Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska



Relevanta dokument
Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

MRSA. Information till patienter och närstående

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

Medicintekniska produkter

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer

Rena händer och rätt klädd

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

Interna telefoner på Sterilcentral

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Giltighetstid: längst t om

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Clostridium difficile diarré (CD)

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Innehåll: Inledning sid 1

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

MRSA. Information till patienter och närstående

Har du koll på hälsoriskerna med vedeldad badbalja?

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Multiresistenta bakterier

Piercing och tatuering. hälsorisker samt gällande lagar och regler

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

Egenvård. Sår Hudsprickor Svamp. Sorbact Mezinc

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Extern otit. Amanj Saber ÖNH-Klinik

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Vad är en hygienlokal? I en hygienlokal erbjuds allmänheten yrkesmässig hygienisk behandling. Nedan räknas exempel på hygienisk behandling upp.

Lokalbehandling av sår

VRI Vårdrelaterade infektioner

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

Handhygienens betydelse

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Basala hygienrutiner

FÖLJER DET MED BAKTERIER PÅ PAPPER/PLASTPÅSAR IN I OPERATIONSSALEN?

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

Handhygienens betydelse

Lokal anvisning

inte har tillgång till rent vatten, eller är utomlands där infektionsrisken är stor, kan du använda en sårtvätt eller Klorhexidinlösning.

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

PERIOPERATIVA HUDFÖRBEREDELSER. En del i kampen mot vårdrelaterade infektioner

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Återanvändning av medicinteknisk utrustning. - Renhetsgrader, rengöring och desinfektion

Vårdhandboken/Nationella rekommendationer/regionala föreskrifter/lokala föreskrifter Lagar och författningar.

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

VRI Vårdrelaterade infektioner

Patientnära slutstädning. Beskrivning arbetsgång

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse.

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Normalt är urinen steril

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Viktigt med handhygien

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Transkript:

Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket

Läkarens ansvar Diagnostik Utredning Ordination av vissa specialförband och läkemedel Behandling av bakomliggande sjukdomar

Sjuksköterskan ansvarar för Omvårdnaden Sårbehandlingen Val av lämpliga sårförband samt eventuell kompressionsbehandling Dokumentation av åtgärderna

Sår Akuta sår traumatiska sår postoperativa sår Kroniska sår (svårläkta sår) bensår trycksår

Kontamination Färska, ickeinfekterade op.sår har låg eller ingen grad av kontamination Av kroniska sår (ex bensår, trycksår) har mer än 90% kolonisation

Bakterietillväxt betyder sällan infektion I bensår - ofta S. Aureus och koliforma bakterier Pseudomonas aeruginosa - ofta i större, fuktiga sår. Typiskt tecken: en grönaktig sårsekretion med en specifik lukt

Alla kroniska sår innehåller bakterier Noggrann rengöring, avlägsnande av fuktiga nekroser, död vävnad och främmande kroppar minskar risken för sårinfektion och underlättar sårläkningen

Tecken på infektion Rodnad svullnad värmeökning smärta lukt ökad sekretion från såret

Staphylococcus aureus - våra vanligaste infektioner Sårinfektion Böld / abscess Led- och skelettinfektion

Sårodling - hur? Rengör såret före odling! Ta sårodlingen alldeles innanför sårkanten eller djupt i sårbotten Skicka helst provet direkt (förvaras max 1 dygn i kyl)

Sårodlingsremissen Lokalisation provmaterial önskad analys Dessutom: aktuella symtom ev. antibiotikabehandling ev. komplicerande sjukdom ex. diabetes

Antibiotikabehandling Undvik lokal antibiotika i sår! Risk för resistensutveckling Mekanisk rengöring viktigast Kirurgisk infektionsbekämpning Antibiotika vid tydliga infektionstecken med allmänpåverkan Behandla utifrån klinisk bedömning Behandla inte odlingssvar

Omläggningsrutiner Steril rutin första dygnet postoperativt om ett kirurgiskt sår har förbindelse med djupare vävnad Ren rutin för alla andra sår

Steril eller ren rutin? Skillnad: renhetsgrad hos instrument, utensilier och rengöringsvätskor Ordineras av läkare Dokumenteras i journal

Ren rutin Såren rengörs med kroppsvarmt nyupptappat kranvatten Höggradigt rena instrument Höggradigt rena förband Behåll det rena rent och skilj det smutsiga från det rena = aseptik Avveckla det använda materialet säkert

Ren rutin vid: Förorenade, infekterade sår där mekanisk rengöring är viktig ex kroniska bensår, trycksår traumatiska skador där det kommit synlig smuts i såret, t.ex jord,grus okomplicerade operationssår efter 1:a postoperativa dygnet

När krävs steril rutin? Till vissa infektionskänsliga patienter Till sår som står i förbindelse med djupare, normalt steril vävnad (ex. led, bukhåla) Operationssår inom 1:a dygnet och så länge det finns drän, vätskar, blöder och inte läker normalt

Hur rent ska det vara? Höggradigt ren produkt Innebär att produkten ska vara fri från mikroorganismer som normalt kan orsaka infektion Godkänd till: skadad hud intakta slemhinnor

Rengöring och förbandsmaterial Multiförpackning Renhetsnivån ska bibehållas från förpackning till patienten Desinfekterade händer eller plockpeang/pincett används till att ta ur multiförpackningar Förpackningen återförsluts noggrant mellan användningarna

Kranvatten Inbjuder till riklig sköljning Färsktappat, låt vattnet rinna 1-2 minuter Kroppsvarmt

Hygienrutiner vid såromläggning Desinfekterade händer Undersöknings handskar Desinfekterad yta till omläggningsmaterialet Basala hygienrutiner och ett aseptiskt arbetssätt

Efter omläggningen Använt omläggningsmaterial läggs i soppåse och knyts ihop Instrument och koppar placeras och körs direkt i diskdesinfektor (ingen mellanlandning) Torka av arbetsytor med alkoholbaserat rengöringsmedel

Alternativ Kranvatten, sterila instrument och höggradigt rena förband Kranvatten, multipackade sterila instrument, höggradigt rena förband Kranvatten, kemiskt desinfekterade instrument, höggradigt rena förband Kokning av instrument - 1 minut under lock

Tänk på: Lägg inte om sår samtidigt som det pågår städning bäddning utdelning av mat

Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock