BHV-Nytt Nr 4, december 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland Årgång 17 God Jul och Gott Nytt År! Innehåll Julhälsning sid 1 Pneumokockvaccinering av barn sid 2-3 Amning av barn födda 2006, Ny Barnombudsman sid 4 D-vitamin, Paracetamol och astma, sid 5 Kostnad för hepatit B-vaccin till icke-riskbarn, Fakturering av hepatit B-vaccin till riskbarn Föräldrastöd på BVC sid 6-7 Dokumentation av BCG givet på BB, sid 8 Misstag när BVC-vacciner blandas, Datagruppen informerar BHV-Nytt upphör som papperstidning, sid 9 Nya medarbetare, Nya kapitel i Rikshandboken Nya MHV- och BHV-psykologer, sid 10 Mörkertid-reflextid Lästips, Artiklar ur Läkartidningen, sid 11-12 Barnkonventionen Utbildning, Klurigheter sid 13
Kära barnhälsovårdsvänner! Så har vi återigen decembermörkret här, och i väntan på jul- och nyårsfirande tänder vi många ljus för att lätta upp tillvaron. År 2008 är snart till ända ett år då vi fått ett efterlängtat besked från Socialstyrelsen om pneumokockvaccination. Vi har även i år fortsatt med riskbruksarbete, fått kunskap i MI-metoden och har fördjupat oss i datajournalens möjligheter kopplat till barnhälsovårdsarbetet. I september arrangerades barnhälsovårdens årliga internatutbildning på Kohlswa Herrgård med diskussion bl a kring föräldrastöd, hygien på BVC och smitta i förskolan. Så vill vi uppmärksamma er på att denna tidning är den sista pappersutgåvan. Från 2009 kommer BHV-Nytt att skickas till er elektroniskt och kan förstås också läsas på landstingets hemsida. Vi på barnhälsovårdsenheten vill tacka för ett mycket gott samarbete under året. Innan pneumokockvaccinering, statistikräkning och allt annat tar vid vill vi tillönska alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Kerstin, Eva, Karita och Ingegerd 1
Pneumokockvaccinering av barn Barn födda 2008-10-01 och senare ska fr o m 2009-01-01 erbjudas kostnadsfri vaccinering mot pneumokocker på BVC. Några landsting har börjat allmän vaccination redan tidigare, men nu gäller detta hela landet enligt SOSFS 2008:7. Om pneumokocker Det finns närmare 100 olika pneumokockstammar, och en del av dem ger oftare svåra infektioner. Av personer som drabbas är de flesta över 50 år, men ungefär 6 % är under 4 år och flertalet av dessa under 2 år. Förra året insjuknade 73 barn under 5 år i Sverige i svår pneumokockinfektion, t ex sepsis, meningit, osteit/artrit. De flesta klarar sig bra med sjukhusvård och antibiotika, men några får kvarstående handikapp och ett fåtal barn dör av infektionen. Vacciner mot pneumokocker I många år har det funnits ett vaccin mot 23 pneumokockstammar, Pneumovax eller Pneumo 23. Vaccin rekommenderas till vissa grupper, framförallt medicinska riskgrupper och alla över 65 år, och i vårt landsting är det gratis för dessa grupper. Men tyvärr svarar inte barn under 2 år på detta vaccin. Små barn svarar däremot på de konjugatvacciner som nu börjar komma. Det enda godkända vaccinet i Sverige än så länge är Prevenar som ger skydd mot sju bakteriestammar, men inom en snar framtid kommer säkert bredare konjugatvacciner att godkännas. Att Prevenar bara ger skydd mot sju stammar innebär att vi kan räkna med att förhindra ungefär 2/3 av de svåra barninfektionerna. Effekten på lättare infektioner, t ex otit, är inte alls särskilt stor eftersom många otiter orsakas av andra bakterier eller pneumokockstammar som inte täcks av vaccinet. Däremot har man sett bättre effekt när det gäller barn med upprepade otiter (öronbarn) som inte lika ofta behövt få rör insatt. Prevenar på BVC Prevenar ska ges vid samma tillfälle som vi ger Infanrix-Polio+Hib/Infanrix-hexa, alltså vid 3, 5 och 12 månader, men i andra benet. Texten i FASS om en fjärde dos gäller bara om man av någon anledning börjat redan vid 2 månaders ålder. Prevenar ges djupt intramuskulärt i låret. Vaccinet verkar göra ont, kanske för att det har lågt ph (alltså är surt). Ge därför gärna Prevenar som sista spruta. Från Stockholm, som vaccinerat alla barn sedan förra sommaren, har vi fått höra att det verkar göra mer ont om man injicerar långsamt. Prevenar beställs från Kronans Droghandel, se utskick 2008-10-10. Biverkningar och kontraindikationer I stort sett samma som för Infanrixvaccinerna, men det är vanligare med feber och lokal smärta när man ger båda vaccinerna än när man ger bara Infanrix-vaccin. Från Stockholm rapporteras också enstaka barn som ganska direkt efter Prevenarsprutan fått en intensiv hudrodnad på benet. Rodnaden har spritt sig till andra benet och hela kroppen. Det verkar inte klia och barnet är helt opåverkat. Efter 15 minuter försvinner det och lämnar inga restsymtom. Naturligtvis mycket obehagligt för personal och föräldrar (men tydligen inte för barnet), men verkar helt ofarligt och går över utan sviter. Bra att känna till anmäl som vaccinbiverkan och skicka en kopia till BHV-enheten om ni skulle stöta på det. Jönköping, som också vaccinerat alla barn länge, hade inte haft något fall alls, så det verkar vara mycket ovanligt. Kontraindikationer för vaccinering är som tidigare feber och allmänpåverkan. Föräldrainformation Socialstyrelsens broschyr om Barnvaccinationsprogrammet är under omarbetning, och pneumokockvaccinet kommer att stå med i den nya upplagan. Om det inte blir klart i tid har vi fått lov att forts. 2
använda Stockholms föräldrainformation i början, den finns på BHV-enheten. Socialstyrelsen säger också att det kommer översättningar på hemsidan till de vanligaste främmande språken. Naturligtvis ska vi som vanligt informera även muntligt i samband med vaccinationen. Dokumentation Från årsskiftet börjar vi att alltid ge Infanrix- Polio+Hib och Infanrix-hexa i höger ben och Prevenar i vänster. Det innebär att vi i datajournalen bara behöver ha val för DTPpolio+Hib resp. DTP-polio+Hib+hepatit B, men ingen markering för om det är första, andra eller tredje omgången. Prevenar skrivs som Pneumokock, barn (för att inte ta fel på Pneumovax inne på FLM).Vi har bett IT-Centrum förinställa dessa uppgifter för de enheter man ansvarar för, men det blir inte förrän några veckor in på nästa år. Övriga får be systemansvarig om hjälp. I barnets hälsobok skriver vi till pneumokocker på samma sätt som hepatit B ofta måste skrivas till för hand. Kostnad Vaccinet är dyrt, och, Prevenar till barn födda 2008-10-01 och senare ska därför faktureras till Ekonomiservice precis som ni idag fakturerar Infanrix-hexa till riskbarnen. Den enhet som utfört vaccinationen ersätts med 504 kr per dos gällande tre doser under det första levnadsåret. Skicka rekvisition på ersättning/faktura till EkonomiService, Eriksborg, 721 53 Västerås. På rekvisitionen för ersättning/faktura anges: Spädbarnsvaccination mot pneumokocker och ansvar 8730410, antalet barn som vaccinerats och priset 504 kr per dos Äldre barn När småbarnen får Prevenar kommer flera föräldrar att fråga efter vaccin till äldre barn. Barn under 2 år kan vi hänvisa till respektive familjeläkare om familjen vill bekosta vaccination. Barn som är under 1 år vid första vaccinationen behöver tre doser (2 resp 6 månader mellan doserna), till barn 1-2 år räcker det med två doser med 2 månaders intervall. För friska barn över 2 år är det egentligen inte indicerat med vaccination, men om någon förälder absolut vill att barnet ska få det kan man antingen förskriva en dos Prevenar eller Pneumovax (billigare och ger skydd mot 23 stammar, booster behövs enligt FASS inte till friska barn). Prevenar är registrerat för barn upp till 5 år. Äldre barn som hör till medicinska riskgrupper (t ex kronisk hjärt- eller njursjukdom, cystisk fibros, mjältopererade, svår immunbrist, sickle-cellsanemi, en del neurologsjukdomar, barn som fått cochleaimplantat) kan ordineras både Prevenar och Pneumovax, med några månaders intervall. Men det sköts då av patientansvarig läkare på barnkliniken. Kerstin Werner Kostnad för hepatit B-vaccin till ickeriskbarn, se sid 5 3
Amning av barn födda 2006 Socialstyrelsens siffror för amning av barn födda 2006 visar att Sverige har en fortsatt hög amningsfrekvens sett ur ett internationellt perspektiv. Nästan 98 procent av barnen ammades vid en veckas ålder och över 90 procent ammades helt eller delvis vi två månaders ålder. Vid sex månaders ålder ammades drygt 69 procent, vid nio månader nästan 39 procent och vid ett års ålder ammades 17 procent av barnen. Det som också framkommer är att det finns stora regionala skillnader och för Västmanlands del så ser det inte så roligt ut. Andelen ammade barn vid 1 vecka, 2, 4 och 6 månaders ålder visar att Västmanland ligger längst ned på listan av alla landsting. Vi får hoppas att detta är en tillfällighet men vi bör nog ändå fundera över om och hur vi kan få våra amningssiffror att öka igen. Många av er BVC-sjuksköterskor har påtalat att ni upplever att amningen minskar, att föräldrarna hunnit börja med tillägg innan ni träffar dem för inskrivningsbesök, en ökad frekvens av amningsnappar samt att mamman upplever att amningen är smärtsam och kan tänka sig alternativ till amning då också pappan kan delta i matstunden. Ett annat fenomen är hobbyamningen (amning när mamman känner och vill, och inte efter barnets behov) - kan detta vara orsaker till vår sjunkande amningsstatistik? Första hembesöket är ett viktigt besök inte minst vad gäller amningsstöd. Ett annat viktigt tillfälle att stödja amningen är de uppföljande besök på BVC-mottagningen varje vecka första månaden, vilket också rekommenderas i vårt basprogram. För er som vill läsa mer om amning och statistik kan ni gå in på Socialstyrelsens hemsida: www.socialstyrelsen.se. Ny Barnombudsman Den 17 november i år tillträdde Fredrik Malmberg som ny Barnombudsman efter Lena Nyberg. Fredrik Malmbergs senaste uppdrag har varit för Rädda Barnen i Sydoch Centralasien. I en intervju framhåller han att Vuxna måste lyssna mer på barn! Vid alla viktiga beslut som rör barn skall deras åsikter inhämtas innan beslut tas. Att lyssna mer på de barn i Sverige som har det svårast är en annan stor utmaning för myndigheten Barnombudsmannen. Det återstår mycket innan de mål som riksdagen har satt upp för barnkonventionens genomförande är infriade säger Fredrik Malmberg. Förändringsarbetet i kommuner, landsting, länsstyrelser och statliga myndigheter går långsamt menar han och tillägger att Barnombudsmannens rättsliga befogenheter måste användas mer. Det skall bli spännande att följa Fredrik Malmbergs arbete som Barnombudsman. Förhoppningsvis kommer även vårt landsting att följa hans uppmaning att införliva Barnkonventionen i landstingets alla verksamheter. Vill ni läsa mer om Barnombudsmannen gå in på www.bo.se Eva Söderqvist 4
D-vitamin Under vintern kommer AD-droppar att ersättas av D-vitamindroppar. Det har visat sig onödigt med tillskott av A-vitamin, och andra länder har redan gjort denna ändring. D-vitamin kommer att finnas som olja eller vattenlösligt. Dosen blir densamma, 5 droppar dagligen från 4 veckors ålder till 2 år. Inget sommaruppehåll. Barn som inte får D-vitaminiserad mjölk och mjölkprodukter, som utomhus alltid bär kläder som täcker ansikte, armar och ben, eller sällan vistas ute, behöver fortsätta med D-vitamin även efter 2 års ålder. Speciellt viktigt är detta för barn med mörk hudfärg, eftersom pigmentet till viss del hindrar syntesen av D-vitamin i huden. Är man osäker på om barnets behov täcks genom kosten och utevistelse kan D- vitamin rekommenderas hela förskoletiden med uppehåll under sommarmånaderna. Lågviktiga barn som får Protovit utskrivet från neonatalavdelningen ska inte få D- vitamin förrän de slutar med Protovit. Barn som får specialkost, t ex Nutramigen eller Profylac, ska ha D-vitamin precis som alla andra. Naturligtvis ska vi använda de AD-droppar som nu finns i hemmen och på BVC, A-vitamin har inte plötsligt blivit farligt, bara onödigt. Paracetamol och astma I dagspressen har det stått en del om att spädbarn som får mycket paracetamol (t ex Alvedon, Panodil) har större risk att utveckla astma. I Lancet har man rapporterat om en stor internationell studie som visat en koppling mellan paracetamol under spädbarnsåret och ökad risk för astma vid 6-7 års ålder. Även risken för eksem och rinokonjunktivit var ökad. Om orsaken verkligen är paracetamol går inte att säga kanske är barn som senare utvecklar allergi oftare febersjuka än andra barn. Man har ändå diskuterat om paracetamol skulle kunna sänka den endogena antioxidanten glutation. Ingen vill ändå rekommendera att vi går tillbaka till acetylsalicylsyra som febernedsättare, på grund av dess koppling till Reyes syndrom. Rådet till småbarnsföräldrar blir fortfarande att inte ge febernedsättare om det inte behövs, men i första hand paracetamol om barnet är påverkat av hög feber eller har ont. Källa: Paracetamol och astma hos barn möjligt samband oroar. G Wennergren, G Hedlin Läkartidningen nr 45, 2008, sid 3186 Kostnad för hepatit B-vaccin till icke-riskbarn När vi började ge hepatit B-vaccin till riskbarn 2006 föreslog jag att icke-riskbarn där föräldrarna önskar ge barnet vaccin skulle kunna få Infanrix-hexa utan stickavgift, alltså bara betala prisskillnad för vaccinet (drygt 150:-). Argumentet är att merarbetet inte är särskilt stort. Samtidigt blir det lite orättvist, eftersom inte alla föräldrar informeras om möjligheten att välja Infanrix-hexa. Medicinska Rådet har diskuterat frågan och anser att både vaccinationskostnad och stickavgift ska tas ut. Jag föreslår att ni på varje enhet diskuterar med ansvarig chef och bestämmer vad som gäller hos er. Fakturering av hepatit B-vaccin till riskbarn Glöm inte att skicka in listan till vårdval Västmanland på hepatit B-vaccinationer som getts till riskbarn så ni får betalt för det. Kerstin Werner 5
Föräldrastöd på BVC Under sommaren och tidig höst har ni BVC-sjuksköterskor deltagit i en nationell kartläggning av barnhälsovårdens arbete med föräldrastöd både individuellt och i grupp. Thomas Wallby, samordnande sjuksköterska vid barnhälsovården i Uppsala, har varit ansvarig för kartläggningen. Här nedan redovisas sammanfattningen som också är publicerad i Uppsalas Månadsblad för barnhälsovården. Som ni själva kan läsa var det en mycket god svarsfrekvens. Ett stort tack för er medverkan! Eva Söderqvist FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC De flesta av er distriktssköterskor svarade i augusti på enkäten för den nationella kartläggningen av föräldrastöd på BVC i Sverige 2008. Svarsfrekvensen i landet var hög, hela 80 % och nästan lika hög i Uppsala län. I regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik gjorde regeringen den bedömningen att det generella föräldrastödet bör utvecklas och utvidgas till att omfatta barnets hela uppväxttid. I uppdraget till utredaren ingick att kartlägga det befintliga föräldrastödet inom bl. a. barnhälsovården. Syftet med enkäten var att beskriva hur sjuksköterskor på BVC i Sverige definierar barnhälsovårdens föräldrastöd och kartlägga förekomst, omfattning, innehåll och deltagande inom Barnhälsovårdens föräldragruppsverksamhet. Enkäten skickades till samtliga sjuksköterskor på BVC i Sverige, 2 424, varav 1 943 svarade. Resultat: Sjuksköterskor på BVC i Sverige definierade begreppet Föräldrastöd framför allt i termer av personkännedom/kontinuitet, tillgänglighet och anpassning efter föräldrarnas behov, innefattande såväl individuellt stöd som gruppverksamhet. Föräldrastöd i grupp erbjöds av 94 % av sjuksköterskorna. De angav dock att det fanns brister i det stöd och de förutsättningar som sjuksköterskorna behövde för att bedriva verksamheten. Framför allt saknades kontinuerlig fortbildning (57 %) och handledning (69 %). Socioekonomiskt utsatta grupper, föräldrar från andra länder, unga mammor och ensamföräldrar är exempel på föräldrar som deltog i signifikant lägre grad än andra grupper. Pappor deltog också i låg utsträckning, i genomsnitt 20 %. Sjuksköterskorna själva ansåg att det viktigaste målet för föräldragruppsverksamheten var att främja den sociala kontakten mellan föräldrarna. Strukturerade, manualbaserade metoder användes i liten utsträckning, undantaget EPDS som användes av 58 %. Det fanns skillnader mellan organisationsformerna hel-bvc och integrerade BVC respektive BVC på familjecentraler och BVC som inte var samlokaliserade. Sjuksköterskor på integrerade BVC och BVC som ej arbetade samlokaliserat hade generellt högre vårdtyngd och upplevde sämre stöd i sitt föräldragruppsarbete. BVC-verksamhet organiserad som forts. 6
hel-bvc på familjecentral verkade ha bättre förutsättningar att utveckla föräldragruppsverksamheten. BVC på familjecentral erbjöd föräldragrupper i högre utsträckning, tog oftare över grupper från MVC, erbjöd riktade grupper i högre utsträckning, vidtog oftare åtgärder för att öka pappadeltagandet och uppnådde även en högre andel deltagande pappor jämfört både med familjecentralsliknande BVC-verksamheter och med ej samlokaliseraade BVC. Liknande skillnader fanns mellan hel-bvc och integrerad BVC. Detta ska inte tolkas som att sjuksköterskor på integrerade BVC utanför familjecentraler gör ett sämre jobb. Det förefaller istället vara så att de ges sämre förutsättningar och mindre resurser. Rekommendationer från kartläggningen blir att huvudmännen bör tillse att viktiga förutsättningar som handledning och fortbildning tillförs verksamheterna. Stöd finns för att rekommendera att BVC-verksamheten, i möjligasts mån, bör organiseras som hel-bvc och inordnas i samverkan med mödravård, öppen förskola och socialtjänst i enlighet med familjecentralskonceptet. För att säkerställa kvalitén i föräldrastödet på BVC är det angeläget att också ta hänsyn till vårdtyngden. Förutsatt ovanstående punkter finns det goda förutsättningar för BVC att behålla och utveckla föräldrastödet i grupp för föräldrar under barnets första år. Rapporten presenteras för uppdragsgivaren i slutet av oktober och kommer därefter att göras tillgänglig för alla intresserade. Den intresserade kan läsa mer om Föräldrastödsprojektet på projektets hemsida www.uas.se/foraldrastodsprojektet. Thomas Wallby Samordnande sjuksköterska Barnhälsovården Uppsala 7
Dokumentation av BCG givet på BB När BCG-vaccin är givet på BB syns det som ett kryss i ja-rutan för BCG på FV 2 (se BHV-Nytt nr 4, 2007 sid 7). Exakt datum för vaccineringen framgår inte. Skriv i kommentarsrutan givet på BB och ange datum om föräldrarna är säkra. Skulle det av någon anledning senare vara viktigt att få fram exakt datum eller batchnummer för vaccinet, t ex vid någon svårare vaccinkomplikation, går det att ta fram dessa uppgifter på Kvinnokliniken. Misstag när BVC-vacciner blandas Både Infanrix-Polio+Hib, Infanrix hexa och Priorix består av en torrsubstans som ska lösas upp i vätska. Det händer ibland att vaccinet ges utan att torrsubstansen kommit med. Om det gäller Infanrixvaccinerna innebär detta att barnet inte fått vaccinet mot Hemophilus influenzae typ b, men alla andra vacciner är givna. Beställ en dos Act-Hib och ta tillbaka barnet om 3-4 veckor för att ge vaccinet. Nästa dos kan ges tillsammans med övriga vacciner som vanligt även om intervallet blir några veckor kortare för Hib-delen. När det gäller Priorix ligger alla vaccinerna i torrsubstansen, barnet har alltså bara fått vatten och man kan blanda nytt vaccin och ge när som helst. Kerstin Werner Datagruppen informerar Vi i barnhälsovårdens datagrupp är glada över deltagandet och intresset kring datajournalen som ni visade under höstens träffar. Tack för alla tips som kom in. Vi jobbar nu vidare med att samordna dokument, olika mallar över planeringslistan och åtgärdsregistrering och återkommer med mer information om detta, förhoppningsvis redan i januari/ februari. Eva Söderqvist 8
BHV-Nytt upphör som papperstidning Nya medarbetare Denna utgåva av BHV-Nytt är den sista pappersutgåvan. I fortsättningen skickas tidningen elektroniskt till alla som står på utsändningslistan, samt till ansvariga vid FLM, MHV- och BHV-psykologer, barnklinikens läkare och avdelningschefer, samt till regionens BHV-team. Övriga som vill ha ett eget utskick kan anteckna detta på årets statistikblanketter som skickas till varje BVC nu i december eller höra av sig till undertecknad. Kom ihåg att meddela oss - gärna via mail men telefon går också bra när det kommer nya medarbetare på BVC. Det är mycket viktigt för oss att få rätt e-postadress till var och en i länet så att vi har alla med i rullorna. Karita Törnros Nya kapitel i Rikshandboken Från och med hösten 2008 finns följande nya kapitel i Rikshandboken på www.growingpeople.se: Barns Miljö: Barn och alkohol Barn och rökning Barn och sol Barn och luft Barn och vatten Barn och dricksvatten Adoption Adopterade barn och deras föräldrar Basprogrammet, se under Metoder på BVC Plötslig spädbarnsdöd förebyggande råd Allergi förebyggande råd till späd- och småbarnsföräldrar Spädbarnsmassage I övrigt finns bra föräldrainformation på sajten Growing People. BHV-enheten 9
Vi välkomnar nya MHV- och BHV-psykologer Elin Käck och Elin Damberg är nyanställda PTP-psykologer inom mödra- och barnhälsovården. De är nyutexaminerade psykologer från Uppsala respektive Örebro. Eva Eriksson arbetar som MHV- och BHV-psykolog vid BVC Önsta Gryta, Byjorden och Prima. Ingegerd Solberger Elin Käck Elin Damberg Eva Eriksson Mörkertid reflextid Det är viktigt att vi vuxna tänker på att utrusta både oss själva och barnen med reflexer under den mörka årstiden. Reflexer hör inte bara hemma på mörka landsvägar, de flesta olyckor med gående sker faktiskt i tättbebyggt område med gatubelysning. Tänk på att det är viktigt att synas från flera håll, placera reflexen långt ner på armar och ben (glöm inte hunden). Om man bär reflex ser en bil dig redan på 125 meters avstånd med halvljuset påslaget. Reflexen är en billig och bra investering, men tänk på att den är färskvara. Vad som däremot kan bli dyrt är ifall polisen stoppar dig när du är ute på cykeltur och saknar cykelbelysning fram, bak samt reflexer på cykeln. Då blir bötessumman 1 000 kronor. Uppgifter hämtade från och mera info på: www.ntf.se/vastmanland. Karita Törnros 10
LÄSTIPS Julmys i soffan - tips på bra barnböcker att låna på biblioteket eller köpa. Knacka på En bok för de allra minsta som på bara några år blivit en klassiker. Den korta rytmiska och poetiska texten tillsammans med överraskningsmomenten gör den till en favorit för både barn och vuxna. Boken finns också i en taktil variant där barnen känner sig fram. Fråga efter den i bibliotekets information. Anna Clara Tidholm I skogen 2008 I Lindströms bok är det lite osäkert vad som egentligen sker. Några figurer befinner sig väl till freds ute i skogen och bestämmer över sin tillvaro. Men plötsligt springer träden sin väg och det blir kargt och ödsligt. En bilderbok för de lite äldre barnen där det finns mycket utrymme att ladda berättelsen med egna tankar. Eva Lindström Hermans sommar 2008 Sista sommaren innan Herman ska börja skolan kommer de tre gamla tanterna som vanligt på besök. Tillsammans pratar de om rädslor, döden och lösa tänder. En bok med bra text men där det är bilderna gjorda i datorn som är det exceptionella, färgstarka surrealistiska och roliga tycker en del, konstiga och obehagliga tycker andra. Oavsett vad man själv tycker borde alla fem-sexåringar få bekanta sig med boken. Stian Hole Christina Stenberg Länsbibliotek Västmanland 11
