndag den 27 april.
VD:s kommentarer till verksamheten 2014 2014 har varit ett mycket bra år för Åtvidabergs Sparbank lönsamhetsmässigt det bästa i vår 147-åriga historia. Den löpande verksamheten har utvecklats mycket väl och dessutom har vi tagit tillbaka tidigare gjorda reserveringar för eventuella kreditförluster som nu inte längre behövs. Anledningen till detta är några företgasengagemang som utvecklats mycket bra från att tidigare ha varit svaga där banken haft en bidragande roll. Att arbeta långsiktigt tillsammans med våra kunder även när det blåser lite motvind tycker vi är inspirerande. Det är bland annat det som kännetecknar en lokal sparbank! Något annat som kännetecknar en lokal sparbank är att vi använder en del av vår vinst till att försöka göra gott i samhället. Vi ser det som ett av våra verkliga kärnområden och sätter årligen av ungefär 10 % av vår vinst till den typen av aktiviteter. Det vi gör har vi samlat under begreppet ÅTERNÄRING som ska spegla att det är just det vi ger, näring åter till bygden som genererat våra vinster. Under 2014 har vi fortsatt vår satsning på barn och unga genom projekten Livsstil, Nationalencyklopedin och Sommarskola. Verkligt roligt är det att efter ett par år se att ungdomarnas betyg i svenska, matte och engelska mätbart förbättras om man gått sommarskolan. Vi har också fortsatt vår satsning på att utveckla näringslivet genom Näringslivs Centrum i Åtvidaberg AB och forskning inom Centrum för Affärsutveckling i Mindre företag på Linköpings universitet. 2014, 2015 och 2016 ger vi också 100 000.- per år till de boende på Kopparsvanens äldreboende som ska användas till att ge en liten guldkant i tillvaron för dem. Projektet Åtvidaberg Satsar som vi var med och initierade under 2013 rullar på i god fart och har utvecklats till ett riktigt demokratiprojekt där många människor har möjlighet att vara med och framför sina åsikter om ortens utveckling. Vi är just nu inne i en spännande och märklig period i Sverige när det gäller den finansiella sektorn. För första gången i modern tid har Riksbanken infört minusränta. Det vill säga att de banker som sätter in pengar på konto i Riksbanken får betala ränta i stället för att som normalt få ränta. Onekligen en ganska halsbrytande tankeövning, som för bara några år sedan hade känts helt främmande. Detsamma gäller bland annat i Danmark och Belgien, där man också sedan ett tag tillbaka har minusränta på konto mot allmänheten. Jag tror inte att det är sannolikt att vi får se det i Sverige men jag kan ha fel! Mängden regelverk fortsätter att öka inom branschen. 2014 har hittills varit toppåret när det gäller införandet av nya regler. Utmaningen för en sparbank som vår är att det i stort sett är samma regler och rapporter för en lite bank som för en riktigt stor det kräver stor andel av våra resurser. Åtvidaberg fortsätter att utvecklas på rätt sätt. Befolkningen har ökat något lite under året och en viss nyproduktion av villor står för dörren i projektet Bysjöstrand det ska bli spännande att följa. Vakansgraden inom privat boende är otroligt låg kanske lite för låg och tomma industriytor existerar i stort sett inte. Tack för ett fantastiskt sparbanksår alla kunder, medarbetare och styrelse.. Åtvidaberg i mars 2015 Ronny Mårtensson VD 1
Åtvidabergs Sparbank ger ÅTERNÄRING Åtvidabergs Sparbank har alltid som mål att vara långsiktig i alla relationer, affärer och projekt. Nedanstående aktiviteter har vi satsat på i några år och kommer att fortsätta att driva så länge vi ser behov och nytta av vår medverkan. Centrum för Affärsutveckling i Mindre företag, CAM CAM är ett forskningscentrum på Linköpings universitet som sparbanken varit med om att starta för fem år sedan och alltsedan dess fortsatt vara engagerad i. Forskningen går ut på att ta reda på vad det är som är viktigt i ett företag för att tillväxt och stabilitet ska utvecklas på ett bra sätt. Målsättningen med CAM:s verksamhet är att med stöd i forskningen leverera kunskap till mindre företag och på det sättet bidra till deras utveckling. Ett 15-tal