Nationella kvalitetsregister Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av system för uppföljning och utveckling av verksamhet enligt myndighetskrav Systematiskt förbättringsarbete är omöjligt utan resultatmätning 2 Nationella kvalitetsregister Har startats av den medicinska professionen Mål lärande och förbättring, patienterna till godo Registerhållarna spridda över sjukvårdshuvudmännen Sedan 1990 medel från stat och landstingen för att stödja utveckling och drift av registren Växt fram genom evolution Deltagande frivilligt Världsunika 3
Startade som komplikationsregister Huvudfokus har därefter varit att kvalitetssäkra processmått (indikatorer) Idag ökande fokus på resultat som innefattar patient relaterade mått t ex hälsorelaterad livskvalitet 4 Vad registreras? Processmått (vad man gör) Ingrepp; operation (metod, operatör, tidsramar), farmaka (substans, dos, duration), sjukgymnastik (behandlingstyp, duration), etc. Resultatmått (hur det går) Överlevnad, komplikationer, läkning, lab.parametrar, symptom, funktion, hälsorelaterad livskvalitet 5 Inmatningsrutiner Webbregistrering av läkaren direkt av sekreterare från papper eller journal Text-filer som exporterats från journal fast det finns webbregistrering Lokala system som sedan läggs ihop Pappersformulär 6
7 8 9
10 1994 fanns ett 20-tal register 2009 65 register med nationellt stöd 30-tal register på gång Inte heltäckande 11 Register (de största) Swedheart (Riks-HIA, SEPHIA..) Riks-Stroke RIKSHÖFT (Höftfraktur) Höftledsplastikregistret Gynop (Gynekologisk kirurgi) Katarakt Reumatoid Artrit Bråck 12
Register på gång Riks-Svikt Palliativregistret Vårdprevention Psykiatri! Primärvård? 13 14 Hjärtsvikt Andel patienter som får ACE-hämmare Ju högre stapel, desto bättre vård för patienterna 80 Mortaliteten i relation till användningen av ACE-hämmare 35 Varje stapel representerar andelen för ett sjukhus. Röd stapel är medelvärdet. JA NEJ 15
Gråstarrsoperationer 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Skillnad mellan avsedd och slutlig refraktion Ju lägre medelvärde, desto bättre för patienten 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 Varje röd linje representerar en kliniks medelvärde. Lila linjer är övre och undre värdena för 95% konfidensintervall. 16 Barn- och ungdomsdiabetes Medel-HbA1c år 2004 Ju lägre stapel, desto bättre för patienten 8,5 8,0 Medel-HbA1c, % 7,5 7,0 6,5 6,0 t e f ad u ab al c d k r y ae af h l x ag z q j g n am p aa ah m o a b ac ak s v Varje stapel representerar en mottagning Medel 17 Barn- och ungdomsdiabetes De 5 mottagningar som hade högst HbA1c år 2000 jämförda med de 5 som låg strax under riksgenomsnitt 8,8 8,4 Medel-HbA1c, % 8,0 7,6 7,2 6,8 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004
Medel-HbA1c år 2004 8,5 Medel-HbA1c, % 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 t e f ad u ab al c d k r y ae af h l x ag z q j g n am p aa ah m o a b ac ak s v Andel patienter som får ACEhämmare 19 Nolans modell Patientfokuserat, målstyrt, mätbaserat, evidensbaserat, lärandestyrt, kortcykligt förbättringsarbete MÅL Vad är det vi vill uppnå? MÄTA Hur vet vi att en förändring är en förbättring? IDÈER Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar? A S P D 20 Dagar 140 126 112 98 84 70 56 42 28 14 0 Tid från kirurgbedömning till operation Alla indikationer Kärlkir.bed. -op 20 per. glid. med. (Kärlkir.bed.-op) Operationsdatum 21
Vad bör vi ägna oss åt? 100 % 90 80 70 60 50 40 Fokusera på Skillnader? Fokusera på Förbättringspotentialen! 30 20 10 Fokusera på lågpresterande? 0 Sämsta klinik Medel-klinik Bästa klinik 22 Kliniskt förbättringsarbete - Sockertången Mätsystem Förbättringsmetodik Måldokument 23 Aktuella frågor för registerområdet Finansiering Laglighetsaspekter Öppenhet Informationsstruktur Utfallsmått 24
Vad mätte registren 1998? Garpenby och Carlsson 1998, Genomgång av 29 nationella kvalitetsregister Mått N= 29 Komplikationer 26 Medicinska effekter 20 Livskvalitet (patientdeltagande) 9 (6) 25 Vad mäter registren idag? Överlevnad/död Komplikationer Läkning/restitution Sjukdomsbesvär, läkarbedömning Sjudomsbesvär, patientbedömning ADL- funktion Välbefinnande/Hälsorelaterad livskvalitet 26 Vad mäter registren 2008? Komplikationer Överlevnad Sjukdomsbesvär läkarbedömning Sjukdomsbesvär patientbedömning Patienttillfredställelse Läkning ADL-funktion Hälsorelaterad livskvalitet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Procent 27
Mycket för pengarna exemplet höftplastik Registeruppföljning har snabbt avslöjat metoder och proteser som fungerar dåligt Knappt 10% reopereras i Sverige, mot 18% i USA, 15% i Norge, 24% i Finland osv. Sparat 1,4 miljarder över en tioårsperiod (jmf USA). 33 reoperationer motsvarar hela årskostnaden för drift av höftplastikregistret Sparar lidande för tusentals patienter Utjämnar kvaliteten mellan klinikerna 28 Nationella Kvalitetsregister Fungerande utvecklingsstrategi ingen skrivbords- eller planeringsprodukt Fokuserar vårdens process (mikrosystemet) Gör de vårdprofessionella grupperna delaktiga Har inbyggd kvalitetskontroll (data med hög validitet) Skapar enighet i landet om vad som är god vårdkvalitet (mätbara indikatorer) Är ett kostnadseffektivt system som ständigt utvecklas och förbättras 29 Öppna jämförelser av hälsooch sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2008 30
Vad kan registren användas till? Följa resultat över tid och mellan aktörer för Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete Tidig varning Forskning Nationella översikter, jämförelser kliniker, landsting Beställning och styrning. Information till patienter och allmänhet Utbildningsmaterial för studenter! 31 Läs mer om nationella kvalitetsregister! www.kvalitetsregister.se 32