Egenföretagande frisörers aktivitetsbalans i relation till deras upplevelse av stress i det dagliga livet

Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete 15hp Höstterminen, 2014 Egenföretagande frisörers aktivitetsbalans i relation till deras upplevelse av stress i det dagliga livet Occupational balance in relation to perceived stress in daily life, a study on selfemployed hair dressers Författare: Therese Kjerrgren & Veronica Frisk Handledare: Karin Johansson Datum: 3 December 2014

2 Sammanfattning Bakgrund: Inom arbetsterapi är aktivitetsbalans ett centralt begrepp som belyser relationen i och mellan aktiviteter och dess betydelse för människors välmående. Människors aktivitetsutförande kan variera beroende på deras biologiska tillstånd vilket är deras aktuella fysiska, mentala, emotionella tillstånd och hur det påverkas av omgivningen. Om påfrestningarna blir övermäktiga gentemot vad människor orkar och klarar av kan stress upplevas. Egenföretagare kan utsättas för höga arbetskrav vilket är något som bidrar till stress. Arbetskrav i relation till privatliv kan vara påfrestande om tidspress leder till en känsla av otillräcklighet. I dagsläget finns det ingen forskning som undersöker egenföretagande frisörers aktivitetsbalans. Syfte: Syftet med studien var att undersöka egenföretagande frisörers aktivitetsbalans i relation till deras upplevelser av stress i det dagliga livet. Metod: En kvalitativ forskningsmetod tillämpades där sju semistrukturerade intervjuer utfördes. Målgruppen var verksamma egenföretagande frisörer i Sverige. Resultat: Analysprocessen genererade tre huvudteman, vilka var följande: Aktivitetsbalans samverkar med fysiska och psykiska komponenter, Aktivitetsbalans samverkar med vardagsstrukturer, och Relationen mellan egen och andras aktivitetsbalans har betydelse. Frisörernas upplevde stress periodvis vilket samverkade med omgivningens krav och aktivitetsbalans. Slutsats: Slutsatsen visar ett samband mellan frisörernas biologiska tillstånd samt uppkomst av stress i relation till aktivitetsbalans och yttre faktorer, vardagsstrukturer, planering, arbetskrav, självtillskrivna krav eller sociala relationer. Sökord: Jobbegenskaper, Välbefinnande, Arbets- familjekonflikter

3 Abstract Background: Occupational balance is a central concept in occupational therapy which emphasize the relationship between occupational performance and well-being. Human occupation can be influenced by physical, mental, emotional and environmental pressures which in turn can impact on the human biological status. Stress can occur if the pressures are superior in comparison to individual capacity. Self-employed workers can be exposed to high levels of work related stress, this can make an impact on work to family relations if the stressors are too high. There are no available research concerning self-employed hairdressers occupational balance. Aim: The aim of this study was to analyse the occupational balance in relation to perceived stress in daily life, with a focus on self-employed hairdressers. Method: A qualitative method was applied during the research and seven semi-structured interviews were conducted. Results: The result generated three themes which were: The relations between occupational balance and physical and psychological components, The relations between occupational balance and daily structures, and Individual occupational balance can be influenced by the occupational balance of others. The variation of stress were perceived differently depending on the interaction with the context. Conclusion: The conclusion highlights that it exists a connection between hairdressers biological status and the occurrence of stress. Contextual factors, daily structures, planning abilities, work demands, individual demands and social relationships can influence on the occurrence of stress and occupational balance. Keyword: Job characteristics, Well-being, Work-family conflict

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 ABSTRACT... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND... 6 OMGIVNINGENS KRAV... 6 AKTIVITETSBALANS... 6 AKTIVITETSBALANS I RELATION TILL STRESS... 7 EGENFÖRETAGANDE OCH AKTIVITETSPERSPEKTIV I RELATION TILL STRESS... 8 FORSKNINGSFÖRDJUPNING I INTRESSEOMRÅDET... 9 PROBLEMOMRÅDE... 10 SYFTE... 11 MATERIAL OCH METOD... 11 DESIGN... 11 DELTAGARE... 11 DATAINSAMLING... 11 DATABEARBETNING... 12 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDE... 13 RESULTAT... 14 AKTIVITETSBALANS SAMVERKAR MED FYSISKA OCH PSYKISKA KOMPONENTER... 14 Anpassning efter det biologiska tillståndet samverkar med aktivitetsbalans... 14 AKTIVITETSBALANS SAMVERKAR MED VARDAGSSTRUKTURER... 16 Planering influerar på struktur i aktivitetsmönster och aktivitetsbalans... 16 RELATIONEN MELLAN EGEN OCH ANDRAS AKTIVITETSBALANS HAR BETYDELSE... 17 Att sätta gränser inverkar på aktivitetsbalans... 17 Flexibilitet mot kunders behov påverkar aktivitetsbalans... 18 Aktivitetsbalans influeras av andras och egna aktivitetsmönster... 19 KONKLUSION... 20 DISKUSSION... 21 RESULTATDISKUSSION... 21 Biologiskt tillstånd... 21 Samverkan mellan individers aktivitetsbalanser... 23 METODDISKUSSION... 25 FÖRSLAG PÅ FLER STUDIER... 28 SLUTSATS... 28 TACK... 29 REFERENSER... 30 BILAGOR... 33 FRÅGEGUIDE... 33 INFORMATIONSBREV... 34