företag i Åtvidaberg har genom åren på något sätt varit involverade i CAM:s verksamhet Livsstil Åtvidaberg Tillsammans med Alléskolan startade sparbanken under hösten 2010 det här projektet som innebär att alla elever som börjar i sjunde klass erbjuds möjlighet att teckna ett kontrakt, där man lovar att fullständigt avhålla sig från alla slags droger under grundskoletiden. Som belöning får eleverna delta i ett antal aktiviteter under perioden och är dessutom med i utlottning av fina priser i årskurs 9. Detta är också i högsta grad ett lokalt samverkansprojekt där nästan 100 lokala företag är med som sponsorer. Sommarskola för årkurs 6 9 Sedan två år tillbaka är vi delaktiga i sommarskola i matte, engelska och svenska. Ungdomarna studerar extra under ett par sommarveckor under ledning av duktiga lärare som till sin hjälp har lärarvikarier från Linköpings universitet. Syftet är att eleverna ska få möjlighet att utvecklas extra i de här ämnena såväl starka som lite svagare elever. Nationalencyklopedin Sedan ett par år tillbaka bjuder banken alla barn och ungdomar och ortens alla lärare på fri tillgång till all kunskap på Nationalencyklopedin. Näringslivs Centrum i Åtvidaberg Sparbanken, Åtvidabergs kommun och ett 100-tal lokala medlemsföretag driver och finansierar Näringslivs Centrum sedan 2005. Målet är att bidra till den lokala företagsutvecklingen i Åtvidaberg genom att erbjuda utbildningsaktiviteter, samordna gemensamma behov bland företagen och på alla tänkbara sätt stimulera och stödja företagen. En ständigt pågående företagsutveckling är helt nödvändigt för att en ort ska utvecklas bra och fortsätta erbjuda invånarna bra arbetsmöjligheter. Unga Jobb Östergötland Vi har sedan 2010 varit aktiva i arbete mot ungdomsarbetslöshet och särskilt genom att försöka erbjuda ungdomar praktikplatser hos oss själva men framförallt genom att förmedla kontakter med våra kundföretag. Sedan ett par år tillbaka sprider vi Arbetsförmedlingens behov av ungdomspraktik varje månad. Glädjande nog så har behovet under det senaste året krympt kraftigt. ÅFF Fotbollen i Åtvidaberg engagerar många människor och ÅFF är ortens i särklass starkaste varumärke, som bidrar till att Åtvidaberg är och förblir känt i landet. 2
Styrelsen för Åtvidabergs Sparbank, 522001-5886, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 148:e verksamhetsår Förvaltningsberättelse Allmänt Åtvidabergs Sparbank bedriver in- och utlåningsverksamhet tillsammans med andra universalbanksaktiviteter för privatpersoner, företag, kommun och organisationer huvudsakligen inom Åtvidabergs kommun. Sparbankens utveckling Balansomslutning Sparbankens balansomslutning uppgår till 1 537 Mkr (1 451 Mkr), vilket är en ökning med 6,0 %. Medelomslutningen (MO), dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, uppgick till 1 498 Mkr (1 398Mkr) och har därmed ökat med 7,2 %. Inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under året till 1 271 Mkr eller med 58 Mkr. Det motsvarar en ökning med 4,8 procent. Värdet av förmedlat sparande i Swedbank Robur och Swedbank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 1 087 Mkr, en ökning med 121 Mkr, eller 12,5 procent. Utlåning Sparbankens totala utlåning till allmänheten efter avdrag för befarade kreditförluster uppgick vid 2014 års utgång till 1 111 Mkr, en ökning med 80 Mkr, eller med 7,8 procent. Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgår till 951 Mkr, vilket innebär en ökning med 2,5 % under år 2014. Aktier i Swedbank AB Vid årets utgång ägde banken 187.500 stamaktier i Swedbank AB. Marknadsvärdet av aktierna uppgick på bokslutsdagen till 36,7 Mkr. (33,9 Mkr). Den ekonomiska påverkan under året på grund av värdeförändring har varit positiv med ca 2,7 Mkr, vilken har bokförts som Fond för verkligt värde i balansräkningen. Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balansdagen till 4 839 Mkr (4 528 Mkr), vilket är en ökning med 6,9 % jämfört med föregående år. vilket resulterar i en kärnprimärkapitalrelation på 19,7 (19,9). Sparbankens resultat Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 23,4 Mkr, vilket är en minskning med 1,4 Mkr jämfört med förra året. Rörelseresultatet uppgår till 33,7 Mkr vilket är en förbättring med 8,7 Mkr. 2014 har netto 10,2 Mkr i kreditförluster återvunnits. Räntenettot för år 2014 har p g a sjunkande marginaler minskat med 0,6 Mkr. Provisionsnettot har ökat med 0,5 Mkr jämfört med föregående år. Allmänna administrationskostnader är 0,9 Mkr högre än förra året. Personal Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 15 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 15, varav 7 kvinnor och 8 män. Liksom tidigare har personalen genomgått vidareutbildning med avsikten att alltid vara så bra skickade som möjligt att möta kundernas förväntningar. Sedan 2011 samordnas bankens administrativa arbetsuppgifter i, det tillsammans med sparbankerna i Vadstena, Vimmerby och Kinda-Ydre ägda bolaget, Spar Tjänster i Linköping AB. För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10. Prognos 2015 Vår bedömning är att resultatet för 2015 kommer att bli ca 15 mkr lägre jämfört med resultatet för 2014, främst beroende på de stora återvinningarna av kreditförlustreserveringar som skett under 2014. Det finns också betydande osäkerhet när det gäller ränteutvecklingen i landet vilket har stor påverkan på bankens affärer såväl avseende volymer som marginaler. Kreditförluster bedömer vi kommer att ligga på en fortsatt låg nivå.. Kapitalbas Sparbankens kapitalbas uppgår till 200,2 Mkr (192,8 Mkr). Bankens totala kapitalkrav enlig gällande regelverk uppgår till 81,1 Mkr (74,8 Mkr), 3
Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Organisation för riskhantering Ett kreditinstitut har att följa ett omfattande regelverk i syfte att kunna hantera och följa upp de risker som verksamheten är förknippad med. Styrelsen har antagit en övergripande riskpolicy som bl a beskriver riskaptit och ansvarsfördelning för olika risker. Därutöver har styrelsen fastställt styrdokument inom de olika riskområdena, vilka reglerar hur kontroll, övervakning och rapportering ska ske. För att tydliggöra och underlätta löpande kontroll och uppföljning har styrelsen fastställt risklimitnivåer inom de olika riskområdena. För att uppnå en framgångsrik och effektiv riskkontroll krävs en stark riskkultur och ett gemensamt arbetssätt som genomsyrar hela banken. I banken finns i grunden tre försvarslinjer för riskhantering i form av affärsverksamheten, risk- och kontrollfunktionerna samt internrevisionen. Utöver dessa försvarslinjer utgör även bankens kapitalplanering en del av säkerställandet av att riskerna i banken är hanterbara. Första försvarslinjen I den löpande affärsverksamheten har respektive enhet ansvaret för de risker den egna verksamheten skapar. Medarbetarna är närmast kunderna och känner därmed kunden och den egna marknaden bäst. Närheten till kunden och marknaden ger de bästa möjligheterna att på ett tidigt stadium identifiera eventuella risker som uppkommer. Andra försvarslinjen I banken finns dels en funktion för riskkontrollansvarig dels en funktion för Compliance, d v s regelefterlevnad. I båda fallen är funktionerna direkt underställda VD. Funktionerna är gemensamma med sparbankerna i Vimmerby, Kinda-Ydre och Vadstena. Riskkontrollansvarigs uppgift är att identifiera, kvantifiera och analysera risker i bankens verksamhet. Riskkontrollansvarig ska också rapportera riskerna och föreslå åtgärder för att minska identifierade risker. Ansvarig för compliance uppgift är att följa upp regelefterlevnad, d v s att externa regelverk och interna policies och instruktioner följs. Tredje försvarslinjen Internrevisionen är en oberoende granskningsfunktion som är direkt underställd styrelsen. Internrevisionen genomför löpande granskning av ledning, riskkontroll samt övriga interna kontrollfunktioner. Kredit- och motpartsrisker Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster sett över tiden i förhållande till utestående kreditvolym förhållandevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig. Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till not 3. Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk, definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k. gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför 4
