Betydelsen av simning som fritidsaktivitet för ett antal personer -En fokusgrupps studie

Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för Arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet Examensarbete, 15p Vårterminen 2012 Betydelsen av simning som fritidsaktivitet för ett antal personer -En fokusgrupps studie The significance of swimming as a leisure activity for a number of people -A focus group study Författare: Josefine Leckne Jenny Löfquist

1 TACK Författarna vill ge ett stort tack till Sundbybergs simhall som underlättade utförandet av studien. Författarna vill också tacka alla deltagare som ställt upp.

2 Sammanfattning Fritidsaktiviteter har alltid varit en viktig del av det dagliga livet. Arbetsterapeuter har under en lång tid använt sig av fritidsaktiviteter som intervention i samförstånd med klienten. Människan motiveras av meningsfulla aktiviteter däribland fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om betydelsen av simning som fritidsaktivitet. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ studie genomförts. Datainsamlingen genomfördes med tre olika fokusgrupper, deltagarna rekryterades med hjälp av uppsnappning. Deltagarna var män och kvinnor i åldern 20-60 år. Fokusgruppsdiskussionerna spelades in och materialet transkriberades. Sedan bearbetades och analyserades materialet. Resultatet blev tre olika teman; upplevelser i vatten, omgivande förhållanden samt hälsovinster, de fick även underteman. Det som framkom som viktigt för deltagarna var att simning var skonsamt, hälsofrämjande och avslappnande. Något annat som var viktigt för deltagarna var att de fick motion. Dessutom var närmiljön i simhallen väldigt betydelsefull. Ett annat fynd var att deltagarna upplevde att det var lätt att glömma tid och rum när de simmade. Alla deltagare var överens om att tidpunkten för när man valde att simma var viktig. Författarna diskuterade i slutsatsen att simning som fritidsaktivitet var mer än bara en motionsform. Med det resultat som framkommit har kunskapen ökats om betydelsen av simning som fritidsaktivitet. Sökord: Aktivitet i vatten, Avslappning, Fritidsaktiviteter och arbetsterapi

3 Abstract Leisure activities have always been an important part of daily life. Occupational therapists have for a long time made use of leisure activities as an intervention in understanding with the client. People are motivated by meaningful activities such as leisure activities. The purpose of this assignment was to increase awareness of the importance of swimming as a leisure activity. To achieve this purpose a qualitative study was carried out. The data collection was performed with three different focus groups, participants were recruited on the spot. Participants were men and women aged 20-60 years. The focus group discussions were recorded and the material was transcribed. The material was then processed and analyzed. The result was three different themes; experiences in water, environmental conditions and health benefits, there were also under themes. What emerged that was important to the participants was that swimming was a gentle, health promoting and relaxing activity. Something else that was important to the participants was that they got exercise. In addition, the local environment of the swimming area was very important. Another finding was that participants felt that it was easy to forget time and space as they swam. All participants agreed that the timing of when they choose to swim was important. The authors discussed in the conclusion that swimming was more of a leisure activity instead of just an exercise form. With the results that has been obtained the awareness of the significance of swimming as a leisure activity has increased. Keywords: Aquatic activity, Leisure activities and occupational therapy, Relaxation

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...5 1 BAKGRUND 5 1.1 Vattnets betydelse genom tiderna...5 1.2 Fritidsaktiviteter.6 1.3 Simning som fritidsaktivitet...6 1.4 Motivation..7 1.5 Relevans för arbetsterapi 7 2 SYFTE...9 2.1 Frågeställningar..9 3 METOD.9 3.1 Design.9 3.2 Urval...9 3.3 Datainsamling 10 3.4 Databearbetning.10 4 ETIK..11 5 RESULTAT..11 5.1 Upplevelser i vatten 12 5.2 Omgivandeförhållanden.14 5.3 Hälsovinster...17 5.4 Sammanfattning av resultatet.17 6 DISKUSSION...18 6.1 Metoddiskussion...18 6.2 Resultatdiskussion..20 7 SLUTSATS...22 REFERENSER..23 BILAGA 1...25 BILAGA 2...26 BILAGA 3 27

5 INLEDNING Valet att göra en studie om fritidsaktiviteten simning kändes naturligt eftersom författarna själva upplevt känslan av att vara i vatten som avslappnande för både kropp och själ. Avsikten med denna studie är att öka kunskapen inom detta område för att kunna använda fritidsaktiviteten simning som en meningsfull aktivitet i större utsträckning inom arbetsterapi. För att som arbetsterapeuter kunna använda och rekommendera klienter i framtiden till fritidsaktiviteten simning behövs mer evidens inom området. 1 BAKGRUND 1.1 Vattnets betydelse genom tiderna Vatten har genom alla tider världen över uppskattats för sina terapeutiska egenskaper, från romerska stadsbad till dagens moderna bubbelpooler. Förr i tiden trodde grekerna att själva livskraften och hemligheten till hälsa fanns i vatten. I romarriket så ansåg man inte att en stad var hel utan ett offentligt bad. Bad i alla dess former har i alla tider varit omtyckta, till exempel var ångbad redan på 1800-talet mycket populära då de ansågs rensa hudens porer (Woodham & Peters, 1998). Badrum och badkar fanns även i vissa hem i bronsålderns civilisationer i bland annat Egypten och på Kreta. Alla dessa olika bad blev även mycket viktiga för sociala sammankomster. Alla människor fick ta del av badhusen (Bad, 2012). Bad kan även vara rituella alltså ingå i religionsutövning, bland annat inom islam då man tvättar sig före bönen. Eller inom hinduismen, där man tvättar sig i den heliga floden Ganges (Bad, 2012). Enligt Stockholms stad (2012) finns det idag simhallar som bjuder på aktiviteter såsom simning, gruppträning i vatten, simskola samt lek både i inomhus och utomhusbassäng. Idag finns även badanläggningar som erbjuder till exempel mineralbad, bubbelbad och ångbad (Bad, 2012).