5 Inledning Arbetskrav gällande ekonomisk press, långa arbetsdagar, förhållningssättet till lagar och regler kan bidra till att människor upplever stress (Gunnarson, 2010). Det faktum att arbetsuppgifter blir mer tidskrävande (Hyytinen & Ruuskanen, 2007) kan bidra till att människor obligeras till att utföra fler aktiviteter på kortare tid. I och med att arbetskraven påverkar människor fysiskt och psykiskt, kan det påverka hur människor utför aktiviteter i det dagliga livet (Gunnarson, 2010). Vi har funderat på om arbetskrav samt de krav människor tillskriver sig själva kan vara anledningar till att de är stressade: Kan dessa krav bidra till en obalans i människors dagliga aktiviteter? Stress kan leda till både somatiska och psykiska sjukdomar vilka kan påverka människors aktivitetsutförande (Arnetz & Ekman, 2013). Försäkringskassan (2010) förmedlar att stress är en anledning till att sjukskrivningar ökar. Därför tycker vi som blivande arbetsterapeuter att det är viktigt att undersöka sambandet mellan människors dagliga aktiviteter och stress. Vi har uppmärksammat att personer som är egenföretagare ofta arbetar fler timmar än anställda eftersom de självständigt ansvarar för sitt företag och sin inkomst (Hyytinen & Ruuskanen, 2007). Anderssons (2008) studie visar att egenföretagares arbetssätt kan vara förknippat med hälsoproblem såsom fysisk ohälsa och trötthet. Vi har funderat på om ovannämnda anledningar kan vara faktorer som inverkar på egenföretagarnas utförande av aktiviteter. Ett begrepp som används för att belysa relationen mellan dagliga aktiviteter är aktivitetsbalans. Begreppet är grundläggande inom arbetsterapi (Christiansen, Baum & Bass- Haugen, 2005) och är aktuellt inom aktivitetsvetenskaplig forskning. Wilcock (2006) anser att aktivitetsbalans är meningsfullt eftersom det bidrar till människors välmående. Aktivitetsbalans är därför intressant att undersöka i relation till egenföretagare eftersom det kan ha en betydelse för deras hälsa. En målgrupp vi fann intressant att undersöka är frisörer eftersom de både kan arbeta som anställd eller ha ett eget företag. Valet till egenföretagande frisörer var för att vi under forskningsfördjupningen i ämnet inte fann forskning kring deras aktivitetsbalans. Vi kommer nedan att beskriva relevanta begrepp för att ge en tydlig bild över vårt fokusområde.

Bakgrund 6 Omgivningens krav Pierce (2003) förmedlar att innan industrialismens början genomförde människor dagliga aktiviteter på ett mer balanserat sätt än vad de gör idag. Människor levde under den tiden i ett jordbrukssamhälle där de inte var bundna till avlönat arbete, de förhöll sig istället till självförsörjning i form av jordbruk samt underhåll av egendom (Hedenborg & Kvarnström, 2009). När lönearbete infördes under industrialismens början förändrades människors dagliga aktiviteter och inkomst blev ett krav som speglades i självförsörjningen och prioriteringen av aktiviteter (Pierce, 2003). I dagsläget har förhållningen till inkomst skapat en tidspress vilket tros ha negativ effekt på människors mentala och fysiska hälsa (Andersson, 2008). Pierce (2003) förmedlar att människor i dagens samhälle är i behov av att ändra arbetsförhållandena för att hitta balans och välbefinnande i aktivitetsutförandet. Det har visats att egenföretagare upplever att omgivningens krav har bidragit till påfrestningar från ekonomi, lagar, regler, lönsamhet, tidspress, arbetsmiljön och arbetsförhållanden (Gunnarsson, 2010). Aktivitetsbalans Inom arbetsterapi arbetar man med balans i livet för att upprätthålla hälsa och välmående (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2005). Ett koncept som belyser det är livsstilsbalans, vilket innefattar individers rutiner, vanor, beteenden och aktivitetsutförande i relation till samhällets och kulturella värderingar (Christiansen & Townsend, 2010; Pierce, 2003). Konceptet mynnar ut i många begrepp, ett av dem är aktivitetsbalans. Flera forskare ser aktivitetsbalans synonymt med livsstilsbalans, men det finns även forskning som visar på skillnader (Christiansen & Townsend, 2010) och därför har vi valt att fokusera på de definitioner som belyser aktivitetsbalans. Anledningen till varför vi enbart fokuserar på aktivitetsbalans är för att begreppet inriktar sig på individuella upplevelser av aktiviteter. Dess fokus ligger på mänsklig aktivitet, enskilda individers värderingar och samhällsstrukturer men det utesluter kulturella aspekter, vilket livsstilsbalans tar upp (Christiansen & Townsend, 2010). Eftersom att omgivningens krav kan påverka egenföretagarnas hälsa och deras engagemang i aktiviteter (Gunnarsson, 2010), finner vi det intressant att undersöka om det samverkar med aktivitetsbalans. Det finns olika definitioner på aktivitetsbalans, Wilcock (2006)beskriver begreppet som balans mellan komponenterna; fysiska, mentala, sociala, valda, obligatoriska, stressiga och avslappnande aktiviteter. När komponenter befinner sig i harmoni till varandra uppstår

7 välmående. Obalans i och mellan aktiviteter, det vill säga aktivitetsobalans, gällande både för mycket och för lite aktiviteter kan påverka individers känslor, stressnivå, hälsa och välmående (Christiansen & Townsend, 2010; Wilcock, 2006). Det finns flera faktorer som påverkar människors möjligheter till aktivitetsbalans, vilka är individuella, ekonomiska, sociala, miljömässiga och samhälliga krav (Christiansen & Townsend, 2010). Blir kraven för höga eller för låga i förhållande till individers utförandekapacitet kan det leda till en känsla av hopplöshet (Kielhofner, 2012). Kielhofner (2012) beskriver utförandekapacitet som individers förmågor till att utföra aktiviteter i relation till deras fysiska och mentala förutsättningar, samt deras individuella upplevelse av aktiviteten. Det innebär att det måste finnas en balans mellan individens krav och dennes kapacitet i utförandet av aktiviteter. Aktivitetsbalans är ett svårdefinierat begrepp på grund av att alla individer är olika och därigenom upplever aktiviteter olika (Wagman, Håkansson, Jacobsson, Falkmer & Björklund, 2011). Ytterligare en svårighet med begreppet är att det inte är mätbart. Christiansen & Townsend (2010) förmedlar att det finns kritik kring begreppet. Kritiken är att aktivitetsbalans inte kan analysera den psykosociala faktorn och att det kan ge ett intryck av att det endast fokuserar på ett tidsspektrum (Christiansen & Townsend, 2010). Aktivitetsbalans i relation till stress Som vi tidigare skrev har samhället utvecklats till ett industrisamhälle, som i sin tur har utvecklats till ett informationssamhälle. I enlighet med de krav industrisamhället skapade har informationsteknologin ställt nya krav på individen och dennes tillgänglighet samt flexibilitet (Währborg, 2009). Det här kan ha medfört påfrestningar på aktivitetsbalansen eftersom människor måste utföra flera saker samtidigt, vilket kan innebära svårigheter för individers fysiska och psykiska tillstånd och kan i sin tur medföra att stressresponsen blir övermäktig (Arnetz & Ekman, 2013; Pierce, 2003). Nationalencyklopedin [NK] (2009) förmedlar att stress hos människan kan framkallas av krav som överstiger individens förmåga eller olika typer av begränsningar (s.154). Eftersom alla människor är olika upplevs krav individuellt, därför är stress en enskild faktor (NK, 1995). I många delar av världen läggs det fokus på stressrelaterad hälsa eftersom det är ett växande problem i samhället. Det visas att arbetsintensiteten bidrar med höga krav som exempelvis snäva deadlines, arbetstakt och klientbehov, vilket i sin tur kan påverka utförandet av arbete (Arnetz & Ekman, 2013). Kielhofner (2012) förklarar att yttre faktorer och människors rutiner, vanor och utförandekapacitet inverkar på upprätthållandet av vardagsstrukturer och