balansräkningen. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Banken har inte någon valutarisk. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB. Likviditetsrisker Likviditetsrisk kan uttryckas som risken för att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av not 3. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. Viktiga uppskattningar och bedömningar För information kring dessa hänvisas till not 33. 5
Fem år i sammandrag Nyckeltal 2014 2013 2012 2011 2010 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 4 839 4 528 4 209 3 966 4 023 förändring under året, % 6,9 7,6 6,1-1,4 4,9 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + egetkapitalandelen av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Summa riksvägt exponeringsbelopp, Mkr Kärnprimärkapitalrelation (ej år 2-5) (Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp) Primärkapitalrelation (Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp) Total kapitalrelation (Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp) 16,8 15,8 14,5 13,7 12,7 1 014 935 911 876 819 19,7 - - - - 19,7 19,90 18,9 18,0 16,6 19,7 20,6 19,0 18,0 16,6 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,5 2,8 3,1 3,2 2,6 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter skatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 1,2 1,3 1,4 1,4 1,2 0,7 0,6 0,6 0,6 0,1 2,0 1,4 1,0 1,5 0,3 10,8 9,1 8,9 11,0 2,4 0,58 0,56 0,53 0,52 0,62 0,40 0,56 0,60 0,56 0,89 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 48 64 50 66 55 0,5 1,2 2,1 1,1 1,7-1,0 0,0 0,4 0,2 1,3 Övriga uppgifter Medelantal anställda 15 15 16 17 18 Antal kontor 1 1 1 1 1 6
Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkning tkr 2014 2013 2012 2011 2010 Resultaträkning Räntenetto 38 026 38 660 40 831 40 700 30 944 Provisioner, netto 15 840 15 311 14 160 13 729 13 697 Nettoresultat av finansiella transaktioner 124 115 155 162 27 Övriga intäkter 2 117 2 131 1 184 1 282 314 Summa intäkter 56 107 56 217 56 330 55 873 44 982 Allmänna administrationskostnader -27 051-26 160-24 786-24 907-23 746 Övriga kostnader [1] -5 650-5 210-5 044-4 086-4 251 Kreditförluster 10 246 127-3 844-2 101-12 084 Summa kostnader -22 455-31 243-33 674-31 094-40 081 Rörelseresultat 33 652 24 974 22 656 24 779 4 901 Bokslutsdispositioner 5 367-52 -5 424 104-38 Skatter -8 444-5 297-4 333-6 488-1 425 Årets resultat 30 575 19 625 12 899 18 395 3 438 Balansräkning Kassa 2 977 3 316 8 195 6 276 7 499 Utlåning till kreditinstitut 344 862 339 812 350 920 273 458 279 851 Utlåning till allmänheten 1 111 398 1 030 999 978 564 930 521 911 458 Räntebärande värdepapper 29 946 30 390 0 42 142 12 154 Aktier och andelar 39 380 36 662 26 780 19 802 19 441 Materiella tillgångar 1 963 1 546 1 441 1 569 1 967 Övriga tillgångar 6 532 8 083 7 651 5 217 8 648 Summa tillgångar 1 537 058 1 450 808 1 373 551 1 278 985 1 241 018 Skulder till kreditinstitut 0 23 14 0 0 Inåning från allmänheten 1 271 341 1 212 952 1 162 053 1 093 807 1 078 212 Övriga skulder 7 762 7 711 11 215 10 310 5 161 Summa skulder 1 279 103 1 220 686 1 173 282 1 104 117 1 083 373 Obeskattade reserver 372 5 740 5 688 264 368 Eget kapital 257 584 224 382 194 581 174 604 157 277 Summa skulder och eget kapital 1 537 058 1 450 808 1 373 551 1 278 985 1 241 018 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 7
Förslag till vinstdisposition Sparbankens vinst enligt balansräkningen den 31 december 2014 utgör 30 574 971 kr. Styrelsen föreslår att detta belopp överförs till reservfonden. Reservfonden den 31 december 2014 200 149 926 kr Fastställs styrelsens förslag läggs till reservfonden 30 574 971 kr Reservfonden uppgår härefter till 230 724 897 kr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy.sparbankens kärnprimärkapitalrelation uppgår till 19,74 %. Kapitalbasen uppgår till 200 150 tkr (192 824 tkr). Specifikationer framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stor i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 8
Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2014 2013 Ränteintäkter 43 568 47 668 Räntekostnader -5 542-9 008 Räntenetto 4 38 026 38 660 Erhållna utdelningar 5 2 044 1 946 Provisionsintäkter 6 18 493 18 047 Provisionskostnader 7-2 653-2 736 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 124 115 Övriga rörelseintäkter 9 73 185 Summa rörelseintäkter 56 107 56 217 Allmänna administrationskostnader 10-27 051-26 160 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 20-474 -545 Övriga rörelsekostnader 11-5 176-4 665 Summa kostnader före kreditförluster -32 701-31 370 Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat 23 406 24 847 12 10 246 127 33 652 24 974 13 5 367-52 14-8 444-5 297 30 575 19 625 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not 2014 2013 Årets resultat 30 575 19 625 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 2 628 10 175 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat - - Årets övrigt totalresultat 2 628 10 175 Årets totalresultat 33 203 29 800 9
Balansräkning Per den 31 december tkr Not 2014 2013 Tillgångar Kassa 2 977 3 316 Utlåning till kreditinstitut 15 344 862 339 812 Utlåning till allmänheten 16 1 111 398 1 030 999 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 29 946 30 390 Aktier och andelar 18 38 892 36 174 Aktier och andelar i intresseföretag 19 488 488 Materiella tillgångar - Inventarier 20 1 963 1 546 Aktuell skattefordran 0 1 309 Övriga tillgångar 21 889 1 453 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 5 643 5 321 Summa tillgångar 1 537 058 1 450 808 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 0 23 Inlåning från allmänheten 23 1 271 341 1 212 952 Aktuell skatteskuld 1 464 0 Övriga skulder 24 2 326 3 594 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 3 971 4 117 Summa skulder 1 279 102 1 220 686 Obeskattade reserver Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital 26 372 5 740 200 150 180 526 26 859 24 231 30 575 19 625 27 257 584 224 382 1 537 058 1 450 808 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser - Garantier 28 26 231 19 436 Åtaganden 29 236 337 187 433 Ställda säkerheter inga inga 10
Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning av inlåning från allmänheten (+) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 2014-12-31 2013-12-31 33 652 24 974 147 106 474 545-9 001-16 -8 444-5 297 16 828 20 312-71 398-52 419 0-30 465 58 389 50 899-23 9 1 551-432 50-3 504 5 397-15 600 30 212 263-30 005 0 0 391-893 -1 041-686 -387 4 711-15 987 343 128 359 115 347 839 343 128 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen 2 977 3 316 344 862 339 812 347 839 343 128 I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 43 633 tkr (47 954 tkr) och ränteutbetalningar inkl. kapitaliserade räntor med 4 351 tkr (8 042 tkr) samt erhållen utdelning med 2 044 tkr (1 946 tkr). Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod. 11
Rapport över förändringar i eget kapital Reserv fond Fond för verkligt värde Årets resultat Eget kapital tkr Ingående eget kapital 2013-01-01 167 626 14 056 12 899 194 581 Årets resultat 19 625 19 625 Årets övrigt totalresultat 10 175 10 175 Årets totalresultat 10 175 19 625 29 800 Vinstdisposition 12 899-12 899 0 Utgående eget kapital 2013-12-31 180 525 24 231 19 625 224 382 Ingående eget kapital 2014-01-01 180 525 24 231 19 625 224 382 Årets resultat 30 575 30 575 Årets övrigt totalresultat 2 628 2 628 Årets totalresultat 2 628 30 575 33 203 Vinstdisposition 19 625-19 625 0 Utgående eget kapital 2014-12-31 200 150 26 859 30 575 257 585 12