LÄSTIPS I Läkartidningen 2008/43 kan vi läsa om att barns sömnproblem måste tas på allvar. Författarna refererar ur tre artiklar ur Archives of Paediatric and Adolescent Medicines aprilutgåva 2008. De skriver om att förebygga, identifiera och behandla barns sömnproblem är angelägna uppgifter för hälso- och sjukvården. Vidare säger de att sömnbrist under uppväxten ökar risken för psykisk ohälsa och övervikt. I artikeln kan man också läsa att behandling av sömnproblem hos barn med ADHD bör vara en självklar del av vården. Man nämner också om en kartläggning av barns sömnvanor i åldern 4-6 år (Touchette m fl), där rådet till föräldrar blir att de bör sträva efter att lägga små barn tidigt och vid samma tid varje dag. Slutligen anser författarna att det finns ett stort behov av multidicsiplinär forskning om barns sömn och sömnproblem. En intressant artikel att läsa, kan lånas från BHV-enheten. Artiklar ur Läkartidningen 2008/41 Laktobaciller och probiotika djävulen lurar i detaljerna Urban Forsum 2008/43 Barns sömnproblem måste tas på allvar Hans Smedje, Hiie Allik, Jan-Olov Larsson 2008/44 Nollvision för plötslig spädbarnsdöd har kommit närmare Göran Wennergren 2008/45 Paracetamol och astma hos barn möjligt samband oroar Göran Wennergren, Gunilla Hedlin 2008/45 Orsakar paracetamol verkligen astma hos barn? Catarina Almqvist Malmros Eva Söderqvist Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 16 handlar om att barnet har rätt till privatliv. Det kan t ex vara att föräldrarna inte ska läsa sina barns brev och dagböcker. Det kan också vara att barnet ska kunna stänga en dörr Och få vara i fred när det går på toaletten i skolan. 12
Utbildning/fortbildning våren 2009 3/2 eller 19/2 Alkoholprevention inom Mödra- och Barnhälsovården Eva-Karin Envall, barnmorska, Åsa Heimer, barnsjuksköterska och Eva Sjögreen, landstingsjurist medverkar. Inbjudan har gått ut. mars-april Eva-träffar kl 14-16 Västerås 16/3, 17/3 och 26/3 Köping 30/3 Norberg 2/4 Inbjudan kommer via e-post. Lite klurigheter i juletid Här frågar vi efter 5 svenska orter. Den som vill får gärna skicka in svar till oss på BHV-enheten. Prisutdelning sker utifrån hur många som svarar. Rätt svar publiceras i BHV-Nytt nr 1, 2009. 1. En stad med djupröd nyans och kallades fordom Sveriges skattkammare. Då rikets ekonomiska ryggrad och här lär världens äldsta bolag finnas. Trots att lugnet breder ut sig finns här sår av stora stötar. Har du inte kommit till rätt ställe ännu ska du veta att allt har en ände utom här för här har den två! 2. Härifrån kan du på håll se en färgad mö i ost. En viss Axel Pettersson har här lämnat små storverk efter sig mer levande än sin egen början. En 72 meter lång sittplats är uppmärksammad. Ljudligt låter det rejält om staden och i ändan finns trygghet för den beseglade besökaren. 3. Bland all kvarlåtenskap värd att bevara finns den här staden. Den hyser en vida känd mindre blomstermiss som samlar in medel. Var länge vår näst största och flottaste stad. Sätter du en man framför huvudsak är du i hamn. 4. Här kan de se ett ristat skepp från förr, men en stark köksväxt och sinnrika nycklar har nog gjort staden mera känd. Idag är det stadens lungor som sticker ut. Med en buske i början bör du komma rätt. Närmare än så kan du inte komma. 5. Mellan det tredje och fjärde vattnet ligger denna plats. Här stryker också två en förbi, tjugo och arton. Här öppnades riksdagen första gången. En sedermera inte så långt därifrån bräckt ängel blev rösthörd här. Tillägg av m och förändrat slut ger en vass del av kropp. 13
Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare...021-17 55 82 e-post: kerstin.werner@ltv.se Eva Söderqvist Vårdutvecklare 021-17 39 86 e-post: eva.soderqvist@ltv.se Karita Törnros Teamsekreterare......021-17 31 09 e-post: karita.tornros@ltv.se Ingegerd Solberger Psykologkonsult. 021-17 55 25 e-post: ingegerd.solberger@ltv.se Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, 721 89 Västerås fax: 021-17 55 85 GOD JUL! 14