Arbetsplanens Beskrivning VÄG 1195, KARÖSUNDET. Östhammars Kommun, Uppsala Län. SAMRÅDSHANDLING 2011-09-29 Projektnummer: 863397

Arbetsplanens Beskrivning VÄG 1195, KARÖSUNDET Östhammars Kommun, Uppsala Län SAMRÅDSHANDLING 2011-09-29 Projektnummer: 863397

Dokumenttitel: Arbetsplanens Beskrivning Skapat av: Rickard Sundström Dokumentdatum: 2011-09-29 Dokumenttyp: Arbetsplan, beskrivning DokumentID:1C14AB01 Ärendenummer: TRV 2011/31186 Projektnummer: 863397 Version: Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Malin Lingh Uppdragsansvarig: Rolf Rudman Tryck: Distributör: Trafikverket, Box 1140, 631 80 Eskilstuna: 0771-921 921. 2 (16)

Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 5 2 BAKGRUND OCH MOTIV... 5 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 2.1.1 Allmänt... 5 2.1.2 Trafikförhållanden... 5 2.1.3 Trafiksäkerhet... 5 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning... 6 2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden... 6 2.1.6 Kommunala planer... 6 2.2 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT... 6 2.2.1 Förstudie... 6 2.2.2 Vägutredning... 7 3 SYFTE, MÅL OCH AVGRÄNSNING.... 7 3.1 ARBETSPLANENS SYFTE... 7 3.2 PROJEKTETS MÅL OCH SYFTE... 7 3.3 REFERENSSTANDARD... 7 4 VÄGFÖRSLAGET... 7 4.1 ARBETSPLANENS OMFATTNING... 7 4.2 TRAFIK... 8 4.3 TYPSEKTIONER... 8 4.4 PLAN- OCH PROFILSTANDARD... 8 4.5 KORSNINGAR OCH ANSLUTNINGAR... 8 4.6 GEOLOGI OCH GEOTEKNIK... 8 4.6.1 Delsträcka 1, km 0/000-0/050... 8 4.6.2 Delsträcka 2, km 0/050-0/130... 8 4.6.3 Delsträcka 3, km 0/130-0/165... 9 4.7 HYDROLOGI OCH HYDROTEKNIK... 9 4.8 KOLLEKTIVTRAFIK... 9 4.9 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK... 9 4.10 BROAR OCH ANDRA BYGGNADSVERK... 9 4.11 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 9 4.11.1 Barriäreffekter... 9 4.11.2 Buller... 9 4.11.3 Luftföroreningar... 9 4.11.4 Vibrationer... 10 4.11.5 Naturmiljö och Kulturmiljö... 10 4.11.6 Rekreation och Friluftsliv... 10 4.11.7 Mark- och vattenföroreningar... 10 4.11.8 Skyddsåtgärder under byggnadstiden... 10 4.12 ÖVRIGA VÄGANORDNINGAR... 11 4.12.1 Beläggning... 11 3 (16)

4.12.2 Belysning... 11 4.12.3 Räcken... 11 4.12.4 Skyltar och signaler... 11 4.12.5 Vägmarkering... 12 5 VÄGHÅLLNINGSANSVAR FÖR ALLMÄNNA VÄGAR... 12 5.1 FÖRÄNDRING AV VÄGHÅLLNINGSOMRÅDE... 12 5.2 FÖRÄNDRING AV ALLMÄN VÄG... 12 6 KONSEKVENSER AV VÄGFÖRSLAGET... 12 6.1 TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER... 12 6.1.1 Trafikmängder... 12 6.1.2 Framkomlighet... 12 6.1.3 Trafiksäkerhet... 12 6.2 MILJÖKONSEKVENSER... 12 6.2.1 Hälsa och säkerhet... 12 6.2.2 Natur- och kulturmiljö... 12 6.2.3 Hushållning med naturresurser... 13 6.3 PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN... 13 7 MARKÅTKOMST... 13 7.1 FASTSTÄLLELSEPRÖVNING... 13 7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning... 13 7.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet... 13 7.2 VÄGOMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG... 13 7.2.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt... 14 7.3 OMRÅDE MED TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT... 14 8 KOSTNADER... 14 9 FORTSATT ARBETE (GENOMFÖRANDE)... 14 9.1 BYGGHANDLING... 14 9.2 DISPENSER OCH TILLSTÅND... 14 9.3 PRODUKTION... 14 9.3.1 Trafikföring under byggnadstiden... 14 9.4 KONTROLL OCH UPPFÖLJNING... 14 10 SAKÄGARE... 15 11 SAMRÅDSREDOGÖRELSE... 15 12 UNDERLAGSMATERIAL... 15 4 (16)

1 Sammanfattning Syftet med denna arbetsplan är att ge väghållaren rätt att bredda och förstärka väg 1195 vid Karösundet i Östhammars kommun, Uppsala län. Väg 1195 passerar över Karösundet. Bron är 7 meter bred medan vägbanken väster om bron är mellan 4 och 5,5 meter bred. Banken väster om bron består därmed endast av ett körfält och saknar vägren. På grund av att det endast finns ett körfält på del av överfarten förekommer det periodvis köbildning. Bron har bärighet BK1 medan vägbanken väster om bron har bärigheten BK2, vilket medför att tyngre fordon inte kan trafikera vägen över Karösundet utan måste därmed ta en omväg på ca 18 kilometer via vägarna 1120 och 1100. Trafikflödet och antalet oskyddade trafikanter väntas öka i framtiden, år 2025 väntas trafikflödet uppgå till ca 1600 fordon per dygn. 2 Bakgrund och motiv 2.1 Förutsättningar 2.1.1 Allmänt Väg 1195 passerar över Karösundet. Befintlig passage är sammanlagt ca 200 meter lång. Själva bron har en spännvidd på 8,6 meter och resterande del består av vägbankar ut i sundet. Bron är 7 meter bred medan vägbredden på banken väster om bron varierar mellan 4 och 5,5 meter. Banken väster om bron består därmed endast av ett körfält och saknar vägren. Då det endast finns ett körfält på del av överfarten förekommer det periodvis köbildning. Hastigheten på sträckan är 70 km/tim men vägens utformning resulterar i att få kör fortare än ca 50 km/tim. Bron har bärighet BK1 medan vägbanken väster om bron har bärighet BK 2. Vägen är utpekad som en viktig transportväg för näringslivet men då bärigheten på vägbanken intill bron är BK2 medför det att tyngre fordon inte kan trafikera vägen över Karösundet. Tyngre fordon måste därför köra en omväg på ca 18 km via vägarna 1120 och 1100. 2.1.2 Trafikförhållanden Trafikflödet över Karösundet uppgår i dagsläget till i genomsnitt dryg 1400 fordon/dygn. Trafikmängden varierar dock mycket över året. Trafikmängden är större under sommarmånaderna pga att det finns många fritidshus samt en golfbana på Söderön. Trafiken varierar även över veckan då den till stor del är koncentrerad till helgerna. Både trafikmängden och antalet oskyddade trafikanter antas öka då, vilket förklaras av faktorer som t.ex. ökad levnadsstandard, ökat bilinnehav, förtätning i befintliga områden, omvandling av fritidshus till permanentboende samt ökad trafikalstring till målpunkter på Söderön som t.ex. golfbanan. Trafiken beräknas öka med ca 1.0% per år och uppgå till ca 1600 fordon/dygn år 2025. Svenska cykelsällskapet och kommunerna har tagit fram en cykelled, Kustlinjen, som går från Öregrund över bron vid Karösundet och vidare till Harg och söderut via Stockholm till Västervik. 2.1.3 Trafiksäkerhet 5 (16)

De oskyddade trafikanterna måste vid passage av vägbank och bro iaktta stor försiktighet då vägen är smal och utan vägrenar. Vägen är dock inte olycksdrabbad. 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning Bron vid Karösundet ligger i ett småskaligt skärgårdslandskap med ålderdomlig karaktär. Äldre åretruntfastigheter blandas med nyare fritidshusbebyggelse. Intill brofästena växer blandskog och vid det västra landfästet finns bebyggelse utmed vägen 2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden Karösundet ligger i ett område av riksintresse enligt 4 kap 1 miljöbalken med hänsyn till natur- och kulturvärden. Karösundet utgör en naturlig avsmalning mellan Granfjärden norr om bron och Östhammarsfjärden söder om bron. Mot söder öppnar sig sundet mot Östhammarsfjärden och mot norr vidgar sig sundets upp mot två mindre fåror på vardera sidan om en ö som leder in mot Granfjärden. Landskapet är ett småskaligt, inre skärgårdslandskap. Omgivningarna utgörs av blandskogsbeklädda bergknallar, havsvikar och igenväxande jordbruksmark. Närmast vattnet är stränderna flacka och stiger längre bort från sundet. Fjärdarnas strandområden är bebyggda eller bevuxna med blandskog. Delar av stränderna är bevuxna med vidsträckta vassbälten. På norra sidan om vägbanken finns ett vassområde som sträcker sig närmare 100 meter ut. Motsvarande process pågår på den södra sidan om vägbanken. I omgivningarna blandas äldre åretrunthus med nyare fritidshus. Spännvidden på själva bron är 8.6 meter, resten av passagen utgörs av vägbankar ut i sundet. Totalt är bron med dess vägbankar ca 200 meter lång. Vägbankarna består av grus och sand, till viss del bevuxna. Intill brons landfästen växer blandskog och intilliggande stränder är bevuxna med vass. Söder om den västra banken ligger en bostadsfastighet. Det finns inte några särskilda utpekade naturvärden inom området. 2.1.6 Kommunala planer För Östhammars kommun finns en översiktsplan som är antagen av kommunfullmäktige i juni 2003. Planen auktalitetsförklarades i september 2009 av kommunfullmäktige under förutsättning att fördjupningar görs för kusten, vindkraft och vattenfrågor samt att Länsstyrelsens redogörelse över nytillkomna förutsättningar ska gälla parallellt med översiktsplanen till dess att den revideras. 2.2 Tidigare utredningar och beslut 2.2.1 Förstudie En förstudie togs fram 2002 för Väg och bro vid Tuskö- och Karösundet. I ställningstagandet efter förstudien beslutades att gå vidare med att göra en vägutredning för bron/vägbanken på väg 1195 vid Karösundet. Förstudien kom fram till följande alternativ skulle utredas i en vägutredning: Alternativ 1 Oförändrad bro och vägbank Alternativ 2 Förstärkt vägbank (vägbanken förstärks för att klara full bärighet) Alternativ 3 Breddad vägbank (nuvarande bro behålls och banken förstärks) 6 (16)

Alternativ 4 Lång bro (ersätter nuvarande anläggning i befintligt eller nytt läge) Alternativ 5 Lång bro och muddring Alternativ 6 Dubbelt så lång bro som i dagsläget och vägbanken breddas och förstärks till BK1 (detta alternativ är inte utrett i förstudien utan tillkom i Vägverkets beslut om förstudien) 2.2.2 Vägutredning Vägutredningens utredningsprocess bedrevs i tre skeden. Ett inledande inventeringsskede efterföljdes av ett skisskede där ytterligare ett utredningsalternativ identifierades (alternativ 7), vilket var utvecklat ur alternativ 3 och 6 och innebar breddad och förstärkt befintlig bro med muddring. Två alternativa förslag samt ett nollalternativ studerades vidare i ett utformningsskede. De alternativ som beslutades att studeras vidare var, förutom nollalternativet, alternativ 5 och 7. Vägverkets tidigare ställningstagande innebär att breddad och förstärkt vägbank valts för genomförande. 3 Syfte, mål och avgränsning. 3.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2 Projektets mål och syfte Följande projektmål har formulerats. Huvudsyftet med projektet är att få full bärighet, BK1, på väg 1195 som i förlängningen ger stora nyttoeffekter för all tung trafik. Efter ombyggnationen av vägbanken, idag klassad som BK2, kan tung trafik passera platsen och slipper ta den långa omvägen via riksväg 76, länsväg 1100 och 1120. De positiva effekterna för bland annat näringslivets transporter blir därmed stora. Dessutom innebär det att oskyddade trafikanterna får lättare att passera över bron då vägbanken breddas från nuvarande 4-5,5 meter till 2 körfält. 3.3 Referensstandard Vägförslagets referenshastighet är 50 km/h. Den dimensionerande trafikmängden är 1600 ÅDT. 4 Vägförslaget 4.1 Arbetsplanens omfattning 7 (16)

Arbetsplanen omfattar breddning och förstärkning av vägbanken väster om bron över Karösundet. Vägbanken som idag har bärighetsklass BK2 ska breddas upp till 2 körfält så att den får samma bredd som vägen i övrigt samtidigt som bärighetsklassen höjs till BK1. 4.2 Trafik Huvudsyftet med projektet är att få full bärighet, BK1, på väg 1195 som i förlängningen ger stora nyttoeffekter för all tung trafik. Efter ombyggnationen av vägbanken, idag klassad som BK2, kan tung trafik passera platsen och slipper ta den långa omvägen via riksväg 76, länsväg 1100 och 1120. De positiva effekterna för bland annat näringslivets transporter blir därmed stora. Dessutom innebär det att oskyddade trafikanterna får lättare att passera över bron då vägbanken breddas från nuvarande 4,0-5,5m till 7,0m vilket inrymmer två körfält och vägrenar. Både trafikmängden och antalet oskyddade trafikanter antas öka då, vilket förklaras av faktorer som t.ex. ökad levnadsstandard, ökat bilinnehav, förtätning i befintliga områden, omvandling av fritidshus till permanentboende samt ökad trafikalstring till målpunkter på Söderön som t.ex. golfbanan. Trafiken beräknas öka med ca 1.0% per år och uppgå till ca 1600 fordon/dygn år 2025. 4.3 Typsektioner Befintlig 3,5m 5,0m belagd körbana breddas på södra sidan med ca 4,0m till totalt 7,0m vilket inrymmer två körfält med 3,0m bredd och vägrenar med 0,5m bredd för att ge utrymme för gående och cyklister. Stödremsorna projekteras med 0,5m bredd för att inrymma vägräcke vilket kommer att behövas på hela sträckan. Sektionen uppfyller kraven för god standard enligt VGU. Kravet för Smal tvåfältig väg är 6,0-6,5m. 4.4 Plan- och profilstandard Horisontell och vertikal linjeföring uppfyller kraven för god standard enligt VGU (VR50). Horisontalgeometrin följer befintlig väg men mittlinjen flyttas ca 1,75 meter söderut för att bredda vägen med ett körfält söder om befintligt dubbelriktat körfält. Vertikalgeometrin följer befintlig befintlig väg men med en profilhöjning mot korsningen med väg 1194 för att jämna ut tidigare sättningsskador. 4.5 Korsningar och anslutningar Korsningen med väg 1194 utformas som en trevägskorsning typ A utan någon reglering. 4.6 Geologi och Geoteknik 4.6.1 Delsträcka 1, km 0/000-0/050 Jordlagren under och invid befintlig väg, utgörs av varvig lera ovan friktionsjord, som enligt fältbedömning kan bestå av lerig morän på berg. Leran får i botten av profilen inslag av siltskikt. Torrskorpa saknas generellt. Lerans mäktighet under vägen uppgår till ca 3 m. Vägbanken består av grus och sand enligt utförda undersökningar. 4.6.2 Delsträcka 2, km 0/050-0/130 Längs delsträckan består jordlagren invid befintlig väg 1195 överst av gyttjig lera alternativt 8 (16)

