SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN QAU216, Nationell ledarskapsutbildning för äldreomsorgens chefer, 30,0 högskolepoäng National, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är en preliminär, faställd av Institutionen för socialt arbete. Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för socialt arbete 2. Inplacering Utbildningen ges som en uppdragsutbildning för Socialstyrelsen. Huvudområde Socialt arbete Fördjupning GXX, Grundnivå, kurs som inte kan klassificeras 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet. Kursen är riktad till anställda enhetschefer och ledare med motsvarade ansvar i kommuner, idéburna organisationer och privata företag inom äldreomsorgen. Uppdragsgivaren utser deltagare och behörig att delta är den uppdragsgivaren utser (SFS 2002:760). För tillträde till delkurs 2 krävs minst godkänt resultat från delkurs 1, eller intyg från samma kurs, för tillträde till delkurs 3 krävs minst godkänt resultat från delkurs 1 och 2, eller intyg från samma delkurser, för tillträde till delkurs 4 krävs minst godkänt resultat från delkurs 1, och 2 och 3 eller intyg från samma delkurser. 4. Innehåll Kursen är indelad i fyra delkurser om vardera 7,5 högskolepoäng vilka sammantaget bildar en helhet för att kunna förstå organisationens och ledarens roll inom äldreomsorgen. Kursen integrerar teoretisk och praktisk kunskap och fokuserar handlingsperspektiv och hur förvärvad kunskap kan bidra till utvecklings- och förbättringsarbete i kursdeltagarnas egna verksamheter. De fyra delkurserna är:
2/ 6 1. Den nationella värdegrunden för äldre 2. Lagstiftning och styrdokument som ledningsstöd 3. Ledarskap, medarbetare och organisation 4. Upphandling, uppföljning, förbättringskunskap samt evidensbaserad praktik 5. Mål Övergripande mål för kursen som helhet är att deltagarna efter genomgången kurs skall ha tillägnat sig grundläggande kunskaper i den nationella värdegrunden för äldre, hur lagstiftning och styrdokument kan användas i systematiskt kvalitetsarbete och som ledningsstöd, ledarskapets, organisationens och medarbetarnas betydelse för att uppnå en värdig äldreomsorg, samt slutligen kunskap kring uppföljning och systematiskt förbättringsarbete inom äldreomsorgen. Delkurs 1. Den nationella värdegrunden för äldre I delkursen behandlas följande områden/teman; den nationella värdegrunden och dess sammanhang, kommunikation och förmedling av kunskaper, teorier om etik och humanism, förändringsprocess, uppföljning, utvecklings- och förbättringskunskap samt evidensbaserad praktik. Lärandemål delkurs 1 Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för den nationella värdegrunden, dess bakgrund och fokus redogöra för de teoretiska grunderna för kommunikation och samtalsprocess samt reflektionens roll i lärande och handlande beskriva centrala etiska teorier och förhållningssätt i relation till värdegrund med betoning på den äldre människan beskriva hur man kan arbeta med värdegrund i ett systematiskt förbättringsarbete Färdighet och förmåga redogöra för och ge exempel på hur man kan implementera den nationella värdegrunden i sitt dagliga arbete identifiera, beskriva och tillämpa kommunikation och samtalsteknik i det professionella, ömsesidiga mötet med äldre utifrån ett fokus som bidrar till hälsa ge exempel på hur etiska teorier och förhållningssätt kan tillämpas i relation till värdegrund och etik för att se den enskilde i centrum identifiera hur man genom olika arbetsmetoder kan åstadkomma en konstruktiv förändring som leder till nya arbetssätt och attitydförändringar inom omsorgen om äldre Värderingsförmåga och förhållningssätt beskriva hur omsorg av god kvalitet med respekt för personlig integritet, självbestämmande, gott bemötande, individanpassning och delaktighet ska kunna genomföras i omsorgen av äldre personer beskriva kommunikationens betydelse för att uppmärksamma den enskildes behov utifrån ett värdigt liv och välbefinnande diskutera och värdera innebörden av ett empatiskt förhållningssätt i relation till den nationella värdegrunden redogöra för evidensbaserad praktik som metod och förhållningssätt för att systematiskt dokumentera och följa upp insatsers resultat Delkurs 2. Lagstiftning och styrdokument som ledningsstöd I delkursen behandlas följande områden/teman; lagstiftning och styrdokument som styr och berör värdegrundsarbete inom äldreomsorgen och hur dessa relateras till varandra, och betydelsen av