6 1.2 Fritidsaktiviteter Fritidsaktiviteter idag innefattar sport, hobby, konst, pyssla, dansa, resa samt underhållning (Pierce, 2003). Stadnyk, Townsend och Wilcock (2010) säger att du kan vara både rik och fattig på fritid. Har man för lite fritid påverkar det hälsan, detta förmedlar tanken om att hälsa handlar om mer än frånvaro av sjukdom. Enligt Majnemer (2010) så är det viktigt belysa att fritidsaktiviteter är en av de livsnödvändiga delarna av det dagliga livet och därför är detta också viktigt för arbetsterapeuter. Lek och fritidsaktiviteter används inom arbetsterapin som interventioner för att nå ett specifikt mål (Primeau, 2009). Enligt den presenterade litteraturen kan slutsatsen dras att vara aktiv och att ha fritidsaktiviteter är mycket viktigt för både kropp och själ. Det finns många definitioner av vad fritidsaktiviteter är och vad som innebär fritid. Men alla pekar åt samma håll. Det engelska ordet leisure är enligt Friberg och Jonsson (1999) ett ord man inte riktigt kan översätta till svenska på ett bra sätt, det närmaste ordet är fritid. Enligt Malmström, Györki och Sjögren (2006) definieras fritid som tiden man inte arbetar. Primeau (2009) menar att lek och fritid definieras genom vad de inte är; de är inte arbete eller skola. De är inte heller dagliga aktiviteter eller instrumentella dagliga aktiviteter. Vidare menar Primeau (2009) också att lek och fritidsupplevelser innehåller flow, avslappning, inre motivation, glädje, friheten att välja själv och aktivt engagemang. 1.3 Simning som fritidsaktivitet: Det finns som tidigare nämnt, många olika typer av fritidsaktiviteter. Den här studien inriktar sig på att simning är en fritidsaktivitet, men simning är även en sport. Fritidsaktiviteten simning har många positiva effekter och aspekter. Följande litteratur belyser detta. Woodham och Peters (1998) menar att det kan vara psykiskt avkopplande att flyta tyngdlös i vatten. Det är minst lika viktigt att man blir psykiskt som fysiskt avslappnad när man utövar sin fritidsaktivitet. Vattnets tyngdlöshet bidrar till att simning är skonsamt för leder och det är väldigt sällsynt att man drabbas av skador i samband med simning (Tanaka, 2009). Vidare beskriver Tanaka (2009) i sin artikel att simträning och simning är en av de mest populära och passande formerna av fysisk aktivitet. Simning kommer långt fram när det gäller positiva hälsoeffekter. Simning är också sjukdomsförebyggande menar Tanaka (2009). För arbetsterapeuter är det viktigt att hitta en fritidsaktivitet som passar klienten, oavsett funktionsnedsättning (Fisher & Nyman, 2007).

7 1.4 Motivation För att skapa möjligheter för människor att aktivera sig så måste man veta vad som motiverar till fritidsaktiviteter. Idag finns det väldigt lite kunskap om vad som motiverar människor till att aktivera sig. Men enligt Kielhofner (2008) så påverkar följande faktorer vilka slags aktiviteter en person väljer att utföra; vad personen gillar att göra, vad personen känner att den gör effektivt, vad personen finner värdefullt/meningsfullt och vilka förutsättningar och förväntningar som finns i personens omgivning. Det finns inte heller så mycket forskning om vad som motiverar till aktiviteten simning. Enligt Salselas, Gonzalez-Boto, Tuero & Marquez (2006) som skrivit en artikel om relationen mellan motivation och träningsnivå bland unga portugisiska simmare, så lyfter de fram att det är skillnad mellan vad som motiverar tävlingssimmare och vad som motiverar motionssimmare till att simma. Vidare säger de att några faktorer som motiverar till att simma är att man vill umgås med vänner, hålla sig i form, vänner och familj vill att man ska delta, avslappning, ha roligt och bara komma ut ur huset. Men detta resultat kan man inte dra till en större del av befolkning eftersom artikeln utgår från ungdomar. Enligt Clayton (2007) som har undersökt aktiviteten trädgårdsskötsel kan bland annat den sociala faktorn vara motiverande för utförande av en fritidsaktivitet. Dessutom fann de att fritidsaktiviteten trädgårdsskötsel är viktig för avslappning och för att samverka med naturen. Dessa faktorer natur, avslappning och det sociala skulle också kunna stämma in på aktiviteten simning. Detta eftersom man kan komma nära naturelementet vatten och uppleva avslappning genom simning, man kan få vara med i ett socialt sammanhang om man själv väljer det. Utifrån den litteratur som nämnts kan slutsatsen dras att det verkar handla mer om helhetsupplevelsen än aktiviteten i sig. En del av helhetsupplevelsen kan vara att man vid utförande av en fritidsaktivitet kan bli så involverad och engagerad att man glömmer bort omvärlden. Detta kallas flow, vilket innebär att man hittar balansen mellan uppleved kompetens och upplevd utmaning (Pierce, 2003). 1.5 Relevans för arbetsterapi Som arbetsterapeut kan man använda fritidsaktiviteter i åtgärdsplanen som man utarbetar i samförstånd med klienten. Man kan då ta tillvara på klientens egna resurser (Socialstyrelsen, 2001). Meningsfulla aktiviteter är aktiviteter som individen själv uppfattar som givande och viktiga, fritidsaktiviteter kan vara exempel på meningsfulla aktiviteter (Fisher & Nyman, 2007).

8 Fritidsaktiviteter är minst lika viktiga som arbete i det dagliga livet (Christiansen & Townsend, 2010). Dessutom är människor ofta mer motiverade att utföra aktiviter som är njutningsbara, som till exempel fritidaktiviteter (Pierce, 2003). Därför bör detta vara en del av den arbetsterapeutiska åtgärdsplanen. Dessutom är fysisk aktivitet enligt Socialstyrelsen (2011) både bra kroppsligt och mentalt. En arbetsterapeuts jobb enligt etisk kod är att se till hela människan (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2005). Simning är relevant för arbetsterapeuter för att det involverar både kropp och själ. Enligt socialstyrelsen så är ohälsosamma levnadsvanor idag ett folkhälsoproblem. Ohälsosamma levnadsvanor är t.ex. användningen av tobak, dålig kost samt för lite fysisk aktivitet (Socialstyrelsen, 2011). Människor som är regelbundet fysiskt aktiva löper mindre risk att drabbas av hjärt-och kärl sjukdomar än människor som inte är det (Socialstyrelsen, 2009; Tanaka, 2009). Fysisk aktivitet är också något som motverkar depressioner och förstärker immunförsvaret. Eftersom simning är en fritidsaktivitet som är skonsam på grund av vattnets densitet och på den kroppsposition man har i vatten så kan man använda denna fritidsaktivitet i förebyggande samt rehabiliterande syfte. När man simmar involveras en stor muskelmassa, dessutom kan humöret höjas (Tanaka, 2009). Därför kan rehabilitering i vatten vara bra inte bara fysiskt utan även psykiskt. Något som man måste ha i åtanke är att artikeln som är skriven av Tanaka (2009) handlar om simning i relation till hjärt-och kärlsjukdomar. Artikeln belyser simningens inverkan på hjärt-och kärlsjukdomar och inte positiva aspekter med simning i stort. Enligt Myers (2010) minskar träning bland annat ångest och depression. Man kan därför använda träning istället för psykoterapi och antidepressiva läkemedel. Tanaka (2009) pekar på att träning i vatten i jämförelse med träning på land inte har lika stora ortopediska risker samt att det är en aktivitet som utförs i en lägre temperatur som är bra för hjärtrelaterade sjukdomar. Däremot finns det endast lite forskning gjord på effekten av simning när det gäller hälsovinster samt förebyggande av sjukdom. Idag är det allmänt känt att det är bra med motion vilket stöds av Pierce (2003) som säger att vara fysiskt aktiv och bara kunna röra sig kan vara njutningsbart speciellt om man inte kunnat göra detta under en längre tid. Med tidigare nämnd litteratur kan slutsatsen dras att fysisk aktivitet ökar livskvaliteten både mentalt och kroppsligt. Ovanstående litteraturgenomgång pekar på att det finns en vit fläck inom området arbetsterapi i relation till simning. Simning som en fritidsaktivitet och inte nödvändigtvis som bara fysisk aktivitet.

9 2 SYFTE Syftet med studien är att öka kunskapen om betydelsen av simning som fritidsaktivitet för människan. 2.1 Frågeställning Vad motiverar till att gå och simma? Vilka aspekter är det som gör simning till en meningsfull aktivitet? 3 METOD 3.1 Design För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ studie gjorts. Att få personers egna uppfattningar och tankar om betydelsen av simning var viktigt. Därför valdes den kvalitativa metoden. För att utveckla samtalet vidare och komma djupare inom ämnet valde författarna att använda sig av fokusgrupper. Då detta kan leda till ett rikare material (Wibeck, 2010). Dessutom användes i fokusgrupperna en ledd diskussion för att få svar på syftet. 3.2 Urval Inklusionskriterierna för fokusgruppen var att man skulle vara mellan 20-75 år, simma regelbundet, men ej tävlingsimma. Deltagarna söktes genom att blanketter med inklusionskriterier sattes upp (Se bifogad bilaga 1). Detta var alltså en öppen ansökan (Wibeck, 2010). Dessa sattes upp utanför Sundbybergs simhall då blanketterna inte fick sättas upp i simhallen enligt personalen. Med inklusionskriterierna blev det ett strategiskt urval (Wibeck, 2010). En deltagare rekryterades genom en kontaktperson. Det vill säga en person som användes för att värva ytterligare deltagare som passade in i urvalet (Wibeck, 2010). Inget intresse visades vid öppen ansökan. Författarna fick då hitta ett annat sätt att rekrytera deltagare på. Så de resterande deltagarna rekryterades genom så kallad uppsnappning (Wibeck, 2010) direkt på plats i simhallen. Personerna valdes då ut efter de inklusionskriterier som fanns, i samband med att de kom ut ur simhallen. De tillfrågades då muntligt om de var intresserade av att medverka i studien.

10 Efter våra inklusionskriterier, genomfördes tre olika fokusgrupper med deltagare i åldrarna 20-60 år. Den första fokusgruppen bestod av tre kvinnliga deltagare. Den andra fokusgruppen bestod av två kvinnor och tre män. Den tredje fokusgruppen bestod av tre kvinnor och två män. Totalt deltog 13 personer i studien. 3.3 Datainsamling Fokusgruppsintervjuerna utfördes i caféterian i simhallen, då detta var mest naturligt och fördelaktigt för både deltagarna och författarna. Deltagarna fick sitta ned vid ett avskilt bord i cafeterian och diskutera i 20-30 min. För att kunna leda intervjun mot syftet och få svar på frågeställningen fanns en intervjuguide som utvecklats med hjälp av Wibeck (2010). Intervjuguiden användes som stöd i diskussion och bestod av tio frågor (Se bifogad bilaga 2). En av författarna agerade som moderator medan den andra författaren fungerade som observatör (Wibeck, 2010). Observatörens uppgift var att plocka upp diskussions ämnen som moderatorn missat samt att ta in gruppdynamiken (Wibeck, 2010). Denna uppdelning underlättade intervjun genom att hålla gruppen fokuserad samt att ingen viktig diskussions tråd missades. Diskussionen mellan deltagarna spelades in med hjälp av en diktafon. Moderatorn ledde samtalet med hjälp av intervjuguiden. 3.4 Databearbetning Det inspelade materialet från fokusgrupperna transkriberades. Detta gjordes genom att lyssna på ljudfilerna och samtidigt skriva ner allt som sades ordagrant på ett Worddokument i datorn. Materialet analyserades utifrån Lantz (2007). Det transkriberade materialet lästes igenom för att få en helhet därefter gjordes en datareduktion. Datareduktionen gjordes genom att exkludera data som inte svarade mot studiens syfte. Detta gjordes med försiktighet så att sammanhanget inte förändrades (Lantz, 2007). Det nya materialet lades in i ett nytt Worddokument. Därefter kodades det reducerade materialet genom att det skrevs ut kategorier/koder i kanten. Kategoriseringen gjordes både genom beskrivande samt enkel tolkning. Tolkningen gjordes mot vår frågeställning med följande frågor; vad motiverar till att gå och simma samt vilka aspekter är det som gör simning till en meningsfull aktivitet. Detta ledde till att författarna i ett senare skede kunde göra en djupare analys samt få svar på syftet. Författarna använde sig av färgkodning för att söka mönster och gruppera materialet utifrån viktiga aspekter som svarade till syftet samt mot ämnet fritidsaktiviteten simning. Här började

11 teman ta form och likheter komma fram. Nio arbetsteman blev till och det gjordes en redogörelse av dessa samt en kort beskrivning. För att ytterligare styrka dessa arbetstemans beskrivningar så lades också deltagares citat in. Därefter gick författarna vidare med att hitta betydelsen av varje tema, det gjordes en sammanfattande första mening i varje arbetstema (Lantz, 2007). Därefter gjordes en slutgiltig tematisering av materialet. Utifrån de nio arbetsteman som först fanns skapades det sen tre huvudteman; upplevelser i vatten, omgivande förhållanden och hälsovinster. Dessa tre huvudteman fick också tillhörande underteman. 4 ETIK Det var viktigt att deltagarna i fokusgrupperna var medvetna om att de var anonyma och att de alltid hade rätt att avbryta studien (Kvale & Brinkman, 1997). Därför fick deltagarna ett brev med information om studien och deras rätt att avbryta studien när som helst (Se bifogad bilaga 3). I enlighet med etisk kod (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2005) tydliggjordes det också i brevet att konfidentiell information inte kommer föras vidare och att deltagarnas intresse alltid kommer före forskningen. Deltagarna fick även information om att de kan begära att deras intervjudel inte tas med om de vill dra sig ur, på grund av att de upplever att de i efterhand sagt något som de inte vill ha med, detta i enlighet med Karolinska Institutets etiska regler (Lilja Borell & Tham, 2009). Deltagarnas namn har fingerats för att garantera deltagarnas anonymitet vid det presenterade resultatet. 5 RESULTAT Analysen resulterade i tre huvudteman med ett antal underteman. De tre huvudteman som framkom var; upplevelser i vatten, omgivande förhållanden samt hälsovinster. De aspekter som dessa tre teman beskriver skapade tillsammans en helhetsupplevelse. Det som upplevs i vatten påverkas av omgivande faktorer, man kan bli påverkad av omgivande faktorer både positivt och negativt. Hälsovinst temat i sin tur är ett direkt resultat av de andra två teman. Genomgående i alla fokusgruppsdiskussioner kom det fram att simning var mer än bara motion.

12 5.1 Upplevelser i vatten Deltagarna beskrev att när man befann sig i vatten kunde man känna och uppleva mycket. Deltagarna uttryckte dessa känslor och upplevelser på olika sätt. Detta tema presenteras med fyra olika underteman som alla har med upplevelser i vatten att göra. Vattenvana ger trygghet: Studien visade att vissa av deltagarna som började simma i ung ålder upplevde att de kände sig trygga i vattnet. Deltagarna uppskattade att det var obligatoriskt att lära sig simma i den svenska skolan, detta gör att det känns naturligt att vara i vatten. I vuxen ålder valde personer att återvända till simningen. I analysen tolkades detta som att om man känner sig trygg i en viss situation så skapas även känslan av säkerhet. När man kan simma så kommer kroppen ihåg det och det blir en inlärd vana. Detta gör att det blir lättare att återgå till simning senare i livet. Detta uttrycktes tydligt av en deltagare som inte tyckte om vatten, men hon hade ändå lärt sig simma i ung ålder och därför kände hon sig trygg i vatten. En annan deltagare uttryckte sig så här Jag känner mig avslappnad. Jag behärskar det. Jag känner mig väldigt trygg i vattnet. Det är svårt att säga, men jag har ju som du har, ju legat i blöt sen jag var, ja så länge jag kommer ihåg. (Caroline) När man simmar kan man slappna av psykiskt och fysiskt: Ett resultat i studien visade att avslappning var viktigt. Alla deltagare var överens om att man blev avslappnad både psykiskt och fysiskt vid utövande av simning. Deltagarna beskrev att simning var meditativt för både kropp och själ. I analysen av materialet blev det tydligt att utförandet av simning upplevdes som avkopplande. Vid utförandet av simning blev man avslappnad under själva aktiviteten, i skillnad mot andra aktiviter där man upplevde avslappning efter utförandet. Vatten har en avslappande och behaglig effekt på kroppen. Deltagare uttryckte att det inte var lika tungt att simma som till exempel att springa. Flera deltagare uttryckte specifikt att de kände sig mer avslappnade under aktiviteten simning än på gymmet. När man utövar en fysisk fritidsaktivitet kan detta även påverka det psykiska.

13 Ett exempel på detta var Det är väldigt meditativt. Man kan varva ner medan man simmar. När jag simmar tänker jag lite på allt möjligt. Det är lugnande för hjärnan samtidigt som det är det för kroppen. (Johan) En annan deltagare uttryckte att vattnet var mottagande Jag tycker det är vänligt på något sätt, vattnet tar emot en, som att det är mjukt. (Rolf) En deltagare tog upp att det var avslappnande när personalen släckte ner i simhallen en kväll i veckan. Dessutom hade man då lugn musik och tända ljus. Trivsam stämning gör simning till en annan typ av aktivitet. Detta illusteras med följande citat När det är nedsläckt kan de vara ganska skönt att glida omkring där i vattnet. Istället för yogapasset. ( Sofia) Lätt att glömma tid och rum när man simmar: Ett resultat som framkom i studien var att några deltagare diskuterade att de upplevde att de glömde bort tid och rum när de simmade. Deltagarna glömde att de utförde en aktivitet när de simmade. Några deltagare fokuserade endast på simningen och glömde det som var runt om kring. En diskussion som upp kom i alla tre fokusgrupper var att det var viktigt för deltagarna att räkna hur många längder de simmat. Deltagare som inte räknade antal längder hade lättare att glömma tid och rum. Människor kan själva välja tempo och individanpassa utförandet av aktiviteten simning vilket resulterar i att man inte behöver fokusera så mycket på görandet, man kan istället koncentrera sig på sina egna tankar. Några exempel som framkom på detta är Jag känner att jag verkligen är helt inne i nuet när jag simmar. Jag är väldigt fokuserad bara på att simma. Jag känner mig lite borta men liksom. (Jessica) In the zone kallar jag det.(jessica håller med). Det är jätte skönt. (Marcus) En del av deltagarna tänkte inte på något särskilt när de simmade, andra ägnade sig åt problemlösning. Många processade dagens händelser och gjorde att göra listor medan de simmade. Under analysen drogs slutsatsen att människor behöver tid och möjlighet att både tänka igenom dagen och planera framåt.

14 En deltagare uttryckte sig så här Fritidsaktiviteter i naturen: Jag kan fundera på vad som har hänt på jobbet under dagen, vad som har varit. Och om det är något man ska göra imorgon ligger jag och funderar på. (Stina) Det blev uppenbart i analysen att aktiviteten simning gick att utföra utomhus såväl som inomhus på sommaren, eftersom vissa simhallar då har stängt. Tre av deltagarna tyckte att det fanns vissa likheter mellan att simma och utföra andra aktiviteter utomhus. Något som också kom upp var att det var en annan typ av upplevelse att simma ute i det fria, några deltagare uttryckte att det var en skön upplevelse. Andra deltagare upplevde att det var för kallt att simma utomhus i Sverige. Av detta drogs slutsatsen att det är lika naturligt att simma som att promenera eller springa då det enda man behövde var sin egen kropp. Dessutom var miljön avslappande på samma sätt som vid en promenad. Några deltagare var överens om att simning liknar att promenera ute i naturen. Exempel på detta är När man går i skogen. Eller cyklar ute efter Mälaren där ute, där är det ofta väldigt fint där ute, ofta väldigt tyst och fågelsång. (Rebecka) Jag älskar att simma ute. (Marcus) 5.2 Omgivandeförhållanden Temat handlar om faktorer i miljön runtomkring aktiviteten simning. Dessa omgivande faktorer påverkar upplevelsen av att simma både positivt och negativt. Simhallar finns överallt samt utrustningen är lätt att ta med sig: Något annat som framkom i studien var att deltagarna ansåg att det underlättade med aktiviteten simning då det fanns simhallar och vatten överallt. Detta gör simning till en lättillgänglig fritidsaktivitet. En del av deltagarna nämnde att de hellre går till simhallen än gymmet då det ligger närmare. Dessutom var det lätt att ta med utrustningen. De ger de flesta människor en chans att kunna utföra aktiviteten simning.

15 Ett exempel på detta som en deltagare nämnde var Det är bra också finns alltid, praktiskt badkläder och hänglås tar ingen plats. Aktiviteten simning påverkas av miljön där den utförs: Studien visade att olika delar av miljön har betydelse för upplevelsen av att simma. Det framkom att miljön har en stor påverkan både positivt och negativt på fritidsaktiviteten (Caroline) simning. Då deltagare valde att simma för att man till exempel hade möjlighet till bastu och att det var rent i simhall och dusch. Dessa faktorer kan bidra till att aktiviteten blir mer eller mindre lockande. Analysen pekade på att upplevelsen av simning som fritidsaktivitet var så mycket mer än bara simning. Upplevelsen bestämdes också av sådant som följde med aktiviteten simning till exempel bastu, dusch och omklädningsrum. Bastun lyftes fram som en positiv del av upplevelsen Jag tycker att det är ombonat och hemtrevligt, bastun betyder mycket för mig, jag tycker att bastun är oslagbar. Det är ett rent nöje att få kliva in när man har simmat. (Caroline) Men vissa faktorer kan dra ner upplevelsen av att simma. En negativ faktor kan vara dålig hygien i simhallen. En deltagare utryckte sig så här För mig så är hygienen viktig, det är viktigt att duschar fungerar och att det finns toalettpapper, det måste vara någon som går runt och checkar. (Rebecka) Något annat som kan vara negativt är att vissa människor inte tar hänsyn till andra människor i simhallen. I diskussionen framkom det att detta inte var specifikt för simhallen utan att hänsyn måste tas på alla allmänna platser. En deltagare tog upp detta Men man träffar ibland de här männen kanske som vräker på och ska crawla på och tar väldigt mycket plats och det är de som fascinerar mig. Men det gäller ju allt. Men det är ju vett och etikett i simhallen. (Rebecka) En annan negativ faktor är att man kan känna sig väldigt exponerad vid aktiviteten simning. När man simmar visar man upp sin kropp på ett annat sätt än vid andra aktiviteter. Detta kan uppfattas som obehagligt. Ett exempel på detta är Jag kan säga att det är lite jobbigt att exponera sig själv. Eftersom jag har slutat simma en period för att jag tyckte att det var jobbigt med en man som pratade med mig varenda gång och höll på, fråga var jag bodde och så. Jag kände mig väldigt såhär utsatt. (Anna)

Tidpunkten är avgörande för när man väljer att gå och simma: Resultatet av analysen visade att deltagarna var eniga om att tidpunkten på dagen för att gå 16 och simma har stor betydelse då man uppskattade när det var så lite personer som möjligt. När det var färre personer behövde man inte anpassa sig efter andra. Deltagarna beskrev att det var jobbigt att vistas i simhallen när ljudnivån var för hög. Alla deltagare hade inte möjlighet att välja tidpunkt för att simma men gjorde det i den mån de kunde. Vid analysen av materialet blev det tydligt att när det var färre människor i simhallen så skapades en annan stämning och det blev mer avslappnande att utföra aktiviteten simning. Slutsatsen drogs att antalet människor som besökte simhallen samtidigt var avgörande då det påverkade ljudnivå, hur mycket plats man hade samt stämningen i simhallen. Detta visas med följande exempel. Jag tycker att det är lite blandat, ibland kan det vara lite trångt det är nästan så att man får köa. De är jätte skönt när det inte är så många här, man får välja dagar. (Rolf) Ingen utav deltagarna utövar aktiviteten simning tillsammans med någon: Det framkom i studien att ett antal deltagare besökte simhallen tillsammans med någon medan andra föredrog att besöka simhallen ensam. Deltagarna utövade däremot simning ensamma då alla var överens om att det är svårt att samtala när man simmar. Man uppskattade även att man kan anpassa aktiviteten ut ifrån sina egna behov. Analysen visade att simning var en aktivitet man utövade ensam även om man var bland andra människor. Deltagarna var överens om att när den sociala interaktionen skedde så var det i bastun eller i omklädningsrummet. Vissa samtalade med andra människor i simhallen. Det var inte så viktigt om man kände personen man pratade med eller inte. Exempel på detta Jag tycker även om man går själv, att man pratar med någon kanske om vädret i bastun. (Helena)