Noter 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Åtvidabergs Sparbank som är en sparbank med säte i Åtvidaberg. Adressen till bankens kontor är Torggatan 1, Åtvidaberg. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2, FFFS 2013:24, FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 19 mars 2015. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 27 april 2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bankledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Ett antal nya och ändrade standarder och tolkningar har trätt i kraft och gäller för räkenskapsåret 2014. IFRS-standarder vilka är godkända av EU-kommissionen ska tillämpas. Ett fåtal förändringar har inträffat med ikraftträdande under 2014. Dessa har inte haft någon väsentlig effekt på Bolagets redovisning Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Vid upprättandet av Bolagets finansiella rapporter per 31 december 2014 finns det standarder och tolkningar som publicerats av International Accounting Standards Board (IASB) men ännu ej trätt i kraft och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nedan beskrivs de nya och ändrade standarder och tolkningar som bedöms få påverkan på Bolagets finansiella rapporter i den period de tillämpas för första gången. IFRS 15 Intäkter innebär en modell för intäktsredovisning för nästan alla inkomster som uppkommer genom avtal med kunder oberoende av bransch och typ av transaktion, med undantag för leasingavtal, finansiella instrument och försäkringsavtal. Grundprincipen för intäktsredovisning är att företag ska redovisa intäkter när samtliga risker och förmåner som är förknippade med varorna och eller tjänsterna övergår till kunderna i utbyte mot ersättning för dessa varor och eller tjänster. Detta ska ske enligt en femstegsmodell som innebär att ett företag ska redovisa intäkter i takt med att prestationsåtaganden i avtal fullgörs. Ett företag ska för varje kontrakt med kund identifiera prestationsåtaganden för varje produkt eller tjänst och därefter åsätta ett transaktionspris som fördelas till respektive prestationsåtagande. En intäkt ska därefter redovisas när respektive prestationsåtagande fullgörs. 13
I Banken är det främst Provisionsnettot som berörs. Den initiala bedömningen är att standarden kommer att ha låg påverkan på Bolagets finansiella rapporter men kommer däremot medföra utökade upplysningskrav. IFRS 9 Finansiella instrument utfärdades den 24 juli 2014 och ska ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Standarden är utgiven i faser där den version som gavs ut i juli 2014 ersätter alla de tidigare versionerna. Standarden innehåller nya krav för klassificering och värdering av finansiella instrument, för bortbokning, nedskrivning och generella regler för säkringsredovisning. Standarden är obligatorisk för perioder som börjar 1 januari 2018 och den är ännu inte antagen av EU. IFRS 9 kräver att alla redovisade finansiella tillgångar, som omfattas av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, fortsättningsvis ska värderas till antingen upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via resultaträkningen eller verkligt värde via övrigt totalresultat. Finansiella tillgångar som hålls inom en affärsmodell vars syfte är att uppbära de kontrakterade kassaflödena, och instrument som endast har kontrakterade flöden i form av kapitalbelopp och räntor på utestående kapitalbelopp, ska värderas till upplupet anskaffningsvärde vid rapportperiodens slut. Om sådana instrument hålls i en affärsmodell vars syften är att i huvudsak uppbära kontraktuella kassaflöden kan verkligt värde via övrigt totalresultat vara möjlig. Andra finansiella tillgångar ska värderas till verkligt värde vid rapportperiodens slut. IFRS 9 innebär nya principer för nedskrivningar med en övergång från en incurred loss model till en expected loss model. Det innebär att samtliga tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde (med vissa undantag) delas in i tre kategorier. För den första kategorin ska tolv månaders förväntad kreditförlust reserveras och i denna kategori placeras alla instrument första gången de bokas in. För tillgångar som överförs till kategori 2 ska reserveringen baseras på life long expected loss och inte tolv månaders. Instrument där en faktisk händelse innebär att objektiva belägg för nedskrivning föreligger hänförs till den tredje kategorin. Den mest