gyttja på lera innehållande siltskikt ovan friktionsjord på berg. De lösa jordlagren innehåller växtdelar. Friktionsjorden kan enligt fältbedömning bestå av lerig morän och börjar på ca 1,5 2 m djup under markytan. Torrskorpa saknas generellt. 4.6.3 Delsträcka 3, km 0/130-0/165 Längs delsträckan består jordlagren invid befintlig väg 1195 överst av gyttjig lera alternativt gyttja på lera innehållande siltskikt ovan friktionsjord på berg. De lösa jordlagren innehåller växtdelar. Friktionsjorden kan enligt fältbedömning bestå av lerig morän och börjar på ca 1,5 2 m djup under markytan. Torrskorpa saknas generellt. 4.7 Hydrologi och Hydroteknik Avvattning sker genom öppna diken och slänter ut i Karösundet. Trafikmängden ÅDT 1600 f/d innebär att det inte finns något särskilt behov av rening av vägdagvattnet. Vägen är enkelsidigt skevad så att vägdagvattnet leds mot Husbackasundet / Östhammarsfjärden där utspädningseffekten är större än i Karöströmmen. Vassen utmed vägbanken utgör i sig ett renings och fördröjningssystem som filtrerar vägdagvattnet. Vägtrumman i längdmätning KM 0/050 kommer att bytas ut mot en större vägtrumma Φ1400 för att öka kapaciteten som breddavlopp. Den nya vägtrumman kommer dessutom att läggas på en lägre nivå än dagens vägtrumma för att förbättra funtkionen. 4.8 Kollektivtrafik Upplands lokaltrafik linje 852 trafikerar sträckan Östhammars busstation Långalma - Raggarön och passerar Karöbron i båda riktningarna. På vardagar går fyra turer i vardera riktningen men på lördag, söndag och helgdag trafikeras inte linjen. 4.9 Gång- och cykeltrafik De breddade vägrenarna tillsammans med bredare körbana förbättrar trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanter som passerar vägsträckan. 4.10 Broar och andra byggnadsverk Befintlig bro över Karösundet påverkas ej av vägförslaget. 4.11 Skadeförebyggande åtgärder 4.11.1 Barriäreffekter Barriäareffekterna för de boende på respektive sida om sundet kommer att minska genom att det blir lättare att passera sundet såväl med bil som för gående och cyklister. Barriäreffekterna kommer att öka något längs anslutande eftersom andelen tung trafik kommer att öka. 4.11.2 Buller Resultatet från utförd bullerberäkning visar att den ekvivalenta ljudnivån uppgår till 44 dba och den maximala ljudnivån till 68 dba. Detta innebär att varken riktvärdet för ekvivalentnivån eller riktvärdet för maximalnivån överskrids. 4.11.3 Luftföroreningar 9 (16)