3/ 6 omvärldsbevakning och omvärldsanalys samt brukarbehov. Lärandemål delkurs 2 Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse övergripande redogöra för kvalitetssystemledning och ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete övergripande redogöra för innebörden av den aktuell lagstiftning, samt de nationella och lokala styrdokument som omgärdar värdegrundsarbetet med äldre övergripande redogöra för betydelsen av omvärlds- bevakning och analys samt brukares behov för den egna verksamheten Färdighet och förmåga tillämpa kvalitetssystemledning och ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete med exempel från egen verksamhet visa hur aktuell lagstiftning och styrdokument används i det vardagliga arbetet samt diskutera förbättringsinslag med exempel från egen verksamhet visa hur aktuell lagstiftning och styrdokument förmedlas och förankras hos medarbetarna samt diskutera förbättringsinslag med exempel från egen verksamhet visa på hur samhälleliga krav och brukares behov bidrar till att utveckla verksamheten Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över och värdera relationen mellan värdegrundslagstiftningen och andra för verksamheten relevanta lagar, förordningar och styrdokument reflektera över och värdera hur man som ledare använder värdegrundslagstiftning och andra styrdokument i sin egen verksamhet för att tillsammans med medarbetarna skapa omsorg av god kvalitet Delkurs 3. Ledarskap, medarbetare och organisation I delkursen behandlas följande områden/teman; organisation, ledarskap, konflikt/konflikthantering. Lärandemål delkurs 3 Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse beskriva de faktorer inom ledarskapet som bidrar till att stödja ledaren i dennes strävan att utveckla verksamhetens arbete med ett värdigt liv och välbefinnande för de äldre på grundläggande nivå redogöra för organisationsteorier och organisationsutveckling av relevans för äldreomsorgen på grundläggande nivå kunna redogöra för ledarskapsteorier samt innebörden av ett strategiskt- respektive pedagogiskt ledarskap inom äldreomsorgen. på grundläggande nivå kunna redogöra för teorier kring konflikthantering, gruppsykologi och grupprocesser av relevans för äldreomsorgen Färdighet och förmåga med exempel från egen verksamhet redogöra för organisationens betydelse vid implementeringen av nationell värdegrund, samt hur denna bidrar till att makt och beroendesituationer skapas och bibehålls, alternativt ifrågasätts och utmanas med exempel från egen verksamhet redogöra för ledarens roll, delaktighet och ansvar vid implementeringen av nationell värdegrund inom äldreomsorgen, samt hur denna/denne medvetet och omedvetet bidrar till att och hur makt och beroenderelationer skapas och bibehålls, alternativt ifrågasätts och utmanas med exempel från egen verksamhet visa hur man som ledare med hjälp av handledning, coaching och reflektion kan skapa ett gemensamt förhållningssätt som bygger på motivation och engagemang hos den enskilda medarbetaren
Värderingsförmåga och förhållningssätt problematisera och värdera sin egen organisation med fokus på hinder och framgångsfaktorer för verksamhetsutveckling problematisera och värdera sin egen ledarstil med fokus på hinder och framgångsfaktorer för verksamhetsutveckling Delkurs 4. Upphandling, uppföljning, förbättringskunskap samt evidensbaserad praktik I delkursen behandlas följande områden/teman; upphandling, uppföljning, evidensbaserad praktik, regelverk och lagstiftning (LOU och LOV), driftsformer och avtal. Lärandemål delkurs 4 Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för aktuella teorier rörande uppföljning och utvärdering och evidensbaserad praktik av relevans för äldreomsorgen ha kunskap om de ramar som styr arbetet inom äldreomsorgen; LOV, LOU, upphandling kontrakt, driftformer, avtal m.m. Färdighet och förmåga med exempel från egen verksamhet beskriva hur aktuella teorier rörande uppföljning och utvärdering används, alternativt skulle kunna användas i systematiskt förbättringsarbete med utgångspunkt i egen verksamhet tydliggöra hur man som ledare arbetar för att göra medarbetare delaktiga i systematiskt och långsiktigt förändringsarbete samt hur en lärande organisation skapas Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över och problematisera hinder och möjligheter för ett evidensbaserat förhållningssätt som du ser i din egen verksamhet. 