17 5. 3 Hälsovinster Temat uppkom eftersom deltagarna uttryckte att det fanns mycket olika hälsovinster med aktiviteten simning. Hälsovinster med att simma i jämförelse med andra motionsformer: Alla deltagare var eniga om att motion var en av de största anledningarna till att de gick och simmade. Deltagarna ansåg att motion var en hälsovinst eftersom man mår bättre fysiskt av att simma. En trend i analysen var att det fanns vissa positiva hälsoaspekter med att simma i jämförelse med andra motionsformer som till exempel träna på gym och springa. Deltagarna upplevde olika hälsovinster till exempel att det var skonsammare att simma än att springa för lederna. En annan aspekt var att det inte fanns lika stor skaderisk som vid träning på gym. Man kan utöva aktiviteten simning även om man inte har rätt teknik eller om man har en tidigare skada eller nedsättning. I analysen kom det fram att simning var en individuell fritidsaktivitet som kunde anpassas efter människors egen förmåga och förutsättningar. Deltagarna valde att simma på grund av att det var motion, det var skonsamt och att alla människor kunde utföra aktiviteten utifrån sina egna förutsättningar. Exempel på detta var Att simma är en vinst för hälsan. Det är jätte skönt att vara i vatten tycker jag. (Marcus) Något som är ganska förlåtande med att simma är att man inte behöver vara så bra tekniskt för att man ska kunna ta sig framåt och ha det som en träningsform. (Anna) Andra deltagare upplevde att man kunde simma trots tidigare skador. En deltagare uttryckte sig så här Ja jag tycker också att det är ett bra komplement till annan träning. Jag gymmar också, jag har problem med benhinnorna så jag kan inte springa så mycket. Simning är skonsamt. (Anna) 5. 4 Sammanfattning av resultatet För att sammanfatta tidigare presenterat resultat så var det viktigt för deltagarna att simning gav motion, var skonsamt och hälsofrämjande. I jämförelse med andra motionsformer så var simning inte förenat med lika stora skaderisker. Man kunde utföra aktiviteten även om man hade en skada eller nedsättning.

18 En upplevelse som många deltagare delade var att det var lätt glömma tid och rum när de simmade. Under samma tema om upplevelser uppgav ett antal deltagare att vattenvana gav trygghet. Det visade sig att simning bidrog till att man kunde slappna av psykiskt och fysiskt. Omgivandefaktorer såsom tidpunkten för när man valde att simma visade sig vara viktig för alla deltagare. Ett annat fynd var att hygienen och bastun i simhallen var av betydelse för många deltagare. En annan omgivandefaktor var att även om man besökte simhallen med någon så utförde man fritidsaktiviteten simning ensam och den sociala interaktionen skedde efter utförande av aktiviteten. De tre huvudteman som tidigare berörts var en förutsättning för helhetsupplevelsen. För att uppnå de hälsovinster som nämnts med simning så behöver man befinna sig i en miljö som skapar rätt förutsättningar för upplevelsen i vatten samt ha de omgivande förhållanden som behövs. 6 DISKUSSION 6.1 Metoddiskussion Genom att använda en kvalitativ metod skapades rik data som innehöll deltagarnas egna reflektioner och subjektiva upplevelser vilket svarade mot studiens syfte. En kvantitativ studie där data samlats in med enkäter från ett större antal deltagare hade gett kunskap om betydelsen av simning av en mer generaliserbar karaktär, men hade inte gett den typ av rik data som var relevant för den här studiens syfte. Fokusgrupper valdes för att ämnet i fråga passade bra i en diskussion eftersom det inte fanns så mycket forskning inom ämnet sedan tidigare. Vilket hade gjort det svårt att genomföra en enskild intervju då det kunde blivit problem med att komma på tillräckligt med varierande frågor. I en fokusgrupp kan deltagarna ställa frågor tillvarandra som författarna inte tänkt på, därigenom kan nya spännande ämnen uppkomma (Wibeck, 2010). I denna studie uppkom till exempel att hygien var av stor vikt, något som författarna inte tänkt på. Valet av fritidsaktivitet som begrepp har gjorts för att det är viktigt för arbetsterapeuter att stötta människor till att aktivera sig i det dagliga livet. Eftersom ett stort folkhälsoproblem idag är att människor inte är tillräckligt aktiva (Socialstyrelsen, 2011). Fritidsaktiviteter valdes för att människor motiveras av att utföra aktiviteter som känns meningsfulla och njutningsbara. Simning är en fritidsaktivitet som stimulerar både kropp och själ. Vilket passar

19 arbetsterapeuter som enligt etisk kod ser till hela människan (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2005). Med denna studie har kunskapen ökats om varför personer uppskattar att utöva simning som fritidsaktivitet. Studiens styrkor och begränsningar: Författarna fick problem när de skulle sätta upp blanketter i simhallen, då personalen i simhallen inte tillät detta. Nästa steg blev istället att ta direkt kontakt med människor i simhallen via uppsnappning (Wibeck, 2010). Detta skapande svårigheter då man fick besöka simhallen många gånger för att få ihop tillräckligt med deltagare för en fokusgrupp. Ett generellt problem för deltagarna var att de ofta hade bråttom eftersom de ej var förberedda på att delta i studien. Detta kan ha påverkat resultatet då diskussionerna i fokusgrupperna kanske inte blev så djupa som de hade kunnat bli om mer tid funnits. Något annat som upplevdes som svårt var att motivera människor till att delta i studien då det inte fanns något för egen vinning. Resultatet kan ha påverkats av detta då fler deltagare hade kunnat medverka. Det var svårt att få diskussionen att fortgå när deltagarna bara instämde med varandra och inte utvecklade mer med egna ord. Hade fokusgruppen letts av en mer erfaren moderator kanske resultatet hade varit annorlunda. En av fokusgruppernas diskussioner vändes mer åt träningshållet än de andra fokusgruppernas diskussioner. Detta kan vara bra att ha i åtanke när man tittar på resultatet. En begränsning med studien var att det hade behövts mer tid till datainsamlingen. De upplevdes svårare och mer tidskrävande än beräknat att få ihop deltagare till fokusgruppen. Det var för få deltagare som medverkade i studien för att resultatet skulle vara applicerbart på en större grupp människor. Något som gjorde studiens resultat mer trovärdigt var att ämnet var hanterbart för författarna, eftersom ämnet inte var för brett. Ämnet engagerade både författare och deltagare. Det var heller inte känsligt att diskutera ämnet deltagarna i mellan. Deltagarna i studien vara alla personer som själva valde att utföra aktiviteten simning detta måste tas i beräkning när man ser till studiens resultat, som kan ha påverkats positivt. Studien kunde inte ha utförts med deltagare som inte simmar, då syftet med studien var att öka kunskapen om betydelsen av simning som fritidsaktivitet. Författarna och deltagarna kan omedvetet ha gjort resultatet mer gynnsamt (Lantz, 2007), eftersom alla som var inblandade i studien hade eget intresse av att simma.

20 En av studiens styrkor var att det var en rik variation av både ålder och kön på deltagarna som medverkade, detta kan även ha bidraget till eventuell bredd på resultatet. 6.2 Resultatdiskussion Studiens syfte var att öka kunskapen om betydelsen av simning som fritidsaktivitet för människan. I resultatet kan det utläsas att en av de viktigaste faktorerna som motiverade till att gå och simma var motion, alla deltagare var överens om detta. Motion leder till hälsovinster i likhet med det som tidigare nämnts av Socialstyrelsen (2009), människor som är fysiskt aktiva löper mindre risk att drabbas av hjärt- och kärl sjukdomar. Tidigare studier (Myers, 2010; Socialstyrelsen, 2009) beskrev att man blev mindre deprimerad och kunde förstärka sitt immunförsvar av fysisk aktivitet. Generella hälsoaspekter togs upp i fokusgruppsdiskussionerna men ingen lyfte specifikt att motion och simning bidrog till bättre immunförsvar och färre depressioner. Det var troligtvis inte det första personer tänkte på. Vid mer betänktetid och längre planerad fokusgruppsdiskussion hade kanske resultatet av detta varit annorlunda. Ett annat fynd som uppkom var att psykisk och fysisk avslappning var något som många deltagare ansåg vara motiverade till varför man simmade. Resultatet stämmer överens med forskning (Clayton, 2007; Primeau, 2009; Salselas, Gonzalez-Boto, Tuero & Marquez, 2006) som talar om att fritidsupplevelser ger inre motivation samt att avslappning motiverar till att man utför simning som en fritidsaktivitet. Ett annat fynd som framkom var att tidpunkten för när man utförde fritidsaktiviteten simning hade stor betydelse. Det som gjorde detta till ett viktigt fynd var att alla deltagare i fokusgrupperna lyfte att färre människor i simhallen bidrog till lugnare stämning. Då ljudnivån och trängseln blev mindre kunde deltagarna lättare uppleva avslappning. Något annat som kom upp i resultatet var att deltagare beskrev att de upplevde en flow liknande känsla. I likhet med Pierce (2003) som beskrev flow som balansen mellan utmaning och kunskap beskrev deltagarna att de glömde tid och rum då de själva kunde anpassa svårighets grad på simningen samt själva välja vilken tid de besökte simhallen. Besökte man simhallen vid en lugn tidpunkt hade man också lättare att ägna sig åt sina egna tankar. Därav kunde slutsatsen dras att eftersom simning var en individuell fritidsaktivitet som kunde anpassas efter eget behov så bör alla människor kunna uppleva flow. Något annat viktigt i resultatet som författarna inte tänkt på innan datainsamlingen var hur stor betydelse miljön i simhallen hade. Det vill säga hygienen i simhallen och duschen samt

21 bastun vilket visade sig vara väldigt viktigt för upplevelsen av att simma. Kielhofner (2008) talar om vad som motiverar till att man aktiverar sig, exempel på detta är vilka förväntningar och förutsättningar som finns i personens omgivning. Trivsam miljö där fritidsaktiviteten simning utfördes kan förklara varför deltagare valde att simma som motionsform. Resultatet om tyngdlöshet i vatten har likheter med det som Woodham och Peters (1998) säger om att det kan vara psykiskt avkopplande att flyta tyngdlös i vatten. Detta leder till att träningen blir lättare och mer skonsam vilket motiverar till att man går och simmar. Att simma upplevs inte lika betungande som att springa. Ett tidigare presenterat resultat var att om det fanns tillgång till vatten motiverade det människor att gå och simma. Att simhallen fanns i närheten gjorde också att man lättare besökte den. Detta resultat var något som var nytt för författarna. Christiansen och Townsend (2010) menar på att vissa aktiviteter utförs världen över medan andra aktiviteter endast kan utföras på en specifik plats. Fritidsaktiviteten simning är en aktivitet som kan utföras världen över men ändå måste utföras i vatten. Beroende på vart man befinner sig i världen så utförs bad och andra fritidsaktiviteter på olika sätt och har olika innebörd (Christiansen & Townsend, 2010; Nationalencyklopedin, 2012). Med en meningsfull aktivitet menas en persons eget val av sysselsättning som känns givande och viktig (Fisher & Nyman, 2007). Baserat på resultatet så var aspekter som gjorde simning till en meningsfull aktivitet till exempel att personerna själva valde att utföra aktiviteten. Författarna drog slutsatsen att vanan av att vara i vatten kunde påverka att simning upplevdes som en meningsfull aktivitet. Vidare trodde författarna att deltagarna skulle uttrycka att simning var roligt i högre grad än vad de gjorde. I valet av en meningsfullaktivitet så väljer man ofta något som man tycker är roligt att utföra (Christiansen & Townsend, 2010). I bakgrunden togs tankar upp om vad som motiverar till fritidsaktiviteten simning. Faktorer som det sociala, avslappning och natur ansågs vara av betydelse. I relation till detta visade studiens resultat att avslappning var viktigt för både kropp och själ. Upplevelsen förstärktes av att man kunde utöva fritidsaktiviteten simning i naturen. Däremot visade resultatet att den sociala faktorn inte var av stor betydelse. Förslagsvis borde det göras mer studier på effekter av fritidsaktiviteten simning. För att man ska kunna använda det inom arbetsterapi i rehabiliterande syfte.

