Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen är det bara var fjärde som verkligen har depression eller ångestsyndrom. För övriga finns inga skäl att medicinera
Behandling av depressionssjukdomar SBU-rapport 2004 (Statens beredning för medicinsk utvärdering) CAMTÖ (Centrum för utvärdering av medicinsk metodik i Örebro) i samarbete med Läkemedelskommittén Stefan Jansson Distriktsläkare Laxå/CAMTÖ
PROGRAM 13.30 Välkommen Gunnar Carlsson Läkemedelskommittén Stefan Jansson CAMTÖ 13.35 Patientfall Gunilla Persson Laxå VC 13.45 Bakgrund Epidemiologi Stefan Jansson Laxå VC CAMTÖ 14.00 Vad är depression? Diagnostik Staffan Ardesjö Psykiatriska kliniken Lindesberg 14.20 SBU-rapporten ur ett primärvårdsperspektiv Fides Schucker Beroendecentrum CAMTÖ 14.50 Depressioner hos ungdomar Ingemar Engström Psykiatriskt Forskningscentrum 15.10 Kaffe 15.30 Kognitiv beteendeterapi Niklas Ekstam Vuxenpsykiatriska kliniken Hallsberg 15.50 Behandlingspraxis i primärvården Peter Streith Fellingsbro VC 16.10 16.45 Paneldiskussion/Sammanfattning Moderator Stefan Jansson
Principer för evidensgradering Evidensstyrka 1 (Starkt vetenskapligt underlag) förutsätter minst två välgjorda studier med högt bevisvärde, vilket när det gäller behandlingsstudier innebär randomiserade, kontrollerade undersökningar, eller en välgjord systematisk översikt av sådana studier.
Principer för evidensgradering Evidensstyrka 2 (Måttligt vetenskapligt underlag) förutsätter en välgjord studie med högt bevisvärde, samt minst två med medelhögt bevisvärde, vilket kan vara ett uttryck för att studien är liten eller har vissa metodologiska brister. När slutsatsen dras att effekt inte visats, ges denna inte någon evidensgradering, eftersom en sådan slutsats kan bero på flera olika orsaker, bl a att studien varit för liten, eller att den haft stora brister, eller att studier inte gjorts.
Bakgrund depression Depression är en av våra stora folksjukdomar, den 4:e största globalt (WHO 97) Andelen sjuka i den vuxna befolkningen vid ett visst tillfälle beräknas till 4-10 % De flesta som drabbas av depression får ytterligare minst en sjukdomsepisod senare i livet Dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män
Bakgrund depression Vissa studier talar för att depressioner (lindrigamåttliga) blivit vanligare de 50 senaste åren och att debutåldern sjunkit Majoriteten av personer med depression upptäcks och behandlas primärvården Hälften upptäcks, framförallt de svårast deprimerade 12 miljarder -97 (direkta och indirekta kostnader)
Komorbitet och orsaker till depression Ärftlighet, ofta i kombination med svåra sociala förhållanden. Andra psykiska sjukdomar; Ångest, personlighetsstörning, missbruk (alkohol,narkotika) Somatiska sjukdomar; Hjärt-kärlsjukdom, diabetes, hypotyreos, demens, olika smärttillstånd, cancer, Parkinson, Ep, m fl.
Komorbitet och orsaker till depression Läkemedel; Blodtrycksmedicin (betablockerare) p-piller, kortikosteroider (tamoxifen,h 2 -receptorblocker Andra orsaker; Sömnbrist, stress- och krisreaktioner, mat (fett, socker)
Skyddsfaktorer till depression Fysisk aktivitet Socialt stöd Känsla av sammanhang (Sense of coherence) Robusthet och bra självförtroende Religiositet
Depression hos äldre Depressiva symtom vanliga hos äldre. Uppskattad prevalens är 15% i en befolkning över 65. Vid somatisk sjukdom dubbelt så hög frekvens av depression och ca 50% frekvens vid Alzheimers sjukdom/vaskulär demens. Depressioner hos äldre uppvisar ofta långdraget förlopp, skovvisa depressioner mer ovanliga.
Depression hos äldre Otydligare symtom och svårare att ställa diagnos än hos yngre. Viktigt att skilja depression från oförmåga att kontrollera känslor (vid hjärnskador) samt apati orsakad av organisk skada eller sjukdom. Depression vid hög ålder präglas ofta av hopplöshetskänsla, ångest eller oro. Hypokondrisk prägel vanligt och så även sömnproblem.
Tiveden Ösjönäs Foto: Manfred Barenfeld