Breddningen av banken bidrar till att den periodvis förekommande köbildningen minskar, vilket är positivt ur utsläppssynpunkt. Förstärkningen av bro möjliggör för tung trafik att ta vägen över Karösundet. Detta innebär att de slipper ta en omväg och på detta sätt minskar även utsläppen. Trafiken, och därmed utsläppen, kommer att öka. Detta sker dock oavsett om utbyggnaden sker eller ej vilket gör att detta inte är en konsekvens av utbyggnaden. 4.11.4 Vibrationer Tyngre trafik kommer att trafikera Karösundet, vilka alstrar mer vibrationer än lättare fordon. Då byggnaden längs med den västra vägbanken bedöms vara grundlagd på fast botten alternativt berg bedöms dock inte denna påverkas nämnvärt av vibrationer. 4.11.5 Naturmiljö och Kulturmiljö Breddningen av vägbanken kommer att vara 3-4,5 meter och är därmed av så liten omfattning att den inte bedöms förändra nuvarande landskapsbild nämnvärt. Påverkan på den strandremsa som berörs bedöms inte medföra negativ påverkan på natureller rekreationsvärden. 4.11.6 Rekreation och Friluftsliv Vägrenar kommer att anläggas på vägbanken vilket medför att överfarten blir säkrare för gående och cyklister. Genom att vägbanken breddas kommer risken för köbildning att minska och därmed gynna tillgängligheten till området. 4.11.7 Mark- och vattenföroreningar Förändringar som sker inom område som inte är en del av geometrin under grundvattenytan, där flödet sker, innebär i princip ingenting för genomströmningen under bron. I utbyggnadsförslaget kommer vattengenomströmningen inte att påverkas av breddningen av vägbanken då geometrierna avseende flödet under bron inte förändras i någon större omfattning. Breddningen av vägbanken sker enbart utmed den befintliga vägbanken och berör inte vattenområdet kring bromynningen. Breddningen innebär ingen förändring av vattenföringen eller vattenomsättningen under bron eller i de två fjärdarna. Breddningen av vägbanken innebär större hårdgjord yta och därmed tillkommande dagvattenmängd. Mängden föroreningar från trafiken kommer att öka i och med att trafiken förväntas öka. Fjärdarna bedöms dock inte påverkas då den ökade asfaltsytan är så pass liten samt att trafikflödet trots ökning även fortsättningsvis kommer att vara lågt. Analysresultaten från sedimentprovtagningen indikerar att omgivningspåverkan kommer att vara mycket litet vid de vattenarbeten som kommer att krävas vid breddningen av vägbanken och att sedimentens innehåll av föroreningar inte utgör en risk för vattenområdet. 4.11.8 Skyddsåtgärder under byggnadstiden Under byggtiden kan negativ påverkan ske i form av buller- och vibrationsstörningar från tunga transporter och arbetsmaskiner samt arbetsmoment som t.ex. schaktning. Vid bedömning av buller under byggtiden används Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser, NFS 2004:15. Störande buller ska minimeras genom att lämpliga arbetsmetoder och arbetstider väljs samt att störande transporter minimeras. Speciell information ska ges 10 (16)

inför särskilt störande arbetsmoment. Intilliggande byggnad bedöms dock inte påverkas nämnvärt av vibrationer då byggnaden bedöms vara grundlagd på fast botten alternativt berg. Inför schaktning av massor ska provtagning av dessa göras för att identifiera eventuella markföroreningar. Detta underlag ligger till grund för hur massorna sedan ska hanteras. I samband med detta ska även provtagning av den asfalt som ska rivas göras för att identifiera eventuell förekomst av tjärasfalt. Massor som är möjliga att återanvända ur både teknisk och miljömässig hänsyn ska så göras för att hushålla med naturresurser. Under byggtiden bör arbeten utföras så att dammspridning undviks, vilket t.ex. kan ske genom att schaktmassor och arbetsvägar hålls fuktiga. För vattenverksamhet krävs antingen tillstånd från miljödomstolen eller, för vissa mindre omfattande vattenverksamheter, att anmälan görs till länsstyrelsen. I detta fall är verksamheten anmälningspliktig. De analyser av sedimenten som utförts indikerar att omgivningspåverkan av föroreningar kommer att vara mycket litet vid de vattenarbeten som kommer att krävas och att sedimentens innehåll av föroreningar inte utgör en risk för vattenområdet. Etableringsytor ska väljas så att människors hälsa och miljön påverkas så lite som möjligt. För att undvika risker i byggskedet måste rutiner upprättas för miljösäkring av projektet. Vid framtagande av bygghandling upprättas även dokumentet miljökrav för entreprenadens genomförande där bl.a. krav från Vägverkets publikation 2006:105 Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster förs in samt krav från tillsynsmyndigheter. Närboende, markägare och brukare ska informeras i god tid om vilka områden som kommer att användas för etablering och byggtrafikvägar samt hur trafiken beräknas påverkas. Etableringsplatser inom strandskydd bedöms kunna hanteras genom strandskyddsdispens för byggtiden. 4.12 Övriga väganordningar 4.12.1 Beläggning Den nya allmänna vägen kommer att beläggas med bitumenbundet slitlager (asfalt). 4.12.2 Belysning Ingen belysning ingår i vägförslaget. 4.12.3 Räcken Befintligt vägräcke längs vägbanken ersätts med nytt vägräcke. 4.12.4 Skyltar och signaler Befintliga vägmärken som monteras ned: A5. Varning för avsmalnande väg B6. Väjningsplikt mot mötande trafik B7. Mötande trafik har väjningsplikt C22. Bärighetsklass 11 (16)