22 7 SLUTSATS Med alla delar som nämnt så kan slutsatsen dras att simning är mer av en fritidsaktivitet än bara en motionsform. Med resultaten som framkommit har kunskapen ökats om betydelsen av simning som fritidsaktivitet för människan. Utifrån de resultat som fram kommit samt tidigare forskning skulle det eventuellt vara möjligt att i framtiden kunna utveckla en klientcentrerad arbetsterapeutisk intervention av fritidsaktiviteten simning. I enlighet med etisk kod (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2005) ska arbetsterapeuter arbeta i förebyggande syfte likväl som i rehabiliterandesyfte. Simning finns inom rehabilitering idag men utförs av sjukgymnaster. Man inriktar sig då på träning och motion i vatten. Som arbetsterapeut ser man till hela människan och kan då använda fritidsaktiviteten simning på ett annat sätt, till exempel avslappning inom stressrehabilitering. Simning som arbetsterapeutisk intervention skulle fungera bra eftersom man kan individanpassa aktiviteten utifrån personens egna förutsättningar (Fisher & Nyman, 2007). Man kan anpassa fart, man kan ta sig fram i vatten även om man har nedsättningar. Simning är skonsamt och förenat med liten skaderisk. Simning kan användas som avslappning men också som motion. De flesta människor kan ta sig till simhallen eftersom det finns på många olika platser. Eftersom det är obligatoriskt att lära sig simma i den svenska skolan så blir människor vana att simma, därför kan det vara bra att använda simning som rehabilitering för att det är något som människor kan och känner sig trygga med. Dessa fynd tyder på att just fritidsaktiviteten simning har många positiva egenskaper. Författarna anser att det kan vara svårt att hitta alla dessa positiva egenskaper inom någon annan fritidsaktivitet, detta visar att det är något särskilt med simning som inte kan överföras till andra fritidsaktiviteter.

23 REFERENSER Christiansen, C.H., & Townsend, E.A. (2010) An Introduction to Occupation. In C.H., Christiansen, & E.A., Townsend (Ed.), Introduction to Occupation: The Art and Science of Living. (2 th ed.) (pp.1-34) New Jersey: Pearson Education Inc. Stadnyk, R.L., Townsend, E.A. & Wilcock, A.A. (2010). Occupational Justice. In C.H., Christiansen, & E.A., Townsend (Ed.), Introduction to Occupation: The Art and Science of Living. (2 th ed.) (pp.329-358) New Jersey: Pearson Education Inc. Clayton, S. (2007). Domesticated nature: Motivations for gardening and perceptions of environmental impact. Journal of Environmental Psychology, 27(3), 215-224. Fisher, A.G. & Nyman, A. (2007). OTIPM: en modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. Friberg, S. & Jonsson, M.L. (1999). Fritidskunskap. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA). (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters förlag. Kielhofner, G. (2008) Model of human occupation: Theory and application.4: e ed. Baltimore: Williams & Wilkins Kvale, S., Brinkman, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lantz, A. (2007) Intervjumetodik. Studentlitteratur: Lund Lilja, M., Borell, L. & Tham, K. (2009). Policy för hantering av etiska frågor i samband med genomförandet av examensarbeten (C-uppsatser) inom Arbetsterapeutprogrammet vid Karolinska Institutet. Majnemer, A. (2010). Balancing the boat: Enabling an ocean of possibilities. Canadian journal of occupational therapy, 77, (198-208) Doi: 10.2182/Cjot. 2010. 77. 42. Malmström, S. Györki, I. Sjögren, P,A. (2006). Bonniers svenska ordbok. Stockholm: Bonnier Förlag. Myers, D.G. (2010). Psychology. (9th ed.) New York: W. H. Freeman. Pierce, E.D. (2003). Occupation by Design: Building Therapeutic Power. Eastern Kentucky Univ., Richmond: F.A Davis Company. Primeau, L,A. (2009). Play and leisure. In H.S. Willard, C.S. Spackman, E.B. Crepeau, E.S. Cohn & B.A.B. Schell, (Ed.), Willard & Spackman's occupational therapy. (11. Ed., s633-648). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Salselas, V., Gonzalez-Boto, R., Tuero, C., & Marquez, S. (2006). The relationship between sources of motivation and level of practice in young Portuguese swimmers. Journal Of Sports Medicine & Physical Fitness, 47(2), 228-233. Tanaka, H. (2009). Swimming exercise: impact of aquatic exercise on cardiovascular health. Sports Medicine, 39(5), 377-387. Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Woodham, A., Peters, D. (1998). Alternativ medicin. Stockholm: Bonnier Förlag. Elektroniska källor: Bad. (2012) I Nationalencyklopedin. Hämtad 27 mars 2012, från http://www.ne.se/lang/bad/122204 Socialstyrelsen. (2001). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 27 mars 2012. Från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/11307/2001-105- 2_20011053.pdf 24 Socialstyrelsen. (2009). Matvanor och fysisk aktivitet. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 27 mars 2012. Från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126- 71/Documents/8_Matvanor.pdf Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011: Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 27 mars 2012. Från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18484/2011-11-11.pdf Stockholms stad. (2012). Simma och träna. Hämtad 12 april 2012, från http://www.stockholm.se/kulturfritid/simma-och-trana/

25 Bilaga 1 Öppenansökan Hejsan! Vi är två tjejer som går sista terminen på Arbetsterapeutprogrammet på Karolinska Institutet. Vi håller nu på att skriva vår C-uppsats som handlar om upplevelsen av att simma. Till vår studie söker vi deltagare som vill vara med och diskutera i grupp varför man går och simmar, du ska vara mellan 20-75 år gammal minst en gång i månaden. Du ska ej tävlingssimma. Om du har lust att delta så bjuder vi på kaffe eller te och ses 1 gång och diskuterar om varför just du går och simmar. Onsdag 22/2-12 kl.19.00 eller Måndag 27/2-12 kl.14.00 Tid: ca 30 min Plats: Cafeterian i simhallen Vi diskuterar i grupp men självklart så är du anonym i studiens resultat och du kan välja att avbryta studien närsomhelst. Om du vill delta i studien så är det bara att dyka upp på utsatt datum och tid. Om du har frågor eller funderingar maila: jenny.lofquist@stud.ki.se (Jenny)

26 Bilaga 2 Intervjufrågor Fakta frågor: Hur ofta går du och simmar? Går du och simmar ensam? Öppna frågor: 1. Varför går ni och simmar? (Motiverar)(förutom träning, finns det flera anledningar? Följd fråga; varför denna träningsform i så fall?) 2. Hur upplever ni känslan av att vara i vatten? 3. Kan ni utveckla det? (I vattnet, hur känner ni då? viktlös harmonisk mm) 4. Vad tänker ni på? (När ni simmar, miljön, inte alls(flow), hemsituation, problem, socialt )? 5. Hur upplever ni miljön i simhallen? 6. Finns det något som är negativt? 7. Tycker ni att det finns någon social samvaro i simhallen?(typ bastun,aerobics) 8. Är det något mer ni tänker på?