betydelsefulla påverkan av IFRS 9 vad gäller klassificering och värdering av finansiella skulder är relaterat till förändringar i verkligt värde som beror på förändringar i kreditrisk för en finansiell skuld. Finansiella skulder som klassificeras till verkligt värde via resultaträkningen ska för det belopp av förändring i verkligt värde som beror av förändring i kreditrisk för skulden presenteras i övrigt totalresultat. Detta gäller givet att redovisningen av effekterna av förändring i skuldens kreditrisk i övrigt totalresultat inte skapar eller ökar fel av matchningen i redovisningen av resultatet. Förändringar i verkligt värde beroende på skuldens kreditrisk kommer inte att klassificeras om till resultaträkningen efterföljande period. Under gällande IAS 39 presenteras hela beloppet av förändring i verkligt värde för en finansiell skuld, klassificerad till verkligt värde via resultaträkningen, i resultaträkningen. Avsnittet om säkringsredovisning innehåller ett frivilligt val mellan att fortsätta tillämpa reglerna om säkringsredovisning i nuvarande IAS 39 eller enligt de nya reglerna i IFRS 9. IASB har för avsikt att se över denna valfrihet i samband med arbetet avseende makrohedging. Tre typer av säkringsredovisning kvarstår i IFRS 9: kassaflödessäkring, verkligt värdesäkring eller säkring av nettoinvesteringar. Det har dock införts betydande förändringar vid tillämpning av säkringsredovisning och i synnerhet utökat scopet för vilka typer av risker som är möjliga att säkringsredovisa relaterat till icke finansiella poster. I tillägg inför IFRS 9 ett mer principbaserat synsätt för att mäta effektivitet i en säkringstransaktion jämfört med de nuvarande reglerna i IAS 39. Bolagets bedömning är att tillämpningen av IFRS 9 kommer att påverka de redovisade beloppen i de finansiella rapporterna vad gäller finansiella tillgångar, framför allt avseende reserveringar för kreditförluster. En detaljerad analys är ännu inte gjord av effekterna vid tillämpning och dessa kan därför ännu inte kvantifieras. Intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas samtliga erhållna utdelningar. En erhållen utdelning är dock en möjlig indikation på ett behov av nedskrivningsprövning. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Valutaexponering förekommer endast i den utländska sedeldepån. Sparbanken har mottransaktioner med Swedbank till samma värde och utländska belopp som kundtransaktioner, varför någon valutaexponering för kundtransaktioner inte uppkommer i sparbanken. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. 14
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, reseoch representationskostnader samt kassadifferenser. Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattad reserv i form av skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier samt periodiseringsfond. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument samt räntebärande värdepapper. Bland skulder återfinns leverantörsskulder och låneskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. 15
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den sk Fair Value Option). För dessa instrument redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar onoterade aktier samt räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbarabetalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Realiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. 16
Metoder för bestämning av verkligt värde (i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad (ii) Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet av en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Sparbanken gör bedömningen att behov av gruppvis nedskrivning ej föreligger. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Nedskrivningar belastar resultaträkningen. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan bedömt återvinningsvärde och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på en ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det bedömda återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. 17