4/ 6 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Delkurs 1. Delkursen examineras genom seminarier, webbdialog, individuella skriftliga deluppgifter samt ett skriftligt individuellt examinationsarbete. För seminarierna gäller obligatorisk närvaro och aktivt deltagande. Webbdialogen innebär att deltagarna gruppvis diskuterar och ger feed-back på varandras arbeten vilket kräver aktivt deltagande och är obligatorisk. De individuella skriftliga deluppgifterna utgör delar av den individuella skriftliga examinationsuppgiften. Den senare är utformad som en handlingsplan med utgånspunkt från den egna verksamheten. Handlingsplanen ska innehålla teoretiska kunskaper från de olika kunskapsområdena och sammanfogas till en helhet där den nationella värdegrunden omsätts på den egna arbetsplatsen. Arbetet med den skriftliga individuella examinationsuppgiften genomförs under hela kursen och presenteras skriftligen och muntligen vid ett avslutande seminarium. Delkurs 2. Delkursen examineras genom seminarier, webbdialog, individuella skriftliga deluppgifter samt ett skriftligt individuellt examinationsarbete. För seminarierna gäller obligatorisk närvaro och aktivt deltagande. Webbdialogen innebär att deltagarna gruppvis diskuterar och ger feed-back på varandras arbeten vilket kräver aktivt deltagande och är obligatorisk. De individuella skriftliga deluppgifterna utgör delar av den individuella skriftliga examinationsuppgiften. Den senare innebär att med utgångspunkt i den egna verksamheten utforma en handlingsplan i syfte att leda ett förbättringsarbete. I handlingsplanen ska framgå hur teoretiska kunskaper kring lagstiftning rörande kvalitetssäkring, samt nationella och lokala styrdokument kan användas som
ledarstöd och verktyg i såväl det dagliga arbetet som i planerings-, utvecklings- och förbättringsarbete. Arbetet genomförs under hela kursen och presenteras skriftligen och muntligen vid ett avslutande seminarium där arbetet granskas av någon/några av övriga kursdeltagare. 5/ 6 Delkurs 3. Delkursen examineras genom seminarier, webbdialog, individuella skriftliga deluppgifter samt ett skriftligt individuellt examinationsarbete. För seminarierna gäller obligatorisk närvaro och aktivt deltagande. Webbdialogen innebär att deltagarna gruppvis diskuterar och ger feed-back på varandras arbeten vilket kräver aktivt deltagande och är obligatorisk. De individuella skriftliga deluppgifterna utgör delar av den individuella skriftliga examinationsuppgiften. Den senare innebär att utforma en handlingsplan med utgångspunkt i den egna verksamheten i syfte att leda ett förbättringsarbete. I handlingsplanen ska framgå hur teoretiska kunskaper kring organisation, ledarskap, konflikt/konflikthantering, grupprocesser, och kompetensstyrning/kompetensöverföring kan användas som ledarstöd och verktyg i såväl det dagliga arbetet som i planerings-, utvecklings- och förbättringsarbete. Arbetet med examinationsuppgiften genomförs under hela kursen och presenteras skriftligen och muntligen vid ett avslutande seminarium där arbetet granskas av någon/några av övriga kursdeltagare. Delkurs 4. Delkursen examineras genom seminarier, webbdialog, individuella skriftliga deluppgifter samt ett skriftligt individuellt examinationsarbete. För seminarierna gäller obligatorisk närvaro och aktivt deltagande. Webbdialogen innebär att deltagarna gruppvis diskuterar och ger feed-back på varandras arbeten vilket kräver aktivt deltagande och är obligatorisk. De individuella skriftliga deluppgifterna utgör delar av den individuella skriftliga examinationsuppgiften. Den senare innebär att utforma en handlingsplan med utgångspunkt i den egna verksamheten i syfte att leda ett förbättringsarbete. I handlingsplanen ska framgå hur teoretiska kunskaper kring evidensbaserad praktik, uppföljning, upphandling och förändrings- och förbättringskunskap kan användas som ledarstöd och verktyg i det dagliga arbetet. Arbetet med examinationsuppgiften genomförs under hela kursen och presenteras skriftligen och muntligen vid ett avslutande seminarium där arbetet granskas av någon/några av övriga kursdeltagare. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). Betygsskalan på varje enskild delkurs och på kursen som helhet omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För betyg godkänt (G) krävs att samtliga mål under respektive delkurs uppfylls. För betyg väl godkänd (VG) krävs dessutom på var och en av delkurserna att deltagaren i det individuella skriftliga examinationsarbetet uppvisar mycket god förmåga att sammankoppla teoretiska analyser med praktiska konsekvenser, en självständig och god analytisk förmåga samt högt ställda akademiska krav på struktur, språkbehandling och presentation. För väl godkänt betyg (VG) på kursen som helhet krävs att deltagaren på minst tre av delkurserna erhållit betyget väl godkänt (VG). För deltagare som ej lämnat in eller blivit godkänd på den skriftliga individuella examinationsuppgiften utfärdas intyg. Kriterier för intyg anges i studiehandledningen till respektive delkurs.
9. Kursvärdering Kursen utvärderas via nätet genom en förmätning vid kursstart samt en eftermätning vid kursens avslut. Utvärderingen utformas av Socialstyrelsen (uppdragsgivaren). Resultaten av utvärderingen sammanställs i en kortfattad rapport som görs tillgänglig för kursdeltagarna. 6/ 6 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska.