8 aktivitetsmönster. Om förhinder i de yttre och/eller individuella faktorerna uppstår kan människors känslor, tankar och aktivitetsutföranden påverkas. Wilcock (2006) förklarar denna påverkan med begreppet aktivitetsobalans. Adolph Meyer beskriver aktivitetsbalans på ett sätt som har blivit betydelsefullt inom arbetsterapins utveckling. Han förmedlar att människors aktivitetsmönster är skapat i flera olika rytmer. De biologiska rytmerna, som exempelvis hjärtslag, är de som får oss att leva. Människor behöver rytmer i och mellan aktiviteter för att kunna vara balanserade under svårigheter i livet (Meyer, 1977). Man kan se människokroppen som en organism som inte fungerar optimalt om de biologiska rytmerna inte befinner sig i balans. Obalans kan skapas när människor utsätts för fysiska, mentala, emotionella, miljömässiga påfrestningar (Banfalvi, 2014). Wilcock (2006) beskriver att aktiviteter är viktigt för att kunna uppnå en balans i det fysiska och psykiska tillståndet i relation till omgivningens krav, Wilcock (2006) definierar det här som ett biologiskt tillstånd. I vår studie kommer vi använda begreppet biologiskt tillstånd när vi relaterar till de biologiska rytmerna samt balansen i det fysiska och psykiska tillståndet. Arnetz och Ekman (2013) tar upp sjukdomar som ökar vid utsättning av långvarig stress, vilka bland annat är hjärt-och kärlsjukdomar, högt blodtryck, problem med sköldkörtel, magtarmkanals problematik, sömnproblem och utmattningssyndrom. Stress kan även resultera i försämrat minne, störningar i de exekutiva funktionerna, bristande engagemang och motivation (Währborg, 2009). Det här kan bidra till svårigheter i vardagen på grund av fysisk och mental utmattning, vilket i sin tur kan påverka aktivitetsutförandet och samspelet mellan arbetskrav och sociala relationer (Christiansen & Townsend, 2010). Individer besitter olika roller i och mellan arbets- och familjelivet, vid höga krav samt hög stressbelastning kan risk för kollisioner mellan individuella roller och andras roller uppstå (Bunk, Dugan, D Agostino & Barnes-Farrell, 2012). Roller kan även innefatta ett socialt stöd eftersom det ger möjlighet till att minska förekomsten av stress (Matuska & Christiansen, 2008). Om stress inte är övermäktigt kan det medföra en positiv effekt. Det kan medverka till ett starkare engagemang i aktivitetsutförande och bidra med motivation till att bemöta de hinder som kan uppstå (Arnetz och Ekman, 2013). Egenföretagande och aktivitetsperspektiv i relation till stress Entreprenörskap är ett samlingsbegrepp som innefattar fem olika företagsgrupper, vilka är enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag och ekonomisk förening (Stensson, 2009). I det här arbetet kommer vi att fokusera på enskild firma, de individer som startar en

9 egen firma tituleras som egenföretagare. Inom den här företagsgruppen kan man välja att arbeta enskilt eller ha anställda i företaget, har man under 50 anställda räknas företaget som en enskild firma (Stensson, 2009). Egenföretagare är en målgrupp som självständigt driver en verksamhet (NK, 2009). En skillnad mellan egenföretagare och anställda är att anställda får lön från en arbetsgivare medan egenföretagare skickar en faktura till en uppdragsgivare (Carlsson, 2011). Det innebär att uppdragsgivarna är egenföretagarnas inkomstkälla, i den här studien är det kunderna som är frisörernas uppdragsgivare. Egenföretagande innefattar många arbetsuppgifter som kräver ständigt engagemang under långa perioder (Kullstedt & Melin, 2009). De ansvarar även för företagets inkomst och sin privata lön. Arbetsuppgifterna och ansvaret kan påverka egenföretagarnas möjligheter till att balansera arbets- och familjelivet eftersom deras ekonomiska resurser kan variera, vilket gör att alla behov i vardagen kanske inte tillfredsställs (Bunk, et.al., 2012). Nordenmark, Vinberg och Strandh (2012) har utfört en studie på egenföretagare i Europa, där undersöker de hur arbetskontroll och arbetskrav kan influera på privatlivet. De fann att kollisioner i och mellan arbets-och fritidsaktiviteter kunde uppstå eftersom egenföretagarna arbetade flexibelt. Kollisionerna kunde innebära att privata angelägenheter var tvungna att avbrytas om uppdragsgivarna var i behov av assistans (Nordenmark, et.al., 2012). Arbete kan med andra ord vara tidskrävande och bidra till att egenföretagarna går miste om fritidsaktiviteter samt umgänge med vänner och familj, vilket kan skapa en tidsrelaterad och emotionell stress (Kullstedt & Melin, 2009; Nordenmark, et. al., 2012). Egenföretagare ansvarar för att alla komponenterna som ingår i företaget ska fungera, vilket kan upplevas som stressigt och psykiskt ansträngande. Det kan även vara stimulerande eftersom egenföretagare har möjlighet att självständigt sätta upp mål och strukturera arbetstider (Andersson, 2008). Dessa möjligheter kan bidra till att egenföretagare kan ha en god förutsättning till aktivitetsbalans, men det kan även bidra till det motsatta om de inte klarar av att strukturera de dagliga aktiviteterna. Stress blir vanligare för människor och kan vara en faktor som bidrar till obalans i de dagliga aktiviteterna (Wilcock, 2006). Av den anledningen är stresshantering relevant för människors välbefinnande (Arnetz & Ekman, 2013). Forskningsfördjupning i intresseområdet Westhorp (2003) förmedlar att aktivitetsbalans är aktuellt inom aktivitetsvetenskap eftersom nutida forskare intresseras av att undersöka hur människors bemöter samhällkrav och