4.12.5 Vägmarkering Vägrenar kommer att markeras med vägmarkeringsstandard I(0,10)N 1+2 enligt VGU Smal 2-fälts väg. Kantlinjer kommer att markeras men inte mittlinje. 5 Väghållningsansvar för allmänna vägar 5.1 Förändring av väghållningsområde För såväl befintlig som ny väg är Trafikverket väghållare. Vägområdet kommer att breddas genom att ett nytt körfält och tryckbankar tillkommer. 5.2 Förändring av allmän väg Vägförslaget innebär inga förändringar av väghållaransvar. 6 Konsekvenser av vägförslaget 6.1 Trafiktekniska konsekvenser 6.1.1 Trafikmängder Andelen tung trafik kommer att öka eftersom den nu tillåts på vägsträckan. I övrigt förväntas inte den allmänna trafiken öka mer än den generella trafikökningen på det allmänna vägnätet. 6.1.2 Framkomlighet Framkomligheten ökar för samtliga trafikslag. Tung trafik behöver inte efter ombyggnaden ta omvägen via riksväg 76, länsväg 1100 och 1120 genom att bärigheten ökar till BK1. Fordon kommer efter ombyggnaden att kunna mötas på sträckan vilket innebär att fördröjningar och missförstånd kan undvikas. Gång- och cykeltrafikanter får ökadframkomlighet genom de bredade vägrenarana. 6.1.3 Trafiksäkerhet Genom den breddade sektionen förbättras trafiksäkerheten för såväl biltrafiken som gångoch cykeltrafikanter. Genom att fordonen nu kan mötas längs hela sträckan så minskar risken för konflikter. Genom att bredda vägrenarna till 0,5m längs vägbanken ges ett extra utrymme för gång- och cykeltrafikanter att använda. 6.2 Miljökonsekvenser 6.2.1 Hälsa och säkerhet Förbindelsen över Karösundet kommer även fortsättningsvis att inte vara öppen för farligt gods. Vägrenar kommer att anläggas bredvid körfältet på vägbanken, vilket gör att olycksrisken för oskyddade trafikanter minskar. 6.2.2 Natur- och kulturmiljö 12 (16)

Breddningen av vägbanken kommer att vara 3-4,5 meter och är därmed av så liten omfattning att den inte bedöms förändra nuvarande landskapsbild nämnvärt. Påverkan på den strandremsa som berörs bedöms inte medföra negativ påverkan på natureller rekreationsvärden. 6.2.3 Hushållning med naturresurser Bortschaktat material ska i möjligaste mån återanvändas för exempelvis tryckbankar. 6.3 Påverkan under byggtiden Bron kommer att stängas av för trafik under två veckor för att genomförandet ska gå snabbare och smidigare. Under avstängningen leds trafiken om på andra vägar (Väg 76 / Väg 1100 via Norrskedika). Fördelen med detta är att entreprenadplaneringen blir enklare och byggtiden förkortas, vilket är positivt för de närboende. Nackdelen är att det blir långa omvägar för trafiken samt försämrad framkomlighet under de veckor förbindelsen är öppen men arbete pågår. 7 Markåtkomst 7.1 Fastställelseprövning 7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i arbetsplanens beskrivning och på planoch profilritningarna samt de villkor som tas upp i beslutet. För arbetsplaner som inte fastställelseprövas gäller motsvarande med den skillnaden att det inte finns något beslut. Istället får dessa arbetsplaner rättsverkan genom de avtal om vägrätt som upprättas med berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare. 7.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. /Om behov av tillfällig nyttjanderätt redovisats i arbetsplanen anges Väghållaren och erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser./ För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 7.2 Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg omfattar förutom själva vägen utrymme för vägdiken, omgrävning av befintliga diken, slänter, bullerskydd utmed vägen, busshållplatser och driftvändplatser etc. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa om två meter på båda sidor om vägarna. 13 (16)

På planritningarna har det vägområde som erfordras för vägen markerats med punktstreckad linje. 7.2.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd, arbetsplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. 7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt Tillfällig nyttjanderätt avser områden som väghållaren disponerar under byggtiden. Dessa ytor kan användas till exempelvis bodar och upplag. 8 Kostnader Ombyggnaden beräknas kosta ca 2,2 miljoner kronor exklusive byggherrekostnader. 9 Fortsatt arbete (genomförande) 9.1 Bygghandling När arbetsplanen är färdig och godkänd kommer en bygghandling för åtgärderna att tas fram. 9.2 Dispenser och tillstånd Inom ramen för denna arbetsplan kommer anmälan för vattenverksamhet att krävas. 9.3 Produktion 9.3.1 Trafikföring under byggnadstiden Bron kommer att stängas av för trafik under två veckor för att genomförandet ska gå snabbare och smidigare. Under avstängningen leds trafiken om på andra vägar (Väg 76 / Väg 1100 via Norrskedika). 9.4 Kontroll och uppföljning Ett kontrollprogram för miljön under byggtiden (MEG, Miljökrav för entreprenadens genomförande) upprättas i bygghandlingsskedet. I programmet styrs bland annat arbetstider, omhändertagande av förorenat vatten från byggarbetsplatsen, förvaring av miljöfarliga ämnen och information till boende. 14 (16)

I detaljprojekteringen i bygghandlingsskedet ska återkoppling göras till miljökonsekvensbeskrivningen så att de förslag till åtgärder som finns följs upp och genomförs. Förslagsvis beskrivs återkopplingen i ett dokument där också förändringar av förslag, med motivering, beskrivs. Miljöarbetet fortsätter i driftskedet. Drift- och underhållsåtgärder ska stödja nationella, regionala och lokala miljömål. Även för driftskedet kan ett miljöprogram, inklusive skötselplan för vegetation, utarbetas. 10 Sakägare Avgränsning av sakägarkretsen har gjorts utifrån det syfte och den påverkan som arbetsplanen medför på omgivningen. Förutom de som berörs av markintrång har de som påverkas av förändrat väghållningsansvar, ändrade utfartsförhållanden, bullerstörningar m. m medtagits. För påverkan i natur-, kultur- och vattenmiljöer har medtagits de organisationer, lokala organ, sammanslutningar och andra som har ett väsentligt intresse i saken. Sakägarförteckningen är indelad i tre delar: 1. Direkt berörda fastigheter som berörs av nya markanspråk. Innehavare av rättigheter som servitut, ledningsrätt och nyttjanderätt och andra rättigheter som berörs av nya markanspråk. 2. Indirekt berörda fastigheter som berörs på annat sätt än genom nya markanspråk, till exempel berörs av åtgärder inom nuvarande vägområde, angränsar till planområdet, får en anslutning förändrad eller stängd, berörs av indragning av väg från allmänt underhåll, berörs av emissioner (buller, vibrationer med mera) eller använder parallell- eller ägovägar. 3. Övriga intressenter (kommun, länsstyrelse, myndigheter, lokala organ och sammanslutningar) vilkas verksamhetsområde berörs av vägprojektet. 11 Samrådsredogörelse Samråd i arbetsplaneskedet har genomförts med kommunen länsstyrelsen och övriga intressenter. Sakägarsammanträde hölls den 29/9 2011. 12 Underlagsmaterial Viktigt material och utförda utredningar som är framtagna under projekteringen men som inte redovisas i arbetsplanen: Förstudie Väg och bro vid Tuskö- och Karösundet, Vägverket, April 2002 Vägutredning Bro och vägbank på väg 1195 över Karösundet, Vägverket, December 2006 PM Muddring Väg 1195 karösundet, Trafikverket, September 2011 15 (16)

Trafikverket, Eskilstuna. Besöksadress: Tullgatan 8. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se 16 (16)