Institutionen för socialt arbete QAU216, Nationell ledarskapsutbildning för äldreomsorgens chefer, 30 högskolepoäng Grundnivå QAU, National xxxxxxx, 30 credits First Cycle Litteraturlistan är fastställd av prefekt 2013-xx-xx, att gälla från xx. Delkurs 1 Eide, Tom/Eide, Hilde (2006): Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg. Malmö: Liber. Valda delar 134 s. Lindgren, L m.fl. (2012) Öppna jämförelser. Ett styrmedel i tiden eller hur kunde det bli så här? FOU i Väst, rapport 2:2012 (valda delar, ca 50 sid.) Löfström, Carina (2010) Att organisera för lärande i äldreomsorg. Rapport 4:2010. FoU i väst. 114 s. http://www.grkom.se/grinnehallsmeny/fouivast/publiceratdokumenterat/fourapporter /kronologiskt/kronologiskt2010.4.336b0bbe12ee3f0f53380006303.html Henriksen, J.O & Vetlesen, A.J (2006) Etik i arbetet med människor. Lund, Studentlitteratur. 289 s Värdigt liv i äldreomsorgen(prop 2009/10:116). 149 sid. http://www.regeringen.se/sb/d/108 Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51). 350 sid. http://www.regeringen.se/sb/d/108 Delkurs 2 Carlsson, C och Nilsson A (2008) Social dokumentation ett steg till. Gothia förlag. 93 sid. Blennberger, E. Johansson, B. (2010) Värdigt liv och välbefinnande. Fortbildning ab/tidningen Äldreomsorg. 117 sid. Socialstyrelsen (2012) Att beskriva och bedöma behov med nationellt fackspråk inom äldreomsorgen - plan för utveckling och introduktion. 27 sid. Socialstyrelsen (2011) ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. 52 sid. Socialstyrelsen (2012) Handbok för tillämpningen för föreskrifter och allmänna råd (SOSFS2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 52 sid Socialstyrelsen (2010) Lex Sarah tillämpning av 14 kap. 2 SoL och 24a Lss. 133 sid. SKL (2012) Vägval för socialtjänsten underlag för omvärldsanalys. 36 sid. 13-xx-xx/if
2 / 2 SKL (2013) Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2012. 69 sid. Kjellberg, I (2012) Klagomålshantering och lex Sarah-rapportering i äldreomsorgen. Valda delar, ca 50 sid, ingår i kompendium sammansatt av institutionen. Fransson, S och Stuber, E (2010) Diskrimineringslagen en kommentar. Norstedts förlag. Valda delar, ca 25 sid, ingår i kompendium sammansatt av institutionen. Delkurs 3 Socialstyrelsen (2012) Att leda evidensbaserad praktik en guide för dig som är chef inom socialt arbete. Artikelnummer 2012-10-04. 89 sid SKL (2012) Bättre liv för sjuka äldre en kvalitativ uppföljning 2012. 70 sid Tillberg, M (2006) Med ljuset på; ledare och ledda i äldreomsorgen, Liber. 128 sid Härenstam A (2010) Den samspelande och tydliga organisationen förutsättningar för chefer och anställda att skapa goda jobb. Kapitel 12 i Sociala relationer i arbetslivet. 15 sid Jordan, Thomas (2006). Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen. Stockholm: Lärarförbundet. 86 s. Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer. S (red.) (2013) Människobehandlande organisationer, Natur och Kultur (utges våren 2013). 300 sid Thylefors, Ingela (2007) Ledarskap i human serviceorganisationer. Stockholm: Natur och Kultur. 250 sidor. Delkurs 4 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för kvalitet. 10 sidor. Blom, Björn, Morén, Stefan & Nygren, Lennart (red.)(2011): Utvärdering i socialt arbete: utgångspunkter, modeller och användning. Stockholm: Natur och kultur. 330 s. God kvalitet i socialtjänsten: om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. (2008). Stockholm: Socialstyrelsen. 43 s. Johansson, Staffan (2011): En kritisk granskning av granskningssamhället i Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden. Stockholm: Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS). ss 39-46. 8 s. http://www.fas.se/sv/publicerat/konferensdokumentation/ Lindgren, L m.fl. (2012) Öppna jämförelser. Ett styrmedel i tiden eller hur kunde det bli så här? FOU i Väst, rapport 2:2012 (valda delar, 50 sid) Konkurrensverket (2012) Upphandlingsreglerna en introduktion. 73 sid Kammarkollegiet (2012) Avtalsuppföljning av vård och omsorg. 67 sid Kammarkollegiet (2011) lagen om valfrihetssystemet (LOV) vägledning för utförare (2011:07). 12 sid. Lindgren, L (206) Utvärderingsmonstret kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur. 138 sid Tillkommer relevant lagstiftning