10 självtillskrivna krav. Reilly (1962) belyste på tidigt 1960-tal att människor kan genom utförande av aktiviteter anpassa och utveckla sina förmågor, och därigenom känna meningsfullhet i det dagliga livet. Den här teorin är en grundsten inom arbetsterapi och har lett till att förståelsen av aktiviteter blivit essentiell. I likhet med Reilly (1962) lyfter Yerxa (1998) upp att aktiviteter, människor och omgivning kan vara komplexa, vilket har stärkt vikten i att förstå sig på aktiviteter för att kunna förebygga hälsa. Eftersom förståelsen av aktiviteter är viktig inom arbetsterapi samt eftersom stress är aktuellt inom hälsa, fann vi det intressant att undersöka egenföretagande frisörer aktivitetsbalans i relation till stress. Kraven på människor har lett till en omfattande ökning av stress. Tiden är inte tillräcklig för att människor ska kunna engagera sig i meningsfulla aktiviteter och de aktiviteter som ses som grundläggande för deras välmående (Matuska & Christiansen, 2008). Aktuella stressfaktorer som kan påverka människors beteendemönster kan vara ekonomiska aspekter, skyldigheter till familjen, sociala påfrestningar eller nuvarande och dåvarande hälsoproblem (McKenzie & Harris, 2013). Har människor inte kontroll över alla dessa komponenter kan känsla av aktivitetsobalans uppstå (McKenzie & Harris, 2013; Yong, Nasterlack, Pluto, Lang & Oberlinner, 2013). Egenföretagare inom frisörbranschen upplever en hög stressnivå i arbetssituationer. Det är beräknat att 30 % av deras sjukfrånvaro beror på psykologiska påfrestningar vilket tros grundas i stress (Deschamps, Langrand & Lesage, 2014; European Agency for Safety and Health at Work, 2008). Problemområde Den etiska koden för arbetsterapeuter tar upp att ett av yrkets strävan är att upprätthålla hälsa genom balans mellan aktivitet och vila (FSA, 2005). Christiansen & Townsend (2010) beskriver att kraven av aktiviteter, miljön och människors utförandekapacitet inverkar i hur individer väljer att engageras i aktiviteter. När de här tre faktorerna befinner sig i harmoni i relation till individernas preferenser uppstår aktivitetsbalans (Christiansen & Townsend, 2010). Det är viktigt att ha i åtanke att aktivitetsbalans innefattar många komponenter och att det endast kan undersökas på ett individuellt plan. Stress är också individuellt och samverkar med aktivitetsutförande vilket i sin tur påverkar aktivitetsbalansen (Wilcock, 2006). Aktivitetsbalans i relation till stress är ett viktigt område att undersöka eftersom det antas påverka utförandet av dagliga aktiviteter. Som tidigare beskrivits kan egenföretagare utsättas för olika påfrestningar i arbetet och privatlivet. Det finns forskning som diskuterar anställda frisörers aktivitetsbalans men inte egenföretagande frisörer. Av dessa anledningen önskar vi studera egenföretagande frisörers aktivitetsbalans och stress.

11 Syfte Studiens syfte är att beskriva egenföretagande frisörers aktivitetsbalans i relation till deras upplevelser av stress i det dagliga livet. Material och metod Design En kvalitativ metod användes eftersom det är lämpligt när man genererar kunskap om människors erfarenheter och upplevelser. Vid insamling av data användes kvalitativa forskningsintervjuer eftersom det lämpar sig när man inhämtar information om människors upplevelser (Lantz, 2013). Enligt Malterud (2009) hjälper den kvalitativa intervjun oss som forskningsredskap att analysera och tolka individers upplevelser utifrån deras aktuella kontext. Deltagare Inklusionskriterierna för studien var att deltagarna skulle vara frisörer, i Sverige, samt arbeta som egenföretagare. Företaget skulle vara frisörernas huvudsakliga försörjning. Studien inkluderar individer oberoende av kön, ålder och stressnivå. Deltagarnas kontaktinformation hittades via webbsidor samt via besök till salonger. Därefter kontaktades de via mail, personlig- och telefonkontakt. En deltagare gav tips på salonger och specifika frisörer som möjligtvis kunde vara intresserade av att delta och lät oss använda henne som referens. Sammanlagt kontaktades cirka 140 frisörer, tolv visade intresse varav sju valde att delta i studien. Alla deltagare var kvinnor. Datainsamling Vi skapade en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1). För att få en fastare grund i frågorna gentemot syftet, kopplade vi dem till litteratur kring aktivitetsbalansbegreppet och stress. Vid utformningen av frågeguiden reviderades frågorna flertalet gånger, så att de tydligare genererade svar utifrån studiens syfte. Vidare bearbetades frågeguiden med hjälp av input från handledning samt en provintervju. Provintervjun utfördes med en person som varken var insatt i ämnet eller den arbetsterapeutiska professionen. I enlighet med Kvale och Brinkmann (2009) är revideringsprocessen viktig vid utformning av en kvalitativ frågeguide eftersom det kan utveckla lämpliga frågor gentemot syftet. Malterud (2009) förmedlar att frågeguiden ligger till grund för utförandet av intervjuerna samt att det är viktigt att inte följa guiden slaviskt. Av den anledningen ställde vi följdfrågor för att lyfta upp relevanta upplevelser. I enlighet med Malterud (2009) kan följdfrågorna bidragit till att vi fått en

12 djupare förståelse av individernas upplevelser. Efter utformningen av frågeguiden skapade vi ett informationsblad (se bilaga 2), där förklarades studien samt relevanta riktlinjer som Karolinska Institutet konstruerat för bedömning av examensarbete (Karolinska Institutet, 2012). Deltagarna fick själva bestämma vart och när intervjuerna skulle utföras. Det resulterade till att fem av intervjuerna ägde rum på arbetsplatsen, antingen i personalrummet eller i salongen. De övriga intervjuerna utfördes på caféer. Vid sex av sju intervjuer var vi båda närvarande. I intervjuandet, när båda var närvarande, var den ena mer aktiv och ledde intervjun och den andre var mer passiv och fångade upp aktuella följdfrågor. Dessa roller varierade mellan intervjuerna. Intervjuerna varade mellan 20 till 40 minuter. För att underlätta bearbetningsprocessen spelades varje intervju in. Denna information förvarades sedan oåtkomligt för andra. Databearbetning Vi granskade de kvalitativa intervjuerna utifrån Lantz (2013) analysmodell genom att transkribera och utforma koder från de enskilda intervjuerna. Vi fann metoden lämplig eftersom vi skulle bearbeta insamlad information med öppna intervjusvar. Lantz (2013) metod är strukturerad i sju steg vilka guidar den kvalitativa forskaren till att hitta nyanser och teman i materialet. Nedan presenteras vårt tillvägagångssätt i enlighet med Lantzs (2013) metod. Transkriberingen utfördes genom att ljudinspelningarna avlyssnades och överfördes till skrift, därefter började vi med datareduktion och kodning. Varje enskild skrift bearbetades fyra gånger. Bearbetning är något som Lantz (2013) rekommenderar eftersom det är viktigt att vara noggrann vid dessa moment, annars riskera man att misstolka eller förbise information som kan vara nödvändig för analysen. Första gången undersökte vi enskilt vad som var relevant utifrån syftet. Andra gången upprepades proceduren gemensamt för att diskutera vad vi fann relevant i materialet och för att få ett samtycke om datareduktion. Vid tredje genomläsningen markerades nyckelord och meningar, vilka belyste deltagarnas upplevelser. I enlighet med Lantz (2013) modell beskrev vi sedan de koder som vuxit fram och stärkte dem med citat från intervjuerna. Sammanlagt i alla intervjuer hittades 47 koder. När kodningen av varje enskild intervju var klar började vi med sammanställningen. I enlighet med Lantz (2013) granskades gemensamma nyanser utav koderna för att få en övergripande bild av hur deltagarnas upplevelser relaterar till varandra. Därefter skapades tio gemensamma

13 koder, vilka utvecklades till tio underteman. Sedan sökte vi övergripande mönster för att se hur deltagarnas upplevelser samspelar med varandra. Vi grupperade in de tio undertemana i tre huvudteman genom att analysera likheter och skillnader i undertemana. De underteman som hade information som liknade varandra representerade de enskilda huvudteman. Bearbetningsprocessen av huvudtemana och undertemana fortsatte under sammanställningen av analysen. Det resulterade i att vissa underteman komprimerades, ändrades eller togs bort. Vid slutet av sammanställningen återstod tre huvudteman och fem underteman. Forskningsetiska övervägande Vid utförandet av examensarbetet var vi väl förberedda i hopp om att minska risken för att hamna i ett dilemma mellan deltagarnas integritet och hur vi behandlade den insamlade informationen. Under processens gång hade vi kontakt med vår handledare, eftersom det är vederbörande som har väglett oss i tillvägagångssätt. Ett sådant arbetssätt är något som FSA (2005) rekommenderar. Ett informationsbrev skickades ut där vi förklarade studiens syfte, hur informationen skulle behandlas samt att deltagarna närsomhelst hade möjlighet att avbryta deltagandet i studien. På grund av integritetsskäl var vi noga med att meddela att all insamlad information skulle avidentifieras och förvarades säkert (Centrala etikprövningsnämnden, 2013). Efter deltagarna läst informationsbrevet och givit ett samtycke gick vi vidare i processen. Enligt Centrala etikprövningsnämnden (2013) är ett samtycke viktigt för att vi ska bli underrättade i att intervjupersonerna har tagit del av informationen samt att de godkänner tillvägagångssättet. Vi förmedlade att deltagarna enbart behövde svara på de frågor de ville vilket kan ha styrkt att deltagarna förhoppningsvis ej upplevde integritetsintrång. I enlighet men Kvale och Brinkmann (2009) är det viktigt att man i en studie inte medför några negativa konsekvenser för deltagarna. Vi är medvetna om att stress är ett ämne som kan vara känsligt att prata om, av den anledningen var vi noga vid formuleringarna av frågorna för att de inte skulle väcka en oro kring deltagarnas aktuella stress. Det här var inte något vi upplevde, men det hade varit oetiskt om det hade skett och vi inte kunde följa upp detta. Vid intervjutillfällena var vi noggranna med att inte lägga in våra värderingar vid bemötandet av de åsikter som förmedlades, eftersom vi ville fokusera på deras upplevelse samt för att undvika en känsla av integritetsintrång.

14 Resultat För att besvara syftet fann vi tre huvudteman vilka belyser deltagarnas aktivitetsbalans i relation till deras upplevelser av stress. Resultatet introduceras med ett tema som fokuserar på hur aktivitetsbalans samverkar med individernas biologiska tillstånd. Därefter presenteras ett tema som beskriver hur individernas vardagsstrukturer samverkar med deras aktivitetsbalans. Presentationen av resultatet avslutas med ett tema som beskriver relationen mellan egen och andras aktivitetsbalans, och vilken betydelse det kan ha för deltagarna. Fem underteman identifierades som illustrerar olika aspekter av huvudtemana. Aktivitetsbalans samverkar med fysiska och psykiska komponenter I analysen framkom det att aktivitetsbalans samverkade med individernas biologiska tillstånd. Vilket visade sig genom att det fanns ett samband mellan individernas psykiska samt fysiska påfrestningar och deras aktivitetsbalans. Deltagarna upplevde påfrestningarna olika och belyste en insikt i att tillämpa anpassnings- och bearbetningsmetoder som var gynnsamma för hantering av påfrestningar. Analysen genererade att fysiska och psykiska komponenter kan bidra till hur deltagarna utför aktiviteter i det dagliga livet. Det speglades i att deltagarnas upplevelser, aktivitetsutförande och fysiska samt psykiska komponenter kunde influera på aktivitetsbalans. Influensen uttalades genom kroppsliga faktorer såsom smärta, stressutslag, sömnproblematik, minnessvårigheter samt magproblematik. Det biologiska tillståndet inverkade på några deltagares utförandekapacitet samt deras val till aktiviteter. En deltagare beskriver fysiska faktorer: Så jag reagerar ganska starkt på stress också, min kropp säger väldigt lätt ifrån på stress så jag vet ju när det har gått för långt. Antingen får jag stresseksem eller så jag har ju IBS-mage också, så jag kan egentligen inte stressa. Flertal deltagare förmedlar hur psykiska påfrestningar inverkar på deras aktivitetsutförande, en beskriver: Jag kan ju jobba fort i alla fall fast att jag utåt pratar långsamt och sådär, fast med händerna går det liksom såhär fort. Så jag tänker hela tiden att jag inte vill se stressad ut eller ge ett stressat intryck [ ] Och då är det bara här inom mig som en explosion. Anpassning efter det biologiska tillståndet samverkar med aktivitetsbalans Analysen lyfter fram att erfarenheter och engagemang har en betydande roll för att upprätthålla välmående, eftersom de bidrar till medvetenhet kring behov av anpassning av tankemönster, aktivitetsutförande och kontexter. Genom anpassning upplevde några deltagare

15 att de kunde skapa en bättre fysisk och psykisk hälsa eftersom det möjliggjorde stresshantering. På det sättet samverkar deltagarnas aktivitetsbalans med deras medvetenhet kring behov av anpassning. En deltagare påvisar det här genom att beskriva aspekter som hon finner viktig för att undvika uppkomsten av stress: Jag bör inte stressa, jag ska sitta ner 1 timme och äta och göra rätt för mig och det är väl det som är målet med att ha startat en egen verksamhet. För att jag ska kunna kontrollera min stress bättre. En deltagare är medveten om att hon bör vara mer fysiskt aktiv och om vilka konsekvenser som kan uppkomma, eftersom det här inte kan prioriteras är deltagaren fundersam över sin framtida hälsa: Jag tänker att just nu så funkar det ju i alla fall, men jag tänker att i en förlängning så är det ju alltid bättre att hinna röra på sig på något vis. Jag skulle gärna vilja vara så där 90år och fortfarande åka skidor till exempel. Å då kanske man inte kan börja när man är 90, man kanske ska börja nu när man är halvvägs till 90 å åka skidor. Jag tror ju definitivt att man får en bättre hälsa om man hinner, både kanske koppla bort och inte bara surra på i huvudet med allt, liksom barn, läxor, jobbet, kunder, firman, löner, ja men allt, tidsplanering. Bara att man kunde köra järnet med bara tennis, ridning och bara tänka på något helt annat, det är nog jättebra tror jag. Det belyses i analysen att förändring av beteende kunde ses som en anpassning. Vilket speglades genom att en deltagare via erfarenheter insett att hennes kroniska smärta glöms bort när hon engagerar sig i aktiviteter: För just det här med smärtan, då är det bra att läsa och tänka på något annat [ ] Det är väldigt avstressande, så kan man koppla av. Det framkom i analysen att en essentiell anpassningsmetod för de flesta deltagarna var bearbetning. Det speglades i att flera deltagare hittat olika bearbetningsmetoder som används för att samla energi och för att finna harmoni i och mellan aktiviteter. De metoder som introducerades var träning, terapiövningar, vistelse i natur samt aktiviteter med djur. Det framkom att deltagarna använder metoderna för att bearbeta psykiska och fysiska påfrestningar, vilket hjälper dem att upprätthålla välmående i relation till deras biologiska tillstånd och aktivitetsbalans. Vissa deltagare uttryckte att de vid tillfällen inte hade tid att utföra bearbetningsmetoderna vilket kunde resultera i trötthet och/eller högre stresspåslag. Nedan beskrivs en metod som var essentiell: Jag har ju yogat jätte mycket. Åh nu senaste halvåret här har jag ju inte gjort det så pass mycket som jag brukar. Och det är ju jätte tokigt för mig lixom. Min kropp behöver yogan, mindfullness och meditation och så för att jag ska kunna komma ner i varv.

16 Aktivitetsbalans samverkar med vardagsstrukturer Analysen genererade att vardagsstruktur kunde påverkas av aktivitetsmönster och arbetskrav, vilka var grundläggande faktorer som influerade på aktivitetsbalans i relation till deltagarnas upplevelse av stress. Det deltagarna lyfte fram som betydelsefullt för vardagsstrukturerna vara planering av aktiviteter, eftersom det underlättade utförandet av aktiviteterna. Vissa deltagare förmedlade att planeringsförmågan var essentiell för att undvika stresskomponenter, samt för att frisörerna lättare skulle kunna förhålla sig efter de arbetskrav som styrs av regler och lagar. Planering influerar på struktur i aktivitetsmönster och aktivitetsbalans Det framkom i analysen att planering var ett essentiellt redskap för att bevara aktivitetsbalans samt för att minimera uppkomsten av stressiga situationer. Planeringen skapade en struktur som bidrog till kontroll över aktivitetsmönstren i det dagliga livet. Analysmaterialet visade att aktivitetsbalans kunde upprätthållas om deltagarnas planering korresponderade med vad de orkade och klarade av att utföra. Här är ett exempel på en deltagares upplevelse när aktivitetsbalans upprätthålls: Det är klart det är jag som planerar min fritid. [ ] Men för mig är det nog en självklarhet faktiskt. Sen är det inte så, man måste diska man måste tvätta och göra det där, men att det alltid finns saker som gör att jag mår bra. [ ] Jag tar ingen dag för given och lever dom som jag vill helt enkelt. Det framkom att planering bidrog till aktivitetsbalans om vardagsstruktur kunde upprätthållas. Vissa deltagare upplevde svårigheter att förhålla sig till planering om oförutsägbara händelser uppstod. De förmedlade att när planeringen sprack och strukturerna plötsligt förändrades upplevdes en känsla av stress. Deltagarna förmedlade att planering kunde upplevas olika i privatlivet och på arbetet. Planering i privatlivet kunde vara svårt, vilket kunde bidra till att egenvalda aktiviteter och umgänge hamnade i skymundan. Här illustreras en deltagares upplevelse om planering i arbetslivet: Hemma är det liksom, laga mat, läsa läxor, leka, plåstra om, städa, telefonen ringer, jamen allt kan ju hända [ ] Här, det finns ju ingenstans som dagen är så planerad som här på jobbet, speciellt om man står med kunder. [ ] Då vet man ju precis, sen att man kanske inte vet exakt i alla fall kanske, att man är klar kl. 18 fast hemma 20 istället dårå. Men det blir ju väldigt strukturerat om man står med kunder. Så att, det är nog en viktig del att få. En annan aspekt som togs upp angående vardagsstrukturer var att en deltagare fann det lättare att planera arbetslivet än privatlivet. Det framkom att det kunde upplevas viktigt att planera strukturerna i vardagen för att upprätthålla välmående. En deltagare beskriver: Jag tror att ganska många frisörer, vi är ganska impulsiva och ganska här och nu. Som just den här långsiktiga planeringen är inte riktigt vår grej. Och då blir

17 det ju stressigare. Desto duktigare man är på att planera desto lugnare får man i sitt liv, så är det. I analysen lyftes det fram att deltagarna kunde tillskriva sig arbetskrav som kunde influera på deras aktivitetsmönster i arbetsstrukturen, det här kunde ske om deltagarna kände ett behov av ledighet och behövde lämna in administrativt arbete innan den faktiska deadlinen. Arbetskraven kunde även innefatta administrativt arbete samt regler och lagar kring egenföretagande och ansvar för företaget. Vissa deltagare ansåg att när arbetskraven upplevdes övermäktiga bidrog det till ett stresspåslag. En av deltagarna beskriver: Det är ju det där som är svårast, att jag måste ju göra saker här. Här måste man se till allt som är runtom, det är skatt och moms som måste vara inne. Det är en gång i månaden som jag skickar in det. [ ] Det som är stressigt, det kan ju vara när datasystemet räknar fel på lönerna, då kan det bli stressigt och förstört. Relationen mellan egen och andras aktivitetsbalans har betydelse Aktivitetsbalans behövde inte vara på individnivå, det kunde även påverkas av saker som stod utanför deltagarnas kontroll. I analysen framkom det att det fanns flera aspekter som belyste hur deltagarnas aktivitetsbalans kunde influeras av personer i deras omgivning. Det speglades i hur deltagarna agerade och hur de valde att styra upp vardag. Det uppkom att familj, kunder och ekonomi gjorde att deltagarnas aktivitetsbalans kunde kollidera med andras aktivitetsbalans och behov. När kollision uppstod blev upplevelsen av stress mer påtaglig. Att sätta gränser inverkar på aktivitetsbalans Det framkom i analysen att deltagarnas förmåga att sätta gränser samverkar med deras aktivitetsbalans. Det speglades i att några deltagare förmedlade att deras egna behov bortprioriteras gentemot barnens, familjens, sambons, kundernas, kollegornas och vännernas behov. Det här kunde uppstå om deltagarna upplevde det svårt att sätta gränser gentemot andras behov, vilket bidrog till upplevelse av stress och kunde influera på aktivitetsbalans. En deltagare belyste: För mig är det viktigt att, jamen framförallt barnen, familjen och mina kollegor, att jag hinner se dem. Dem kanske tycker att det är bättre att jag äter än att jag springer iväg och exempelvis hämtar en alvedon till dem i fall jag ser att de behöver det. Men för min egen del så, ja av lite egoistiska skäl skulle man väl kunna säga, så tycker jag att det är bättre att andra mår bra i mitt sällskap. Vissa deltagare var medvetna om sina gränser men hade svårt att förhålla sig till dem, vilket skapade stress. Det visade sig att sociala relationer och känslan av ansvar gentemot företaget kunde påverka hur deltagarna valde att sätta gränser, vilket

inverkade på valet av dagliga aktiviteter. En deltagare beskrev hur ansvaret gentemot företaget kan påverka: 18 Det är stressande om någon blir sjuk. Då påverkar det ju en, då får man ju lov att släppa det här, som jag sa jag skulle vart ut i skogen idag. [ ] Jag kan styra min tid jag så jag jobbar halvtid, eller heltid, lite olika då på vad jag tycker och efter folk och sånt då [ ] Just nu är det lite annorlunda bara för att en är hemma och är mammaledig och en är sjuk. I analysen uppkom det att de deltagare som hade lätt för att sätta gränser utefter vad de orkade och klarade av, lättare kunde styra över de dagliga aktiviteterna. Det här belystes av en deltagare: Eller kunderna styr ju på ett sätt också. Men det är ju upp till mig vad jag vill ha för kunder och hur mycket jag vill tjäna liksom. [ ] Vill jag säga nej så säger jag nej [ ] Man får lära sig liksom att försöka se bort från det och lära sig tänka att det kanske inte är värt besväret. Det kanske inte är värt dom här pengarna i slutändan, utan mer värt att vara med sitt barn ja eller göra något annat. Flexibilitet mot kunders behov påverkar aktivitetsbalans Under analysen uppkom det att flexibilitet mot kundernas behov kunde influera på aktivitetsbalans. Deltagarna belyste flera aspekter i kundernas behov som de hade i åtanke, vilket berodde deras förhållningssätt till kundrelationen. Det framkom att kundrelationerna kunde bidra till att vissa deltagare kände sig obligerade till att finnas till hands för kunderna, även om de hade annat inplanerat. Om plötsliga schemaändringar inträffade på grund av att kunderna blev försenade kunde det inverka på deltagarnas aktivitetsbalans. En annan aspekt som lyftes upp var det faktum att deltagarnas ekonomiska inkomst var beroende av ett upprätthållande av en kundkrets: Jag har haft en fast kundkrets som hela tiden då har ökat på. [ ] om man kommer till jobbet och så har man noll kund på blocket men när man går härifrån så har man kanske haft en full dag för att man har levt på strökunderna. Men eftersom jag vet då så blir man ju inte lika stressad. Flera deltagare tog upp att kundernas välmående hade betydelse och att de fann ett välbefinnande av att se kunderna lyftas av behandlingen. Det här var ett kundbehov som deltagarna inte var obligerade till att tillfredsälla. En deltagare valde ibland att tillägga extra behandling för att ytterligare stärka kundens välmående: Jag hade en kvinna som kom in till mig för två veckor sen. Riktigt så här det syntes när hon kom innanför dörren, så här jätte låg och jag har inte behov av att fråga vad är det eller så men jag kan ge extra stund i schamponeringen [ ] gjorde en ansiktsmassage [ ] hon gick ut och bara va så glad [ ] det ger mig ändå tillfredsställelse att se att människan bara ja går ut glad och kom in som totaltsänkt.

19 Genom ovanstående citat kan man avläsa att andras behov kan gynna deltagarens aktivitetsbalans. I analysen framkom det att vissa deltagares aktivitetsbalans kolliderade med kundernas aktivitetsbalans. Det här kunde bero på om deltagarna inte hann med att tillfredsställa kundbehovet som var utöver hårklippningen. Det kunde även bero på om deltagarnas kunder blev försenade och klipptiden komprimerades. En deltagare beskriver en liknande situation: Men ibland kan det ju bli, man har ju sina tider att passa och man har ju kunder som sitter och väntar också [ ] Så vet man att en annan kund satt och väntade förra gången också. Jag måste ju göra ett bra jobb det jag gör med den kunden jag har, för jag kan ju inte bara slarva igenom för någon annan sitter och väntar där [ ] jag kan ju inte skicka, jag kan ju inte liksom nä bara nä nu är jag lite stressad, ut med dig ungefär Det är inte jag. Det framkom att några deltagare upplevde att en god kundrelation influerade på deras fritidsaktiviteter. Det uppkom i analysen att när kundbehovet kolliderade med deltagarnas fritidsaktiviteter kunde stress upplevas. Några deltagare valde därför att utesluta vissa aktiviteter för att undvika stressresponsen. En deltagare förmedlade hur kundrelationen kunde influera: man får ju en relation till nästan alla sina kunder. För säger dom då å jag ska på en jobbintervju och jag måste ju va fin så är det väldigt svårt att säga nej. Det gör man inte så det är väl oftast det som styr att man säger men kom då [ ] Det som påverkar det är väl just det här med att man ibland tycker att det kan va svårt att gå på en kurs eller svårt att göra saker efter jobbet. Och dom gånger jag bokar upp saker efter jobbet, det är där stressmomentet kommer in. För då måste jag ju vara färdig en viss tid. Analysen lyfte fram att deltagarnas aktivitetsbalans kunde influeras av ekonomi. Några deltagare upplevde stress om kundkretsen inte kunde upprätthållas, eftersom kunden är deras primära inkomstkälla. För att upprätthålla en kundkrets kände vissa deltagare ett behov av att finnas tillhands för kunderna utifrån deras tidsramar och inte alltid utifrån sin egna: Som egenföretagare [ ] har ju alltid en stress om att pengarna måste komma in. Den stressen lever vi ju med jämnt, så den får man tillslut bara ta bort. Aktivitetsbalans influeras av andras och egna aktivitetsmönster I analysen fick vi fram att vissa deltagare upplevde att de inte hann med alla egenvalda aktiviteter, eftersom de kände ett behov av att förhålla sig till sina sociala relationers aktivitetsmönster. Det speglades i att fritids- och nödvändiga aktiviteter såsom exempelvis att äta, bearbetning av stress och träning bortprioriterades, vilket gjordes för att tillfredsställa sociala relationers behov. Det framkom att det som påverkade prioriteringarna kunde vara

20 förhållningssättet mellan deltagarnas dagliga liv och deras roller. Vissa deltagare beskrev det viktigare att hinna med arbete, familj och andra sociala relationer än egenvalda aktiviteter. En deltagare beskrev hennes mammaroll som viktig och prioriterade barnens önskningar och behov högt, vilket kunde bidra till att egenvalda aktiviteter inte hanns med. För vissa deltagare bidrog denna anpassning efter andras aktivitetsmönster med ett stresspåslag, som de själva upplevde var negativ för deras aktuella och framtida hälsa. Men de flesta deltagarna upplevde att de aktiveras i meningsfulla aktiviteter på ett lämpligt sätt i enlighet med det tidsspannet som existerade: Jag skulle alltid vilja ha 10 timmar till per dygn. Asså mina dygn har alltid för lite timmar [ ]. Men dem timmar jag har tycker jag att jag spenderar bra. Det lyftes upp i analysen att några deltagare förmedlade att stress, frustration och/eller oro kunde uppstå när de var i behov av att ta hänsyn till andra i deras vardag. Eftersom det kunde bidra till behov av att bortprioritera sina egenvalda aktiviteter. I dessa situationer upplevde några deltagare det positivt att vara egenföretagare eftersom det bidrog till flexibilitet i de dagliga aktiviteterna. Denna flexibilitet visade sig medföra möjligheten till egenbestämmande över sina aktivitetsmönster. Nedanstående citat visar ett samband mellan deltagarnas flexibilitet och andras aktivitetsmönster: Jag har en sambo som reser mycket i jobbet och som är borta en hel del. Där av kan jag ju inte av helt och fullt bestämma hur jag vill att vardagen ska se ut utan jag har ju mycket mer ansvar för vårt barn [ ] mycket beroende på hur han planerar. [ ] Men det är klart att det är ju lite frustrerande ibland att man inte riktigt till 100% kan lägga sin energi på det som är bara mitt liksom utan jag måste alltid räkna in våran son. I analysen uppkom det att sociala relationer även kunde vara behjälpligt för vissa deltagare. Det visades genom att kollegorna kunde finnas till stöd, vid bland annat administrativt arbete samt ställa upp för varandra vid sjukdomsfall. Det sociala stödet underlättade för deltagarna eftersom de bidrog med en möjlighet att dela upp arbetsuppgifter, vilket kunde influera på aktivitetsbalansen. ett Konklusion Resultatet av studien är att egenföretagande frisörers uppkomst av stress i relation till aktivitetsbalans samverkar med vardagsstrukturer, planering, arbetskrav, självtillskrivna krav, yttre faktorer eller sociala relationer. Stress uppstår i situationer när det biologiska tillståndet inte överensstämmer med frisörernas utförandekapacitet, eller när frisörerna fokuserar på att

21 tillfredsställa andras behov istället för sina egna. Resultatet visar även att aktivitetsbalans kan influeras av interaktion med andras roller och agerandet i situationer. Hur frisörerna förhåller sig till roller och situationer är betydelsefullt för aktivitetsbalans i relation till deras upplevelse av stress. Diskussion Här presenteras en diskussion om resultatet i relation till tidigare forskning samt vårt metodval. Egenföretagande frisörers aktivitetsbalans i relation till deras upplevelser av stress kommer att diskuteras. I diskussionen kommer deltagarna att benämnas som frisörer. Resultatdiskussion Egenföretagande frisörer kan enligt Deschamps, et.al. (2014) utsättas för hög arbetsstress. Vårt resultat visade att stress förekommer men att det till skillnad från Deschamps, et.al. (2014) slutsats inte nödvändigtvis behövde vara lika uttalad. Stress förekommer men hanterades den uttryckte frisörerna inte stressen som ett större problem. Det framkom att frisörerna upplevde stress periodvis i det dagliga livet, vilket berodde på hur de relaterade till arbetskrav, aktivitetsmönster, planering, det biologiska tillståndet samt hur de förhöll sig till sina kunder, familj och vänner. Resultatet kommer att diskuteras ur två olika perspektiv. Först presenteras en diskussion kring ett biologiskt tillstånd, därefter presenteras ett perspektiv som behandlar samverkan mellan individers aktivitetsbalanser. Biologiskt tillstånd Resultatet lyfte fram hur fysiska och psykiska komponenter samverkar med frisörernas biologiska tillstånd. Det förmedlades att om fysiska och psykiska komponenterna inte var under kontroll kunde det influera på aktivitetsbalans och upplevelse av stress. Frisörernas aktivitetsbalans kunde hamna i turbulens om plötsliga schemaändringar uppstod och om de kände sig obligerade till att avböja egenvalda aktiviteter. En frisör exemplifierade det här genom att beskriva mindfulness som essentiellt för stresshantering och att när mindfulness inte hanns med kunde stress bli ett problem. Det här stämmer överens med Arnetz och Ekmans (2013) teori som belyser att stresshantering är viktigt för att upprätthålla välmående. I vår studie var magproblematik, smärta, glömska och sömnproblem symtom som framkom om stresshantering ej kunde tillämpas. Symtomen som belystes i vårt resultat har Arnetz samt Ekman (2013) och Währborg (2009) tidigare diskuterat som vanligt förekommande när individer befinner sig under en långvarig stress. Vårt resultat visade inte, till skillnad från deras beskrivning, om frisörerna befann sig under en långvarig stress eller inte, men symtomen var oavsett påtagliga hos några frisörer. Det framkom i resultatet att några frisörer